Ericsson under andra världskriget, del 2
2015-01-07 19:54, Edited at: 2015-01-14 14:47Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Del 2 av blogginlägget om Ericsson under andra världskriget.
Det första blogginlägget om "Ericsson under andra världskriget": http://www.redeye.se/aktiebloggen/ericsson/ericsson-under-andra-varldskriget
Detta är fortsättningen (del 2) av ovannämnda blogginlägg eftersom det växte ut så att allt helt enkelt inte längre fick plats där.
Ericsson idag
Än idag är familjen Wallenberg huvudägare i Ericsson:
...Familjen är huvudägare i investmentbolaget Investor som i sin tur har en ägarandel på 5% av Ericsson (per slutet av sep 2014).
...Tack vare innehav av röststarka A-aktier i Ericsson har dock Investor en röstandel på hela 22% av Ericsson.
http://ir.investorab.com/afw/files/press/investor/201410223877-1.pdf
Aktieinnehavet i Ericsson är en av Investors värdemässigt största tillgångar.
Nedan rangordning av Investors värdemässigt största tillgångar per slutet av sep 2014:
Investors ägarandel i banken SEB: 44 miljarder kr
Investors ägarandel i industriföretaget Atlas Copco: 43 miljarder kr
Investors ägarandel i industriföretaget ABB: 31 miljarder kr
Investors ägarandel i läkemedelsbolaget Astrazeneca: 27 miljarder kr
Investors ägarandel i bolaget Mölnlycke Health Care (som gör plåster mm): 22 miljarder kr
6. Investors ägarandel i Ericsson (som gör utrustning för telekom-nät osv): 15 miljarder kr
Summa 182 miljarder kr av Investors totala tillgångsvärde 271 miljarder kr per slutet av sep 2014
Procentuellt sett är fördelningen följande för dessa största tillgångar i Investor:
Investors ägarandel i banken SEB: 16,2%
Investors ägarandel i industriföretaget Atlas Copco: 15,7%
Investors ägarandel i industriföretaget ABB: 12%
Investors ägarandel i läkemedelsbolaget Astrazeneca: 10%
Investors ägarandel i bolaget Mölnlycke Health Care (som gör plåster mm): 8%
6. Investors ägarandel i Ericsson (som gör utrustning för telekom-nät osv): 6%
Summa 67% av Ericssons totala tillgångar värda 271 miljarder kr per slutet av sep 2014
...Med avdrag för Investors nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 24 miljarder kr
...erhålls sedan Investors totala "substansvärde" (förmögenhetsvärde, dvs marknadsvärde på tillgångar minus nettoskuld) 247 miljarder kr per slutet av sep 2014.
...Det motsvarar i sin tur 324 kr per Investor-aktie.
...Och Investors B-aktie slutade för sin del i 255,20 kr per slutet av sep 2014
...dvs Investor-aktiens börskurs hade en rabatt på 21% jämfört med substansvärdet per aktie.
//Edit: Och nu står Investors B-aktie i 283 kr (slutkursen mån 5 jan 2015).
//
Aktierna i Investors mest värdefulla tillgångar (aktieinnehaven i
SEB
Atlas Copco
och ABB)
berördes i det tidigare blogginlägget "Sälj Investor-aktien, del 3" från 27 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Här hoppas tills vidare över
Astrazeneca
och Mölnlycke
och berörs istället om Ericsson-aktien är köpvärd eller ej.
Bla tidigare blogginlägg om Ericsson från 28 mars 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ericsson/salj-ericsson-scn
...Där fick aktien rekommendationen "sälj" vid dåvarande börskurs 85,55 kr.
...I dagsläget står Ericssons B-aktie i 94,75 kr (slutkursen på Stockholmsbörsen mån 5 jan 2014).
Dessutom betalade Ericsson ut 3 kr per aktie i utdelning i samband med bolagsstämman i apr 2014.
Dvs
...85,55 kr investerat i Ericsson-aktien i mars 2014
...har sedan dess vuxit till 97,75 kr (börskurs 94,75 kr plus erhållen aktieutdelning 3 kr).
Det innebär (förenklat) en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelning) på över 14% under drygt nio månader.
Det är ju ganska bra och innebär att säljrekommendationen i mars 2014 åtminstone hittills inte kan sägas ha varit korrekt.
Å andra sidan kan man hävda att Ericsson-aktien därmed står ännu högre idag, vilket gör att aktien är ännu mera säljvärd?
Ericsson är ju numera främst fokuserat på utrustning för mobiltelefoni-nät.
Det är bla så kallade bas-stationer (radiosändare/-mottagare).
Och Ericsson är störst i världen på denna typ av utrustning.
Bra jobbat!
Dock kostar det på.
Bla plöjer Ericsson ned jättebelopp varje år i produktutveckling för att behålla sitt försprång framför konkurrenterna.
//Edit: Ericssons produktutvecklings-kostnader under senast rapporterade 12-månadersperioder:
okt 2012-sep 2013: 33 miljarder kr
okt 2013-sep 2014: 36 miljarder kr (+9%)
Produktutvecklingskostnadernas andel av Ericssons intäkter:
okt 2012-sep 2013: 14%
okt 2013-sep 2014: 16%
Ericssons intäkter:
okt 2012-sep 2013: 227 miljarder kr
okt 2013-sep 2014: 227 miljarder kr (förändring 0%)
Dvs Ericsson verkar skruva upp tempot ytterligare:
Fast intäkterna låg oförändrade så höjde produktutvecklingskostnaderna med 9%.
Det gjorde att produktutvecklingskostnadernas andel av intäkterna steg från 14% till 16%.
//
Dock ökad konkurrens från bolag som
Nokia (Finland)
Alcatel-Lucent (Frankrike, USA)
Huawei, ZTE (Kina)
Även tal om att sydkoreanerna (Samsung) ska satsa hårt på detta område.
Bla tal om att kineserna kör med oschysst konkurrens genom att Huaweis och ZTE:s kunder erbjuds förmånlig orderfinansiering via stora, statliga kinesiska banker osv.
Ericsson försöker väl mota konkurrensen
...dels genom ovannämda storsatsning på produktutveckling
...men även genom att bredda sitt sortiment till att även erbjuda tjänster såsom att installera och sköta kundernas (telekom-operatörernas) mobiltelefoni-nät, samt relaterade produkter såsom datorprogram för kundfakturering osv.
