Sälj Ericsson, SCN
2014-03-28 12:21, Edited at: 2014-04-04 16:20Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Är aktierna i telekomutrustnings-leverantören Ericsson respektive hälsokostbolaget SCN köpvärda eller ej?
Ericsson
...Affärsidé:
Utrustning för telekommunikations-nät, särskilt mobiltelefoni-nät.
//Edit: Ericsson har även kompletterande tjänster och produkter.
...Tex tjänster; installation av mobiltelefoni-nät åt mobiltelefoni-operatörerna, löpande drift av mobiltelefoni-operatörernas mobiltelefoni-nät.
...Tex övriga produkter; dataprogram för fakturering av mobiltelefoni-operatörernas kunder (abonnenterna).
Under 2013 fördelade sig Ericssons intäkter enl följande (andel av Ericssons totala intäkter):
...utrustning för mobiltelefoninät etc 118 miljarder kr (52%)
...tjänster 97 miljarder kr (43%)
...övriga produkter 12 miljarder kr (5%)
- - -
Summa Ericsson 227 miljarder kr (100%)
//
...Plus:
+ Snabb teknologisk utveckling i branschen innebär en ständig förbättring och breddning av vilka telekom-tjänster som telekom-operatörerna kan erbjuda. Det bör i förlängningen innebära goda ökningar i efterfrågan på den typ av utrustning Ericsson levererar.
//Edit: Tex Ericssons styrelseordförande Leif Johansson i Ericssons årsredovisning för 2013 (som är daterad 5 mars 2014):
Efter tre år som Ericssons styrelseordförande kan jag slå fast att det är oerhört spännande att arbeta i den här branschen.
Den höga förändringstakten som jag nämnde förra året visar inga tecken på avmattning och den omvandlingskraft som nya tekniker för med sig märks allt tydligare världen över.
Det är en sann ära att vara styrelseordförande i ett bolag som leder och är
drivande i denna utveckling.
Så här sa Johansson i Ericssons årsredovisning för 2012 (som var daterad 5 mars 2013):
Det är nu nästan två år sedan jag tillträdde som styrelseordförande i Ericsson och det har verkligen varit intressanta år.
Den höga förändringstakten i branschen och den transformationskraft
som tekniken medför är två viktiga orsaker till att jag finner arbetet så givande och inspirerande.
http://www.ericsson.com/res/investors/docs/2012/ericsson-ar-2012-se.pdf
Johansson har tidigare bla varit vd för Electrolux och Volvo.
//
+ Stark marknadsposition. Ericsson uppger sig vara störst i världen på utrustning för mobiltelefoni-nät.
Ericssons marknadsandel i världen på utrustning för mobiltelefoni-nät uppgick till 35% under 2013 (oförändrat från 2012): www.avanza.se/placera/telegram/2014/03/13/ericsson-marknadsandel-mobilnat-var-oforandrat-35-2013.html
//Edit: Och Ericsson gör allt för att bibehålla sin ledande position genom att satsa jättebelopp varje år på produktutveckling.
Ericssons kostnader för produktutveckling per år (andel av intäkterna):
2010: 32 miljarder kr (16%)
2011: 33 miljarder kr (14%)
2012: 33 miljarder kr (14%)
2013: 32 miljarder kr (14%)
Det är även stora belopp i relation till Ericssons börsvärde på 282 miljarder kr vid börskurs 85,55 kr.
Den stora satsningen på produktutveckling innebär en hög risk eftersom stora belopp har kastats i sjön om Ericssons i efterhand visat sig ha gjort felsatsningar vad gäller produktutvecklingen och produkterna floppar osv.
//
+ Stark finansiell position. Ericsson hade en nettokassa på 38 miljarder kr per slutet av 2013. Det motsvarar 13% av Ericssons nuvarande börsvärde på 282 miljarder kr (vid börskurs 85,50 kr för B-aktien).
//Edit: Dock frågetecken för om nettokassan kan betraktas som en "extra-tillgång" i Ericsson eller om den kommer att behövas i rörelsen framöver.
Tex i början av 2000-talet hade Ericsson en djup kris och var tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 30 miljarder kr (enl bilaga nedan).
