Sälj Eniro-aktien
2015-03-05 03:13, Edited at: 2015-03-06 18:17Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Är aktien i telefonkatalog-bolaget Eniro köpvärd eller ej?
Vad har hänt?
1)
Det statligt ägda bolaget Televerket hade monopol på att erbjuda alla telefoni-tjänster (telefonabonnemang) i Sverige, vilket på den tiden bara var fast-telefoni (dvs att man pratar med varandra via telefoner sammankopplade med kablar).
2)
Blev naturligt att trycka upp pappers-telefonkataloger med telefonnummer till alla som hade telefonabonnemang, och dela ut katalogerna till alla abonnenterna.
3)
Från utlandet (England?) kom väl idén om att ge ut en separat telefonkatalog med företag
...ej sorterad i alfabetisk ordning efter företagens namn
...utan med alla produkter och tjänster (som företagen erbjuder) i alfabetisk ordning.
Och sedan finns respektive företag med i den katalogen under den produkt/tjänst företaget erbjuder.
Den verkligt briljanta idén var sedan att ge företag möjlighet att betala extra för att ej bara synas i katalogens listor bland alla andra företag, utan istället finnas med i en separat annons i önskad storlek (ju större desto dyrare) under den produkt/tjänst företaget är inriktat på.
Denna särskilda företagskatalog kallade man "Gula sidorna".
Fanns alltså:
...Vita sidorna: De vanliga telefonkatalogerna med privatpersoner i samma riktnummer-område etc som där man bor.
...Rosa sidorna: Telefonkatalog med företag, där företagen är sorterade i alfabetisk ordning utifrån företagsnamnet.
...Gula sidorna: Ovannämnda särskilda företagskatalog som listar alla tänkbara produkter och tjänster i alfabetisk ordning, och respektive företag finns listat under den produkt/tjänst företaget erbjuder (tillsammans med alla andra företag som erbjuder samma produkt/tjänst).
Dvs:
Televerket hade monopol på all telefoni i Sverige.
Och dessutom monopol på att ge ut telefonkataloger i Sverige med de som hade telefonabonnemang hos Televerkst.
Därmed även monopol på att ge ut Gula sidorna.
Och Gula sidorna blev "bibeln" både bland företag och privatpersoner.
Så fort man tänkte köpa något eller behövde någon tjänst (tex bilverkstad eller snickare), var det i Gula sidorna man letade först.
Så företagen var ju därför villiga att betala mycket för att synas i särskilda annonser i Gula sidorna intill den produkt/tjänst respektive företag erbjuder.
Det var "the glory days of" Gula sidorna när den lästes som mest, och företagen betalade som mest för att synas i den.
Den eran varade väl under 1980-talet och 1990-talet.
4)
Men nya tider stod snart för dörren.
Televerket blev Telia (senare Teliasonera), och en del av företaget såldes ut till privata aktieägare och börsintroduktion skedde.
Telekombranschen avreglerades och andra företag fick börja erbjuda telefoniabonnemang i Sverige.
Internet kom varigenom man via datorn kunde söka direkt efter olika företag och deras telefonnummer.
Även särskilda internet-hemsidor med alla telefonnummer.
Telefonkatalog-verksamheten inom det fd Televerket, knoppas av och blev ett separat börsbolag kallat Eniro.
Började bla expandera internationellt i övriga Norden och Östeuropa, genom företagsköp och fick därigenom hög skuldsättning.
Till slut märktes det allt mer att internet hade gjort kassakon Gula sidorna obsolet.
Allt färre använde Gula sidorna och allt färre företag ville köpa annonser i den katalogen, som till slut upphörde helt.
5)
Vad finns då kvar idag när dammröken har lagt sig?
Eniro hamnade i djup kris pga försämrade intäkter och resultat men stora skulder.
Eniro-aktien rasade på börsen och Eniro fick genomgå en omstrukturering med stort kapitaltillskott.
Eniros dåvarande vd Johan Lindgren uttalade höga ambitioner för Eniros ekonomiska utveckling.
Visade sig att Eniro hade använt tvivelaktiga bokföringsmetoder som gjorde att Eniros ekonomiska utveckling såg bättre ut än den var.
Lindgren fick avgå.
//Edit: Tex enl Eniros q3/2014-resultatrapport (daterad 24 okt 2014):
Johan Lindgren frånträdde som verkställande direktör och koncernchef för Eniro den 18 augusti (2014) och styrelsen tillsatte Stefan Kercza som tillförordnad verkställande direktör och koncernchef.