Men det går väl sådär.
//Edit: Man kan väl se det enl följande:
- Snabb teknisk utveckling ger nya intäktsmöjligheter.
Positivt för Ericsson med snabb teknisk utveckling i branschen.
Möjliggör bla att man kan internetsurfa i allt högre hastighet från mobiltelefonen, vilket i sin tur möjliggör ökade intäkter för mobiltelefoni-operatörerna (Ericssons kunder) vilket gör att de får ökade möjligheter att köpa nätutrustning från bla Ericsson.
Enl Ericssons årsredovisning för 2013 (daterad 5 mars 2014):
Mobilt bredband svarar i dag för cirka 30 % av alla mobilabonnemang.
...Det finns ca 7 miljarder invånare på jorden: http://en.wikipedia.org/wiki/World_population
...Och det finns ca 7 miljarder st mobiltelefoni-abonnemang globalt per maj 2014 (motsvarande en penetrationsgrad på 96% av av världens befolkning): http://mobiforge.com/research-analysis/global-mobile-statistics-2014-part-a-mobile-subscribers-handset-market-share-mobile-operators
Tillväxttakten för antalet mobiltelefoni-abonnemang i världen verkar dock dämpas vilket tyder på att marknaden börjar bli mättad (enl organisationen ITU enl länken ovan):
2011: 5,9 miljarder st
2012: 6,2 miljarder st (+5%)
2013: 6,7 miljarder st (+8%)
2014: 6,9 miljarder st (+3%)
Härav:
i-länderna:
2013: 1,5 miljarder st
2014: 1,5 miljarder st (tillväxt 0%)
u-länderna:
2013: 5,2 miljarder st
2014: 5,4 miljarder st (+4%)
Penetrationsgrad (dvs antalet mobiltelefoni-abonnemang som andel av antalet invånare per region):
i-länderna: 121%
u-länderna: 90%
Det ger störst framtida tillväxtpotential i u-länderna, tex Afrika där penetrationsgraden fortfarande var under 70%.
Enl samma länk som ovan har Ericsson bedömt att det per början av 2014 fanns
...totalt 4,5 miljarder st mobiltelefoni-användare i världen
...med 6,7 miljarder st mobiltelefoni-abonnemang i världen (+6% från ett år tidigare).
De enskilt största länderna i världen vad gäller antalet mobiltelefoni-abonnemang:
...Kina 1,2 miljarder st (18% av det totala antalet mobiltelefoni-abonnemang i världen)
...Indien 762 miljoner st (11% av det totala antalet mobiltelefoni-abonnemang i världen)
Även:
Mobildatatrafiken (i världen) fortsatte att öka snabbt under 2013.
Det ökande antalet smartphone-abonnemang är en viktig tillväxtfaktor för mobildatatrafiken.
En annan viktig faktor är att datatrafiken per abonnemang ökar, främst tack vare video.
...Under 2013 ökade antalet smartphone-abonnemang till 1,9 miljarder.
...Antalet abonnemang för bärbara datorer, surfplattor och mobila routrar ökade till 300 miljoner.
...De flesta abonnenter för mobilt bredband är anslutna till 3G/WCDMA-nät
...men allt fler får också tillgång till 4G/LTE.
4G/LTE är väl den mest avancerade och dyraste typen av nätutrustning vilket är positivt för Ericsson.
//
Men:
- Hård prispress för mobiltelefoni-abonnemang, dvs hård konkurrens mellan mobiltelefoni-operatörerna (Ericssons kunder).
Det begränsar operatörernas förmåga att göra stora investeringar i sina mobiltelefoni-nät (dvs att göra beställningar hos Ericsson).
Och dessutom hård konkurrens mellan tillverkarna av mobiltelefoni-nätutrustning (dvs mellan Ericsson och Ericssons konkurrenter), vilket även leder till prispress och konkurrens om operatörernas beställningar.
Positivt dock för Ericsson att Ericsson är största tillverkaren bland konkurrenterna, och att många operatörer sedan tidigare har Ericsson-utrustning i sina operatörs-nät.
Det under lättar för Ericsson att få förnyade beställningar från de operatörer som sedan tidigare har Ericsson-utrustning.
Åtminstone tidigare har det väl varit tal om att 30-40% av världens mobitlelefoni-abonnenter ringer i operatöres-nät med nätutrustning från Ericsson.
Ur Ericssons årsredovisning för 2013:
40% av världens mobiltrafik går via nät som levererats av Ericsson.
//
Ericssons ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter:
q4/2012: 67 miljarder kr
q1/2013: 52 miljarder kr
q2/2013: 55 miljarder kr
q3/2013: 53 miljarder kr
q4/2013: 67 miljarder kr (0%)
q1/2014: 48 miljarder kr (-9%)
q2/2014: 55 miljarder kr (-1%)
q3/2014: 58 miljarder kr (+9%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
q4/2013: +4%
q1/2014: -7%
q2/2014: -1%
q3/2014: +3%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q4/2012: -6%
q1/2013: 4%
q2/2013: 5%
q3/2013: 8%
q4/2013: 14%
q1/2014: 5%
q2/2014: 7%
q3/2014: 7%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
q4/2012: -6 miljarder kr
q1/2013: 1 miljard kr
q2/2013: 1,5 miljarder kr
q3/2013: 3 miljarder kr
q4/2013: 6 miljarder kr
q1/2014: 2 miljarder kr
q2/2014: 3 miljarder kr
q3/2014: 3 miljarder kr
Nettoresultat per aktie:
q4/2012: -1,99 kr
q1/2013: 0,37 kr
q2/2013: 0,45 kr
q3/2013: 0,90 kr
q4/2013: 1,97 kr
q1/2014: 0,65 kr
q2/2014: 0,79 kr
q3/2014: 0,81 kr
Rensat nettoresultat per aktie (exkl vissa engångskostnader av- och nedskrivningar på immateriella tillgångar):
q4/2012: -1,40 kr
q1/2013: 0,99 kr
q2/2013: 0,88 kr
q3/2013: 1,31 kr
q4/2013: 2,42 kr
q1/2014: 0,90 kr
q2/2014: 1,07 kr
q3/2014: 1,11 kr
Bla engångsposter:
q4/2012: engångskostnader på 8 miljarder kr pga Ericssons delägda bolag ST-Ericsson
q4/2013: 4,2 miljarder kr i intäkter och rörelseresultat och 3,3 miljarder kr i nettoresultat pga uppgörelse med Samsung. -0,4 miljarder kr i rörelseresultatet i engångskostnader vid köpet av bolaget Airvana.