//
+ Stororder: Positivt att Ericsson och konkurrenten Nokia har valts ut som leverantörer till brittiska mobiltelefoni-operatören Vodafones investeringsprojekt "Spring" på 7 miljarder pund tom våren 2016: www.avanza.se/placera/redaktionellt/2014/02/26/ericsson-och-nokia-skordar-av-vodafone.html
Dvs Vodafone kommer att köpa utrustning för mobiltelefoni-nät för 7 miljarder pund (76 miljarder kr) de kommande två åren, varav Ericsson och Nokia kommer att leverera en del.
Vodafone har verksamhet som mobiltelefoni-operatör i flera länder runt om i världen.
...Hot:
- Det är svårt att vara unik som telekom-operatör vilket innebär hård konkurrens dememellan och därmed prispress på telekomtjänster. Det begränsar telekom-operatörernas förmåga att ha råd att göra stora investeringar i nätutrustning från tex Ericsson.
- Dessutom verkar det vara hård konkurrens mellan nätutrustnings-leverantörerna (Ericsson mfl), dvs svårt att vara unik på nätutrustning.
//Edit: Bla har Ericsson på senare år fått känna av allt hårdare konkurrens från de kinesiska nätutrustnings-leverantörerna Huawei och ZTE.
Bla har det varit tal om att Huawei och ZTE använder oschyssta konkurrensmetoder såsom följande:
...att "sno" nyckelpersoner från bla Ericsson
...att få ekonomiskt stöd från kinesiska staten
Tex idag fre 28 mars 2014 artikel i Dagens Industri om att EU kritiserar Kinas stöd till Huawei och ZTE:
EU kritiserar kinesiskt telekomstöd
EU:s handelskommissionär Karel De Gucht kritiserade i en intervju med Financial Times Kinas statliga stöd till landets telekomleverantörer, men uteslöt en formell undersökning för tillfället.
http://www.di.se/artiklar/2014/3/28/eu-kritiserar-kinesiskt-telekomstod/?qr=i-dag
Bla har det varit tal om att Huawei och ZTE kan erbjuda generös kundfinansiering till de telekom-operatörer som köper utrustning från Huawei och ZTE.
Och enl artikeln har Huawei och ZTE i sin tur tillgång till generösa lån från kinesiska banker.
//Edit:
Kundfinansiering
Alltså, det innebär väl att om tex Huawei eller ZTE säljer sin nätutrustning till en mobiltelefoni-operatör så slipper operatören i praktiken betala för det direkt.
Istället får operatören billiga lån via Huawei/ZTE för att betala för nätutrustningen.
Om Ericsson ej kan erbjuda sådan kundfinansiering är ju det då en konkurrensnackdel för Ericsson (särskilt med tanke på de stora belopp det ofta är fråga om när operatörerna köper nätutrustning).
Antag som extremfall en kundfinansiering från kinesiska staten med nollränta, inga amorteringskrav och evig löptid.
Då är det ju i praktiken som om Huawei och ZTE skulle ge bort sin nätutrustning gratis till operatörerna.
Och kinesiska staten är kanske villig att göra (nästan) det, åtminstone under en viss tid, för att köpa marknadsandelar åt Huawei och ZTE så att de får in en fot i branschen.
Bakom Huawei står bolagets grundare Ren Zhengfei (född 1944) som har kopplingar till kinesiska staten.
Han var bla tidigare aktiv i kinesiska kommunistpartiets militär (People's Liberation Army) där han var officerare: http://en.wikipedia.org/wiki/Ren_Zhengfei
Huawei självt förnekar att bolaget får stöd från kinesiska staten:
It denied using Chinese subsidies to gain global market share after being recently accused by US lawmakers and EU officials of unfair competition.
http://en.wikipedia.org/wiki/Huawei#Recent_performance
Enl tex en artikel från aug 2013 ligger Huawei bra till konkurrensmässigt jämfört med Ericsson, medan ZTE ligger lite efter: http://www.telecomlead.com/telecom-equipment/huawei-leads-infonetics-telecom-equipment-vendor-scorecard-ahead-of-ericsson-40556/
Enl en uppgift från ABI Research avseende q4/2011 såg marknadsandelarna ut enl följande vad gäller utrustning för mobiltelefoni-nät globalt:
Ericsson 26%
Huawei 21%
Nokia 19%
Alcatel-Lucent 9%
ZTE 7%
NEC 5%
Cisco 5%
Samsung 4%
Dvs redan då hade Huawei en betydande marknadsandel.
