En nödblogg om EpiCept
2009-07-12 12:30, Edited at: 2010-06-11 12:17Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Historien kring det svensk/amerikanska forskningsbolaget går nu in i kapitel 665 (åtminstone om vi summerar alla bloggar & kommentarer) och vänder vi på nästa blad, dyker självaste Belsebub upp – i presentförpackning – med en treudd – klädd i någonslags svart gummidräkt inhandlad på Reeperbahn i Hamburg - hujedanmej! I alla fall har ju onekligen flammorna åter börjat synas om vi följer kursgrafen. Nä, här får vi nog ta till besvärjelser och börja läsa baklänges - och baklänges har jag läst – och stött på KLP-analysen!
Minns ni KLP-analysen som publicerades i slutet på mars? Analysen skrevs av amerikanska KLP Consulting Group och betalades av EpiCept. Analysen var ganska omfattande och innehöll en hel del matnyttigt, bl.a. en uppskattning av prisnivån för Ceplene samt estimat av försäljningsutvecklingen. Uppenbart hade alltså analytikern haft en rätt så djupgående diskussion med bolaget och jag vill även minnas att Karin från KLP även dök upp som frågeställare på en av EpiCepts telefonkonferenser. Nyligen när jag läste igenom analysen igen upptäckte jag dock en intressant mening som jag inte reagerat på så mycket innan. Meningen lyder: ”The company hopes to kick off sales in the U.K. and Germany in the June or July”.
Denna mening är intressant eftersom jag vill minnas att bolaget tidigare avslöjat att de hoppas lansera Ceplene i början av Q3 och uppenbarligen har analytikern fått info om ”kick off” från ledningen. Intressant är att meningen kan ju inte heller vara kopplad till försäljningen via IDIS eftersom Named Patient-programmet riktas till hela världen, exkl. USA. Däremot finns det väl skäl att spekulera i ifall EpiCept är på väg att sälja Ceplene själva i just Storbritannien och Tyskland?
EpiCept har ju redan ett dotterbolag i tyska Munchen och i Storbritannien finns ju lagret av Ceplene. Således kanske det inte skulle vara så otänkbart och inte heller så värst kostsamt att bygga upp en egen säljstyrka utifrån dessa utgångspunkter i respektive land. Det intressanta är att skulle EpiCept välja att sälja Ceplene själva i dessa två länder skulle bolaget nå ungefär 30 procent av den totala marknaden i EU, vilket beräknat på Ceplenes estimerade försäljningstopp skulle motsvara minst 45 MUSD. Med en försäljningspartner för övriga EU-länder och en royaltysats på 25 procent skulle EpiCept med denna strategi uppskattningsvis kunna nå försäljningsintäkter på 70 MUSD och kanske en vinst på 35 - 40 MUSD. Att EpiCept skulle kunna ha sådana planer och inte avslöjat dessa rakt ut skulle också kunna ha sin förklaring i att bolaget inväntat buden från tänkbara försäljningspartners, med eller utan Tyskland och Storbritannien i förhandlingarna, och värderat buden därefter. Prisnivån och processen med reimbursement i respektive länder skulle även ha kunnat iscensatts bakom kulisserna vilket kanske snart skulle kunna innebära att det verkligen är lanseringsdags. I såfall skulle vi även få en hygglig förklaring till den plötsliga riktade emissionen som ju skedde till en förvånansvärt hög emissionskurs. Och med detta scenario på förhandlingsbordet skulle ju EpiCept verkligen ha haft rätt mycket på fötterna när de diskuterat med lämpliga investerare.
Ett annat tänkbart scenario är ju att bolaget väljer att kommersialisera Ceplene själva i Norden samt i de fem största EU-länderna, vilket faktiskt ledningen avslöjat planerna på under hösten -07, då de undersökte denna strategi. Den kortsiktiga nackdelen med Norden och ”The big five” är ju att partnern för övriga EU-länder knappast skulle vara villig att betala någon större upfront, vilket trots allt EpiCept har behov av då uppbyggandet av en säljorganisation belastar balansräkningen. Ett möjligt lite mer optimistiskt scenario skulle dock vara att den initiala försäljningen via IDIS varit hyfsad samtidigt som en partner dykt upp för smärtkrämen NP-1 med en hygglig upfront i bakfickan. Ett sådant scenario skulle självklart ge EpiCept tillräckligt med finansiellt utrymme för att bygga upp en försäljningsorganisation som självklart också på sikt skulle innebära betydligt större vinster, förutsatt att vägen upp mot peak-sales skulle vara rätt så hinderfri.
Slutligen finns det dock också ett skräckscenario att begrunda som skickar kalla kårar längs med ryggraden. Det kan ju faktiskt även vara så illa att stämman var lagd i Sverige med det enda syftet att få en lättövertalad investerare på kroken ifall ledningen ännu bedömde att det skulle ta lång tid innan en friare skulle dyka upp till Ceplene. EpiCepts kassa var ju tidigare estimerad att räcka t.o.m. Q4 och inklusive den senaste riktade emissionen spås nu kassan räcka till Q2 under nästa år. Jag misstänker dock starkt att dessa estimat är beräknade från ett scenario där EpiCept fortsättningsvis kör med ena foten på bromsen och att dessa estimat varken innehåller kostnader för uppstarten av de extra fas II-studierna för Ceplene mot AML och inte heller några kostnader relaterade till fas Ib för Crinobulin och fas III-studierna för Ceplene mot övriga blodsjukdomar. Med dessa studier i pipeline och ett ännu avlägset partneravtal skulle kapitalbehovet åter igen snart ha varit akut om inte Jack & Co lagt ut metkroken och slutligen hade allt återigen omregisserats till en skräckfilm likt ”Jackenstein” eller ”Aktien som Gud glömde”.
Som tur är slutar dock de flesta filmer lyckligt och jag har faktiskt mycket svårt att tro att ledningen lyckats få ett par större investerare så pass förhäxade att de varit villiga att betala 0,80 USD per aktie för en ”Nightmare in Tarrytown”. Å andra sidan skvallrar ju min bakåtläsning om att jag själv blivit besatt av bolaget och därtill är ju denna blogg full av upprepningar. Kanske denna blogg bara är en nödblogg - ett rop på hjälp - eller ett beroende -efter någon söndagsskoleklädd exorcist med vitlöksdoftande kommentarer?