Siffrorna ovan blir följande i årstakt för senast rapporterade 12 mån:
Intäkter:
okt 2012-sep 2013: 227 miljarder kr
okt 2013-sep 2014: 227 miljarder kr (0%)
Rörelsemarginal:
okt 2012-sep 2013: 2%
okt 2013-sep 2014: 9%
Nettoresultat:
okt 2012-sep 2013: -1 miljard kr
okt 2013-sep 2014: 13 miljarder kr
Nettoresultat per aktie:
okt 2012-sep 2013: -0,27 kr
okt 2013-sep 2014: 4,22 kr
Rensat nettoresultat per aktie:
okt 2012-sep 2013: 1,78 kr
okt 2013-sep 2014: 5,50 kr
Dvs:
...negativt att intäkterna ligger oförändrade.
...men positivt att lönsamheten (rörelsemarginalen) verkar ha normaliserats.
Ericsson-aktiens värderingsnivå
...Enl ovan genererade Ericsson ett rensat nettoresultat per aktie på 5-6 kr under senast rapporterade 12 mån.
...Och börskursen står som nämnt i dagsläget kring 95 kr.
Det ger aktien ett p/e-tal (börskurs delat med nettoresultat per aktie) på 17, vilket kan tyckas vara högt mot bakgrund av att Ericsson inte har någon tillväxt.
//Edit: Som jämförelse ligger motsvarande p/e-tal på följande nivåer i andra stora Wallenberg-företag:
SEB p/e 13 (vid börskurs 98,65 kr)
Atlas Copco p/e 23 (vid börskurs 221,10 kr)
ABB p/e 24 (vid börskurs 167,40 kr)
Det nämndes i följande tidigare blogginlägg (från 27 dec 2014): http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Där fördes även resonemang om hur man kan beräkna vilken p/e-talsnivå som är motiverad för ett bolags aktie.
Slutsatsen var att alla de ovannämnda tre aktierna (SEB, Atlas Copco och ABB) var övervärderade (dvs säljvärda) vid ovannämnda börskurser.
Och nu ligger de tre bolagens börskurser på följande nivåer (slutnivåer mån 5 jan 2014):
SEB A: 98,15 kr
Atlas Copco A: 217,10 kr
ABB: 164,40 kr
Dvs procentuell kursförändring sedan 27 dec 2014:
Atlas Copco A: -1,81%
ABB: -1,79%
SEB A: -0,51%
Alla tre aktierna har alltså fallit hittills.
//
Balansräkningen
Dvs om Ericsson:
ingen intäktstillväxt
ganska högt värderad aktie utifrån förutsättningarna
Men även:
- stark finansiell ställning med nettokassa (kassa minus räntebärande lån) på nästan 30 miljarder kr per slutet av sep 2014
Dessutom ett eget innehav av Ericsson-aktier för ca 6 miljarder kr.
Dvs nettokassan plus egna Ericsson-aktier uppgår totalt till 35-36 miljarder kr motsvarande 11-12% av Ericssons börsvärde (312 miljarder kr).
Det är en urstark finansiell ställning.
Jämför med tex följande (nettoskuld som andel av börsvärde):
Atlas Copco 6%
ABB 1,5%
(Då har bolagens innehav av egna aktier dragits ifrån nettoskulden.)
Dvs de bolagen har nettoskulder medan Ericsson har en stor nettokassa vilket sänker risknivån i Ericsson-aktien.
Här i bloggen brukar även påtalas risken med att ha mycket "luft" i balansräkningen i form av så kallade immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar").
Positivt med Ericsson att Ericsson har relativt sett ganska låga ia-tillgångar i sin balansräkning.
Andel ia-tillgångar av totala tillgångar:
...Atlas Copco 32%
...ABB 28%
...Ericsson 18%
Andel ia-tillgångar av eget kapital:
...ABB 76%
...Atlas Copco 70%
...Ericsson 34%
Dvs även i detta avseende innebär Ericsson en lägre risknivå än ABB och Atlas Copco.
Dock plus för Atlas Copco och särskilt ABB att deras intäktstillväxt håller på att ta fart:
Utveckling av ABB:s orderingång de senaste kvartalen exkl företagsköp:
q4/2013: -4%
q1/2014: +1%
q2/2014: +13%
q3/2014: +28%
Utveckling av AC:s orderingång de senaste kvartalen exkl företagsköp:
q4/2013: -4%
q1/2014: -2%
q2/2014: +1%
q3/2014: +2%
(Orderingången är ju när kunderna gör produktbeställningar vilket senare leder till leverans och fakturerade intäkter.)
Men som nämnt har Ericssons intäkter haft följande utveckling de senaste kvartalen (exkl företagsköp och exkl valutaeffekter):
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl företagsköp:
q4/2013: +4%
q1/2014: -7%
q2/2014: -1%
q3/2014: +3%
Ev kan man tolka det som en viss återhämtning from q3/2014 men det är inte mycket att hänga i julgranen.
Enl det tidigare blogginlägget (från 27 dec 2014) räknade aktieanalytikerna i snitt med följande utveckling av nettoresultatet per aktie
i ABB:
2014: 8,12 kr (+3%)
2015: 10,78 kr (+33%)
2016: 12,34 kr (+14%)
och i Atlas Copco:
2014: 10,30 kr (+4%)
2015: 11,80 kr (+15%)
2016: 12,90 kr (+9%)
I Ericsson är analytikernas snittförväntningar följande:
2014: 3,89 kr (+5%)
2015: 5,17 kr (+33%)
2016: 6,25 kr (+21%)
http://www.4-traders.com/ERICSSON-6494918/financials/
Det avser väl då resultatet inkl engångsposter etc.
Med ovannämnda snittprognoser blir aktiernas p/e-tal följande med förväntat snittresultat för år 2016:
Atlas Copco p/e 17
Ericsson p/e 15
ABB p/e 13
SEB p/e 11-12
Därmed inte sagt att SEB-aktien är mest köpvärd och Atlas Copco-aktien mest säljvärd av de fyra aktierna.
Det beror på respektive bolags förutsättningar och risker.
