Ett bra satt att kontrollera om ett foretag gatt bra ar att jamfora bolagets “egna kapital” med forra arets och till det lagga utdelningen. Vid presentationen av bokslutet i dag (1/2 2008) uppger Ericsson att bolagets “egna kapital” okat med en 14 miljarder. Egna kapitalet ar ju foretagets tillganger minus dess skulder. Det ar ju foretagets egna kapital som tilllika ar vad aktieagarna ager i bolaget. Forra aret var egna kapitalet i Ericsson 7,43 per aktie. I ar blir det 8,45. Det ar ju mycket imponerande att aktiens inneboende varde (inte kursen) okat med en krona. Med utdelningen plus okningen av egna kapitalet har alltsa Ericsson-aktie har gett aktieagaren 1,50 kronor under aret i tillgangsvarde (an en gang har inget med kursen att gora). Det ar ju bara att tacka och ta emot. Men ar det sant? Jag redovisar nu hur okningen i stort kommit till: 1) Goodwill har okat med 16 miljarder 2) Varumarken/produktrattigheter med 8 miljarder 3) varulagret har okat med 1 miljard 4) Kundfordringar med 9 miljarder.
Sa till de poster dar det egna kapitalet minskat 1) Langfristiga skulder har okat med 9 miljarder 2) ovriga kortsiktiga skulder har okat med 7 miljarder.
Berakning i stort: 1) Tillgangarna har ovan har okat med 34 miljarder 2) Skulderna har okat med 16 miljarder.
Det blir en skillnad pa 18 miljarder. (Ericsson redovisar 14 miljarder), men jag visar bilden i stort. Varje post pa tillgangsidan och skulder har ju okat och minskat. Men de stora posterna ger detta resultat.
Jag ber intresserade lasa min blogg den 10 januari 2008 pa Redeye med rubriken “Alltid detta PE-tal” dar jag beror Ericssons redovisningsteknik tidigare ar. Nu skriver jag ett tillagg nagra timmar efter ursprungliga bloggen. Nagon kanske undrar vad det ar for bluff med sa mycket goodwill och varumarksrattigheter. Sa jag vill saga att om det egna kapitalet ar 134 miljarder sa ar det inte fortroendeingivande om 47 miljarder bestar av immateriella tillgangar som kan uppskattas och hanteras hur som helst.