Vind i seglen (propellrarna) för Eolus Vind
2011-09-20 18:10, Edited at: 2011-09-21 11:12Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Aktien ser billig ut i det välskötta skånska vindkraftbolaget.
Det intressanta med Eolus (börskurs 49 kr) är:
- att bolaget väntas ha tjänat en vinst per aktie på 5-6 kronor på 50 uppförda vindkraftverk under förra räkenskapsåret 2010/2011
- 8 kronor per aktie på över 90 vindkraftverk under det just inledda räkenskapsåret 2011/2012
- och därefter väntas bolaget uppföra ca 100 vindkraftverk per år så länge bolaget kan blicka framåt, vilket är fram till 2015 eller 2016, dvs i åtminstone fyra år till (de kommande räkenskapsåren 2012/2013, 2013/2014, 2014/2015 och 2015/2016) - och då lär ju vinsten per aktie bli högre än 8 kr/år.
Hur många börsbolag kan visa upp sådana framtidsutsikter flera år fram i tiden?
Eolus Vind med säte i Hässleholm mitt i Skåne, kan sägas ha två verksamhetsområden:
- "byggverksamhet": att uppföra vindkraftverk åt andra och sig själv (kallas projekteringsverksamhet av Eolus självt)
- förvaltningsverksamhet: att äga och förvalta ett antal egna vindkraftverk
Bolaget betalar aktiemäklarfirman Remium för att finnas med på Remiums hemsida Introduce.se, där Remium gör nedanstående prognoser för Eolus Vinds framtida utvecklinghttp://www.introduce.se/media/3526104/eolu_3.1011.pdf:
Intäkter:
2009/2010: 1452 miljoner kr (+80%, faktiskt utfall)
2010/2011: 1705 miljoner kr (+17%)
2011/2012: 2557 miljoner kr (+50%)
Vinst per aktie:
2009/2010: 4,37 kr (+56%, faktiskt utfall)
2010/2011: 5,47 kr (+25%)
2011/2012: 7,90 kr (+44%)
Eolus har brutet räkenskapsår som varar från 1 september ena året till 31 augusti året därpå. Innevarande räkenskapsår är alltså 2011/2012 (1 sept 2011 - 31 aug 2012).
Det förra räkenskapsåret (2010/2011) varade till och med augusti 2011, men resultatrapporten för det räkenskapsårets fjärde kvartal (juni-augusti 2011) presenteras först den 27 oktober 2011.
I skrivande stund (den 20 sept 2011) ligger Eolus börskurs kring 49 kr på börsen, så med en vinst per aktie på 7,90 kr för innevarande räkenskapsår ser aktien billig ut. Det blir ett p/e-tal på 6.
Bolaget ser ut att ha en rätt stark finansiell ställning med 250-260 miljoner kr i skulder till kreditinstitut och 80-85 miljoner kr i kassan (dvs en nettoskuld på drygt 170 miljoner kr), enligt senaste resultatrapporten per sista maj 2011. Nettoskulden kan jämföras med att hela Eolus Vind är värt drygt 1 miljard kr på börsen vid nuvarande börskurs kring 49 kr.
Remium räknar med följande utveckling för Eolus Vinds nettoskuld (i slutet av respektive räkenskapsår, dvs den sista augusti):
2009/2010: 109 miljoner kr (faktiskt utfall den 31 augusti 2010)
2010/2011: 78 miljoner kr (31 aug 2011)
2011/2012: 111 miljoner kr (31 aug 2012)
Den bedöms alltså ligga kvar på ungefär samma nivå.