Totalmarknaden för utrustning för den senaste generationens mobitlelefoni-nät (LTE) väntas växa kraftigt enl Wintergreen Research i bedömning från okt 2013:
...från 4 miljarder dollar år 2012
...till 78 miljarder dollar år 2018.
Med nuvarande dollarkurs kring 6,50 kr innebär det en totalmarknad på över 500 miljarder kr år 2018.
Som jämförelse hade Ericsson totala intäkter på 227 miljarder kr under 2013 (varav 118 miljarder kr avseende nätutrustning).
Dvs:
...Kommer LTE-marknaden att växa så kraftigt framöver?
...Vilken marknadsandel kommer Ericsson (och övriga konkurrenter) att kunna ta av den kakan?
//
DI-artikeln ovan är baserad på följande artikel från Financial Times:
EU commissioner attacks China’s telecoms subsidies
Karel De Gucht, the EU’s top trade official, has attacked China’s subsidising of its mobile telecommunications equipment sector even as he announced that Brussels would not pursue an investigation into the alleged unfair pricing of these products in Europe.
http://www.ft.com/intl/cms/s/0/d6d0bcc6-b5cb-11e3-b40e-00144feabdc0.html#axzz2xFvYkedG
Enl De Gucht i artikeln bla:
“They get subsidies.
If you have a line of a couple of tens of billions with the bank that you can use at your discretion this is a huge subsidy, no?”
Dvs han indikerar att Huawei och ZTE har tillgång till väldigt generösa statliga lån på tiotals miljarder euro (dvs hundratals miljarder kr).
Men det har inte Ericsson som måste låna alla sina pengar på marknadsmässiga villkor.
Dvs återstår att se om EU kan stoppa Kina-stödet till Huawei och ZTE.
Förmodligen lär det bli svårt, och oavsett vilket kan EU-kritiken betecknas som belägg för att Huawei och ZTE på olika sätt får stort statligt stöd till men för Ericsson.
//
Ericssons ekonomiska utveckling de senaste åren:
Intäkter:
2010: 203 miljarder kr
2011: 227 miljarder kr (+12%)
2012: 228 miljarder kr (0%)
2013: 227 miljarder kr (0%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
2011: +19%
2012: -2%
2013: +5%
Rörelsemarginal:
2010: 8%
2011: 8%
2012: 5%
2013: 8%
Nettoresultat:
2010: 11 miljarder kr
2011: 13 miljarder kr
2012: 6 miljarder kr
2013: 12 miljarder kr
Resultat per aktie:
2010: 3,46 kr
2011: 3,77 kr
2012: 1,78 kr
2013: 3,69 kr
Dvs är Ericsson-aktien köpvärd utifrån dessa förutsättningar vid börskurs 85,55 kr (börsvärde 282 miljarder kr)?
Nej, den verkar dyr.
Hade p/e-talet legat kring 10 på 2013 års resultat (dvs en börskurs på 36-37 kr) hade aktien ev varit långsiktigt köpvärd.
...Intäkterna har legat oförändrade tre år i rad (även om det trots allt var en rensad intäktsförändring på +5% under 2013).
//Edit: Zoomar man in på Ericssons intäkter ser de ut enl följande under de senaste kvartalen:
Intäkter:
q1/2011: 53 miljarder kr
q2/2011: 55 miljarder kr
q3/2011: 56 miljarder kr
q4/2011: 64 miljarder kr
q1/2012: 51 miljarder kr (-4%)
q2/2012: 55 miljarder kr (+1%)
q3/2012: 55 miljarder kr (-2%)
q4/2012: 67 miljarder kr (+5%)
q1/2013: 52 miljarder kr (+2%)
q2/2013: 55 miljarder kr (0%)
q3/2013: 53 miljarder kr (-3%)
q4/2013: 67 miljarder kr (0%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
q1/2012: -6%
q2/2012: -6%
q3/2012: -4%
q4/2012: +5%
q1/2013: +7%
q2/2013: +7%
q3/2013: +3%
q4/2013: +4%
Dvs:
...Positivt att det åtminstone varit en viss rensad intäktstillväxt de senaste kvartalen.
...Men negativt att det under en stor del av 2012 var rensade intäktsminskningar.
...Det förbyttes till ganska goda rensade intäktsökningar i början av 2013 (dock från låga jämförelsetal).
