Glycorex verkar spännande

2011-12-06 00:53, Edited at: 2011-12-06 05:18

Kan Lundabaserade medicinteknikföretaget Glycorex bli en kursraket de kommande åren?

Playontv har gjort följande videointervju med Glycorex vd Kurt Nilsson:

http://play.wehay.com/?movieId=0_ysdyjftc&tag=ngmequity&player=mp&mode=&showLogo=&clientId=ngm&layout=ngmplay&label=NGM

Där pratar han om följande:

Glycorex har jobbat inom transplantationsområdet sedan 1996. Det är ett medicintekniskt bolag som producerar och säljer medicintekniska produkter som används för att man ska kunna transplantera organ som kommer från en organdonator som har en annan blodgrupp än organmottagaren.

Det är intressant eftersom det innebär en ökning av tillgången på transplantationsmöjligheter, och gör att man hypotetiskt kan transplantera upp till 50% fler patienter (för vissa typer av transplantationer). Kostnadsbesparingarna är stora för varje transplantation man kan genomföra.

Glycorex produkt säljs nu i 22 länder - framför allt inom Europa, men även i Australien, Kanada, Indien, Malaysia och Singapore.

Produkten är unik på marknaden på så sätt att den selektivt kan ta bort just de antikroppar som annars leder till en väldigt snabb avstötning. En sådan avstötning kan gå på 10 minuter upp till max 1 timme för ett blodgruppsinkompatibelt hjärta till exempel, eller en blodgruppsinkompatibel njure eller lever.

Blodgruppsinkompatibel betyder alltså att man försöker transplantera ett organ från tex en person med blodgrupp A till en person med blodgrupp noll, dvs från en blodgrupp A-givare till en blodgrupp noll-mottagare. Om inte annat så blir det i sådana fall en snabb avstötning av det transplanterade organet hos blodgrupp noll-mottagaren.

Men om man behandlar blodgrupp noll-mottagaren med Glycorex produkt 3-4 gånger före transplantationen så undviks avstötningen, och om det är en akut transplantation så kan man i samband med transplantationen ta bort just de här ämnena som annars snabbt skulle stöta bort organet.

De kliniska resultat som finns visar att man med Glycorex produkt kan utföra transplantationer mellan olika blodgrupper, precis lika bra som man annars kan transplantera mellan samma blodgrupp - i och med att produkten är så effektiv och selektiv, och inte alls leder till några sidoeffekter. Det innebär att man kan behandla patienten i en sådan omfattning att hindret som fanns tidigare med olika blodgrupper helt kan tas bort.

Produkten har nu använts i cirka tio år i Sverige. Det är en svensk produkt och en svensk metod. Allra första gången användes det på Huddinge sjukhus utanför Stockholm, och nu används det på alla transplantationscentra i Sverige, och drygt hälften av alla transplantationcentra i Tyskland till exempel. Och det totala antalet centra i världen ökar med 15-20%/år hittills.

Glycorex produkt är patenterad, så det är svårt för någon att göra en produkt som exakt liknar den som Glycorex har. Och eftersom området är ganska konservativt, så tar det tid att etablera nya produkter på det här området.

Den utmaning som Glycorex har haft är just att få klinisk acceptans för användning av produkten, eftersom blodgruppshinder är ett stort hinder kliniskt sett. Men nu har Glycorex visat i över tio års tid, att det här fungerar bra. Och nu kan man väl säga att det finns en klinisk acceptans för att använda produkten, så nu är det mer en fråga för Glycorex att "bygga volymer".

I dagsläget används Glycorex produkt på ca 100 transplantationscentra i världen, men det finns totalt ca 1000 transplantationscentra i världen. Och naturligtvis vill Glycorex nå ut till alla dem också. Så det är vad bolaget håller på att jobba med, och nu återstår att se hur lång tid det tar.

