Post entry

Bennets Getinge

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Är aktien i Carl Bennets sjukhus-utrustningsbolag Getinge köpvärd eller ej?

Det har sagts tidigare här i bloggen och förtjänas att nämnas igen:

Bolag som hör till de största framgångssagorna i svenskt näringsliv de senaste decennierna:

Assa-Abloy (lås)

Hexagon (mät-teknik)

Getinge (sjukhus-utrustning)

De var alla från början ganska obetydliga företag med blygsamma förutsättningar, men har sedermera vuxit till globala jättar värda många miljarder kronor på börsen.

De är i dagsläget värde följande belopp på börsen:

...Assa-Abloy 155 miljarder kr (vid börskurs 417,50 kr)

...Hexagon 89 miljarder kr (vid börskurs 248,20 kr)

...Getinge 42 miljarder kr (vid börskurs 175 kr)

Vad är framgångsreceptet?

1) en tydlig huvudägare som är smart, driftig och pådrivande

Bolagens huvudägare:

...Assa-Abloy: Gustaf Douglas, Melker Schörling

...Hexagon: Melker Schörling

...Getinge: Carl Bennet

2) kraftig expansion via företagsköp

Det är ju lätt för även små företag att snabbt bli stora genom att tex köpa andra företag med betalning i form av egna aktier i det köpande företaget.

Nackdelen med det är ju normalt att det köpande företagets ursprungliga huvudägare då tappar kontrollen genom att det köpta företagets ägare blir ny huvudägare.

Assa-Abloy, Hexagon och Getinge har dock lyckats med konststycket att både göra många och stora företagsköp, men i kombination med att de ursprungliga huvudägarna kunnat vara kvar som huvudägare.

Hur har det varit möljigt?

Företagsköpen har väl till del betalats med egna aktier.

Men framför allt med banklån och intjäning från bolagens befintliga verksamhet.

Det gäller alltså att ha stort förtroende hos bankerna.

Och även att upprätthålla en god utveckling i befintlig verksamhet, så att den har en intjäning som kan vara med och finansiera fortsatta företagsköp.

Det lär kräva ett enormt fokus och hårt arbete, men även att man är smart och vet hur man ska göra.

Men lyckas man blir belöningen enorm:

Som nämnt är tex Assa-Abloy nu värt 155 miljarder kr på börsen.

...Gustaf Douglas har en ägarandel på 7% värd 10-11 miljarder kr.

Och därutöver äger han nästan 80% av investmentbolaget Latour som har en ägarandel på 2-3% av Assa-Abloy.

Den ägarandelen är värd ca 4 miljarder kr.

Tack vare att innehaven till stor del är röststarka A-aktier i Assa-Abloy ger de Douglas en röstandel på 17% av Assa Abloy.

Och Assa Abloy-aktierna i Latour ger en ytterligare röstandel på 13-14% av Assa Abloy.

Stor röstandel är ju essentiellt för att bibehålla ägarmakten i ett bolag, eftersom det är högst röstandel på aktieägarnas årliga omröstningar på bolagsstämman som tex avgör valet av bolagets styrelseledamöter i styrelsen som i sin tur utser vd som styr bolaget och vad som ska göras där osv.

...Melker Schörling för sin del äger 4% av Assa Abloy.

Den ägarandelen är värd över 6 miljarder kr.

Och även han har röststarka A-aktier vilket gör att hans röstandel är 11-12 av Assa Abloy.

Ägarandelar och röstandelar i Assa-Abloy är per slutet av sep 2014: http://www.assaabloy.com/en/com/Investors/ASSA-ABLOY-share/Largest-shareholders/

Radarparet Douglas/Schörling har därför tillsammans en röstandel på över 40% av Assa-Abloy vilket är långt större än någon annan aktieägare, och gör att de kan styra Assa-Abloy så att bolaget får bästa möjliga fortsatta utveckling.

Tex Assa-Abloys styrelse består av sju pers (exkl vd Johan Molin och fyra arbetstagarrepresentanter).

Av de sju personerna finns bla:

...Carl Douglas (son till Gustaf Douglas)

...Jan Svensson (vd för investmentbolaget Latour som ägs av Gustaf Douglas till 77%)

...Ulrik Svensson (vd för investmentbolaget Melker Schörling AB som ägs av Melker Schörling till 85%)

Bla är det i investmentbolaget Melker Schörling AB som det mesta av Melker Schörlings Assa-Abloy-aktieinnehav ligger.

I Hexagon har Melker Schörling en ägarandel på 26-27% värd 22-23 miljarder kr.

Tack vare röststarka A-aktier i Hexagon har han en röstandel på 47-48% av Hexagon.

Det är ägarandel och röstandel per slutet av nov 2014: http://investors.hexagon.com/sv/shareholders

Och i Hexagons styrelse på fem pers (exkl vd Ola Rollén) sitter bla:

...Melker Schörling själv

...Ulrik Svensson (som nämnt ovan vd för Schörlings investmentbolag Melker Schörling AB).

http://investors.hexagon.com/sv/board

Melker Schörling AB hade faktiskt per 9 jan 2015 94-95 miljoner st Hexagon-aktier värda 23-24 miljarder kr: http://www.melkerschorlingab.se/sv/investor-relations/substansvarde/aktuellt-substansvaerde

I Getinge har Carl Bennet en ägarandel på 18% värd 7-8 miljarder kr.

Och tack vare innehav av röststarka A-aktier i Getinge har han en röstandel på 48,9%.

Ägarandel och röstandel per slutet av nov 2014: http://www.getingegroup.com/sv/investerare/aktien/storre-aktieagare/

I Getinges styrelse på sju pers (exkl vd och personalrepresentanter) sitter framför allt Carl Bennet själv som styrelseordförande: http://www.getingegroup.com/sv/investerare/bolagsstyrning/styrelse/

Bland övriga styrelseledamöter finns bla Bennet närstående personer som Johan Stern som sitter i styrelsen för andra Bennet-relaterade bolag (tex Lifco och Elanders).

//Edit: SEB är väl Getinges huvudbank och man märker även av att SEB verkar vilja få inflytande över Getinge pga SEB:s stora utlåning till Getinge.

Bla har Stern tydligen tidigare jobbat på SEB.

I Getinge-styrelsen finns även Johan Bygge som bla tidigare varit finanschef på familjen Wallenbergs investmentbolag Investor som är SEB:s huvudägare.

Och i Getinge-styrelsen sitter även Mats Wahlström som haft olika chefspositioner på stora njur-relaterade sjukhus-utrustningsbolaget Gambro som tidigare bla ingått i Investor.

Dvs av Getinges sju styrelseledamöter (exkl vd och personalrepresentanter) verkar tre ha med SEB att göra.

Övriga fyra är då Bennet själv samt tre övriga styrelseledamöter (alla kvinnor) som varken verkar ha direkt med Bennet eller SEB att göra.

//

Dvs i alla de tre ovannämnda fallen (Assa-Abloy, Hexagon och Getinge) verkar huvudägarna ha utnyttjat röststarka A-aktier för att bibehålla ägarkontrollen trots utspädning då företagsköp delvis betalats med egna aktier.

Inget tvivel alltså om att Assa-Abloy, Hexagon och Getinge långsiktigt varit stora framgångssagor historiskt.

