Valutavinnarna - AtlasCopco, Boliden, Ericsson, HL Display, Sandvik mfl.
2009-02-28 09:30, Edited at: 2010-06-11 12:06Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Dollarkursen går upp, och det gynnar svensk exportindustri.
Det är inte bara Ericsson som är valutavinnare.
De fyra största verkstadsbolagen får en vinstförstärkning på 5 miljarder kronor under 2009 som en följd av den svagare kronan. De största valutavinnarna är Sandvik och Atlas Copco. skriver Dagens Industri.
Exempelvis Sandvik rapporterade en positiv valutaeffekt på resultatet som, i jämförelse med sista kvartalet 2007, uppgick till 700 miljoner kronor. Samtidigt beskriver Sandviks rapport tydligt en del av exportindustrins dilemma just nu: utan efterfrågan – ingen valutafest.
Orderingången, som ger en god fingervisning om framtiden, föll 12 procent trots att den inrymde positiva valutaeffekter.
Utöver vinstförstärkningen kommer omsättningen för de fyra största bolagen att stiga med 31 miljarder kronor i år till följd av att såväl euro som dollar blir starkare.
Vinsten blir störst för de bolag som har många inköp i svenska kronor och en stor försäljning i utländsk valuta. De svenska exportbolagen kommer att få en omsättningsökning på i genomsnitt 7 procent, men för de fyra verkstadsjättara är siffran högre.
Boliden är ett av de valutakänsligaste. De förädlar och säljer råvara. En kombinantion med stigande zinkpriser vore fullträff. Nu är i vart fall ett av villkoren uppfyllda.
En tioprocentig ökning i dollarkursen ger bolaget en vinst på en halv miljard kronor.
Skogsindustrin får stark draghjälp av den svaga kronan.
"Dollarrallyt är en 'blessing in disguise' för de dollarberoende skogsföretagen".
Nettoeffekten av valutan är att ett ton blekt sulfatmassa har ökat i pris med 15 procent på mindre än fyra månader. Det är goda nyheter för Södra, Billerud och Rottneros. Även SCA påverkas positivt av en stark dollarkurs.
Dessvärre har fallande priser och volymer varit en större nackdel än valutan varit en fördel.
Mer ocykliska branscher som hälsosektorn gynnas om en stor del av tillverkningen sker i Sverige och den relativt stabila försäljningen utomlands.
Elekta rapporterade i sin senaste rapport i december om ”mycket positiva” valutaeffekter men konstaterade samtidigt att valutaflödena har säkrats, innebärande att hela den positiva effekten inte slår igenom.
Sectra har en majoritet av kostnaderna i kronor och en majoritet av intäkterna i utländsk valuta, främst dollar. Fördubblingen av resultatet i den senaste rapporten berodde huvudsakligen på valutaeffekter.
Astra Zeneca tillhör delvis gruppen valutavinnare. Utdelningen omräknat i kronor för svenska ägare stiger men den svenska läkemedelstillverkningen som till stora delar säljs i USA räckte inte för att öka resultatet under det fjärde kvartalet, räknat i bolagets redovisningsvaluta dollar.
Biovitrum däremot, som tillverkar läkemedel i Sverige som huvudsakligen säljs till utlandet, är en klar vinnare om man bortser från valutahedgarna.
Problemet är nämligen att många bolag säkrar framtida valutaflöden för både intäkter och kostnader för att mildra effekterna av valutafluktuationerna. Därmed tar det tid innan valutaeffekterna slår igenom.
I mindre bolag kan det slå igenom desto snabbare. Ett exempel är HL Display som under fjolårets sista kvartal gjorde ett resultat på 27 miljoner kronor före skatt, varav 7 miljoner kom från valutaeffekter.
En försvårande faktor för valutadopingen är att bolag som gjort stora förvärv utomlands, inte sällan har lån i utländsk valuta som blir dyrare när kronan försvagas. Å andra stiger tillgångarna i värde.
Dollar-vinsterna blir ofta mindre än förr om åren, därför att många företag har blivit mer globala.
...