Det är alltså ett av Glycorex mål; att nå ut till samtliga transplantationscentra i världen. Ännu så länge används Glycorex produkt framför allt vid njurtransplantationer, men användning av produkten är även intressant vid hjärttransplantationer, levertransplantationer och stamcellstransplantationer. Produkten används redan nu för annat än njurtransplantationer, men fortfarande i relativt liten omfattning. Så det finns stor potential att öka volymerna.

Resultatmässigt har Glycorex gått med vinst sedan 2009, och bolaget tror sig kunna växa och öka omsättningen i högre takt än vad kostnaderna väntas öka med. Och som sagt anser bolaget att potentialen är jättestor.

Vad gäller folk med bristfälliga njurar så genomgår sådana patienter ofta så kallad dialysbehandling som alternativ till njurtransplantation. Förenklat innebär dialys att man kopplar upp patientens blodflöde till en dialysmaskin som utför samma funktion som fungerande njurar.

Trenden är att antalet patienter som gör dialysbehandling hela tiden ökar varje år. I hela Europa bedöms sjukvårdskostnaderna för dialysbehandling ligga på 500 miljarder kr/år i dagsläget. Som jämförelse spenderas endast 15-20 miljarder kr/år på njurtransplantationer i Europa. Det innebär att det finns ett stort utrymme för att öka antalet njurtransplantationer, särskilt med hjälp av Glycorex produkt.

En tumregel är att varje investerad krona i en transplantation som kan genomföras, innebär en besparing av cirka tio gånger så stora kostnader - på den investering som en transplantation innebär.

Exempel på viktiga händelser för Glycorex genom åren:

• 1996: Verksamheten kommer igång.
• 2001: Godkännande av Glycorex produkt.
• Å andra sidan fanns det ingen klinisk acceptans för produkten 2001, så att därefter få igång det första sjukhuset att börja använda produkten (för patienter med olika blodgrupper) var en slags bedrift.
• Sedan var det en märkeshändelse när det första sjukhuset utomlands började använda produkten. När Glycorex började bearbeta den tyska marknaden, var det förbjudet att transplantera mellan blodgruppsgränserna i Tyskland. Idag är det en etablerad klinisk metod där att göra det med Glycorex produkt.
• Ett sjukhus i Lund har gjort den första hjärttransplantationen mellan personer med olika blodgrupper, tack vare Glycorex produkt. Transplantationen gick bra, vilket enligt bolaget kändes helt fantastiskt.
• Likadant kändes det med den första levertransplantationen.
• Och varje gång Glycorex produkt börjar användas i ett nytt land, så har det varit en stor händelse för bolaget. Det känns likadant fortfarande för Glycorex.

Framtida utmaningar för Glycorex är att det blir en ökning av mängden resurser som samhället tillhandahåller för transplantationer. Som nämnt är det tex enorma kostnader med dialyspopulationen idag, medan samhället samtidigt spenderar en mycket mindre summa på transplantationer. Med hjälp av Glycorex produkt kan mängden transplantationer öka.

I norra Europa görs idag ca 50% av alla njurtransplantationer med njurar från så kallade "living donors", dvs närstående donatorer såsom tex make/maka, syskon, föräldrar eller barn till organmottagaren. I södra Europa är motsvarande andel bara ca 10%. Där finns alltså stor potential att öka antalet transplantationer med living donors.

Därutöver är trenden att antalet transplantationer från avlidna givare minskar. Och eftersom dialyspopulationen bara ökar hela tiden, så måste man transplantera fler. Tex när Glycorex lanserade sin produkt så fanns det 70 000 dialyspatienter i Tyskland. Idag är det närmare 100 000.

I Sverige har utvecklingen nu lett till att drygt hälften av dialyspopulationen transplanterats. Hade så inte skett så skulle sjukvårdskostnaderna varit mycket högre här, plus att patienterna hjälps när transplantation görs. De går ifrån att vara sjukvårdsberoende (genom att behöva gå på dialysbehandling vecka efter vecka och år efter år), till att bli mer eller mindre friska tack vare transplantationen. Det räcker att patienten tar en immundämpande medicin. Patienten behöver inte längre åka flera gånger i veckan på dialysbehandling. Som regel mår patienten dåligt av dialysbehandling (även om den är nödvändig).