Så här ser Eolus Vinds utveckling ut de senaste kvartalen (enligt bolagets resultatrapporter):
Intäkter:
2009/2010, q1 (sept 2009-nov 2009): 296 miljoner kr (+169%)
2009/2010, q2 (dec 2009-feb 2010): 233 miljoner kr (-18%)
2009/2010, q3 (mars 2010-maj 2010): 432 miljoner kr (+240%)
2009/2010, q4 (juni 2010-aug 2010): 491 miljoner kr (+57%)
2009/2010, helår (sept 2009-aug 2010): 1452 miljoner kr (+80%)
2010/2011, q1 (sept 2010-nov 2010): 512 miljoner kr (+73%)
2010/2011, q2 (dec 2010-feb 2011): 388 miljoner kr (+67%)
2010/2011, q3 (mars 2011-maj 2011): 349 miljoner kr (-19%)
2010/2011, 9 mån (sept 2010-maj 2011): 1248 miljoner kr (+30%)
2010/2011, q4 (juni 2011-aug 2011): 457 miljoner kr (-7%, Remiums prognos, utfall presenteras i resultatrapporten den 27 okt 2011)
Vinst per aktie:
2009/2010, q1 (sept 2009-nov 2009): 1,09 kr (+579%)
2009/2010, q2 (dec 2009-feb 2010): 0,85 kr (-46%)
2009/2010, q3 (mars 2010-maj 2010): 1,07 kr (0,00 kr q3 året innan)
2009/2010, q4 (juni 2010-aug 2010): 1,60 kr (+44%)
2009/2010, helår (sept 2009-aug 2010): 4,63 kr (+65%)
2010/2011, q1 (sept 2010-nov 2010): 2,00 kr (+83%)
2010/2011, q2 (dec 2010-feb 2011): 1,28 kr (+51%)
2010/2011, q3 (mars 2011-maj 2011): 0,55 kr (-49%)
2010/2011, 9 mån (sept 2010-maj 2011): 3,83 kr (+28%)
2010/2011, q4 (juni 2011-aug 2011): 1,67 kr (+4%, Remiums prognos, utfall presenteras i resultatrapporten den 27 okt 2011)
Nettoskuld (skulder till kreditinstitut minus kassa i slutet av respektive kvartal):
2009/2010, q1 (sept 2009-nov 2009): 20 miljoner kr
2009/2010, q2 (dec 2009-feb 2010): 62 miljoner kr
2009/2010, q3 (mars 2010-maj 2010): 154 miljoner kr
2009/2010, q4 (juni 2010-aug 2010): 128 miljoner kr
2010/2011, q1 (sept 2010-nov 2010): 93 miljoner kr
2010/2011, q2 (dec 2010-feb 2011): 35 miljoner kr
2010/2011, q3 (mars 2011-maj 2011): 173 miljoner kr
2010/2011, q4 (juni 2011-aug 2011): presenteras den 27 okt 2011
Utifrån kvartalssiffrorna ovan verkar det senast redovisade kvartalet (q3, 2010/2011) varit svagt med fallande intäkter och vinst per aktie samt kraftigt ökad nettoskuld. Å andra sidan ser man historiskt under tidigare kvartal att det kan bli ganska stora variationer för enskilda kvartal.
Att döma av Remiums prognos för q4, 2010/2011, så verkar dock inte det heller bli något kanonkvartal. Remium räknar enl ovan med att intäkterna faller med 7 procent jämfört med samma kvartal året innan, och vinsten per aktie väntas öka måttligt.
Om Remium får rätt kan det ge tillfälligt negativ kursreaktion för Eolus-aktien då q4-rapporten presenteras den 27 oktober 2011.
I q3-rapporten (daterad i juli 2011) konstaterar Eolus Vinds vd Gustaf Ekberg följande:
- Projekteringsverksamheten varierar mellan kvartalen.
- Intäkterna under q3 var lägre än samma kvartal året innan.
- Bolaget höjer sin prognos för omsättning och resultat avseende helåret 2010/2011.
Det lär kunna tolkas som att han menar att q3 var tillfälligt svagt. Den höjda helårsprognosen innebär att bolaget för 2010/2011 räknar med intäkter på 1700 miljoner kr och ett resultat efter finansnetto på 160 miljoner kr. Den tidigare prognosen var intäkter på över 1600 miljoner kr och ett resultat efter finansnetto på över 140 miljoner kr, enligt q2-rapporten (daterad april 2011). [I augusti kom en ytterligare prognosjustering från Eolus. Se längst ned.]