Stefan är sedan tidigare VD för Eniro Danmark och tillförordnad chef för eniro.se.
Den av styrelsen tillsatta utredningen för att säkerställa koncernens räkenskaper visade på felaktigheter i redovisningen under
...fjärde kvartalet 2013
...och första halvåret 2014.
Främst framkom att intäkter hade periodiserats felaktigt så att intäkter redovisats för tidigt.
Eniro har gjort en retroaktiv omräkning av de finansiella rapporterna som utgör jämförande information i denna delårsrapport.
Effekterna av de retroaktiva korrigeringarna från fjärde kvartalet 2013 samt första och andra kvartalet 2014 publiceras i denna delårsrapport.
Eniro har lämnat in en polisanmälan angående felaktigheterna i redovisningen mot den tidigare verkställande direktören Johan Lindgren.
http://www.enirogroup.com/afw/files/press/eniro/201410245677-1.pdf
//
Eniro har nu flyttat Gula sidorna till internet med sin hemsida Eniro.se.
Men det är väl inte många som letar där när man behöver köpa någon produkt eller tjänst, jämfört med "the hey day" för papperskatalogen Gula sidorna.
Nu finns det ju tex andra liknande hemsidor som Hitta.se, och så kan man ju söka på söksajten Google direkt efter företag som erbjuder någon viss produkt (tex "båtmotorer") eller tjänster (tex "städning").
Kort sagt; hela Eniro har blivit obsolet.
Visst kan bolaget få in en del intäkter på sin kvarvarande verksamhet.
Men det är svårt att se vad Eniro gör för glädje med den, varken för den som letar produkter/tjänster eller de företag som erbjuder produkter/tjänster.
Snarare historier om att många småföretagare blir förbannade på Eniro-säljare som ringer och vill att företagen ska annonsera via Eniros hemsidor både för vanliga datorer och mobiltelefoner etc.
Bla tal om att Eniro skickar ut fakturor på annonser som företag anser sig aldrig ha beställt.
Eller att Eniro utlovar att Eniros hemsidor etc har jättemånga besökare, fast det ev egentligen nästan inte är någon som besöker dem.
Dvs på temat: "Om företagen visste hur få som tittar på Eniros hemsidor etc, så skulle inga företag betala för att ha annonser där."
//Edit: Eniro säger självt bla tydligen att Eniros olika hemsidor har ca 8 miljoner st unika besökare per vecka.
Och att Eniros kundstock består av ca 250 000 företag etc som betalar för att få annonsera via Eniros hemsidor.
www.avanza.se/placera/pressmeddelanden/2015/02/06/eniro-eniro-offentliggor-fullt-garanterad-foretradesemission-av-stamaktier-samt-placerad-riktad-emission-av-konvertibler.html
Där står det även att nästan 90% av Eniros intäkter numera kommer ifrån internetannonser etc och ej från annonser i papperskataloger etc.
//
Är detta en hårddragen och orättvis bild av Eniro?
Kanske det finns en dold jättepotential i Eniro med nära kontakt med massvis av småföretag runt om i landet och möjlighet för dem att marknadsföra sig via Eniro?
Nyligen besked om att krisen i Eniro fördjupats ytterligare, och att bolaget nu ber investerare om ännu mera pengar i kapitaltillskott.
Hållpunkter:
1)
Extra bolagsstämma i Eniro nu på mån 9 mars 2015 där aktieägarna ska rösta om de nya kapitaltillskott till Eniro som styrelsen föreslår enl nedan.
2)
Förslaget innebär bla att Eniro ber aktieinvesterare om 458 miljoner kr i kapitaltillskott.
Pengarna ska erhållas genom att Eniro
...säljer ut drygt 300 miljoner st nya Eniro-stamaktier
...för 1,50 kr per st.
Aktieutförsäljningen innebär att det totala antalet utestående Eniro-stamaktier kommer att öka
...från drygt 100 miljoner st
...till drygt 400 miljoner st.
Det blir alltså en massiv utspädning (ökning av det totala antalet utestående aktier).
Och förenklat gäller ju att ju fler utestående aktier ett bolag har, desto lägre blir bolagets motiverade värde per aktie.
Om förslaget godkänns på extrastämman 9 mars 2015, kommer atieinvesterare ha möjlighet att anmäla sig för att köpa de nya Eniro-aktierna för 1,50 kr per st under 16-30 mars 2015.
Men det är inte allt:
3)
Eniro vill även låna 475 miljoner kr från investerare genom att sälja ut konvertibel-lån till investerarna.