Det är alltså starka drivkrafter som talar till Glycorex fördel, men samtidigt är det en utmaning för bolaget "att få det att hända".

Glycorex är börsnoterat på NGM-börsen. Vid nuvarande börskurs på 3,10 kr för Glycorex-aktien (slutkurs, mån 5 dec 2011), är hela bolaget värt drygt 170 miljoner kr.

(Konstigt nog uppger både Avanza och Bloomberg att Glycorex börsvärde är över 180 miljoner, fast Glycorex i q3-rapporten från 1 nov 2011 skriver att det finns 55,8 miljoner utestående aktier i bolaget - vilket med börskurs 3,10 kr blir 173 miljoner kr.)

Aktiekursens utveckling de senaste fem åren, ser ut som en stor skidbacke med en toppnivå på 24-25 kr i mars 2007 varefter kursen i princip hela tiden bara fallit och nu alltså ligger kring 3 kr: http://www.bloomberg.com/quote/GTABB:SS/chart

Glycorex är baserat i Lund och har totalt ca 30 anställda.

Så här har bolagets utveckling sett ut de senaste åren:

Antalet transplantationskliniker som använt Glycorex produkt:
Tom 31 dec 2008: 64 st
Tom 31 dec 2009: 75 st
Tom 31 dec 2010: 88 st

Intäkter:
2008: 30 miljoner kr
2009: 42 miljoner kr (+40%)
2010: 41 miljoner kr (-2%)

Rörelsemarginal:
2008: -3%
2009: 17%
2010: 7%

Resultat efter skatt:
2008: 1 miljon kr
2009: 8 miljoner kr
2010: 3 miljoner kr

Resultat per aktie:
2008: 0,02 kr
2009: 0,14 kr
2010: 0,05 kr

Utvecklingen per kvartal under 2011:

Antalet transplantationskliniker som använt Glycorex produkt:
Tom 31 mars 2011: 91 st
Tom 30 juni 2011: 97 st
Tom 30 sept 2011: 101 st

Intäkter:
q1/2011: 9,6 miljoner kr (-14%)
q2/2011: 10,0 miljoner kr (-13%)
q3/2011: 9,9 miljoner kr (+23%)

Rörelsemarginal:
q1/2011: -2%
q2/2011: 3%
q3/2011: 8%

Resultat efter skatt:
q1/2011: -0,1 miljoner kr
q2/2011: 0,5 miljoner kr
q3/2011: 1,1 miljon kr

Resultat per aktie:
q1/2011: 0,00 kr
q2/2011: 0,01 kr
q3/2011: 0,02 kr

Glycorex verkar alltså ha haft en svacka under 2010 och första halvåret 2011, men sedan har utvecklingen tagit fart igen under q3/2011.

Vad berodde svackan på?

• Under 2010 ökade antalet sålda produkter med 9%. Att intäkterna ändå minskade med 2% berodde enl bolaget på negativa valutaeffekter. Glycorex fakturerar i euro i euroområdet.

• Under q1/2011 minskade antalet sålda enheter med 5%, medan intäkterna minskade med 14%. Även där förklaras skillnaden med negativa valutaeffekter. Tex var mars en rekordmånad jämfört med samma månad tidigare år.

• Under första halvåret 2011 minskade antalet sålda enheter med 9% samtidigt som intäkterna minskade med 13%. Skillnaden uppges bero på negativa valutaeffekter.

Som skäl för minskat antal sålda enheter pekar Glycorex i q2-rapporten på ändrat ersättningssystem i Tyskland (som är bolagets största marknad). Effekten av det väntas bestå hela 2011, men ska därefter ge positiva effekter.

Glycorex pekar även på att finanskrisen påverkar försäljningen negativt i Sydeuropa.