Som sagt mer om beräkning av en akties motiverade p/e-tal enl tidigare blogginlägg från 27 dec 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Där nämndes tex att
...SEB-aktien med sin höga historiska risknivå ej borde värderas till ett högre p/e-tal än 6-8.
...Snittaktien på börsen bedömdes ha ett motiverat p/e-tal på 8-13.
...Och relativt konjunkturkänsliga industriföretag som ABB och Atlas Copco bedömdes ha ett motiverat p/e-tal på 7-11.
...Det nämndes även att man vid en snäll bedömning kunde motivera ett p/e-tal på 12-17 för bolag som ABB och Atlas Copco.
I bästa fall kan Ericsson-aktien alltså anses vara "fullvärderad" vid p/e 15 på förväntat resultat per aktie år 2016.
Men så särskilt köpvärd kan man inte tycka den är (även om balansräkningen som sagt är stark med stor nettokassa osv).
Riskerna på nedsidan är därför att betrakta som potentialen till uppgång, varför Ericsson-aktien här får rek "sälj".
Dock en positiv faktor (som även nämndes i det tidigare blogginlägget 27 dec 2014) så har kronan försvagats kraftigt på sistone mot euron och särskilt dollarn.
Det höjer i sig intäkter och resultat för bolag som har intäkter från Europa och USA.
Det nämndes tex:
• att dollarn mot kronan kan antas ligga 17% högre under okt 2014-sep 2015 (jämfört med okt 2013-sep 2014)
• att euron mot kronan kan antas ligga 5% högre under okt 2014-sep 2015 (jämfört med okt 2013-sep 2014)
Det var vid dollarkurs 7,81 kr och eurokurs 9,53 kr 27 dec 2014.
Och nu ligger dollarkursen i 7,94 kr och eurokursen i 9,47 kr.
I det sammanhanget nämndes att Atlas Copco hade följande geografiska fördelning av orderingången under q3/2014:
- Europa 29%
2. Nordamerika 23%
Asien 23%
Afrika, Mellanöstern 11%
Sydamerika 10%
Australien 4%
Summa 100%
ABB hade motsvarande följande geografiska fördelning av sin orderingång under q3/2014:
Europa 36%
Asien 28%
3. Amerika 26%
- Mellanöstern, Afrika 10%
Summa 100%
Ericsson hade följande geografiska fördelning av sina intäkter i q3/2014:
Nordamerika 24%
Nordostasien 12%
Mellanöstern 10,4%
Latinamerika 10,3%
Medelhavsområdet 9%
Västeuropa, Centraleuropa 8%
Nordeuropa, Centralasien 6%
Sydostasien, Oceanien 7%
Afrika söder om Sahara 4%
Indien 3%
övr 6%
Summa 100% (58 miljarder kr)
Ericsson delar in sin verksamhet i följande affärsområden:
Networks
Global services
Support solutions
övrigt
Ericssons intäkter i q3/2014 fördelade sig enl följande per affärsområde:
Networks 52%
Global services 42%
Support solutions 5%
övrigt 0,2%
Summa 100% (58 miljarder kr)
Intäktstillväxten (från q3/2013 till q3/2014) var enl följande per affärsområde:
Support solutions +30%
Networks +13%
Global services +2%
Summa +9% (till 58 miljarder kr)
Dvs affärsområde Support solutions hade bäst intäktstillväxt under q3/2014.
Siffrorna inkluderar dock både företagsköp och valutaeffekter.
Intäktstillväxten från q2/2013 till q2/2014 var enl följande per affärsområde:
Support solutions +21%
Networks +3%
Global services -7%
Summa -1% (till 55 miljarder kr)
Dvs återigen var Support solutions bäst (dock inkl ev företagsköp under perioden).
Och intäktstillväxten från q1/2013 till q1/2014:
Support solutions +13%
Global services -5%
Networks -13%
Summa -9% (till 48 miljarder kr)
Seger för Support solutions igen.
Ericsson beskriver sina tre huvud-affärsområden på sin hemsida enl nedan.
Varning för floskler och "corporate bullshit", men man får ändå visst grepp om vad affärsområdena gör.
Sammanfattning:
Networks är ju huvudområdet med utrustning för mobiltelefoni-nät i olika standarder (LTE som är den senaste och modernaste, GSM, CDMA och dess vidareutveckling WCDMA) och även särskild utrustning för mobilt bredband.
Därutöver erbjuder Networks även annan typ av telekom-utrustning för tex fasttelefoni-nät.
Affärsområde Services ("tjänster") verkar erbjuda att sköta telekom-nät åt operatörerna, och gör så i dagsläget för operatörer med ca 900 miljoner st abonnenter.
Services erbjuder även övriga tjänster, tex att installera hela nät åt operatörerna (så kallad "network rollout").
Support solutions verkar vara verksamt med att utveckla och erbjuda kunderna (telekom-operatörerna) olika datorbaserade stödsystem att användas i kombination med telekom-näten.
Bla för att övervaka att näten fungerar, men även att hålla koll på abonnenternas räkningar och hur de ska beräknas beroende på hur abonnenterna ringer och utnyttjar sina mobiltelefoner för att surfa osv.
Det verkar finnas särskilda system avsedda för tv-bolag etc.
Och även ett särskilt projekt för att utveckla system som underlättar e-handel via mobiltelefoner (dvs så kallad "m-commerce", inkl betalning via mobiltelefonerna etc?).
Ericssons text nedan från bolagets hemsida: http://www.ericsson.com/se/thecompany/company_facts/businesses
Som det står där svarar affärsområdena för följande andelar av Ericssons intäkter:
Networks 55%
Services 40%
Support solutions (blir väl då kvarvarande 5%?)
Summa 100%
1)
Networks
A society is only as strong as its connections.
And those connections need reliable networks.
Mobile communications – and particularly mobile broadband – are at the heart of today’s Networked Society.
Ericsson is the world’s biggest supplier of mobile networks, chosen by around half of the world’s operators with commercial mobile broadband networks.
...The leader in the development and deployment of LTE systems around the world
...Ericsson is also continuing research into innovative solutions for GSM, which still provides voice and data services for billions of people
...WCDMA, which brought mass mobile broadband to the world
...and CDMA, which now provides cost-effective mobile-data connections.
...And our mobile broadband modules are connecting a growing range of devices, systems and even vehicles to the internet.