Enligt q2-rapporten är långtidsplanen för treårsperioden som omfattar räkenskapsåren 2009/2010, 2010/2011 och 2011/2012 följande:
att projekteringsverksamheten ska bygga 200 nya vindkraftverk
att förvaltningsverksamheten i slutet av perioden ska ha vindkraftverk motsvarande en effekt på totalt 60 megawatt
I q3-rapporten upprepas långtidsmålet för projekteringsverksamheten (att bygga 200 nya vindkraftverk på tre år), vilket sägs innebära att 90 nya vindkraftverk ska byggas under det tredje och sista året i treårsperioden (dvs året 2011/2012; det innevarande räkenskapsåret som just börjat).
Så här har det gått:
År 1: Under det första året (2009/2010) i treårsperioden, byggde Eolus 54 vindkraftverk.
År 2: Under det andra året (2010/2011) byggdes 35 vindkraftverk under de första nio månaderna, och enligt q3-rapporten är planen att bygga 19 vindkraftverk under q4. Det skulle totalt innebära 54 byggda vindkraftverk under 2010/2011, dvs lika många som året innan.
År 3: För det tredje året (2011/2012, dvs det innevarande räkenskapsåret som just har inletts), är Eolus plan enligt q3-rapporten att uppföra ca 90 nya vindkraftverk. [I augusti kom en ytterligare prognosjustering från Eolus. Se längst ned.]
Det blir totalt 198 byggda vindkraftverk under perioden (54 + 54 + 90), vilket om man är hård inte riktigt kommer upp i 200 verk. (På ett ställe i q3-rapporten står det att 54 byggda verk under 2010/2011 innebär att det krävs 91 byggda verk under 2011/2012 för att målet på 200 verk över tre år ska nås.)
Dessutom kan man tycka det är en besvikelse att Eolus i q2-rapporten talade om att bygga 55 nya vindkraftverk under 2010/2011, medan det enligt q3-rapporten bara verkar bli bli 54 verk (35 under de första nio månaderna och 19 planerade verk under q4). [I augusti kom en ytterligare prognosjustering från Eolus. Se längst ned.]
En tredje besvikelse i q3-rapporten var att vd där uppger att den kraftiga ökningen av antalet byggda vindkraftverk år 3, gör att bolaget har beslutat senarelägga treårsmålet att öka de egna vindkraftverken till 60 megawatt.
Samtidigt säger han typ att orsaken är just planerna på att bygga så många nya vindkraftverk just nu, men att det inte finns något hinder för att uppnå egna verk på 60 megawatt senare. Så här formulerar sig vd i q3-rapporten:
"Den kraftiga tillväxt som detta [att bygga 90 nya vindkraftverk under 2011/2012] medför, har föranlett styrelsen att på kort sikt prioritera projekteringsverksamheten framför tillväxten i förvaltningsverksamheten i syfte att säkerställa tillgången till nödvändigt rörelsekapital. Tidsmässigt kan vi därför komma att skjuta på expansionen av den egna förvaltningsportföljen något. Den bakomliggande bedömningen är att Eolus har en tillräckligt starkt projekteringsportfölj för att kunna genomföra detta utan att riskera den långsiktiga ambitionen att öka förvaltningsverksamheten."
Ännu så länge utgör de egna vindkraftverken en försumbar del av Eolus Vinds intäkter. Under de första nio månaderna under året 2010/2011 svarade intäkter från de egna verkens elproduktion endast för ca 5 procent av Eolus Vinds totala intäkter, dvs byggverksamheten svarade för 95 procent av intäkterna.
Enligt q3-rapporten var Eolus hel- eller delägare i 28 vindkraftverk. Eolus andel av dessa verks årsproduktion av el uppgår enligt q3-rapporten till 86 gigawatt-timmar. Snittintäkten från verken uppgick till 85 öre/kilowatt-timme under de första nio månaderna för året 2010/2011. Med den snittintäkten per kilowatt-timme skulle Eolus egna verk generera en intäkt på 70-75 miljoner kr/år.