Innebär det att aktierna i dem är köpvärda i dagsläget?

Nej, är uppfattningen här i bloggen.

Snarare lär det gå att köpa dem för väsentligt lägre kurser inom 2-3 år, och med ännu högre sannolikhet inom 4-5 år.

Varför?

1)

Börsen har stigit kraftigt under lång tid, och kan i dagsläget sägas vara uppblåst.

Centralbanker runt om i världen håller låga styrräntor för att få fart på världskonjunkturen som ändå inte vill lossna.

Det gör att det finns mycket kapital i omlopp men brist på bra investeringar.

Visst kan man köpa aktier även idag, men det lär inte ge särskilt bra värdeutveckling långsiktigt.

Bättre att ha is i magen och invänta klart lägre börskurser framöver.

Historiskt kommer det förr eller senare alltid större börsnedgångar, senast tex i samband med den globala finanskrisen 2008/2009.

2)

Det goda börsklimatet har gjort att aktier i bolag med god historisk utveckling (dvs tex Assa-Abloy, Hexagon och Getinge) stigit extra mycket.

Det innebär höga förväntningar på att dessa bolag ska fortsätta prestera bra även framöver.

Men det ökar även fallhöjden i dessa aktier, tex:

...om det blir sämre utveckling framöver pga sämre världskonjunktur eller dålig intern utveckling

...höjd räntenivå (vilket både höjer investerarnas avkastningskrav för aktier, och dessutom höjer räntekostnaderna i dessa bolag.

Bla har Getinge på senare tid oväntat drabbats av interna bakslag.

Tydligen har amerikanska läkemedelsverket FDA haft kritik mot att bolagets sjukhus-utrustning ej uppfyllt kvalitetskraven.

Och även om räntenivån är rekordlåg nu, så innebär en höjd räntenivå framöver ökad risk för dessa bolag eftersom de alla har en hög skuldsättning (som led i expansionsstrategin att till stor del finansiera företagsköp med lån).

De många stora företagsköpen innebär även en annan risk i bolagens balansräkningar; mycket ev "luft" i form av stora bokförda värden på så kallade immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar").

När ett bolag köper ett annat bolag för en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden, uppstår ju så kallad "goodwill" som en tillgångspost i det köpande bolagets balansräkning.

Och eftersom Assa-Abloy, Hexagon och Getinge alla haft stora företagsköp som paradstrategi de senaste åren, har de alla följaktligen både stora skulder och stora ia-tillgångar i sina balansräkningar.

Det innebär förhöjd risknivå i dessa bolags aktier.

Så länge allt går bra gör varken stora skulder eller stora ia-tillgångar något.

Men om utvecklingen börjar bli sämre kan stora skulder och stora ia-tillgångar snabbt bli farliga egenskaper hos bolag.

Därför särskilt oroväckande att Getinge nu verkar ha drabbats av en del interna problem.

Strategin med stora skuldfinansierade företagsköp innebär att Assa-Abloy, Hexagon och Getinge alla spelar ett högt spel.

Så länge bolagen fortsätter utvecklas bra är det inga problem, men om de börjar tappa balansen blir det en svår balansgång på slak lina vilket kan sluta illa.

Och förhöjd risknivå pga balansräkningen (hög skuldsättning och stora ia-tillgångar) innebär lägre motiverad värderingsnivå (tex p/e-tal) för dessa bolags aktier.

Men eftersom utvecklingen varit god hittills för Assa-Abloy, Hexagon och Getinge, verkar aktieinvesterare ej ha tagit hänsyn till denna risknivå.

Bla fråga om Getinge pga sina uppkomna interna problem kommer att behöva göra stora nedskrivningar av sina ia-tillgångar för att köpta bolag utvecklas sämre än väntat?

Stora nedskrivningar av ia-tillgångar är särskilt negativt för bolag med hög skuldsättning.

Långivarna kan då komma att kräva kapitaltillskott från aktieägarna, vilket kan sätta ytterligare press på aktien eftersom sådana kapitaltillskott brukar begäras genom att sälja ut nya aktier i bolaget till aktieägarna.

Det leder till ökat utbud av bolagets aktier bland investerare, och dessutom till "utspädning" - dvs att bolagets värde fördelas på flera aktier.

Utspädningen gör ju därmed att det motiverade värdet per aktie blir lägre (förenklat och allt annat lika).

Tex tidigare blogginlägg (från 27 nov 2014) om Hexagon-aktien: http://www.redeye.se/aktiebloggen/hexagon/salj-hexagon-aktien

Enl blogginlägget:

...Hexagon-aktien fick rekommendation "sälj" vid börskurs 249,50 kr.

...Hexagon hade en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) motsvarande 21% av börsvärdet.

...Hexagon hade ia-tillgångar motsvarande 149% av eget kapital.

Och idag (per slutet av fre 9 jan 2015) låg aktien i 248,20 kr.

Dvs aktien är hittills ca -0,5% på drygt en månad.

Hexagons nettoskuld och ia-tillgångar innebär minst sagt en hög risknivå i bolagets aktie.

Om tex ia-tillgångarna i värsta fall måste skrivas ned till noll kr kommer mer än hela det egna kapitalet att utraderas och bolaget blir då konkursmässigt eftersom skulderna då kommer att vara klart större än tillgångarna.

(Det egna kapitalet är ju per definition bolagets bokförda tillgångsvärde minus skulderna, och när det egna kapitalet blir negativt är skulderna större än tillgångarna vilket innebär att bolaget är konkursmässigt och omgående måste få stort kapitaltillskott från aktieägarna för att bolaget ska kunna överleva.)

Tidigare blogginlägg (från 8 sep 2014) om Assa-Abloy: http://www.redeye.se/aktiebloggen/assa-abloy/salj-assa-abloy-aktien

...Där fick Assa-Abloy-aktien rekommendationen "sälj" vid dåvarande börskurs 361 kr för B-aktien.

...Bolaget hade då en nettoskuld på 17% av börsvärdet (med nettoskuld per slutet av q2/2014 och börsvärde per 8 sep 2014).

...Och ia-tillgångar med ett bokfört värde motsvarande 135% av eget kapital (med ia-tillgångar och eget kapital per slutet av q2/2014).

Det vill till att man har goda bankkontakter så att bankerna går med på en utlåning trots så stora ia-tillgångar som i både Hexagon och Assa-Abloy.

Och nu står Assa-Abloys B-aktie i 417,50 kr.

Dvs den är upp 15-16% på ca fyra månader.

//Edit: Med nettoskuld och ia-tillgångar per slutet av q3/2014 hade AA

...en nettoskuld som motsvarar 14-15% av nuvarande börsvärde

...ia-tillgångar ed ett bokfört värde motsvarande 128% av eget kapital

//

Tom q3/2014 hade Hexagon genererat ett nettoresultat per aktie på 9-10 kr under senast rapporterade 12 mån (okt 2013-sep 2014), vilket var +8% från föregående 12 mån.

Aktien värderades därmed utifrån det till ett p/e-tal på 26-27 vid en börskurs på knappt 250 kr.

(Dvs börskurs knappt 250 kr delat med nettoresultat per aktie på 9-10 kr = ett p/e-tal på 26-27.)