Besides mobile networks, Ericsson is a strong player in
core networks
microwave transport
Internet Protocol (IP) networks
and fixed-access solutions for copper and fiber
In addition, we keep these networks running at optimal efficiency with our portfolio of operations support systems (OSS).
With communications playing an increasing role in our Networked Society, communications networks are expanding beyond the traditional telecom sphere.
Our energy-efficient networks and solutions are contributing to sustainable growth for societies around the world by making telecommunications accessible and affordable for all.
Networks account for about 55 percent of Ericsson’s net sales.
2)
Services
People are at the heart of our services business: 57,000 professionals in 180 countries, including more than 20,000 employees outsourced to Ericsson in managed services contracts.
Most of our customers are operators, but we also work with other adjacent industries such as TV and media, public safety and utilities.
We combine local capabilities with global expertise.
That means we base our competence and delivery resources close to our customers, while our global processes, methods and tools allow us to move our competences anywhere in the world, making the most of global learning and knowledge-sharing.
Our four Global Services Centers – in
China
India
Mexico
and Romania
– house Global Network Operation Centers, which in combination with our local and regional centers manage networks for 900 million subscribers.
The Global Services Centers also develop competence to support our regional service-delivery organizations in delivering professional services for the ICT sector in areas such as
complex consulting
IT
systems integration
network rollout
and customer support
With our people, processes and partnerships, we help customers expand their businesses and keep pace with the latest industry developments.
Operators can maximize network quality and performance, and focus on their customers, by having Ericsson integrate equipment from multiple vendors, handle multi-technology change programs, design and integrate new solutions, and manage their operations.
Our services business accounts for about 40 percent of Ericsson’s net sales.
We are also among the world’s top 10 IT services providers (www.servicestop100.org and Ovum’s ICT services market-share report).
3)
Support Solutions
...The rise of mobile data usage to more than 20MB per day per smartphone
...an increasing number of devices
...and more complex new services and applications
are challenging operators’ customer experience management systems.
This calls for a rapid transformation of networks, processes and operations and business support systems (OSS/BSS) to cope with new services and price plans.
Business Unit Support Solutions develops and delivers software-based solutions for OSS/BSS, TV and media solutions, as well as solutions and services for the emerging m-commerce ecosystem.
With the increased need for operators to rapidly respond to changing consumer demands and the requirement for greater experience, efficiency and innovation, OSS/BSS are a key element of any operator’s network and business strategy.
Ericsson consolidates its position as a leading player in the OSS/BSS market with key positions in
service fulfillment
assurance
network optimization
and real-time charging
as well as significant capabilities to support operators end-to-end.
An essential part of an operator’s overall enterprise architecture is service enablement, which allows the operators and brokered assets from partners to become part of the digital services ecosystem.
This therefore makes service enablement an integral part of OSS/BSS and the network.
As devices become increasingly connected, so do the consumers that use them.
This creates tremendous opportunities for the TV and media industry.
The power of social interaction and aggregation of compelling content is in the hands of the service provider.
In addition, within five years, 50 percent of the mobile data traffic will be video content.
In TV and media, Ericsson is committed to enabling operators and content owners efficiently deliver and monetize video content through experience-rich multiscreen TV services.
As the increase in global broadband connectivity enables consumption of more video content on more devices, the challenges and opportunities in this growth sector continue.
Ericsson predicts the m-commerce industry to process more than USD 1,000 billion globally by 2018.
In this market, Ericsson’s ambition remains unchanged; to accelerate access and interconnection between the m-commerce ecosystem and the existing financial world.
Ericsson’s evolved m-commerce strategy reflects the understanding that a focus on fast-tracking access to the ecosystem rather than scaling an Ericsson-branded consumer service is the most effective way to bring our experience as a technology enabler to our partners.
Raoul Wallenberg
Även om man utifrån vad som framkommit ovan delvis kan kritisera familjen Wallenbergs agerande via tex SKF och Ericsson under andra världskriget, så har familjens medlem Raoul Wallenberg hyllats som en hjälte för sina insatser i samband med kriget.
Vad gjorde då Raoul Wallenberg?
Tex artikel på Nyheter24.se (från 11 dec 2014):
För Raoul Wallenberg fanns det inget val
Eldsjälar: Det här är berättelsen om eldsjälen som räddade 100 000 människor från nazisternas dödsmaskin.
http://nyheter24.se/eldsjalar/784158-for-raoul-wallenberg-fanns-det-inget-val
Enl artikeln blev det bla kris för Ungerns 700 000 judar när tyskarna marscherade in i landet år 1943.
Raoul Wallenberg kallades dit men kom fram först sommaren 1944 då 400 000 ungerska judar redan skickats till koncentrationsläger.
Bla utfärdade han svenska pass åt de ungerska judarna.
Han grep även in när tyska nazisten Adolf Eichmann beordrade att 100 000 judar i Budapests ghetton skulle mördas.
Genom Raoul Wallenbergs ingripande räddades i princip dem alla.
Sedan övertog Sovjetunionen makten i Ungern och Raoul Wallenberg försvann sedan under märkliga omständigheter och det har ännu ej gått att få klarhet i hans öde.
Hur är Raoul Wallenberg släkt med de medlemmar av familjen Wallenberg som lever idag?
Hans föräldrar var Raoul Oscar Wallenberg och Maria Sofia Wising (även kallad Maria Sophie Wising): http://sv.wikipedia.org/wiki/Raoul_Wallenberg
Raoul Wallenbergs farfars far var André Oscar Wallenberg som bla la grunden till familjeimperiet då han startade Stockholms Enskilda Bank år 1856.
Raoul Wallenbergs förfäder:
André Oscar Wallenberg (1816-1886)
Gustaf Oscar Wallenberg (1863-1937)
Raoul Oscar Wallenberg (1888-1912)
Raoul Wallenberg (1912-?)
//Edit: Som jämförelse stamtavlorna nedan för de nu levande
...Jacob Wallenberg (född 1956)
...hans bror Peter "Poker" Wallenberg (född 1959)
...och deras kusin Marcus Wallenberg (född 1956).
Ur tidigare blogginlägg från 23 dec 2014:
Dvs stamtavla för denna Jacob Wallenberg (född 1956):
1. AO Wallenberg
2. Marcus "Häradshövdingen" Wallenberg
3. Marcus "Dodde" Wallenberg
4. Peter "Pirre" Wallenberg
5. Jacob Wallenberg (född 1956)
Dvs AO Wallenberg var denna Jacobs farfars farfar.
