Uncle Sam still needs the car.
Då har dom amerikanska skattebealarna blivit största ägare i den nya fordonskoncernen Government Motors & Uncle Sam. GMUS är fött, och det finns en risk att det aldrig mer blir större än en G-Mus. The american way of live har blivit skakat i grunden och nu börjar den stora bilfabriksslakten på allvar. Tänk att det gamla General Motors fortfarande 2007 var världens största bilförsäljare och hade 50% av den nordamerikanska marknaden. Vad fort det kan gå när det väl bär utför…
Chapter 11 ansökan är den största industrikonkursen i amerikansk historia. Vem kunde tro det för 3-4 år sedan. Bilen har för amerika varit lika viktig under efterkrigstiden som hästen var under indiankrigen och erövringen av kontinenten. Fyra ben byttes mot fyra hjul och amerika började rulla på allvar med Henry Fords nyskapande sätt att tillverka bilar snabbt och billigt genom det s.k löpande bandet. Usa var det första landet med biltillverkning där arbetaren faktiskt hade råd att köpa den bil han tillverkade. Alla världens bilindustrier tog efter konceptet, och resten är som bekant, historia.
Det vara bara i dom kommunistiska länderna som ägarna, bilarbetarna, inte hade råd att köpa bilen fastän man ägde fabrikerna gemensamt. Vilken paradox. En amerikansk industriman sa en gång efter ett besök på en Sovjetisk bilfabrik att det är märkligt att arbetaren i fabriken som enligt systemet är delägare i produktionsmedlen inte har råd att köpa den bil han dagligen står och tillverkar. Hos oss i USA är det tvärtom, att bilarbetaren inte äger produktionsmedlen men han har faktiskt råd att köpa och äga bilen han tillverkar. Märkligt tyckte denna industriman..glömt namnet…
Bilen betyder fortfarande så mycket mer för amerikanen än för europén då det knappt finns någon kollektiv infrastruktur mer än i dom större städerna och på riktigt långa distanser. För jobbpendlaren är bilen oftast det enda alternativet. Dom privata sysslorna som att handla mat kan nästan bara göras med hjälp av bilen om man inte är ren statsbo. Det stora utbudet av varor och tjänster finns koncentrerade till gigantiska shoppingmalls en bra bit utanför stadskärnorna. Man kan leva ett helt liv i USA utan att gå ut ur bilen, om man vill. ALLT finns som drive-in. Du tömmer t.ex husbilens toa via drive-in. Vattenpåfyllning ? No problem. Allt finns som drive-in….Mat är ju en självklarhet som drive-in…
I Australien upptäckte jag drive-in liquer store och det var bra ;O) Bakluckan upp och personalen lastade in medikamenterna…Den bästa drive-in jag varit på, alla gånger ;O)
Min första upplevelse av drive-in kulturen var 1986 när jag arbetade som grisbonde i mellanvästern, svinkul faktiskt, och följde med till drive-in banken !! Jag blev alldeles paff. Nästa stopp var drive-in laundry.(tvätten) Hakan trillade ner lite till. Lite imponerad blev man ju, men ändå…V8:an mullrade vidare… Drive-in bio kände jag ju till men banken ? Tvätten ? Du kan gifta dig i bilen..No problems, just take a drive-in marriage. Svinaktigt bekvämt…
Utan en bil som gemene man hade råd att köpa hade USA aldrig blivit vad det är idag.
Idag så ratar amerikanarna en GM bil till förmån för japanska, koreanska och konkurenten Fords bilar. Infrastrukturen byggs ut runt städerna sakta men säkert och man vill köra bensinsnålt numera. GM ska stänga minst 14 fabriker och c:a 21.000 anställda får gå. Ett hårt slag minst sagt.
Under alltför många år då bensinen var billig så kunde GM producera enkla bilar, pick-ups, trucks, med dålig kvalité och stora motorer med hög marginal, så trodde man i sin självgodhet att detta aldrig tar slut. Det räckte med en rejäl höjning av bensinpriset för att få jätten på fall. Nu är sagan slut, och det visar än en gång att ingenting vara för evigt, Ingenting…
Man drog också på sig alldeles vansinniga kostnader med pensionsavtal för anställda och f.d anställda , sjukvårdsavtal till både anställda och dess anhöriga m.m i tron om att dom höga marginalerna och vinsterna skulle klara detta.
Efter terrodådet 9/11 mot World trade center som dog även bilförsäljningen och alla dom tre stora GM, Ford och Chrysler började erbjuda stora rabatter för att få igång försäljningen igen och det visade sig bara bli ännu en spik i kistan. Man blev aldrig av med rabatterna och vinsterna började falla allt snabbare i en branch som hade behövt göra stora investeringar i bränslesnålare motorer och effektivare fabriker. Liknande historia fanns inom stålindustrin på 1980-1990-talet med ålderdomliga fabriker och dålig effektivitet samt bristande kvalité.
Amerikanen får börja åka mera kollektivt nu och det är nog bara att gilla läget.
Asiater har sedan länge tagit över taktpinnen inom bilindustrin genom bättre effektivitet och bättre kvalité, lägre bensinförbrukning, och GM kommer aldrig mer att bli vad det en gång var. En epok som började 1908 i Flint, Michigan, är slut. 101 år är förvisso en lång tid men det är ingen evighet.
Det får bli en Happy meal på McDonalds drive-in idag ;O)
Kalles farsa