...Och den rensade intäktsförändring tycks därefter i sin tur ha mattats av något under andra halvåret 2013.
//
...Lönsamheten (rörelsemarginalen) har legat stabilt kring 8% utom 2012 då Ericsson hade en svacka i lönsamheten.
...Aktien värderas till ett p/e-tal på hela 23 (börskurs 85,55 kr delat med resultat per aktie 3,69 kr för 2013).
Även om man räknar bort nettokassan på 11-12 kr per aktie blir p/e-talet 20 (justerad börskurs 74,06 kr delat med resultat per aktie 3,69 kr).
Men ev bör man ej betrakta nettokassan som en "överskottskassa" som ej behövs i rörelsen.
Högteknologiska bolag är förknippade med stora risker eftersom förändringar i teknologin kan göra ett bolags produkter värdelösa över en natt.
Jämför räknemaskinsbolaget Facit som gick omkull när de elektroniska miniräknarna kom.
(Numera är väl uppdragstillverkaren Partnertech den enda kvarvarande resten av det gamla Facit.)
Analytikernas förväntningar
Aktieanalytikerna är som vanligt väldigt optimistiska (för att på kort sikt tjäna courtageintäkter genom att sälja in caset till investerare?).
Analytikerna antar skördetid för Ericsson de kommande åren och räknar i snitt med följande utveckling av Ericssons resultat per aktie de kommande åren:
2014: 4,32 kr
2015: 5,16 kr
2016: 6,03 kr
http://www.4-traders.com/ERICSSON-6494918/financials/
Dvs kraftiga resultatökningar väntas.
Om prognosen för 2016 nås innebär det ett p/e-tal på 12 (börskurs exkl nettokassa, delat med 6,03 kr).
Det låter ju inte så dyrt men:
1) Frågetecken för om prognosen kan nås.
Analytikerna räknar bla med att Ericssons intäkter plötsligt kommer att ta bättre fart i kombination med stigande rörelsemarginal de kommande åren.
2016: Intäkterna väntas nå 244 miljarder kr med rörelsemarginal 11%.
2017: Intätkerna väntas nå 251 miljarder kr med rörelsemarginal 12%.
2) Försiktigt räknat bör man ej beräkna p/e-talet som börskursen minus nettokassan.
Därför är en slutsats att aktien fortfarande verkar dyr vid börskurs 85,50 kr och ett resultat per aktie på bara 3,69 kr för 2013.
//Edit: Bara sedan 2 mars 2014 har analytikerna nedjusterat sina prognoser för Ericssons resultat per aktie.
Då såg de ut enl följande (enl bilaga nedan):
2014: 4,47 kr (+21%)
2015: 5,31 kr (+19%)
2016: 7,29 kr (+37%)
Och nu är prognoserna alltså följande (enl ovan):
2014: 4,32 kr
2015: 5,16 kr
2016: 6,03 kr
Dvs bara under den senaste månaden har analytikerna insett att deras optimistiska prognoser var för bra.
//
//Tillägg 31 mars 2014
Huaweis resultatrapport för 2013 har kommit och visade följande för helåret:
...intäkter 239 miljarder yuan
...nettoresultat 21 miljarder yuan (+36% från 2012)
http://www.di.se/artiklar/2014/3/31/huawei-tror-pa-nya-rekordsiffror/?qr=i-dag
Intäkter på 239 miljarder yuan motsvarar 38 miljarder dollar vilket i sin tur motsvarar 248 miljarder kr.
Dvs jämförelse av Ericssons och Huaweis 2013 omräknat till kr:
Ericsson:
...intäkter 227 miljarder kr (0%)
...12 miljarder kr (+107%)
Huawei:
...intäkter 248 miljarder kr (+9%)
...nettoresultat 22 miljarder kr (+36%)
Huawei har alltså större intäkter, bättre intäktstillväxt och bättre lönsamhet (marginal).
Och dessutom vågar sig H på att räkna med att intäkterna kommer att vara +10% under helåret 2014.
H har enl artikel två tredjedelar av sina intäkter från länder utanför Kina.
