Det är oerhört svårt att förutse den kommande börsutvecklingen. Konjunkturmönstren är tidvis motsägande. Som nu när vi i en stark uppgångsfas plötsligt upplever en kraftfull rekyl nedåt på hela tre procent.

Var i börscykeln befinner vi oss?

Ett sätt att se på saken är att indela börscykeln i fyra faser.

Förtvivlan

Först har vi förtvivlan. Det är när alla säljer i panik. Överbelåning utlöser tvångsförsäljningar och kurserna faller handlöst. Detta går fort, och få hinner skydda sig. Den som köper optioner som försäkring kommer att upptäcka att de är ovanligt dyra under panikfasen.

Förra hösten, 2008, var det på det här sättet. Kurserna gick ned varenda dag, och fruktan dominerade.

När alla är rädda och vill sälja, så finns det inga köpare.

Hopp

Sedan avlöstes förtvivlanfasen av en strimma av hopp. Den hoppfyllda fasen kan sägas ha inletts i mars 2009 och pågått sedan dess. Det är den här perioden som ger bäst avkastning av de fyra faserna i börscykeln. Kursen stiger ochtar snabbt tillbaka förlorad mark. Aktierna är billiga, om man tar hänsyn till det fundamentala värdet.

Tillväxt.

Just nu står vi inför en fasväxling. Vi är på väg in i den tredje fasen i konjunkturcykeln. Den som kan benämnas som tillväxtfasen. Paradoxalt nog, så är det den fas som ger sämst avkastning. Enligt en analys från Goldman Sachs så har tillväxtfasen historiskt sett gett en avkastning på knappt 11 procent, att jämföra med förhoppningsfasen som i genomsnitt gett 51 procent.

Hur länge pågår då en fas i konjunkturcykeln? Ser man till de senaste fem börscyklerna så har nedgångsfasen varat i genomsnitt 26 månader. Den här gången tog det 16 månader att komma ned till botten från toppnivån, om man räknar juli 2007 som toppmånad, och november 2008 som slutet i nedgångsfasen. När börsen sedan gjorde het om med besked i mars så var det helt klargjort att fas 2, “hoppfasen” inletts.

Nu står vi inför ett fasskifte, och det innebär att man inte längre kan lyfta kurser på förhoppningar om stigande vinster. Den perioden är till ända. Nu är det upp till bevis. I tillväxtfasen måste resultaten visas, och bolagsrapporterna ge underlag.

Jag har lagt märke till att även kanonresultat gett förhållandevis små börsreaktioner, och antar därför att vi står står inför fas tre: tillväxtfasen.

Om Goldman Sachs har rätt, så har tillväxtfasen i genomsnitt varat i tio månader, och om man tar i beaktande av att allt gått så mycket hastigare den här gången så kan tillväxtfasen antas vara avklarad redan under första halvåret 2010. Jag vågar inte sätta emot: Goldman Sachs har sällan fel.

Stämmer teorin har vi en lite halvtrist börs att vänta under de sju månader som återstår till midsommar 2010. Det kan dock komma bättre tider redan fram på vårkanten, när resultaten i tillväxtfasen åter ger utrymme för kurslyft. Det blir förmodligen inte så svårt att överträffa tidigare resultat, eftersom att jämförelsetalen är tämligen låga. Med dessa vinstlyft så kan börsen lyfta ytterligare något, även om farten på kursuppgången blir måttlig.

Optimism

Den sista fasen heter Optimism. Om den kan sägas att då lämnar värderingarna sin fundamentala bas, och marknaden går över till att förlita sig på teknisk analys. P/E-talen stiger i takt med optimismen, och ingen vågar vara utanför, av rädsla, men denna gång fruktar man att missa vinster. Vem vill stå på perrongen när tåget startar? Ingen. Det var den tiden som tog slut i juli 2007.

Sammanfattning: En börscykel kan indelas i fyra faser. Förtvivlan, hopp, tillväxt och optimism. Vi står just nu inför växlingen in mot tillväxtfasen.

****