Assa-Abloy genererade (enl det ovannämnda tidigare blogginlägget) ett nettoresultat per aktie på 15-16 kr för senast rapporterade 12 mån (som då var tom q2/2014 dvs juli 2013-juni 2014).

Det var +11% från föregående 12 mån.

Och det nettoresultatet per aktie innebar i sin tur att Assa-Abloy-aktien vid dåvarande börskurs 361 kr värderades till ett p/e-tal på 23.

Sedan dess har AA:s q3/2014-resultatrapport kommit, och den visade att bolaget skruvade upp takten ytterligare vad gäller utvecklingen av nettoresultatet per aktie.

Utveckling av Assa-Abloys nettoresultat per aktie de senaste kvartalen:

q1/2012: 3,11 kr

q2/2012: 3,54 kr

q3/2012: 3,53 kr

q4/2012: 3,79 kr

q1/2013: 3,07 kr (-1%)

q2/2013: 3,71 kr (+5%)

q3/2013: 3,98 kr (+13%)

q4/2013: 4,08 kr (+8%)

q1/2014: 3,41 kr (+11%)

q2/2014: 4,14 kr (+12%)

q3/2014: 4,72 kr (+19%)

Det innebär följande utveckling under senast rapporterade 12 mån:

okt 2012-sep 2013: 14,55 kr

okt 2013-sep 2014: 16,35 kr (+12%)

Som jämförelse innebar utvecklingen följande för senast rapporterade 12 mån tom q2/2014:

juli 2012-juni 2013: 14,10 kr

juli 2013-juni 2014: 15,61 kr (+11%)

Dvs:

...Enl det tidigare blogginlägget (per 8 sep 2014) blev blev Assa-Abloy-aktiens p/e-tal 23 (med börskurs 361 kr och nettoresultat per aktie 15,61 kr tom q2/2014).

...Men nu vid börskurs 417,50 kr och nettoresultat per aktie 16,35 kr tom q3/2014 blir aktiens p/e-tal 25-26.

Dvs aktiernas värderingsnivåer (mätt som p/e-tal beräknat som nuvarande börskurs delat med nettoresultat per aktie under senast rapporterade 12 mån):

Hexagon p/e 26-27 (vid börskurs 248,20 kr)

Assa-Abloy p/e 25-26 (vid börskurs 417,50 kr)

//Edit: Jämför med tidigare blogginlägg (från 27 dec 2014) om hur man kan beräkna det motiverade p/e-talet för en aktie (dvs vid vilken nivå en akties p/e-tal borde ligga på för att aktien ska vara rätt värderad): http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3

Där gjordes bla en beräkning av att snittaktien på börsen bör ha ett p/e-tal på 8-13 för att aktien ska vara rätt värderad (dvs varken för dyr eller för billig).

Det förutsätter dock bla en normaliserad räntenivå på en klart högre nivå än idag (vilket i och för sig bla Konjunkturinstitutet räknar med de närmaste åren enl blogginlägget).

//

I och för sig hygglig tillväxt i nettoresultatet per aktie under senast rapporterade 12 mån:

Assa-Abloy +12% till 16,35 kr

Hexagon +8% till 9,44 kr

Hur mycket av detta beror på valutaeffekter frågar man sig (dvs att kronan på senare tid försvagats mot utländska valutor)?

Tex Hexagon har haft följande intäktsutveckling exkl företagsköp och exkl valutaeffekter de senaste kvartalen:

q1/2013: +4%

q2/2013: +5%

q3/2013: +5%

q4/2013: +5%

q1/2014: +5%

q2/2014: +6%

q3/2014: +8%

Det är ju en hög nivå ungefär i relation med resultattillväxten.

AA ligger något lägre vad gäller intäktsutvecklingen exkl företagsköp och exkl valutaeffekter:

q1/2013: -1%

q2/2013: +3%

q3/2013: +3%

q4/2013: +4%

q1/2014: +4%

q2/2014: +2%

q3/2014: +4%

Dvs eftersom AA:s nettoresultat var +12% under senast rapporterade 12 mån är det ev en desto större positiv valutaeffekt i den resultatutvecklingen.

Hexagons rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter) de senaste kvartalen:

q1/2012: 19%

q2/2012: 21%

q3/2012: 20%

q4/2012: 21%

q1/2013: 21%

q2/2013: 21%

q3/2013: 21%

q4/2013: 22%

q1/2014: 21%

q2/2014: 22%

q3/2014: 22%

Dvs den har legat ganska stabil (ev något ökande).

Det är alltså inte pga stigande rörelsemarginal som nettoresultatet per aktie ökat.

Assa-Abloys rörelsemarginal de senaste kvartalen:

q1/2012: 15,3%

q2/2012: 15,7%

q3/2012: 16,7%

q4/2012: 16,6%

q1/2013: 15,3%

q2/2013: 16,1%

q3/2013: 17,2%

q4/2013: 16,6%

q1/2014: 15,1%

q2/2014: 15,9%

q3/2014: 17,0%

Dvs Assa-Abloy har tom haft något fallande rörelsemarginal de senaste tre kvartalen (jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare).

Så ej heller där beror ökningen i nettoresultatet per aktie på stigande rörelsemarginal.

För AA verkar det alltså varken bero på stigande intäkter eller stigande rörelsemarginal (utan tex på positiva valutaeffekter?).

Det är ju negativt om resultatförbättringen ej beror på positiv underliggande ekonomisk utveckling för bolaget (dvs i bolagets intäkter och rörelsemarginal).

För H verkar det vara bättre "kvalitet" på resultatutvecklingen i form av åtminstone intäktstillväxt, men även till någon del pga viss rörelsemarginal-ökning.

Men med aktier värderade till p/e-tal över 25 verkar ändå Hexagon och Assa-Abloy vara aktieinvesterarnas "våta dröm".

Just som man inte trodde att värderingsnivåerna kunde bli högre, tack vare ideala förutsättningar vad gäller:

...god intern utveckling i befintlig verksamhet

...framgångsrika företagsköp

...låg räntenivå (sänker aktieinvesterares avkastningskrav, dvs höjer motiverade p/e-tal, och sänker dessutom bolagens räntekostnader på de stora skulderna)

Så har det kommit ytterligare något positivt:

...nämligen positiva valutaeffekter (tack vare försvagad svensk krona mot utländska valutor, framför allt mot USA-dollarn men även euron)

Som nämnt ovan genererade bolagen följande nettoresultat per aktie under senast rapporterade 12 mån (okt 2013-sep 2014):

Assa-Abloy: 16,35 kr

Hexagon: 9,44 kr

I och för sig innebär det att bolagens börskurser för närvarande värderas högt till följande ovannämnda p/e-tal (börskurs delat med nettoresultat per aktie):

Hexagon p/e 26-27 (vid börskurs 248,20 kr)

Assa-Abloy p/e 25-26 (vid börskurs 417,50 kr)

Men under senast rapporterade 12 mån rådde följande genomsnittliga valutakurser:

USA-dollar: 6,63 kr

euro: 8,99 kr

Och nu ligger valutakurserna på följande nivåer (per fre 9 jan 2015):

USA-dollar: 8,0580 kr

euro: 9,5310 kr

Dvs förändring från snittnivåer okt 2013-sep 2014:

USA-dollar: +22%

euro: +6%

Tex hade AA:s intäkter följande geografiska fördelning under jan-sep 2014:

Europa 41%

Nordamerika 36%

Asien 16%

Stillahavsregionen 4%

Centralamerika, Sydamerika 2%

Afrika 1%


Summa 100%

Dvs positivt att Nordamerika (där intäkterna erhålls i dollar) är så mycket som över en tredjedel av AA:s totala intäkter.