//
//Tillägg 4 apr 2014
Nordea har rekommendation "sälj" för Ericsson-aktien:
http://www.di.se/artiklar/2014/4/4/proffs-ericsson-varderas-som-google/
http://www.di.se/artiklar/2014/4/4/borsradet-skordetid-i-millicom/
Ett argument där är bla att utrustningen för mobiltelefoni-nät blir allt effektivare vilket väntas inverka negativt på Ericssons intäkter enl Nordea.
//
SCN
SCN (Scandinavian Clinical Nutrition) är ett hälsokostprodukt-företag baserat i Stockholm med 13 pers anställda (varav 4 konsulter).
SCN:s 2013:
...intäkter 38 miljoner kr
...nettoresultat -3 miljoner kr (samt ett resultat på -15 miljoner kr för avvecklad verksamhet, dvs totalt blev SCN:s nettoresultat -18 miljoner kr under 2013)
Om det under 2013 köpta bolaget Medica Nord skulle ha ingått hela året hade SCN:s intäkter istället uppgått till 63 miljoner kr.
SCN hade en nettoskuld på 1 miljon kr per slutet av 2013 (trots att bolaget under året fick ett kapitaltillskott på 5 miljoner kr från aktieägarna genom att ca 23 miljoner nya SCN-aktier såldes ut för 0,22 kr per st).
Bolagets börsvärde uppgår till 100 miljoner kr vid börskurs 0,63 kr.
SCN-aktien har flera gånger fått rekommendationen "sälj" här i bloggen.
Nu bla investerarpresentation där SCN:s styrelseordförande Jim Blomqvist pratar om bolaget (från tors 27 mars 2014): http://www.mediafire.com/listen/7q3ecxe1hc56th8/20140327+Scandinavian+Clinical+Nutrition+och+Ambia+Trading+Group.WMA
//Tack till signaturen "Strindberg" på Di.se:s aktieforum Börssnack som spelade in presentationen enl länken ovan.
//
Text nedan från 28 mars 2014 ur följande Börssnack-tråd om SCN: http://borssnack.di.se/diseconf/forum/listmessages.aspx?forumid=1&threadid=2200428#msg14914751
Ur inspelningen bla:
_Om det under 2013 köpta bolaget Medica Nord hade ingått i SCN under hela 2013 hade SCN:s 2013 sett ut enlföljande:
intäkter 63 miljoner kr
ebitda-resultat 5 miljoner kr_
//Edit: När beskedet om SCN:s köp av Medica Nord kom i apr 2013 uppgavs MN ha haft intäkter på 68 miljoner kr under 2012.
Dvs varför blev SCN:s + MN:s totala intäkter i så fall bara 63 miljoner kr under 2013?
//
_Som jämförelse är SCN värt drygt 100 miljoner kr på börsen vid börskurs 0,64 kr.
Dock ingår inte bantningsprodukten Aptiless i siffrorna eftersom den i praktiken lanserades i jan 2014.
Dvs det vill till att Aptiless får ordentligt genomslag i siffrorna för att nuvarande SCN-kurs ska motiveras.
Styrelseordförande Jim Blomqvist räknar med att Aptiless kommer att bli SCN:s mest sålda produkt någonsin.
Tidigare mest sålda produkt hos bolaget har genererat intäkter på 11 miljoner kr per år.
SCN:s produkter har bruttomarginaler på 50-80% och Aptiless ligger också inom det intervallet.
Medica Nord köptes för ca 50 miljoner kr med betalning i form av nya SCN-aktier.
En tilläggsköpeskilling på ca 20 miljoner kr kan komma att ske beroende på MN:s intäktsutveckling.
Även det ska i så fall betalas med nya SCN-aktier (vilket då ger utspädning av befintliga SCN-aktier).
Kommande händelser bla:
...SCN:s q1/2014-resultatrapport ska komma 29 apr 2014 med intäkter inkl Aptiless.
...Apotek med 600 apoteksbutiker har kontaktat SCN för att få sälja Aptiless. Förhandlingar pågår och förhandlingarna väntas bli klara under sommaren 2014. Det skulle mer än dubbla antalet försäljningsställen av Aptiless som hittills bla säljs via hälsokostbutikskedjan Life.
Egen reflektion: Själv skulle jag inte köpa SCN-aktien. Anser att förväntningarna på bolaget är alldeles för höga. Bla är SCN bara återförsäljare av Aptiless som ägs av ett annat bolag. Återförsäljaravtalet har dessutom begränsad varaktighet på fem år._
//Edit: Dessutom är återförsäljaravtalet begränsat till några få länder.