Nedan lite från Realtid.se:s intervju med Eolus Vinds vd Gustaf Ekberg från juli 2011 http://www.realtid.se/ArticlePages/201107/15/20110715021726_Realtid399/20110715021726_Realtid399.dbp.asp
• Av de ca 1 800 vindkraftverk som idag finns i Sverige, har Eolus Vind byggt ca 300 verk (andel ca 15%). Eolus är därmed den aktör som byggt flest av vindkraftverken i Sverige enligt Ekberg. (Obs att det är fristående leverantörer som "gör" själva vindkraftverken, medan aktörer som Eolus Vind monterar ihop och uppför verken på plats.)
• Eolus Vind startades år 1990 av Bengt Simmingsköld (som fortfarande är aktiv i bolaget). Styrelseordförande är Hans-Göran Stennert som har bakgrund från Ikea, och är storägare i Eolus.
• Ekberg betonar att projekteringsverksamhetens intäkter kan variera mycket mellan kvartal eftersom det rör sig om stora projekt, och han indikerar att den höjda intäktsprognosen innebär att q4 kommer att vara starkt. Han anser att Eolus Vinds utveckling ska bedömas per helår.
• Eolus Vinds mål i slutändan är enligt Ekberg fokus på att äga egna vindkraftverk, och för att finansiera det försöker bolaget tjäna pengar på att bygga verk åt andra.
• År 2020 är en hållpunkt som diskuteras i Eolus styrelse. Vid den tidpunkten ska förnyelsebara energikällor (inkl vindkraft) vara färdigutbyggd enligt EU-mål.
• Eolus har hittills i princip endast varit verksamt i Sverige, men målet är på sikt (efter år 2020) även finnas i fler länder. Redan nu har Eolus inlett verksamhet i Baltikum.
• När Eolus planerar för nya "vindsajter" (var nya vindkraftverk ska uppföras) spelar flera parametrar in:
1) att det blåser bra
2) enkelt kunna koppla in sig på elnätet
3) acceptans hos lokalboende
• Generellt upplever inte Ekberg det som en flaskhals att få tillstånd att bygga nya vindkraftverk, även om det kan ta lång tid att få tillstånd. De lokalboende brukar "mutas" med att få bli delägare i vindkraftverk.
• I dagsläget bär sig inte vindkraft på egna ekonomiska meriter, eftersom elpriset är för lågt i förhållande till produktionskostnaden av el med vindkraft. Enligt Ekberg behöver man få in 65-70 öre/kilowatt-timme för vindkraftsel för att lönsamhetskalkylen för ett vindkraftverk ska bära sig på ett rimligt sätt. Lösningen är elcertifikats-systemet som förenklat innebär att den som uppför förnyelsebara energikällor, tilldelas elcertifikat - som i sin tur kan säljas till elbolagen som måste sälja en viss mängd förnyelsebar energi och i brist på det kan kompensera sig med elcertifikat. Under räkenskapsåret 2009/2010 fick Eolus 80 öre per kilowatt-timme för elen från sina vindkraftverk, varav 20-22 öre från elcertifikat.
• Elcertifikatsystemet löper till år 2035, men generellt, långsiktigt stigande elpris, och att vindkraftverken blir allt effektivare, gör att Ekberg räknar med att vindkraftsel kan bära sig ekonomiskt på egna meriter från år 2020.
• Eolus Vinds aktie är i dagsläget noterad på Stockholmsbörsens småbolagslista First North, men bolaget har enligt Ekberg planer på att notera aktien på Stockholmsbörsens "stora lista" under 2012. Ett sikte är inställt på midcap-listan. Börsbolagen som finns där måste ha ett börsvärde på över 150 miljoner euro. Ska Eolus klara det måste aktiekursen upp till över 55 kr, jämfört med nuvarande nivå kring 49 kr.