Hexagons intäkter var geografiskt fördelade enl följande under q3/2014:

Nordamerika 30%

Västeuropa 29%

Kina 15%

Asien (exkl Kina) 12%

Östeuropa, Mellanöstern, Afrika 9%

Sydamerika 5%


Summa 100%

Dvs verkar vara ej lika stora positiv dollareffekt som för AA, men ändå ganska stor.

Nackdelen med positiva valutaeffekter är dock

...att de är tillfälliga och innebär bara en "engångseffekt"

...att de senare istället kan förbytas till negativa valutaeffekter om valutakurserna börjar röra sig i motsatt riktning

Därför bör man ej alltför mycket ta fasta på valutaeffekter vid aktiebedömningar (dvs motiverade p/e-tal beräknade med valuta-uppblåsta resultat per aktie bör ligga på en lägre nivå än annars).

Hur står sig då Getinge i denna jämförelse?

Getinge-aktien fick rekommendation "sälj" i ett tidigare blogginlägg från 4 okt 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/getinge/salj-getinge-aktien

...Då låg Getinge-aktien kring 220 kr.

...Bolaget hade genererat ett nettoresultatper aktie på drygt 9 kr under senast rapporterade 12 mån (juli 2012-juni 2013).

...Det innebar att aktien då värderades till ett p/e-tal på 23-24.

...Getinge hade då en nettoskuld motsvarande 35-40% av börsvärdet.

...Och Getinges ia-tillgångar uppgick till nästan 200% av eget kapital.

Dvs risknivån i balanräkningen var ännu högre än i AA och H.

Enl det tidigare Getinge-blogginlägget bla:

Herr Bennet kör alltså Getinge med en rejäl hävstång vilket inte är riskfritt även om värdet på Getinge och hans ägarandel kan öka kraftigt så länge den fortsatta expansionen går bra.

Och nu står Getinge-aktien i 175 kr (slutkurs fre 9 jan 2015).

Dvs aktien är -20% på drygt ett år.

Getinges ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:

Orderingång:

q1/2012: 5,8 miljarder kr

q2/2012: 6,2 miljarder kr

q3/2012: 5,7 miljarder kr

q4/2012: 6,6 miljarder kr

q1/2013: 6,0 miljarder kr (+3%)

q2/2013: 6,5 miljarder kr (+5%)

q3/2013: 6,0 miljarder kr (+4%)

q4/2013: 6,9 miljarder kr (+4%)

q1/2014: 6,0 miljarder kr (0%)

q2/2014: 6,7 miljarder kr (+2%)

q3/2014: 6,4 miljarder kr (+7%)

Orderingångsförändring exkl företagsköp och exkl valutaeffekter:

q1/2013: +2%

q2/2013: +5%

q3/2013: +2%

q4/2013: +6%

q1/2014: 0%

q2/2014: -0,5%

q3/2014: 0%

Intäkter:

q1/2012: 5,2 miljarder kr

q2/2012: 5,6 miljarder kr

q3/2012: 5,6 miljarder kr

q4/2012: 7,8 miljarder kr

q1/2013: 5,7 miljarder kr (+8%)

q2/2013: 6,0 miljarder kr (+7%)

q3/2013: 5,9 miljarder kr (+5%)

q4/2013: 7,8 miljarder kr (-1%)

q1/2014: 5,6 miljarder kr (-1%)

q2/2014: 6,3 miljarder kr (+5%)

q3/2014: 6,2 miljarder kr (+6%)

Intäktsförändring exkl företagsköp och exkl valutaeffekter:

q1/2013: +7%

q2/2013: +7%

q3/2013: +3%

q4/2013: +1%

q1/2014: 0%

q2/2014: +2%

q3/2014: -1%

Book to bill-ratio (orderingång delat med intäkter):

q1/2012: 110%

q2/2012: 111%

q3/2012: 103%

q4/2012: 85%

q1/2013: 105%

q2/2013: 108%

q3/2013: 102%

q4/2013: 89%

q1/2014: 106%

q2/2014: 105%

q3/2014: 103%

//Edit: Händelseförloppet i ett bolag kan ju förenklat beskrivas enl följande:

1) Kund beställer en produkt (vilket gör att bolaget registrerar värdet på denna beställning, dvs produktpris gånger sålt antal produkter, som orderingång).

2) Beställd produkt levereras och faktura på beställningsvärdet skickas till kund.

Fakturerat belopp bokförs som intäkt och beloppet bokförs dessutom som kundfordring.

3) Kund betalar faktura och ett pengabelopp motsvarande beställningsvärdet kommer in på bolagets bankkonto (vilket ökar bolagets kassa med detta belopp).

Samtidigt minskas bolagets totala kundfordringar med betalt belopp.

Dvs registrering av orderingång ligger steget före intäkterna, och kan därför tolkas som "ledande indikator" (dvs något som kan spå utvecklingen) för intäkterna:

  • Om orderingången under ett kvartal ligger högre än de bokförda intäkterna under samma kvartal (dvs en "book to bill-ratio" på över 100%), så kan det alltså tolkas som att bolagets intäkter kommer att öka under kommande kvartal, vilket är positivt för aktieägarna.

  • Men om orderingången under ett kvartal ligger lägre än kvartalets intäkter (dvs en book to bill-ratio på under 100%) kan det tolkas som att bolagets intäkter kommer att minska under kommande kvartal, vilket är negativt för aktieägarna.

//

Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):

q1/2012: 13%

q2/2012: 15%

q3/2012: 15%

q4/2012: 20%

q1/2013: 7%

q2/2013: 13%

q3/2013: 12%

q4/2013: 24%

q1/2014: -5%

q2/2014: 11%

q3/2014: 11%

Nettoresultat (resultat efter skatt):

q1/2012: 422 miljoner kr

q2/2012: 530 miljoner kr

q3/2012: 521 miljoner kr

q4/2012: 1 059 miljoner kr

q1/2013: 184 miljoner kr (-56%)

q2/2013: 457 miljoner kr (-14%)

q3/2013: 415 miljoner kr (-20%)

q4/2013: 1 241 miljoner kr (+17%)

q1/2014: -330 miljoner kr (-279%)

q2/2014: 401 miljoner kr (-12%)

q3/2014: 368 miljoner kr (-11%)

Nettoresultat per aktie:

q1/2012: 1,76 kr

q2/2012: 2,22 kr

q3/2012: 2,17 kr

q4/2012: 4,43 kr

q1/2013: 0,76 kr (-57%)

q2/2013: 1,91 kr (-14%)

q3/2013: 1,73 kr (-20%)

q4/2013: 5,19 kr (+17%)

q1/2014: -1,39 kr (-283%)

q2/2014: 1,67 kr (-13%)

q3/2014: 1,53 kr (-12%)

Nettoresultat per aktie (exkl engångsposter och exkl avskrivningar på immateriella tillgångar):

q1/2012: ?

q2/2012: ?

q3/2012: 2,75 kr

q4/2012: 5,52 kr

q1/2013: 1,97 kr

q2/2013: 2,62 kr

q3/2013: 2,33 kr (-15%)

q4/2013: 5,83 kr (+6%)

q1/2014: 1,57 kr (-20%)

q2/2014: 2,27 kr (-13%)

q3/2014: 2,29 kr (-2%)

Dvs:

  • Negativt med skral rensad orderingångs-utveckling för Getinge de senaste kvartalen.