Om Aptiless i SCN:s q4/2013-resultatrapport (som kom 26 feb 2014):
Aptiless är en nyutvecklad aptitdämpande produkt för viktminskning, utvecklad av professor Charlotte Erlanson-Albertsson och andra forskare på Lunds Universitet.
SCN har ett femårigt exklusivt distributörsavtal i Sverige, Norge, Danmark och Island.
Produkten är baserad på ett extrakt som utvinns ur spenat, Thylakoider, med bevisad effekt vid utförliga kliniska studier.
Aptiless minskar aptiten genom att binda till både fett från maten och till de enzymer som bryter ner maten, och därmed kan användaren lättare få
kontroll över sin kosthållning.
Helt naturligt och utan några som helst biverkningar.
Aptiless fick i mars 2013 utmärkelsen New Product of the Year vid Nutrawards i USA vilket är första gången någonsin för en nordisk produkt.
SCN lanserade Aptiless i januari 2014.
https://www.ngnews.se/attachments/81660?locale=sv
//
Bakom SCN står Ulf Söderberg som är känd för att pumpa bolaget på pengar på aktieägarnas bekostnad:http://www.aktiespararna.se/artiklar/Reportage/En-sjuk-bransch/?lb=no&kampanj=pop-up-nej-tack
Tydligen har han även ett finger med i spelet i bolaget Greenleaf som äger Aptiless.
SCN:s styrelseordförande Jim Blomqvist sitter tydligen själv i Greenleaf-ägarbolaget QVPE:s styrelse (intressekonflikt med hans uppdrag som so i SCN?)?
//Edit: Därutöver har QVPE sålt in sitt eget hälsokostbolag Medica Nord till SCN mot betalning i form av nya SCN-aktier.
QVPE är därmed SCN:s klart största aktieägare med en ägarandel på 40%.
//
_Ur Jim Blomqvists Linkedin-sida:
Board Member
QV Private Equity AB
augusti 2013 – nu (8 månader)|Stockholm, Sverige
Övrig fråga: Om Aptiless nu är en så bra bantningsprodukt, använder verkligen Blomqvist den själv?_ http://i1.ytimg.com/vi/VQfPJkAlaYA/0.jpg
_Blomqvist är även styrelseordförande i finansfirman Eminova.
Eminova har bla hjälpt till med att få in kapitaltillskott från aktieinvesterare till First North-noterade firman Nevi (fd Stureguld) med den kriminelle Joacim Nord som styrelseledamot och storägare.
Nord var även vd då för Nevi men byttes nyligen ut.
Enl besked från 18 feb 2014:
Sturegulds vd döms för marknadsmissbruk
Joacim Nord får villkorlig dom och böter för grov otillbörlig marknadspåverkan.
Joacim Nord, vd i First North-noterade Stureguld, döms mot sitt nekande till villkorlig dom och dagsböter på 150.000 kronor för otillbörlig marknadspåverkan.
_Prospektet om det kapitaltillskott till Nevi som Blomqvist-firman Eminova hjälpte till att fixa under hösten 2013:https://newsclient.omxgroup.com/cds/DisclosureAttachmentServlet?showInline=true&messageAttachmentId=444717
I och för sig var det bara ett kapitaltillskott på 2 miljoner kr (genom utförsäljning av nya Nevi-aktier), men mycket i relation till Nevis nuvarande börsvärde kring 10 miljoner kr._
//Edit: Det var även Eminova som hjälpte till att fixa in kapitaltillskottet på 5 miljoner kr från aktieinvesterare till SCN under 2013.
//
Remium-prognoser
SCN betalar aktiemäklarfirman Remium för att göra prognoser för SCN:s framtida ekonomiska utveckling.
Remiums senaste prognoser om SCN är daterade 28 feb 2014 och gjorda av Remiums aktieanalytiker Christian Lee: http://www.introduce.se/Global/Bolag/Scandinavian%20Clinical%20Nutrition/PDF/SCN_4.013.pdf
Han räknar med följande utveckling för SCN de närmaste åren:
Intäkter:
2014: 95 miljoner kr
2015: 129 miljoner kr
Nettoresultat:
2014: 6 miljoner kr
2015: 12 miljoner kr
Dvs om de prognoserna nås verkar ju SCN-aktien hyfsat billig vid börskurs 0,63 kr som innebär att bolaget har ett börsvärde på 100 miljoner kr.