• Eolus Vind kommer som nämnt att öka antalet byggda vindkraftverk kraftigt från 54 verk år 2010/2011 till ca 90 verk år 2011/2012. Det innebär en ökning med 60-70%. En orsak till den höga ökningstakten är enligt Ekberg att takten bromsades upp under 2010/2011 pga bla att Försvarsmakten protesterade mot uppförande av ett antal nya vindkraftverk, men det har i stort sett löst sig nu.
• Efter 2011/2012 bedömer Ekberg att Eolus Vind kommer att bygga ca 100 nya vindkraftverk per år, så länge framåt bolaget kan blicka just nu - vilket enligt Ekberg är fram till typ år 2015 eller 2016. Det kan alltså innebära åtminstone fyra år till med en så hög byggnadstakt för Eolus Vind (åren 2012/2013, 2013/2014, 2014/2015 och 2015/2016). Om vinsten per aktie blir ca 8 kr för Eolus under 2011/2012 med 90 nybyggda verk, finns alltså förutsättningar för att vinsten per aktie blir ännu något högre under de fyra åren därefter.
• Ett nytt vindkraftverk kostar i dagsläget ca 30 miljoner kr (även om det även finns dyrare för uppåt 35-36 miljoner kr). Det är vad själva verket kostar från leverantören, och sedan lägger Eolus på en del arvode för att uppföra verket på plats.
• Som alternativ till att låta Eolus Vind uppföra vindkraftverk, förekommer det att tex privatpersoner vill försöka uppföra vindkraftverk i egen regi. Men enligt Ekberg blir det i slutändan ofta billigare att trots allt Eolus göra det, eftersom det tex är en omfattande tillståndsprocess som krävs (med bla inventering av rovfågel etc), och att Eolus kan hålla nere kostnaderna genom att köpa in stora volymer vindkraftverk, och har erfarenhet av att uppföra stora mängder vindkraftverk och den logistik som krävs med tex betongfundament som ska gjutas osv.
• Enligt utbyggnadsplanen för vindkraft i Sverige, ska vindkraften stå för 12-16% av den totala förnyelsebara energin när den är fullt utbyggd i landet kring år 2020. Enligt regeringen innebär det att det kommer att finnas 6 000 vindkraftverk i Sverige då. Ekberg tror att det kommer att bli fler. Han pekar tex på kärnkraftsdebatten efter Fukushima-olyckan i Japan tidigare i år, och EU lär utvidga kraven på förnyelsebar energi även till efter år 2020. Sedan är frågan hur många vindkraftverk allmänheten kommer att acceptera, men Ekberg konstaterar att vindkraftverks-tätheten är mycket högre i tex Tyskland och Danmark, än i Sverige.
• Ekberg tror det är osannolikt att Eolus Vind kommer att kunna bibehålla sin andel på ca 15% av antalet byggda vindkraftverk i Sverige, år 2020 när det kan finnas över 6 000 vindkraftverk i landet. Han pekar på ökande konkurrens för Eolus Vind.
• Å andra sidan ser Ekberg inga hinder för Eolus Vind att fortsätta bygga vindkraftverk, i tex andra länder. Han nämner Baltikum och Norge som tänkbara expansionsområden för Eolus (dock ej Danmark och Tyskland).
• Finansiellt anser inte Ekberg att Eolus Vind kommer att behöva kapitaltillskott från aktieägarna, med bolagets nuvarande tillväxtplan. Han pekar på att Eolus under sin uppbyggnadsfas över åren bett aktieägarna om kapital många gånger, men i fjol började ge aktieutdelning för första gången. Däremot kan det uppstå särskilda affärsmöjligheter som enligt Ekberg ändå kan göra att bolaget kommer att be aktieägarna om mer kapital. [Se nedan om Eolus förvärv av Svenska Vindbolaget AB, vilket framkom i augusti.]
• Enligt Ekberg byggde Eolus 54 vindkraftverk under året 2009/2010, 55 verk under 2010/2011, och planerar byga 91 verk under 2011/2012, vilket blir totalt 200 verk i enlighet med treårsplanen.