Positivt var att Glycorex produkt börjat användas i Indien, Malaysia och Kanada, varav särskilt Indien och Malaysia bedöms ha stor potential.

• Under q3/2011 ökade antalet sålda produkter med 41% medan intäkterna ökade 23%. Första nio månaderna 2011 var ökningen 4-5% medan intäkterna minskade 4%. Skillnaden förklaras med negativa valutaeffekter.

Nu återstår att se om den positiva utvecklingen i q3/2011 består under kommande kvartal, och om de negativa valutaeffekterna bedarrar successivt. För att nuvarande börskurs ska vara motiverad, krävs ganska kraftiga ökningar av intäkter och resultat för Glycorex framöver. Glycorex resultatrapport för q4/2011 offentliggörs 2 feb 2012.

Bolaget har en hygglig finansiell ställning med 17 miljoner kr i likvida medel och skulder på 8 miljoner kr (30 sept 2011). Alla skulder är kortfristiga skulder (och det är ej säkert att alla är "riktiga" skulder såsom banklån etc).

Ett frågetecken är att av Glycorex tillgångar (bokförda till totalt 93 miljoner kr), så är diffusa så kallade "immateriella anläggningstillgångar" (bokförda till 63 miljoner kr) den klart största tillgångsposten.

En del aktieinvesterare brukar oroa sig över bolag med stora immateriella tillgångar, eftersom det inte är några konkreta "materiella" tillgångar såsom maskiner, fastigheter eller varulager (som anses vara mera lättvärderade och lättsålda). Immateriella tillgångar kan vara uppsamlade utvecklingskostnader (som ej tagits som kostnad i resultaträkningen), patent, varumärken, övervärde vid företagsköp etc.

Eftersom immateriella tillgångar inte är några konkreta tillgångar, kan värdet på dem anses vara osäkert och en del aktieinvesterare anser att man försiktigt räknat bör sätta värdet på immateriella tillgångar till noll kr. För bolag med stora immateriella tillgångar kan det innebära problem, eftersom det egna kapitalet (bokfört värde på tillgångar minus skulder) då kan utraderas och till och med bli negativt - dvs bolaget är då i praktiken konkursmässigt och behöver kapitaltillskott.

För Glycorex är det inte ett så stort problem, eftersom bolaget har en god finansiell ställning. Anser man att Glycorex immateriella tillgångar (nu bokförda till 63 miljoner kr) i praktiken är värda noll kr, innebär det att bolagets egna kapital minskar kraftigt från 83 miljoner kr till 20 miljoner kr. Men det egna kapitalet förblir i alla fall ändå positivt (även om bara blir en bråkdel av Glycorex börsvärde på över 170 miljoner kr).

Bokföringsreglerna innebär att revisorerna bla ska granska om bokförda värden på alla tillgångar är motiverade. I Glycorex ligger det ansvaret hos bolagets utsedda revisorer; Dan Kjellqvist och David Olow från revisionsbyrån KPMG Bohlins i Malmö.

Ingen revisorsgranskning gjordes av q3-rapporten, men däremot har revisorn Dan Kjellqvist satt sin godkännande-stämpel på Glycorex q2-rapport där han skriver:

"Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att delårsrapporten inte, i allt väsentligt, för koncernens del är upprättad i enlighet med IAS 34 och årsredovisningslagen samt för moderbolagets del i enlighet med årsredovisningslagen."

Avgörande för om ett bokfört värde på en immateriell tillgång är motiverat, är förenklat tex att tillgången ger och väntas ge en ekonomisk avkastning som motiverar värdet. I vissa fall görs en sådan bedömning utifrån konkreta siffror enligt gjord framtidsbedöming. Tydligen anser alltså Glycorex revisorer att det mot den bakgrunden inte är några problem med Glycorex bokförda värden. Hade så varit fallet så måste revisorerna kräva att bolaget gör nedskrivningar av de bokförda värdena, och några sådana nedskrivningar har alltså inte skett (ännu i varje fall).