//Edit: Men frågetecken:
1) Kommer SCN verkligen kunna nå prognoserna?
Prognoserna lär bla förutsätta att Aptiless blir en succé och uppnår rejäla försäljningsnivåer.
Men Aptiless är ju (förenklat uttryckt) bara baserat på spenat som sägs dämpa aptiten.
Kan SCN verkligen öka intäkterna med 60-70 miljoner kr i årstakt på två år (dvs från totala intäkter på drygt 60 miljoner kr 2013 till intäkter på 130 miljoner kr 2015) bara tack vare Aptiless (i de länder där SCN har rätt att sälja produkten)?
Det känns tveksamt.
2) Och SCN har alltså tills vidare bara har rätt att sälja Aptiless i fem år (från början av 2014).
Hur högt vill man värdera ett bolag där en stor del av intäkterna riskerar försvinna efter fem år (dvs om återförsäljnings-avtalet för Aptiless då upphör)?
3) Dessutom frågetecken för om det stämmer att SCN kan uppnå så hög lönsamhet på Aptiless-försäljningen eftersom det inte ens är SCN:s egen produkt utan bara en produkt som SCN säljer åt produktägaren Greenleaf.
SCN:s låga lönsamhet på Aptiless visar sig väl i och för sig i prognoserna ovan genom att:
...trots att SCN:s intäkter väntas öka från drygt 60 miljoner kr per år till ca 130 miljoner kr per år (dvs en ökning med 60-70 miljoner kr)
...så väntas SCN:s nettoresultat inte bli mer än 12 miljoner kr 2015.
Men för det första; alltså frågetecken för att SCN kommer att nå intäkter på ca 130 miljoner kr 2015.
//
Och finansiellt hade SCN en nettoskuld på 1 miljon kr per slutet av 2013.
Immateriella anläggningstillgångar
Men SCN:s balansräkning avskräcker i övrigt med mycket "luft" i form av stort bokfört värde på abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar.
De var bokförda till 60 miljoner kr per slutet av 2013 (motsvarande 71% av totala tillgångar och 108% av eget kapital).
Dvs om SCN går dåligt under längre perioder kan de immateriella anläggningstillgångarna behöva skrivas ned till noll kr.
Det ger då en resultateffekt på -60 miljoner kr vilket mer än utraderar hela det egna kapitalet (som var bokfört till 55 miljoner kr per slutet av 2013).
SCN kommer i ett sådant scenario att omgående behöva ett stort kapitaltillskott från aktieägarna för att bolaget inte ska gå omkull.
Och ett sådant kapitaltillskott lär då begäras genom utförsäljning av nya SCN-aktier till aktieägarna vilket då lär sänka SCN:s börskurs.
Dvs bolag med stora immateriella anläggningstillgångar => förhöjd risknivå i det bolagets aktie (särskilt för bolag som SCN där de immateriella anläggningstillgångarna utgör mer än SCN:s egna kapital).
//Edit: Bilaga om Ericsson nedan ur tidigare blogginlägg från 2 mars 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-1
Ericsson
Precis som Nordea var illa ute under 2008/2009 var Ericsson rejält illa ute när IT-bubblan sprack i början av 2000-talet och Ericsson var då för sin del nära att gå omkull år 2002: http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article2593098.ece
I och för sig kan det sägas ha berott på allmän hybris i samband med IT-bubblan som sedan tvärt vände till en global konjunkturnedgång förstärkt av World Trade Center-attacken osv.
Precis som Nordea tvingades be aktieägarna om ett jätte-kapitaltillskott gjorde Ericsson samma sak under sin kris och bad aktieinvesterare om 30 miljarder kr.
Visst verkar Ericsson i dagsläget vara ett finansiellt sett mycket starkare bolag med en nettokassa (kassa minus räntebärande lån) på 35-40 miljarder kr i slutet av 2013 (motsvarande 10-15% av Ericssons totala börsvärde på drygt 270 miljarder kr vid börskurs 83,10 kr).
Ericssons problem idag är istället att Ericsson trots sin världsledande ställning (som största leverantör i världen av utrustning för mobiltelefoni-nät) ändå har ganska skral ekonomisk utveckling, vilket lär bero på hård konkurrens från tex finska ärkerivalen Nokia men även de nya kinesiska konkurrenterna Huawei och ZTE osv.