  • Även rörelsemarginalen verkar ha en dålig utveckling med försämringar de senaste kvartalen, jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare. Till och med negativ rörelsemarginal (dvs rörelseförlust) i q1/2014.

  • Resultatminskningar under sex av de senast rapporterade sju kvartalen.

Getings kvartalssiffror ovan innebär följande i årstakt för senast rapporterade 12 mån:

Orderingång:

okt 2012-sep 2013: 25 miljarder kr

okt 2013-sep 2014: 26 miljarder kr (+3% inkl företagsköp och valutaeffekter))

Intäkter:

okt 2012-sep 2013: 25 miljarder kr

okt 2013-sep 2014: 26 miljarder kr (+2% inkl företagsköp och valutaeffekter)

Book to bill-ratio:

okt 2012-sep 2013: 99%

okt 2013-sep 2014: 100%

Rörelsemarginal:

okt 2012-sep 2013: 14%

okt 2013-sep 2014: 11%

Nettoresultat:

okt 2012-sep 2013: 2,1 miljarder kr

okt 2013-sep 2014: 1,7 miljarder kr (-21%)

Nettoresultat per aktie:

okt 2012-sep 2013: 8,83 kr

okt 2013-sep 2014: 7,00 kr (-21%)

Nettoresultat per aktie (exkl engångsposter och exkl avskrivningar på immateriella tillgångar):

okt 2012-sep 2013: 12,44 kr

okt 2013-sep 2014: 11,96 kr (-4%)

Dvs:

...Ganska magra förändringar av orderingång och intäkter (trots att siffrorna som nämns inkluderar företagsköp och valutaeffekter).

...Book to bill-ratio på 100% indikerar åtminstone oförändrade intäkter framöver.

...Fallande rörelsemarginal.

...Ganska kraftigt fallande resultat.

...Positivt i alla fall att den justerade resultatförändringen (dvs exkl bla engångsposter) är ganska begränsad.

Getinge-aktien ligger som nämnt i 175 kr vilket innebär att bolaget värderas till 42 miljarder kr på börsen.

Nyckelfråga alltså:

Vem vill köpa ett bolag för drygt 40 miljarder kr om bolaget bara genererar:

...intäkter kring 26 miljarder kr per år

...ett nettoresultat på knappt 2 miljarder kr per år

?

Och dessutom är det då ett resultat som är i fallande trend.

Låter inte som att Getinge-aktien är klockrent köpvärd.

Alternativt uttryckt kan man säga att aktien vid börskurs 175 kr värderas till ett p/e-tal på 25 beräknat som

...börskursen 175 kr

delat med

...faktiskt nettoresultat per aktie 7 kr för senast rapporterade 12 mån (okt 2013-sep 2014)

Men ev mer relevant att beräkna p/e-talet som:

...börskursen 175 kr

delat med

...det justerade nettoresultatet per aktie på ca 12 kr för senast rapporterade 12 mån (dvs nettoresultatet per aktie exkl bla engångsposter)

Då blir p/e-talet "bara" 14-15.

Och det kan då jämföras med ovannämnda p/e-tal för aktierna i Assa-Abloy och Hexagon:

Hexagon p/e 26-27

Assa-Abloy p/e 25-26

//Edit: Frågan är dock bla om även Hexagons och Assa-Abloys p/e-tal skulle bli väsentligt lägre om även de beräknade motsvarande justerade nettoresultat per aktie exkl bla engångsposter.

Förmodligen inte eftersom bla Hexagon och Assa-Abloy inte verkar ha haft lika stora engångskostnader på sistone som Getinge.

Å andra sidan frågetecken för om man verkligen ska exkludera engångsposter ur resultatet.

Ofta verkar det som att olika typer av omstrukturerings-kostnader etc är ett ständigt återkommande element i bolags resultat.

Dvs ev är det mest rättvisande trots allt att vid p/e-talsberäkningen titta på Getinges faktiska nettoresultat inkl engångsposter etc.

//

Dvs vore det inte ett bra tillfälle att nu köpa Getinge-aktien när bolaget är i en svacka och det justerade p/e-talet är relativt lågt, i hopp om att bolagets utveckling kommer att vända till det positiva?

Inte nödvändigtvis.

Problemen med USA-myndigheter osv kan ta lång tid att åtgärda.

Men frågan är om det verkligen är de problemen som ligger bakom Getinges skrala ekonomiska utveckling på sistone.

...Är bolagets produkter tillräckligt konkurrenskraftiga?

...Har kunderna (dvs sjukhusen osv) tillräckliga resurser för att köpa produkter som Getinges?

Samtidigt gynnas ju Getinge långsiktigt av demografiska trender som att världens befolkning blir allt äldre, och det innebär ju per definition att folk blir allt sjukare och behöver allt mer vård, vilket i sin tur kräver fler och större sjukhus med mera sjukhus-utrustning osv.

//Edit:

  • Dessutom positivt för aktieinvesterare att Getinge har konjunktur-okänsliga egenskaper.

Dvs sjukvård och behov av sjukhus-utrustning är ju inte direkt kopplat till konjunkturen.

Det sänker investerarnas avkastningskrav på Getinge-aktien, och höjer därmed aktiens motiverade p/e-tal (jämfört med om Getinge vore konjunkturkänsligt.

  • Dock även konjunktur-känsligt element på lång sikt i form av att allt fler u-länder (tillväxtländer) lär ha råd med allt mer och mer avancerad sjukhus-utrustning, om det blir en långvarigt god utveckling för världskonjunkturen.

//

Även risker i form av att Getinge som nämnts ovan har en skuldsättning och ia-tillgångar som till och med överträffar Assa-Abloys och Hexagons höga nivåer.

Per slutet av q3/2014 hade Getinge:

...en nettoskuld på 21 miljarder kr motsvarande 51% av börsvärdet

//Edit: Enl det tidigare blogginlägget från okt 2013 hade Getinge en nettoskuld på 20 miljarder kr motsvarande 35-40% av börsvärdet.

Orsaken till att nivån nu ökat till över 50% är alltså främst att Getinge-aktien fallit från ca 220 kr till 175 kr.

Dvs positivt att det ej beror på en nettoskuld-ökning.

Men negativt ändå, eftersom ju lägre börsvärde i förhållande till nettoskuld, desto svårare blir det för bolaget att tex sälja ut nya aktier för att få in ett kapitaltillskott som kan betala av hela nettoskulden.

Teoretiskt sett skulle Getinge kunna tänkas be om ett sådant kapitaltillskott, åtminstone för att betala av en del av nettoskulden tex på långivarnas begäran.