• Eolus skulle enligt Ekberg mycket väl kunna bygga ännu fler verk under 2011/2012, kanske 110 verk. Bolaget har enligt honom tillstånd för det så det räcker. Men däremot sätter kapitalbehovet för det en gräns, plus att bolagets personal redan nu får det ganska svettigt med att uppföra 90 verk under året.
• Flera privatpersoner finns med bland Eolus Vinds storägare enligt årsredovisningen för 2009/2010:
1) Privatpersonen Bengt Johansson från Småland är största aktieägare i Eolus Vind med en ägarandel på över 10%. Han är ca 70 år och mycket kunnig på vindkraftverk. Han är engagerad i bolaget och har tidigare bla varit styrelseordförande. Han ägde tidigare småskalig vattenkraft som han sålt av och istället investerat i vindkraft.
2) En Åke Johansson har en ägarandel kring 4%.
3) Ingvar Svantesson är en annan tongivande person kring Eolus och startade bolagets kontor i Vårgårda. Han har en ägarandel på över 1%.
4) Ovannämnda grundaren Bengt Simmingsköld har en ägarandel på 1,5%.
• Eolus Vinds styrelseledamöter "med svans" kontrollerar 40% av rösterna i bolaget.
• Namnet "Eolus" i Eolus Vind, är vindens gud i den grekiska mytologin.
• Ekberg själv var tidigare dotterbolagschef inom gummikoncernen Trelleborg. Han har även jobbat med telekom på mobiloperatören Europolitan och konsultbolaget Kipling.
• Ekbergs pappa var småaktieägare i Eolus Vind och berättade för Ekberg om hur bra det gick för bolaget. Till slut blev Ekberg själv aktieägare i Eolus Vind, och när Bengt Simmingsköld skulle gå i pension som vd från Eolus, valde Ekberg att söka jobbet som efterträdare - och fick det.
• Valutamässigt gynnas Eolus Vind av en svagare euro, eftersom det gör det billigare att köpa in vindkraftverk (som ofta säljs i euro). En fallande euro gör samtidigt att Eolus samtidigt får lägre intäkter från sina egna vindkraftverk, eftersom el prissätts i euro. De egna verken är dock som nämnts ovan en försumbar del av hela Eolus i dagsläget.
• När Eolus på lång sikt blir ett bolag med inriktning på egna vindkraftverk, bedömer Ekberg att det kan bli ett tresiffrigt antal vindkraftverk som Eolus kommer att äga då (flera hundra vindkraftverk alltså).
• Ett vindkraftverk såsom modellen Vestas V90 (i dagsläget en vanlig modell för Eolus att uppföra), genererar enligt Ekberg som tumregel intäkter på 4 miljoner kr per år vid ett elpris på 70 öre per kilowatt-timme.
• Som tumregel tar det 11 år innan ett vindkraftverk har genererat så mycket pengar att investeringskostnaden är återbetald. Enligt Ekberg har Eolus som mål med sina kalkyler att när man uppför ett vindkraftverk ska man efter 20 år ha återbetalt investeringskostnaden plus ha lika mycket till på banken. Med nuvarande villkor för elpriser och elcertifikat blir det inte riktigt så bra, men det blir ändå god avkastning enligt honom.
• Det är inte lätt att säga vad Eolus Vind kommer att ha för vinst per aktie per år, när vindkraften är fullt utbyggd i Sverige och Eolus kanske främst är ett bolag med fokus på att ha egna vindkraftverk. Flera faktorer spelar in:
1) Hur stort blir elutbudet om 10 år? Vilka andra stora investeringar i utbyggnad av elkraft kommer att göras (i tex kärnkraft)?
2) Hur mycket Sverigegenererad el kommer att exporteras till utlandet? Kablar byggs till Litauen och svensk el kan exporteras ner till Tyskland osv.
3) Energieffektivisering minskar efterfrågan på el.