Även styrelsen måste gå i godo för att bolagets bokföring är rättvisande, och i q3-rapporten (som är daterad 1 nov 2011) satte Glycorex styrelse följande godkännande-stämpel:

"Styrelsens försäkran

Styrelsen och verkställande direktören försäkrar att delårsrapporten ger en rättvisande översikt av företagets och koncernens verksamhet, ställning och resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget och de företag som ingår i koncernen står inför."

I q3-rapporten nämner styrelsen följande riskfaktorer för Glycorex:

• i vilken omfattning som resurser i samhället allokeras till transplantationsverksamhet
• hur de befintliga ersättningssystemen i samhället ändras (avseende ersättning för användning av Glycorex produkt)

"En påverkan på dessa faktorer får betydelse för Glycorex försäljning. Några generella försämringar i den allmänna riskbilden har inte identifierats", skriver styrelsen i q3-rapporten.

Vad gäller Glycorex ägare finns ingen ägare som är jättedominerande (enl info från 31 dec 2010 enl Glycorex årsredovisning för 2010: http://www.glycorex.se/wp-content/uploads/2011/04/rsredovisning201020110428.pdf)

• Positivt är att vd Kurt Nilsson själv äger 4% av bolaget, och dessutom att han tillsammans med Bill Nederman har ett bolag som äger 13% av Glycorex. Bill Nederman för sin del äger därutöver 2% direkt i Glycorex.

• Bland övriga storägare finns Magnus Wendt med en ägarandel på 10-11%. Därutöver finns ett bolag som heter Wendt Investment AB som äger ytterligare 1-2%.

• Oljeshejken Mohammed Al-Amoudi äger 1-2% av Glycorex.

Glycorex vd Kurt Nilsson är även bolagets grundare. Han är teknologie doktor i kemi och tillämpad biokemi vid Lunds Universitet, samt docent i bioteknik.

I Glycorex styrelse finns:

• Leif Smeby (styrelseordförande) med bla erfarenhet som forskningschef på dialysmaskinbolaget Gambro.
• Ingela Fehrman-Ekholm som är professor och chef för transplantationsavdelningen på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg.
• Thomas Niklasson med erfarenhet som investerarkontakt på bolaget Cardo (som sedermera blivit uppköpt av Assa-Abloy).

I Glycorex resultatrapport för q3/2011 skriver bolaget bla följande som framtidsutsikter:

_"Den europeiska marknaden bedöms vara mer än tillräcklig för att koncernen skall nå god lönsamhet. Koncernen arbetar dessutom med att erhålla godkännanden på fler marknader utanför Europa.

Koncernens huvudprodukt har hittills använts på endast en mindre andel transplantationscentra av cirka 300 centra i Europa och Australien. Det finns ett behov av fler transplantationer då antalet patienter i dialys och på väntelistorna ökar. Patientnyttan och kostnadsbesparingarna är betydande för varje lyckad transplantation."

"Sedan 2010 har framförallt användningen vid levertransplantation, hjärttransplantation samt vid stamcellstransplantation ökat. Under mars månad publicerades en artikel från Huddinge, där 10 pediatriska njurtransplantationer med blodgruppsinkompatibla givare, jämfördes med resultat av blodgruppskompatibla pediatriska njurtransplantationer. Resultaten var likvärdiga."_

Glycorex kallar sin produkt för Glycosorb-AB0 (alltså Glycosorb-"A, B, noll"), och beskriver den så här:

"Så används Glycosorb®-ABO

Glycosorb®-ABO är en medicinteknisk produkt baserad på biologiskt aktiva kolhydrater, vilka generellt är kända som effektiva och icke toxiska biologiska substanser. Den är en biospecifik affinitetskolonn som avlägsnar specifikt de blodgruppsspecifika antikropparna från mottagaren i en extrakorporeal blodbehandling som ur patientens perspektiv påminner om en konventionell dialysbehandling. Efter behandling av patienten med produkten kan transplantation av njure, lever, hjärta, lunga eller benmärg genomföras även då blodgrupperna inte är kompatibla mellan givare och mottagare.