Ericsson verkar ha svårt att undvika att bolagets produkter - som tex radiosändare (så kallade "bas-stationer") för mobiltelefoni-nät - blivit en "commodity", dvs en standardprodukt som många leverantörer kan erbjuda billigt.
Ericsson försöker istället bredda sin verksamhet genom att erbjuda tjänster som att sköta mobitlelefoni-operatörernas mobiltelefoni-nät osv, men det verkar inte vara någon jätte-hit.
Ericssons resultat per aktie de senaste åren:
2011: 3,77 kr
2012: 1,78 kr
2013: 3,69 kr
Dvs en klart vacklande utveckling.
Med aktien i 83,10 kr blir alltså p/e-talet höga 22-23 beräknat som nuvarande börskurs delat med resultat per aktie för 2013.
Återigen räknar aktieanalytikerna med ett plötsligt jättelyft i den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolag (trots att det inte finns särskilt mycket som tyder på att ett sådant lyft är på väg).
I snitt räknar analytikerna med följande resultat per aktie för Ericsson de kommande åren:
2014: 4,47 kr (+21%)
2015: 5,31 kr (+19%)
2016: 7,29 kr (+37%)
2017: 8,52 kr (+17%)
http://www.4-traders.com/ERICSSON-6494918/financials/
Man frågar sig alltså varifrån detta jättelyft i Ericssons framtida resultatutveckling ska komma.
Och även om det finns ett långsiktigt strukturellt tillväxtelement i Ericssons verksamhet i form av den stora tekniska utvecklingen, så krävs det ett gynnsamt finansklimat för att Ericsson ska gå bra eftersom Ericssons kunder (mobiltelefoni-operatörerna) måste kunna finansiera sina investeringar i ny nätutrustning till gynnsamma villkor för att de ska ha råd att beställa ny utrustning från Ericsson osv.
På det sättet är även Ericsson konjunkturkänsligt vilket sänker Ericsson-aktiens motiverade p/e-tal.
Det är även tal om att mobiltelefoni-operatörerna har svårt att ta tillräckligt betalt av sina kunder för att operatörerna ska ha råd att göra stora, nya investeringar i nätutrustning.
//Edit:
1)
Jag har själv mobiltelefoni-abonnemang hos mobiltelefoni-operatören Tre i Sverige, och kan säga att internet via mobiltelefonen fungerar riktigt dåligt.
Det går inte att använda till något annat än att möjligen kolla fotbollsresultat.
Och så nyligen är det ju inte sedan internet via mobiltelefonen kom så man tycker att utvecklingen borde ha kommit mycket längre.
2)
Jag har även mobilt internet via Tre och det är ju också ett område Ericsson hoppas mycket på.
Mobilt internet kräver ju också utrustning i mobiltelefoni-näten även om det är inriktat på internet via dator och inte internet via mobiltelefon.
Och det mobila internetet från Tre får i bästa fall med näppe godkänt.
Jag har Tres snabbaste abonnemang för mobilt internet och ofta är det ändå segt och krånglar.
3)
Har även upptäckt att vanligt prat via mobiltelefon verkar vara en bluff på så sätt att det man säger till personen man pratar med, kommer fram till personen först med 1 sekunds fördröjning eller så.
Det leder till besvär med att man pratar i mun på varandra osv.
Hela mobiltelefonin (som Ericssons verksamhet bygger på) verkar alltså vara överskattad.
I bästa fall är det inte något fel på teknologin mer än att operatörerna ej har råd att betala det som behövs för den utrustning som krävs i näten så att mobiltelefonin fungerar bra för kunderna.
Men det är ju en stor brist i sig; att ett bolags teknologi helt enkelt är för dyr för kunderna.
Återstår att se om det kommer att förbättras de kommande åren.
Så brukar det ju vara när ny teknologi mognar.
Men frågan är om Ericsson blir vinnaren i det racet.
//
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationerna följande:
...Ericsson-aktien: "Sälj" vid börskurs 85,55 kr (för B-aktien).
...SCN-aktien: "Sälj" vid börskurs 0,64 kr.
Börskurserna ovan var nivåerna under förmiddagen fre 28 mars 2014.