Och ju större nettoskulden då är i förhållande till börsvärdet, desto mer lär börskursen sjunka om bolaget ber om ett sådant kapitaltillskott.

//

...ia-tillgångar bokförda till 28 miljarder kr motsvarande 169% av eget kapital

Av de ia-tillgångarna utgjordes drygt 3 miljarder kr av produktutvecklings-kostnader som Getinge ej bokfört i resultatet.

Negativt eftersom det innebär en risk för nedskrivningar av detta belopp, om de produkterna som produktutvecklingen avser senare visar sig inte sälja bra.

Och övriga 25 miljarder kr verkar alltså vara företagsköps-relaterade ia-tillgångar.

Dvs även risk för nedskrivningar av dem om tex USA-myndighetsproblemen förvärras och/eller drar ut på tiden.

Problemen har väl att göra med bla bolag i USA som Getinge köpt?

Dvs jämförelse:

P/e-tal:

Hexagon-aktien 26-27

Assa-Abloy-aktien 25-26

Getinge-aktien 25 (men 14-15 med justerat nettoresultat per aktie)

Nettoskuld som andel av börsvärde:

Getinge 51%

Hexagon 21%

Assa-Abloy 14-15%

Ia-tillgångar som andel av eget kapital:

Getinge 169%

Hexagon 149%

Assa-Abloy 128%

Dvs:

...Alla tre bolagen har skickliga och pådrivande huvudägare.

...Alla tre bolagen har en långsiktigt god historisk ekonomisk utveckling.

...Alla tre bolagen har högt värderade aktier.

...Men alla tre bolagen kör även med hög risk i balansräkningen i form av hög skuldsättning och stora ia-tillgångar.

Som nämnt även positiva valutaeffekter att se fram emot under kommande kvartal:

(...) under senast rapporterade 12 mån rådde följande genomsnittliga valutakurser:

USA-dollar: 6,63 kr

euro: 8,99 kr

Och nu ligger valutakurserna på följande nivåer (per fre 9 jan 2015):

USA-dollar: 8,0580 kr

euro: 9,5310 kr

Dvs förändring från snittnivåer okt 2013-sep 2014:

USA-dollar: +22%

euro: +6%

Som nämnt var AA:s intäkter fördelade geografiskt enl följande under jan-sep 2014:

Europa 41%

Nordamerika 36%

Asien 16%

Stillahavsregionen 4%

Centralamerika, Sydamerika 2%

Afrika 1%


Summa 100%

Dvs positivt att Nordamerika (där intäkterna erhålls i dollar) är så mycket som över en tredjedel av AA:s totala intäkter.

Och Hexagons intäkter var geografiskt fördelade enl följande under q3/2014:

Nordamerika 30%

Västeuropa 29%

Kina 15%

Asien (exkl Kina) 12%

Östeuropa, Mellanöstern, Afrika 9%

Sydamerika 5%


Summa 100%

Getinge verkar ej ange någon total geografisk fördelning av intäkterna i Getinges kvartalsvisa resultatrapporter.

Däremot per affärsområde.

Getinge delar in sin verksamhet i följande tre affärsområden:

...Medical systems: Bla utrustning för hjärtsjukvård?

...Extended care: Bla patientlyftar och patient-badkar?

...Infection control: Bla diskmaskiner för att diska (och desinficera) operationsinstrument såsom skalpeller osv?

Getinges orderingång under jan-sep 2014 fördelade sig enl följande per affärsområde:

  1. Medical systems 51%

  2. Extended care 28%

  3. Infection control 21%


Summa 100%

Förändring av orderingången från jan-sep 2013 till jan-sep 2014:

  1. Infection control +3%

  2. Extended care 0%

  3. Medical systems -2%


Summa Getinge 0%

Dvs negativt att det just är det största affärsområdet (Medical systems) som har sämst orderingångs-utveckling.

Det är väl för övrigt Medical systems som har myndighets-problemen i USA (och för övrigt även det affärsområde som består av företagsköp Getinge har gjort på senare år).

Lönsamhet (rörelsemarginal) per affärsområde under jan-sep 2014:

  1. Extended care 10%

  2. Infection control 7%

  3. Medical systems 3%


Summa Getinge 6%

Och negativt där att det just är det största affärsområdet (Medical systems) som hade sämst rörelsemarginal.

Dock ev positivt att de rörelsemarginalerna till stor del har belastats av olika engångskostnader.

Exkl dem etc blev rörelsemarginalerna istället enl följande:

  1. Medical systems 17%

  2. Extended care 12%

  3. Infection control 9%

Bla har affärsområdenas rörelseresultat belastats med följande omstrukturerings-kostnader under jan-sep 2014:

Medical systems 846 miljoner kr

Extended care 31 miljoner kr

Infection control 27 miljoner kr

Dvs gäller tydligen att hålla särskild koll på Getinges affärsområde Medical systems med skakig ekonomisk utveckling på sistone.

Ev har de företagsköpen som ingår där gått lite väl snabbt.

Medical systems orderingångs-förändring de senaste kvartalen (exkl företagsköp och exkl valutaeffekter):

q1/2013: +8%

q2/2013: +4%

q3/2013: +2%

q4/2013: +9%

q1/2014: -3%

q2/2014: -3%

q3/2014: +2%

Dvs det ser ju inte ut som någon katastrof även om det varit skralt under första halvåret 2014.

Rörelsemarginal för Medical systems:

q1/2013: 10%

q2/2013: 15%

q3/2013: 13%

q4/2013: 27%

q1/2014: -20%

q2/2014: 14%

q3/2014: 13%

Inte heller det någon katastrof utom smällen i q1/2014 då resultatet belastades av omstruktureringskostnader etc på 805 miljoner kr.

Rörelsemarginal för Medical systems de senaste kvartalen exkl engångskostnader etc:

q1/2014: 15%

q2/2014: 19%

q3/2014: 17%

q4/2013: 31%

q1/2014: 13%

q2/2014: 18%

q3/2014: 18%

Verkar ej vara någon jätteko på isen således.

Per affärsområde anger Getinge alltså geografisk fördelning av bla orderingång.

Summerar man upp det får man följande geografiska fördelning av Getinges totala orderingång under tex jan-sep 2014:

Västeuropa 37%

Nordamerika 34%

övriga världen 28%


Summa Getinge 100%

Dvs även Getinge lär gynnas av dollaruppgången mot kronan på sistone, vilket lär synas i Getinges kommande kvartalsrapporter.

Aktieanalytikernas snittprognoser

Aktieanalytikerna räknar enl 4-traders.com i snitt med följande nettoresultat per aktie för Assa-Abloy, Hexagon och Getinge de närmaste åren:

Assa-Abloys nettoresultat per aktie:

2013 (faktiskt utfall): 12,90 kr (-7%)

2014: 17,20 kr (+33%)

2015: 19,60 kr (+14%)

2016: 21,50 kr (+10%)

Hexagons nettoresultat per aktie*:

2013 (faktiskt utfall): 8,91 kr (+2%)

2014: 10,28 kr (+15%)

2015: 13,53 kr (+32)

2016: 15,15 kr (+12%)

*Omräknat från euro till svenska kronor med genomsnittliga historiska valutakurser för 2012, 2013 och 2014, samt nuvarande eurokursen 9,5310 kr (per fre 9 jan 2015) för 2015 och 2016.

