Expressen gör en stor grej av att fondernas förvaltare tjänar stora pengar trots att deras fonder går ganska dåligt. I många fall sämre än index till och med och det har verkligen inte gått så bra i år. Det är delvis intressant läsning även om det i mångt och mycket är jakten på löpsedeln som driver artikeln. Men nog är det en mycket stor skara förvaltare som lever gott, mycket gott, på sina fonder trots att de presterar svagt, dåligt och ibland rent av uselt. Sedan ska man faktiskt lägga till att det alltid är svårare att få bra utveckling på en stor fond än på en enkel investeringsportfölj. Det är helt enkelt lättare att dubbla en miljon än en miljard. Allt annat lika. Ännu svårare blir det att dubbla tiotalsmiljarder (utan att ta skyhöga risker).

Personligen har jag inte mycket till övers för fondsparande. Är man påläst och har daglig koll på börsen kan man lätt skippa sådana tycker jag. I alla fall vad gäller vanliga investeringar. När det sedan gäller PPM och tjänstepensioner eller annat är det värre. Här har man verkligen inget val mer än IPS där man får styra och ställa själv. Det är ju också detta som förvaltarna är varse om och lever gott på. Själv har jag därför valt utländska fonder med särskild inriktning på vissa områden samt där jag tror att förvaltaren har bra koll mycket bättre än jag själv och gärna även satsar egna pengar i fonder. Sverige eller Norden-fonder gör sig här icke besvär, vill man ha sådana kan man lika gärna köpa 2-3 investmentbolag (Kinnevik, Investor, Industrivärden exempelvis) och få bra spridning till inte bara rabatterat pris (substansrabatt) men även lägre kostnad (man behver ju inte pynta årliga avgifter till fondförvaltarna utan får utdelning istället)

När man nu tvingas välja fondsparande ska man vara noga med att kolla vilka fonder som får ses som läpmliga. Skojarfonder finns det massor av numera och fler lär det bli. När det är så lätt att tjäna pengar för förvaltarna trots att fonderna utvecklas svagt är det ju många som söker lyckan. Så sent som förra veckan läste jag att Kjäll och Davegårdh ska öppna egen fond nu. Bensson ska bli investmentmanager och sedan nyligen är Affärsvärldens tidigare skribent Blecher fondförvaltare på HQ. Inget ont om någon av de här nämnda för den delen, ville bara visa att förvaltarfenomenet drar till sig folk alltjämt. Inte undra på det med tanke på prestationskraven :) Vi minns väl Bergsgård & Petersson som öppnade 2005/2006 med buller & bong. Hur det gick sedan vet de flesta. De som inte vet det ska kanske inte ta reda på det heller. Men nog åstadkom de inte detta fiasko helt gratis.

Nä, måste man nu ta till fonderna av någon anledning ska man allra helst rikta sig mot fonder med erkänt duktiga förvaltare som dessutom lyckas få positiv avkastning i minst 8 år av 10 senaste. Gärna som sagt med egna medel. Att slå index är ingen större bedrift. Skulle index falla 10-20% är det inte så kul att förlora 5-10% och ändå få betala för tjänsten till den som lyckats förlora lite mindre än genomsnitt.