4) Nya typer av elförbrukning uppstår såsom med elbilar.
• När vindkraften är utbyggd i Sverige finns andra expansionsmöjligheter för Eolus Vind, tex:
1) expansion utomlands
2) att ersätta befintliga verk i Sverige som blivit gamla (har redan påbörjats)
3) att bygga vindkraftverk till havs
• En trend är att vindkraftverk blir allt större. Dock kan det inte bli hur stora som helst, av flera skäl:
1) Det finns begränsningar i materialet.
2) Och innan dess finns även ljudbegränsningar. Närboende ska inte behöva höra mer än 40 decibel från ett vindkraftverk. (Det är ungefär lika högt som en viskning.)
3) Det finns begränsningar i hur mycket skugga ett vindkraftverk får skapa.
Dessa faktorer gör att Eolus redan nu bygger vindkraftverk som är mindre än vad de hade kunnat vara. Oftas uppför bolaget i dagsläget vindkraftverk med en kapacitet på 2 megawatt, och ibland 3 megawatts-verk i glesbefolkade områden. Men det går att köpa så mycket som 7,5 megawatts-verk och det börjar pratas om att kunna uppföra 10 megawatts-verk ute till havs. Det största vindkraftverket som Ekberg känner till (till havs) är i dagsläget Vestas V164 med en vingdiameter på 164 meter, och en "tipphöjd" på 187 meter.
• Eolus Vind köper tex in vindkraftverk från danska tillverkaren Vestas som Eolus nyligen ingått ett ramavtal med, men Eolus köper även in från andra leverantörer beroende på vilken typ av vindkraftverk som passar bäst för ett visst ställe.
• Ex på vindkraftverks-leverantörer:
Vestas (danskt bolag, störst globalt på vindkraftverk)
Enercon (tysk)
Siemens (tysk)
General Electric (amerikansk)
Ganeza (spansk)
asiatiska aktörer (Indien (tex Suslon), Kina och Korea)
Enligt Ekberg hårdnar nu konkurrensen markant bland leverantörerna, särskilt från Asien. Tex Vestas och Siemens jobbar hårt med att möta konkurrensen genom ökad effektivisering. Vestas lägger tex produktion i Kina. Enligt Ekberg kommer aktörer att slås ut av den hårda konkurrensen.
- - -
I augusti framkom att Eolus Vind köper Svenska Vindbolaget AB mot betalning med en emission av drygt 2 miljoner nyutgivna Eolus-aktier som erläggs till Svenska Vindbolaget AB:s aktieägare.
Köpeskillingen värderar Svenska Vindbolaget AB till ca 100 miljoner kronor, och ökar Eolus Vinds totala antal aktier med 10%.
Eolus uppger att Eolus samarbetat en del med Svenska Vindbolaget AB sedan tidigare, och att Svenska Vindbolaget AB har tillgångar i form av en projektportfölj på 500 platser där vindkraftverk kan uppföras, varav 50 platser redan fått tillstånd.
På en extra bolagsstämma i Eolus Vind den 31 augusti, godkändes affären av Eolus aktieägare.
Enligt ett pressmeddelande från stämmodagen framkom att Eolus Vind endast byggde 15 vindkraftverk under q4 (år 2010/2011), jämfört med planerade 19 verk. Det innebär att Eolus endast byggde 50 verk under helåret 2010/2011, jämfört med planerade 54 verk.
Bolaget understryker dock att de fyra försenade verken redan är uppförda även om de ej hann tas i drift under kvartalet, och att de kommer att vara helt färdiga och igång under kvartalet efter istället (q1, 2011/2012).
Effekten av förseningen är att Eolus vinst prognos om intäkter på 1 700 miljoner kr för helåret 2010/2011 ej kommer att nås. Dock kommer bolaget ändå att nå sin prognos på ett resultat efter finansnetto på 160 miljoner kr.
Mer detaljer om exakta nivån på intäkter och resultat för Eolus helåret 2010/2011 kommer alltså i q4-rapporten som presenteras den 27 oktober.