Getinges nettoresultat per aktie:

2011 (faktiskt utfall): 10,60 kr

2012 (faktiskt utfall): 10,60 kr (0%)

2013 (faktiskt utfall): 9,59 kr (-10%)

2014: 6,83 kr (-29%)

2015: 11,00 kr (+61%)

2016: 13,00 kr (+18%)

Dvs:

  • Negativt att Getinges resultat legat oförändrat under 2012 och sjönk under 2013.

Det berodde väl dock bla på negativa valutaeffekter (starkare krona mot utländska valutor).

  • Under 2014 kom sedan smällen med USA-myndighetsproblemen osv (och delvis fortsatt stark krona).

Dvs 2012, 2013 och 2014 har varit "förlorade år" för Getinge.

Som jämförelse utveckling av Getinge-aktiens börskurs de senaste åren:

...För fem år sedan (dvs i början av 2010) låg Getinge-aktien kring 140-150 kr.

...Sedan steg den till en topp på 240-250 kr som nåddes sommaren 2013.

...Därefter besvikelse (bland aktieinvesterare över Getinges utveckling) och nedgång av börskursen tillbaka till 140-150 kr som lägst i okt 2014.

http://www.bloomberg.com/quote/GETIB:SS/chart

Går man ännu längre tillbaks kan man se följande:

...Getinge-aktien hade en topp kring 180 kr vid årsskiftet 2007/2008.

...Föll sedan kraftigt till en botten på ca 80 kr under våren 2009.

http://www.marketwatch.com/investing/stock/GETIB/charts?symb=SE%3AGETIB&countrycode=SE&time=13&startdate=1%2F4%2F1999&enddate=1%2F11%2F2015&freq=1&compidx=none&compind=none&comptemptext=Enter+Symbol%28s%29&comp=none&uf=7168&ma=1&maval=50&lf=1&lf2=4&lf3=0&type=2&size=2&style=1013

Bla var det väl oro kring Getinges höga skuldsättning i samband med den globala finanskrisen 2008/2009.

...Därifrån kravlade den alltså sedan upp till 240-250 kr som nåddes som topp sommaren 2013.

  • Under 2015 och 2016 räknar analytikerna (enl snittprognoserna för Getinges resultat per aktie ovan) med både positiva valutaeffekter och att myndighetsproblemen kommer att ordna upp sig.

Aktiernas p/e-tal utifrån analytikernas snittprognoser för resultatet per aktie 2016:

...Assa-Abloy p/e 19-20 (vid börskurs 417,50 kr)

...Hexagon p/e 16-17 (vid börskurs 248,20 kr)

...Getinge p/e 13-14 (vid börskurs 175 kr)

Dvs utifrån det ser ju Getinge-aktien billigast ut idag av de tre.

Betyder det att det även är den mest köpvärda aktien av de tre?

Eller att någon av de tre är köpvärd över huvud taget?

Sammantagen reflektion

Assa-Abloy, Hexagon och Getinge har alla haft en fantastisk historisk utveckling vilket gjort att bolagens aktiekurser skjutit i höjden.

Framgångsrecepten har gemensamma drag hos alla tre bolagen, bla pådrivande huvudägare och lyckosamma företagsköp.

Men strategin i de tre bolagen innebär även risker i form av hög skuldsättning och att de stora företagsköpen leder till mycket ev "luft" i balansräkningarna i form av immateriella anläggningstillgångar.

  • Och Getinge (med huvudägare/styrelseordförande Carl Bennet) verkar ha tagit allra högst risk i dessa avseenden.

  • Därför särskilt olyckligt att det just är Getinge som nu drabbats av interna problem i verksamheten, bla att USA-myndigheter har synpunkter på bolagets produktkvalitet.

  • Dessutom börsen generellt uppblåst just nu tack vare rekordlåga räntor etc.

I och för sig svårt att klandra investerare för att köpa aktier även på nuvarande höga nivåer, när man i skrivande stund bara för en ränta på 0,84% per år i tio år om man köper svenska statsobligationer (med en löptid på tio år): www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta

Dvs alternativ-avkastningen är låg.

Men å andra sidan räknar tex Konjunkturinstitutet med följande utveckling för den tioåriga statsobligationsräntan de kommande åren (snittnivå per år):

2015: 1,40%

2016: 2,10%

2017: 2,70%

2018: 3,30%

2019: 3,90%

2020: 4,20%

2021: 4,40%

2022: 4,50%

2023: 4,60%

2024: 4,60%

Dvs det är i linje med utgångspunkten här i bloggen att snittaktien på börsen med vissa antaganden har ett motiverat p/e-tal på 8-13 med vissa antaganden (bla att den riskfria statsobligationsräntan ligge rpå 4-6% per år).

http://www.konj.se/128.html

Dvs framtidsförväntningarna på Getinge är redan höga, trots att bolaget på sistone visat en skral ekonomisk utveckling.

Och risknivån som sagt hög pga Getinges balansräkning (hög skuldsättning och stora ia-tillgångar) samt uppblåst börs.

Slutsatsen blir därför att avvakta med Getinge-aktien och istället invänta framtida kraftiga dippar i kursen pga tex:

...om bolaget aviserar stora nedskrivningar av ia-tillgångar i kombination med begäran om stort kapitaltillskott på några miljarder kr från aktieägarna

...generell börsnedgång

Som nämnt Getinge-aktien nu i 175 kr (slutkursen fre 9 jan 2015).

Här är den subjektiva bedömningen tex:

...en sannolikhet på 50-60% för att Getinge-aktien kommer att falla ner till åtminstone 120-130 kr åtminstone någon gång inom 4-5 år

...en sannolikhet på 60-70% för att Getinge-aktien kommer att falla ner till åtminstone 140-150 kr som lägst åtminstone någon gång inom 4-5 år

Huvudorsaker alltså:

  • Fortsatt negativ ekonomisk utveckling för Getinge de senaste kvartalen.

  • Hög risknivå i form av hög skuldsättning och stora ia-tillgångar.

  • Hur allvarliga är egentligen USA-myndighetsproblemen?

Kommer de ta lång tid att komma till rätta med eller kan det gå snabbt?

Risk för att Getinge kommer att behöva betala stora skadestånd etc pga kvalitetsproblemen?

Risk för att Getinge tidvis kommer att behöva stoppa försäljning av vissa produkter i USA etc?

Risk för att USA-myndigheterna i värsta fall bannlyser Getinge från USA-marknaden?

Så illa ska det väl inte behöva bli men man kan ju skissa på ett worst case scenario.

Även tal om att Getinge för jättebelopp anlitat konsultexpertis för att komma till rätta med kvalitetsproblemen i USA osv.

Och bla:

  • Uppblåst börs ger risk för att Getinge kommer att dras med i generell börsnedgång osv.

Samtidigt på kort sikt:

  • Positiva valutaeffekter.

Men det är väl lite som att "kissa i brallan" dvs en tillfällig engångseffekt de närmaste resultatrapporterna.