Alternativt uttryckt:
Denna Jacob är femte generationen i rakt nedstigande led från AO.
Och för denna Jacobs bror Peter "Poker" blir stamtavlan alltså följande:
1. AO Wallenberg
2. Marcus "Häradshövdingen" Wallenberg
3. Marcus "Dodde" Wallenberg
4. Peter "Pirre" Wallenberg
5. Peter "Poker" Wallenberg
Även Poker har alltså AO som farfars farfar.
För Marcus "Husky" blir stamtavlan följande:
1. AO Wallenberg
2. Marcus "Häradshövdingen" Wallenberg
3. Marcus "Dodde" Wallenberg
4. Marc "Boy boy" Wallenberg
5. Marcus "Husky" Wallenberg
Även för Marcus "Husky" är alltså AO farfars farfar.
Och precis som Jacob (f 1956) och Peter "Poker", så är Marcus "Husky" femte generationen Wallenberg i rakt nedstigande led från AO.
För Peter "Pirre" (som alltså nu är 88 år och fortfarande med i Investor-styrelsen som hedersordförande) är stamtavlan:
1. AO Wallenberg
2. Marcus "Häradshövdingen" Wallenberg
3. Marcus "Dodde" Wallenberg
4. Peter "Pirre" Wallenberg
Dvs för Pirre var AO farfars far.
Pirre är alltså fjärde generationen Wallenberg i rakt nedstigande led från AO.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-1
Pirre och Marc verkar alltså ha varit sysslingar till Raoul Wallenberg.
...Men medan Pirre och Marc hade Marcus "Dodde" som pappa och Marcus "Häradshövdingen" som farfar
...så hade Raoul Wallenberg Raoul Oscar som pappa och Gustaf Oscar som farfar.
I sin tur var alltså Marcus "Häradshövdingen" bror till Gustaf Oscar.
Och Marcus "Dodde" måste då ha varit kusin till Raoul Oscar (som var son till Gustaf Oscar).
Osv.
Hur är Raoul Wallenberg släkt med Jacob Wallenberg den äldre (som levde 1892-1980) och var bla ansvarig för Sveriges utrikesaffärer och SKF:s styrelseordförande under andra världskriget?
Jacob den äldre är ju bror med Marcus "Dodde" (som för sin del verkar ha varit Ericssons styrelseordförande under andra världskriget).
Dvs både Jacob den äldre och Marcus "Dodde" var alltså kusiner med Raouls pappa Raoul Oscar.
Raoul blir därmed kusinbarn till Jacob den äldre och Marcus "Dodde".
Undrar vad de tyckte om varandra och varandras agerande under andra världskriget.
Marcus "Doddes" son Peter "Pirre" (som alltså var syssling med Raoul) har dock kommenterat Raoul i den ovannämnda TV4-intervjun från 1994 av Stina Dabrowski (ca 32 min in i klippet):
Stina Dabrowski: Du är ju släkt med Raoul Wallenberg.
Peter "Pirre" Wallenberg: Ja.
SD: Fick du träffa honom någon gång? Han var ju lite äldre än du.
PW: Oh, ja. Oh, ja. Vi sågs ju inom familjen även i början av kriget. Jag kommer ihåg honom i uniform när han var...
//Edit: Raoul Wallenberg var född i aug 1912 och Peter "Pirre" Wallenberg i maj 1926.
Dvs Raoul var nästan 14 år äldre än Peter "Pirre".
I början av andra världskriget (dvs i sep 1939) var alltså Raoul 27 år och Peter "Pirre" 13 år.
Samtidigt var Jacob Wallenberg den äldre då nästan 47 år, och hans yngre bror Marcus "Dodde" nästan 40 år.
//
Och det är klart att vid det här laget så är minnena en aning dimmiga, men - jag menar - han var en medlem av den inre familjen.
SD: Han var ju en riktig hjälte för väldigt många människor. Har familjen Wallenberg engagerat sig i hans försvinnande?
PW: På många olika sätt, ja.
SD: Även bakom kulisserna?
PW: Mycket. Mest bakom kulisserna.
SD: Tror du något om hans öde idag?
PW: Inte som jag kan ha någon fast övertygelse om.
SD: Minns du vad du tyckte om honom? Var han en hjälte också för dig och det han gjorde under kriget?
PW: Nej, vi var för unga. Vi hade inte den typen av hjältar. Det var ju annat. Det var ju sportkillar och sådant som var hjältar.
SD: Vad tycker du om honom idag då?
PW: Jag tycker att han har gjort ett väldigt fint jobb, och jag har mycket förståelse för hur han kunde komma till att göra det han gjorde. Han kom naturligtvis in i en situation där all planering var fullständigt omöjlig, där han var tvungen hela tiden att agera inför stunden.
Och det är ju det som jag tycker är imponerande med honom - hur han hade en enorm uppfinningsrikedom för varje situation, och så då det här kuraget att reta den stora fula fi, och klara det - klara det utan att omedelbart då bli förpassad.
Det krävs ju en icke ringa blandning av både företagsamhet, mod och charm skulle jag gissa. Han hade nog en viss charm som gjorde att de inte nackade honom på ett mycket tidigare stadium.
https://www.youtube.com/watch?v=cyjAcKL9O0A
//
//Tillägg 6 jan 2015
Avgrundsdjupa kriser
I tidigare blogginlägg från 27 dec 2014 omnämndes hur Wallenberg-företagen SEB och ABB i olika omgångar haft avgrundsdjupa kriser då börskurserna rasat och bolagen tvingats be aktieägarna om jättekapitaltillskott: http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Att ett bolag haft sådan djupa kriser historiskt i ganska modern tid är ju oroväckande och innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie, vilket i sin tur motiverar en lägre värderingsnivå av aktien än annars (tex att aktien värderas till ett lägre p/e-tal än annars).
Sedan kan man ju alltid diskutera om kriserna uppstod under förutsättningar som var helt osannolika och därmed inte lär inträffa igen osv.
...ABB hade ju sin kris år 2003.
...SEB har haft sådana djupa kriser både i början av 1990-talet och nu bara för några år sedan 2008/2009.
Dvs att SEB haft två sådana djupa kriser så nära tillbaka i tiden är ju ett extra orosmoln.
Och eftersom detta blogginlägg handlar om Ericsson och dess aktie, är det befogat att även ta upp att Ericsson hade en sådan djup kris i modern tid.