Glycosorb®-ABO ansluts till existerande utrustning på sjukhuset och kräver således inga tilläggsinvesteringar för att kunna användas. Produkten är utvecklad, testad och godkänd för engångsanvändning, single use, vilket innebär att en ny enhet av produkten skall användas för varje behandling av patienten.

Den kliniska erfarenheten med produkten visar att behandlingen är skonsam och effektiv. Inga ersättningsvätskor behöver administreras vilket är en fördel. Förutom immunadsorption sker samtidigt behandling med immundämpande mediciner."

Sammantagen reflektion

På Glycorex vd Kurt Nilsson låter det som att bolaget har en globalt banbrytande produkt, och att det nu handlar om att erövra världen med produkten, och få upp intäkterna vilket även väntas ge god lönsamhet. Utifrån det verkar Glycorex-aktien vara en kanonaktie.

Men som nämnt:

• Bolagets ekonomiska utveckling har inte varit alldeles spikrak.
• Framför allt tyder börskursen på att aktieinvesterare blivit besvikna på Glycorex genom åren.

Ska man tolka det som att det hittills varit mycket trögare än väntat att få upp intäkterna globalt? Vad beror i så fall det på?

Måste det tex till vd-byte för att det ska börja lossna? Eller att Glycorex blir uppköpt av något större medicinteknikbolag med resurser att sälja bolagets produkt brett. Tex har börsnoterade bolaget Vitrolife verksamhet inom transplantationsrelaterade produkter. Kan Vitrolife vara en tänkbar köpare av Glycorex? Eller varför inte dialysföretaget Gambro (som ägs av Wallenbergarnas investmentbolag Investor)? Leif Smeby med bakgrund från Gambro sitter ju i Glycorex styrelse, så där finns en etablerad kontaktväg. (Men varför har i så fall Gambro inte velat köpa Glycorex hittills?)

Vad gäller vd-byte så blev Kurt Nilsson ny vd för Glycorex tidigare under 2011 (se mer nedan), så man kanske ska ge honom en chans först innan man dömer ut honom.

Positivt är i alla fall:

• att Glycorex till att börja med tycks ha blivit standardbehandling i Sverige (såsom vd Kurt Nilsson beskriver det ovan), och i Sverige är det väl högsta möjliga krav på att en produkt måste vara bra och säker för att få användas i sådana här sammanhang?
• att Glycorex genomslag i Tyskland även tycks ha blivit bra.

Så det kanske helt enkelt gäller att bara fortsätta arbeta successivt med bearbetning internationellt.

Tydligen har tex amerikanska läkemedelsverket FDA ännu inte godkänt Glycorex produkt för USA (som väl är den viktigaste marknaden i världen för produkten). Varför har FDA inte gjort det? Vad är problemet där? Så här skriver Glycorex i sin årsredovisning för 2010 (daterad i apr 2011):

"En ansökan om godkännande för den amerikanska marknaden inlämnades under 2004 till FDA, Food and Drug Administration, och är under behandling."

Dvs ansökan inlämnades för 6-7 år sedan, och ännu har inget hänt! Dock verkar Glycorex inte ha gett upp USA, utan skriver tex så här i årsredovisningen 2010:

"Efter verksamhetsårets slut har två nya dotterbolag bildats: ett med fokus på den nordamerikanska marknaden och ett med fokus på applikationen universell blodplasma. I samband med detta lämnade Lars Hedbys uppdraget som VD och utsågs till VD i dotterbolaget med fokus på Nordamerika. Kurt Nilsson återgick tills vidare till uppdraget som VD för moderbolaget. Till ny styrelseordförande utsågs hittillsvarande styrelseledamoten Leif Smeby."

