I vevan jag funderade kring detta läste jag ett intressant inlägg från mycket kunniga värdeinvesteraren Thorleif Jackson på Nordnet-bloggen: http://www.nordnetbloggen.se/ligger-aktiemarkedet-hojt-eller-lavt/24/04/2014/ Han har i detta inlägg ställt samman information som visar att i Euro har världsindexet MSCI World sedan 1998 endast avkastat 1,6% per år före inflation som han beräknar till 2,56% per år. Alltså har den reala avkastningen på aktier globalt enligt detta index varit negativ sedan 1998.

Vissa marknader har varit större förlorare än andra, t.ex. handlas de japanska, holländska, italienska och irländska indexen till samma eller lägre nominella nivåer som 1998.

Jag tror att för oss som är uppväxta med de nordiska och amerikanska aktiemarknaderna måste vi vara beredda att lyfta blicken i jakt på att generera alfa framöver. Dock är det inte naturligtvis utan obehag man funderar att t.ex. investera i den indiska banken HDFC som visar upp fantastisk tillväxt: http://www.4-traders.com/HDFC-BANK-LIMITED-9058969/financials/ Hur ska jag kunna riktigt förstå banken utan att bo i landet eller känna någon därifrån? Kommer jag i tid upptäcka varningssignaler som t.ex. skulle få mig att avstå investering eller är jag helt beroende av att leta upp obskyra bloggar på internet i jakt på svar?

Jag tror att även om man ger sig in på nya marknader ska man hålla sina kriterier för val av bolag intakta. Går du in i ett utvecklingsland kan du inte stirra på nyckeltal och säga att ett bolag är billigt bara för att det handlas till P/E 4. Det finns ofta fullt logiska förklaringar till detta. Det kan vara att bolaget kontrolleras av en korrumperad huvudägare som kommer se till att värde inte kommer övriga ägare till del eller så redovisar man på rent kriminellt sätt. Senast jag tittade harvade t.ex. Sino Agroo Foods fortfarande på bottennivåer trots att P/E är under 1 enligt Yahoo Finance, är det några skummisar i farten där kanske? Därför tror jag att det här är bäst att leta upp värdeinvesterare som arbetar enligt Buffetts principer och satsa på några säkrare kort med bolag som bevakas av en grupp med kunniga investerare som har bättre lokalkännedom.

Så jag ska likt Buffett och Munger sätta på mig mina jaktkläder, men till skillnad från dessa elefantjägare är jag ju en småspararmus som metodiskt gnager mig in i fina bolag. Värdeinvestering är inte så spännande när man är 23 och satt av en tredjedel av sin första månadslön på sparkontot. Men när man så här ca 10 år senare kan inkassera ett ungefärligt studielån per månad i utdelningar börjar det bli roligare. Då får man bjuda på att det kan ta tid ibland att nosa upp nästa ostbit!