Extra oroväckande att under alla de kriser som ABB, SEB och Ericsson haft enl ovan, var intrycket att det inte alls var säkert att bolagen skulle överleva när kriserna pågick som värst för respektive bolag.
...Ericsson hade sin kris år 2002 när baksmällan efter den spruckna "IT-bubblan" på börsen var som störst.
Som led i sin kris tvingades Ericsson be aktieägarna om hela 30 miljarder kr i kapitaltillskott genom att sälja ut nya Ericsson-aktier för 3,80 kr per st.
Med facit i hand var ju det en mycket god affär för de som köpte aktier då eftersom Ericsson-aktien idag ligger i 94,75 kr.
Men det skulle vara intressant att få veta vilken den faktiska sannolikheten var då under krisen för att Ericsson verkligen skulle lyckas ta sig igenom problemen och få en god utveckling.
Den lär definitivt inte ha varit 100% och inte ens heller 90% eller 80%.
Om SEB enl det tidigare bloginlägget från 27 dec 2014:
...Under 1990-talskrisen blev SEB tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 5 miljarder kr och bankens aktie rasade 85-95%.
...Under 2008/2009-krisen blev SEB tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 15 miljarder kr och aktien rasade 94%.
//Edit: Det var åren 1993 och 2009 som SEB bad investerare om dessa jättekapitaltillskott.
...1993 erhöll SEB ett kapitaltillskott på drygt 5 miljarder kr genom att sälja ut drygt 260 miljoner st nya SEB-aktier för 20 kr per st.
...2009 erhöll SEB ett kapitaltillskott på 15 miljarder kr genom att sälja ut ca 1,5 miljarder st nya aktier för 10 kr per st.
Och idag ligger SEB-aktien i 98,15 kr (slutkursen mån 5 jan 2014).
Men trots de stora kapitaltillskotten uppgår SEB:s egna kapital (tillgångar minus skulder) till bara knappt 130 miljarder kr motsvarande 9-10% av bankens utlåning på 1 300-1 400 miljarder kr.
Det visar väl på den höga risknivån med bankverksamhet.
Det räcker alltså att låntagarna ej kan betala tillbaka 9-10% av sina lån för att SEB:s egna kapital ska vara utraderat och banken vara konkursmässig.
//Edit: SEB:s "finansiella tillgångar"
...Och utöver utlåningen på 1 300-1 400 miljarder kr
...har SEB olika typer av "finansiella tillgångar" bokförda till ca 1 000 miljarder kr.
Vad är då det för finansiella tillgångar?
//Edit 2:
...SEB specificerar i q3/2014-resultatrapporten i alla fall att av de finansiella tillgångarna bokförda till ca 1 000 miljarder kr så utgörs knappt 40% av det beloppet av "obligationer och andra räntebärande värdepapper".
...Vad är det då för övriga "finansiella tillgångar" som utgör över 60% av de 1 000 miljarder kronorna?
//
Och finns risk att de finansiella tillgångarna kan sjunka 10-15% i värde och på så vis utradera SEB:s egna kapital?
//Edit 3: Ja, definitivt.
En stor del av de finansiella tillgångarna utgörs alltså av obligationer, och obligationer sjunker per definition i värde när tex den allmänna räntenivån stiger.
Obligationer kan dessutom också betraktas som vanlig utlåning, bara det att utlånings-fordringen är i form av värdepapper (obligationer) som tex handlas på någon börs.
Dvs det innebär att det även finns risk för kreditförluster i dessa tillgångar.
Både tex ränterisk och kreditförlustrisk i obligationer alltså.
Tex per slutet av 2008 hade SEB "räntebärande värdepappers-portföljer" på 300-400 miljarder kr varav:
...222 miljarder avsett för likviditetshantering och kundhandel
...en "investeringsportfölj" på 133 miljarder kronor
Vips när den globala finanskrisen 2008/2009 bröt ut fick SEB plötsligt tillåtelse att ej längre behöva redovisa dessa tillgångar till rådande marknadsvärden (vilket skulle ha inneburit stora förluster).
Enl SEB:s årsredovisning för 2008:
De allt större kreditspreadarna under 2007 och 2008 avspeglade
en lägre marknadslikviditet och en – enligt den globala kreditmarknadens
uppfattning – ökad risk för fallissemang bland emittenter.
Detta har medfört avsevärda marknadsvärdesförluster i koncernens investeringsportfölj.
Och:
En stor del av förlusterna avser strukturerade krediter (en diversifierad
portfölj som bland annat inkluderar värdepapper av typerna
...residential mortgage-backed securities
...collateralised loan obligations
...och collateralised mortgage obligations)
Dvs SEB åkte tydligen en rejäl smäll pga den USA-relaterade bolånebluffen.
//Edit: Vad var det för bluff?
Förenklat innebar det att banker lånade ut bolån till låntagare i USA som ej kunde återbetala lånen.
Istället för att bankerna själva fick stå för det, så förpackades lånen i olika former av komplicerade värdepapper som såldes vidare till andra banker, ofta utomlands.
Och det blev senare de bankerna som fick ta smällen.
//
Men tack vare myndigheternas goda minne kunde SEB justera sin bokföring så att förändringar i portföljens marknadsvärde varken påverkade bankens resultat eller egna kapital:
Efter omklassificering under 2008 hänförs huvuddelen av koncernens
investeringsportfölj till lånefordringar, vilket speglar koncernens
avsikt att behålla dessa tillgångar under en överblickbar framtid eller
till förfall.
Omklassificeringen medför också att kortsiktiga värdefluktuationer ej påverkar resultat eller eget kapital.
http://sebgroup.com/siteassets/investor_relations_sv/arsredovisningar/arsredovisning_2008.pdf
Bokföringsjusteringen innebar följande:
Enl de gamla reglerna skulle SEB ha bokfört följande tillgångsvärden avseende investeringsportföljen:
värdepapper för handel 72 miljarder kr
tillgångar som kan säljas 60 miljarder kr
Summa 132 miljarder kr
Men efter justeringen lyftes en stor del av den kakan ut så att det bara återtstod följande belopp:
värdepapper för handel 8 miljarder kr
tillgångar som kan säljas 24 miljarder kr
Summa 32 miljarder kr
Istället ökade tillgångsposten "lånefordringar" med 101 miljarder kr.