//Tillägg 12 jan 2015

Besked om att Getinges vd Johan Malmquist avgår from bolagets årsstämma 25 mars 2015:

http://mb.cision.com/Main/942/9705507/331124.pdf

www.avanza.se/placera/telegram/2015/01/12/getinge-vd-johan-malmqvist-avgar-alex-myers-ny-vd-ny.html

Han har varit Getinges vd i 18 års tid.

Ny vd för Getinge blir istället Alex Myers som är vd för sängtillverkaren Hilding Anders.

Han har tidigare jobbat i Getinge som bla chef för affärsområde Extendec care.

Aktieanalytiker befarar att Malmquists avgång är ett tecken på att Getinges USA-myndighetsproblem kommer att ta lång tid att reda ut, skriver nyhetsbyrån Direkt: www.avanza.se/placera/telegram/2015/01/12/getinge-vd-byte-antyder-utdragen-fda-process-analytiker.html

Beskedet om Malmquists vd-avgång kom mån 12 jan 2015 strax efter kl 13.

Innan dess hade aktien handlats upp till 177,10 kr som högst under dagen.

Men efter att beskedet kom föll aktien till 164,60 kr som lägst.

Det var -6% från slutkursen 175 kr under närmast föregående börsdag (dvs fre 9 jan 2015).

//Edit: Getinge-aktien var som lägst nere i 163,50 kr under eftermiddagen mån 12 jan 2015 (en nedgång med 6-7% från slutkursen 175 kr fre 9 jan 2015).

//

Getinges huvudägare/styrelseordförande Carl Bennet själv uppger för nyhetsbyrån Direkt att Malmquists avgång var Malmquists eget beslut och att Bennet blev överraskad över det: www.avanza.se/placera/telegram/2015/01/12/getinge-johan-malmquists-eget-val-blev-overraskad-ordf.html

Det verkar alltså inte ha varit så att Malmquist direkt fick sparken.

Tydligen var det redan i början av dec 2014 som Malmquist meddelade sitt beslut att avgå.

Angående myndighetsproblemen i USA uppger Bennet för Direkt att amerikanska läkemedelsverket FDA kring månadsskiftet jan/feb 2015 väntas komma med ett utlåtande om Getinges kvalitetsproblem.

Bennet försöker tona ned problemen och uppger för Direkt i länken ovan:

Att man har utmaningar på FDA-sidan är inget ovanligt.

Mån 12 jan 2015 ca kl 15 låg Getinge-aktien i 169,70 kr (-3% från slutkursen fre 9 jan 2015).

//Edit: Getinge-aktien slutade mån 12 jan 2015 i 169,10 kr (drygt -3% från slutkursen 175 kr fre 9 jan 2015).

Banken Nordea var dagens klart största nettosäljare av Getinge-aktien på börsen.

Men både norska aktiemäklarifirman ABG och svenska banken Handelsbanken var vardera större nettoköpare under dagen.

//

Bennet själv är 63 år.

Dvs han borde väl ha tillräckligt med krut kvar i sig för att klara Getinge ur nuvarande svacka?

...Klassiskt videoklipp från okt 2009 där Bennet pratar om girighet och bla ondgör sig över finansmannen Christer Gardell: https://www.youtube.com/watch?v=zHu3-EIPdqI

...Även videoklipp från dec 2013 där han pratar om skattemoral: https://www.youtube.com/watch?v=6I-RHtQYuQM

...Uppgift om att Bennet är "sportfantast" och spelar tennis enl videoklipp från dec 2009: https://www.youtube.com/watch?v=5KxQupu77BY

Enl nyhetsbyrån Direkt säger Johan Malmquist att hans besked till Bennet var att Malmquist skulle kunna lämna vd-posten i Getinge from årsstämman under våren 2016.

Att det nu istället blev vid årsstämman våren 2015 förklaras med att Alex Myers var redo att ta över vd-posten snabbare än väntat.

www.avanza.se/placera/telegram/2015/01/12/getinge-var-beredd-stanna-kvar-och-ta-ansvar-vd.html

Så här kommenterar Malmquist USA-myndighetsproblemen i länken ovan:

"Vi väntar på en slutlig överenskommelse med FDA, och tror att den kommer i slutet av januari eller under februari (2015).

Då tror jag att vi kommer att ha en bra bild, men i åtgärdsprogrammet som vi har lanserat kommer vi att behöva vidta åtgärder under 18 månader fram i tiden", säger Johan Malmquist

och menar att åtgärderna innebär att bygga ett kvalitetsledningssystem av högsta klass, som FDA är nöjda med.

//

Getinges historia bla

Nedan utdrag från Getinges hemsida: http://www.getingegroup.com/sv/foretaget/historia/

...År 1989 köpte affärsmännen Rune Andersson och Carl Bennet ut Getinge för en spottstyver från vitvarutillverkaren Electrolux.

Electrolux verkade inte tro på Getinge, men i efterhand verkar det ha varit ett grovt misstag:

...I dagsläget är hela Electrolux värt ca 70 miljarder kr på börsen: http://www.bloomberg.com/quote/ELUXB:SS

...Och Getinge är värt ca 40 miljarder kr på börsen: http://www.bloomberg.com/quote/GETIB:SS

Dvs tänk om Electrolux hade behållit Getinge och utvecklat bolaget lika bra.

...Då hade Electrolux-aktien i dagsläget stått i ca 360 kr istället (och hela Electrolux varit värt ca 110 miljarder kr)

...istället för nuvarande Electrolux-börskurs kring 220-230 kr och ett börsvärde kring 70 miljarder kr.

Det var Anders Scharp som var vd för Electrolux när Electrolux sålde Getinge till Andersson/Bennet, men den tidigare legendariske Electrolux-vd:n Hans Werthén var styrelseordförande i Electrolux tom 1991.

Dvs Electrolux misstag att sälja Getinge till fyndpris till Andersson/Bennet år 1989 kan sägas ha varit både Scharps och Werthéns.

//Edit: Andersson och Bennet hade själva jobbat i Electrolux företagsledning som chefer för Electrolux produktområde storkök i olika omgångar:

Andersson var chef för Electrolux storkök på 1970-talet.

Bennet började på Electrolux år 1980 och blev senare chef för Electrolux storkök.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Rune_Andersson

http://sv.wikipedia.org/wiki/Carl_Bennet

Efter att Andersson/Bennet köpt ut Getinge år 1989 blev Bennet vd för Getinge och var det själv under perioden 1989-1997.

//

...1993 börsintroduceras Getinge på Stockholmsbörsen.

Getinge hade då intäkter på 600 miljoner kr per år (jämfört med dagens 26 miljarder kr per år!).

Getinges verksamhet var väl då endast inriktad på "sjukhus-diskmaskiner" (för att diska och desinficera/sterilisera operationsinstrument etc).

Det är alltså Getinges ursprung och det som idag är Getinges affärsområde Infection control.

...1995 köper Getinge det börsnoterade bolaget Arjo (som blir basen för Getinges nuvarande affärsområde Extended care).

...1997 lämnar Andersson Getinge och Bennet blir ensam huvudägare.

Johan Malmquist tillträder som Getinges vd.

//Edit: Han har precis som Andersson och Bennet tidigar… [content has been truncated]

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?