Som nämnts ovan har Glycorex intäkter 2011 pressats av:

• negativa valutaeffekter
• ändrat ersättningssystem i Tyskland
• finanskris i Sydeuropa

Ingen av dessa faktorer talar i grunden emot framtida framgångar för Glycorex. Vad gäller Tyskland innebär det nya ersättningssystemet (som nämnts) positiva effekter för Glycorex från 2012. Vad gäller Sydeuropa borde ju de länderna satsa på Glycorex produkt för att spara pengar på den dyra dialysbehandlingen (även om länderna tvekar på kort sikt?).

Sammantaget är därför intrycket att inget som kommit fram här talar emot att Glycorex och dess aktie kan få en god utveckling på sikt.

Men till att börja med bör man kanske i så fall köpa aktier i bolaget som en mindre del och "krydda" i en aktieportfölj som helhet. Sedan kan ju det justeras utifrån hur Glycorex kommande kvartalsrapporter ser ut.

Så här skriver Glycorex om konkurrensen (enl årsredovisningen 2010):

"Konkurrerande produkter

Glycosorb®-ABO möjliggör specifik borttagning av de antikroppar hos mottagaren som är riktade mot blodgruppsantigen A eller B på det organ som doneras och rör inte i någon större utsträckning andra antikroppar eller blodproteiner. Därmed är Glycosorb®-ABO den enda produkten i sitt slag och möter inga direkt konkurrerande produkter på marknaden.

Däremot förekommer i framförallt i USA och Japan transplantationer över blodgruppsgränsen med hjälp av omfattande plasmabyten (byte av blodplasma mot blodgivarplasma eller ersättningsvätskor). Denna behandling innebär risker för patienten med bland annat störningar i patientens koagulations- och immunsystem med stor risk för blödningskomplikationer.

Även så kallade proteinbaserade kolonner kan användas vid blodgruppsinkompatibla transplantationer. Dessa eliminerar alla patientens antikroppar och även de antikroppar som givits
i samband med den medicinska behandlingen. Denna metod kräver ersättning med för patienten främmande antikroppar isolerade från blodgivarplasma, vilket naturligtvis medför biverkningar i motsats till behandlingen med Glycosorb®-ABO som är skonsam med få biverkningar och därför är att föredra ur ett patientperspektiv."

(Obs även risken för att det framöver kommer helt nya, bättre metoder för transplantationer av organ mellan folk med olika blodgrupper.)

Ett aber med Glycorex är att handeln i bolagets aktie är liten. Både i okt och nov 2011 handlades i snitt ca 10 000 Glycorex-aktier/dag på NGM-börsen. Börskursen har legat i 3-4 kr under samma period, så även om man köpte alla handlade aktier i bolaget under en dag, så skulle man inte kunna köpa mer än aktier för ca 30 000-40 000 kr (om man inte är villig att höja inköpskursen förstås). Omvänt har det även varit maxvärdet som man kan sälja Glycorex-aktier för per dag.

En intressant observation är att handeln i Glycorex-aktien plötsligt ligger på en klart högre nivå sedan förra veckan (mån 28 nov - mån 5 dec 2011). Under dessa sex dagar har det i snitt handlats ca 26 000 Glycorex-aktier/dag (till skillnad från snittet från okt och nov på ca 10 000 aktier/dag).

Börskursen har legat i drygt 3 kr under dessa sex dagar, så i snitt har Glycorex-aktier handlats för över 80 000 kr/dag. Betyder den plötsligt ökade aktiehandeln att det är något på gång i bolaget?

Under tex måndag 5 dec 2011 var Avanza den mäklare som köpte flest Glycorex-aktier, medan SEB sålde flest. Det kan i och för sig tolkas som ett negativt tecken; att småspararna på Avanza köper medan proffsen på SEB säljer?

Glycorex aktiekurs har fallit något under de sex senaste dagarna, så det kanske är SEB som säljer ut någon/några av sina kunders innehav i aktien, ev som led i skatteplanering inför årsskiftet. 31 dec 2010 slutade Glycorex-aktien i 5,50 kr, så sedan dess har den fallit med 44% till nuvarande kursnivå på 3,10 kr. Folk som har upparbetade reaförluster i Glycorex-aktien kan vilja sälja den före årsskiftet för att få fram reaförluster som kan kvittas mot reavinster i andra aktier.