Det framgår alltså av SEB:s årsredovisning för 2008: http://sebgroup.com/siteassets/investor_relations_sv/arsredovisningar/arsredovisning_2008.pdf
Sådana åtgärder kan ju sägas ha bidragit till att SEB överlevde 2008/2009-krisen, och att det trots allt inte är så hög risk i bankaktier om man sådana åtgärder för vidtas.
Men å andra sidan rasade SEB-aktien ändå med 94% under 2008/2009-krisen.
...Verkar som att SEB:s A-aktie låg i ca 250 kr under våren 2006 (dvs före 2008/2009-krisen).
...Rasade sedan till ca 15 kr som lägst (vilket nåddes våren 2009).
...Har sedan dess stigit igen till nuvarande kurs på 94-95 kr.
Framkommer att även andra statliga åtgärder (än ovannämnda bokföringsjusteringar) bidrog till att banker som SEB klarade sig under 2008/2009-krisen.
Det gäller särskilt åtgärder för att tillhandahålla finansiering (lån) till bankerna, eftersom de under krisens "kredit-torka" inte kunde få lån någon annan stans för att klara sig och sina utbetalningar.
Dvs åtgärder som gjorde att svenska banker som SEB klarade 2008/2009-krisen utan att gå omkull:
...bokföringsjusteringar tilläts
...finansieringsrelaterade åtgärder som staten (Riksbanken och Riksgälden) bidrog med
Tex enl pressmeddelande från Finansinspektionen 15 okt 2008:
Under höstens turbulens har finansieringsriskerna varit det största hotet mot de svenska bankerna.
Genom de åtgärder som Riksbanken och Riksgälden vidtagit är riskerna till stor del hanterade till dess att finansieringsmarknaderna åter fungerar normalt.
http://www.fi.se/Press/Pressmeddelanden/Listan/Bankerna-klarar-lagkonjunkturen/
Och enl Riksbanken 26 nov 2008:
Under hösten har det svenska finansiella systemet påverkats påtagligt av den globala finansiella krisen och bankernas likviditetsrisker har ökat.
För att underlätta bankernas finansiering har svenska myndigheter vidtagit omfattande åtgärder.
Dessa åtgärder är idag en förutsättning för att stabiliteten i det svenska finansiella systemet ska vara tillfredsställande.
Och enl Riksbanken 28 nov 2008:
Under hösten har Riksbanken tillsammans med regeringar och andra centralbanker vidtagit åtgärder för att motverka den förtroendekris som uppstått på de globala finansiella marknaderna.
Riksbankens bedömning idag är att stabiliteten i det svenska finansiella systemet är tillfredställande.
Men det är viktigt att understryka att det är just Riksbankens och andra myndigheters åtgärder som är en förutsättning för att så ska vara fallet.
Vad var då detta för stödåtgärder mer specifikt?
Enl tex bankernas branschorganisation Bankföreningen:
Bankstöd
För att lindra effekterna av finanskrisen för svenska hushåll och företag har regeringen ställt ut statliga garantier så att det blir billigare för banker och bostadsinstitut att låna pengar.
Därmed blir det också enklare och billigare för företag och hushåll att låna.
Regeringen har även gett Riksgälden i uppdrag att ingripa om enskilda institut hamnar i allvarligare finansiella problem med stöd i den nya lagen om statligt stöd till kreditinstitut.
http://bankforeningen.se/web/bf.nsf/$all/6A15535CDB8B9D6AC125760F004ACEBB?open
Och enl statliga myndigheten Riksgäldens hemsida:
Statens stödåtgärder under finanskrisen 2008
Under den senaste finanskrisen upprättade regeringen två statliga stödprogram som var öppna för alla kreditinstitut som uppfyllde de lagstadgade kapitaltäckningskraven.
De två stödprogrammen innehöll
...ett garantiprogram
...och ett kapitaltillskottsprogram.
Det övergripande syftet med programmen var att lindra effekterna av den globala finanskrisen på den svenska ekonomin.
Båda programmen är avslutade.
Utöver stödprogrammen gav Riksgälden riktat stöd till banken Carnegie.
Vi bedömde att det var nödvändigt att göra det för att säkra stabiliteten i det svenska finansiella systemet.
Och:
Garantiprogrammet
Inom ramen för garantiprogrammet kunde banker och andra kreditinstitut mot en avgift få en statlig garanti för en del av sin upplåning.
Kapitaltillskottsprogrammet
Kapitaltillskottsprogrammet gav banker och andra kreditinstitut möjlighet att ansöka om statliga kapitaltillskott.
Syftet var att förbättra möjligheterna för svenska företag och hushåll att få lån under finanskrisen.
https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/Bankstod/
Även mera om garantiprogrammet:
Garantiprogrammet
Banker, bostadsinstitut och vissa kreditmarknadsbolag hade 2009-2011 möjlighet att avtala med staten om garantier för en del av sin upplåning.
Det innebar förenklat att staten mot en avgift lovade att träda in om institutet inte kunde betala sina långivare.
https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/Bankstod/Stodatgarder-under-krisen/Garantiprogrammet/
Tex artikel från mars 2013:
Annika Falkengren: Det finns något jag ångrar
SEB:s vd Annika Falkengren var tydlig när hon på torsdagen träffade aktieägarna på den årliga stämman.
"Det finns en sak jag ångrar", sade hon.
http://www.dagensps.se/artiklar/2013/03/22/41973812/index.xml
Ur den artikeln:
Annika Falkengren fick enligt di.se frågan om det finns något hon ångrar sedan krisåren 2008-2009.
Svaret blev ja:
"Är det något jag ångrar är det att vi skrev under statsgarantin", svarade SEB-chefen.
SEB och Swedbank var de enda storbanker som anslöt sig till statsgarantin.
Den enda som till slut kom att använda garantiprogrammet var dock Swedbank.
"Vi behövde aldrig använda den.
Vi kände oss egentligen trygga med vår nordiska kreditportfölj, men trots det skrev vi under.
Det tror jag påverkade vårt varumärke negativt”, säger Annika Falkengren, enligt di.se.
Men även om SEB aldrig använde sig direkt av statsgarantin, kan blotta möjligheten till det ha gjort att långivarna fick upp förtroendet för SEB och blev villiga att låna ut pengar till rimliga villkor till SEB även under krisen.
//Edit: Även under 1990-talskrisen kontaktade SEB staten för hjälp.… [content has been truncated]