Är det så att Glycorex-aktien nu pressas fram till årsskiftet pga folk som säljer ut aktier som led i skatteplanering, kan det innebära tillfälle att köpa aktien billigt. Sådana aktier brukar falla mer och mer ju närmare årsskiftet det är, och ligga som lägst under årets allra sista börsdagar. Kommer man då att kunna fiska upp Glycorex-aktier för under 3 kr styck?

Värdering av Glycorex-aktien

Antag följande optimistiska scenario för Glycorex framöver:

• Glycorex produkt är så bra som vd Kurt Nilsson påstår.
• Bolaget kommer att lyckas få ett bra internationellt genomslag för produkten (fast kanske inte ett jättegenomslag).
• Det tar lång tid att successivt bygga upp en internationell försäljning av Glycorex produkt.

Då kan man grovt uppskattat komma fram till nedanstående framtida ekonomiska utveckling för bolaget. Med de antagandena blir det motiverade värdet för Glycorex-aktien drygt 7 kr idag, om man vill ha en avkastning på 10%/år (dvs totalavkastning; kursuppgång och ev aktieutdelningar). Det motiverade värdet är helt enkelt beräknat som uppsummerade nuvärden av prognostiserade resultat efter skatt för Glycorex under kommande år, utifrån nedanstående antaganden. http://sv.wikipedia.org/wiki/Nuvärdesmetoden

Drygt 7 kr är alltså mer än dubbla dagens börskurs 3,10 kr. Det innebär därmed följande alternativ:

1) Aktieinvesterare räknar med att Glycorex får en sämre ekonomisk utveckling än nedan.
2) Aktieinvesterare har ett högre avkastningskrav än 10%/år.
3) En kombination av 1 och 2 ovan.

Det blir intressant att stämma av med Glycorex framtida kvartalsrapporter, om bolagets utveckling blir enligt nedan.

Som avstamp för Glycorex framtida intäkter har utgångspunkten varit:

• att intäkterna blev 41 miljoner kr under 2010
• att intäkterna minskat med 4% under första nio månaderna 2011
• att om minskningstakten består under q4/2011 så blir Glycorex intäkter 39 miljoner kr för helåret 2011

• Intäkter:
2012: 50 miljoner kr (+28%)
2013: 65 miljoner kr (+30%)
2014: 78 miljoner kr (+20%)
2015: 96 miljoner kr (+23%)
2016: 115 miljoner kr (+20%)
2017: 135 miljoner kr (+17%)
2018: 156 miljoner kr (+16%)
2019: 178 miljoner kr (+14%)
2020: 212 miljoner kr (+19%)
2021: 245 miljoner kr (+16%)
2022: 278 miljoner kr (+13%)
2023: 325 miljoner kr (+17%)
2024: 354 miljoner kr (9%)
2025: 378 miljoner kr (+7%)
2026: 423 miljoner kr (+12%)
2027: 478 miljoner kr (+13%)
2028: 513 miljoner kr (+7%)
2029: 539 miljoner kr (+5%)
2030 och därefter: +5%/år

• Rörelsemarginal:
2012: 0%
2013: 0%
2014: 0%
2015: 5%
2016: 5%
2017: 7%
2018: 9%
2019: 10%
2020: 11%
2021: 12%
2022: 13%
2023: 14%
2024: 15%
2025: 15%
2026: 16%
2027: 17%
2028: 19%
2029 och därefter: 20%

• Inga räntekostnader (pga ingen nettoskuld, dvs skulder högre än kassa).

• Skattesats 30%

• Avkastningskrav (kalkylränta): 10%

• Inget behov av framtida kapitaltillskott från aktieägarna (genom utgivning av nya aktier via nyemission).