Den som vågar vara med och låna ut dessa pengar till Eniro, ska enl bolaget få en ränta på 6% per år.
Lånet ska ha en löptid på fem år tom apr år 2020 då 500 miljoner kr ska återbetalas.
Man kommer även få möjlighet att byta ut lånet till nya Eniro-aktier för en konverteringskurs på 1,95 kr:
...Dvs om Eniro-aktiens börskurs ligger över 1,95 kr på börsen, kommer det löna sig att byta lånet till nya Eniro-aktier för konverteringskursen 1,95 kr.
...Men om Eniro-aktien ligger under 1,95 kr lönar det sig inte att byta.
Dock ev risk att man inte får pengarna tillbaka alls om Eniro får fördjupade ekonomiska problem framöver osv.
(Och då blir väl även aktien i värsta fall värdelös.)
Ett problem är att om konvertibel-innehavarna väljer att byta sina konvertibler till nya Eniro-aktier, så blir det ännu mera utspädning av Eniros stamaktie-stock.
...Eftersom konvertibel-lånet är på totalt 500 miljoner kr (som ska återbetalas i apr 2020)
...och man kan byta konvertibel-lånet till nya Eniro-aktier för en byteskurs på 1,95 kr per aktie
så innebär det att upp till ca 256 miljoner st nya Eniro-stamaktier därigenom kan tillkomma.
Det totala antalet utestående Eniro-stamaktier kommer då att uppgå till:
...antal före ovannämnda kapitaltillskott: ca 102 miljoner st
...ökning pga kapitaltillskott genom aktieutförsäljning: ca 306 miljoner st
...ökning pga byte av konvertibler till nya Eniro-aktier: ca 256 miljoner st
Summa ca 664 miljoner st
Mot bakgrund till ovannämnda kapitaltillskott på ca 1 miljard kr uppger Eniro att Eniro hade en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på över 2 miljarder kr per slutet av 2014.
Om investerare betalat in ovannämnda kapitaltillskott på knappt 1 miljard kr (ca 460 miljoner kr via utförsäljning av nya aktier och 475 miljoner kr via lån) så kommer Eniro att få:
...förnyat lån på drygt 1 miljard kr från en grupp banker.
Det nya lånet ska återbetalas på 3-4 år from sommaren 2015.
...förnyat lån på 600 miljoner kr från en grupp banker.
Ska återbetalas på 12 år from sommaren 2016.
...förnyat lån på upp till 150 miljoner kr från en grupp banker.
Får användas vid behov.
Dvs summa nya banklån 1,85 miljarder kr:
1,1 miljarder kr
600 miljoner kr
150 miljoner kr
= 1,85 miljarder kr
Eniro pekar bla på att
1)
bolagets lyckats minska den befintliga nettoskulden
...från 3,5 miljarder kr för 3 år sedan (dvs per slutet av 2011)
...till 2,2 miljarder kr nu per slutet av 2014
= en minskning med 1,3 miljarder kr på 3 år.
//Edit: Av denna minskning beror väl dock tex 400 miljoner kr på det kapitaltillskott bolaget fick in genom att år 2012 sälja ut 1 miljon st preferensaktier för 400 kr per st (vilket i sin tur stryper de pengar som blir över till stamaktieägarna).
//
2)
Eniro pekar även på att bolaget lyckats minska sänka sin årliga kostnadsnivå så att den nu är 900 miljoner kr lägre än tidigare.
Men enl pressmeddelande från Eniro 6 feb 2015:
Trots dessa initiativ har Bolaget
...en relativt hög nettoskuld-sättning
i förhållande till
den lönsamhet som Bolaget idag uppvisar.
www.avanza.se/placera/pressmeddelanden/2015/02/06/eniro-eniro-offentliggor-fullt-garanterad-foretradesemission-av-stamaktier-samt-placerad-riktad-emission-av-konvertibler.html
Där skriver Eniro bla att av de pengar som bolaget nu ber investerare om:
458 miljoner kr från aktieutförsäljning
475 miljoner kr från lån
=summa 933 miljoner kr
så ska minst 650 miljoner kr gå åt till att direkt betala av på den befintliga nettoskulden (som totalt uppgick till 2,2 miljarder kr per slutet av 2014).
Enl pressmeddelandet från 6 feb 2015:
...Den sammanlagda emissionslikviden är 933 MSEK före emissionskostnader
...varav minst 650 MSEK kommer att användas för återbetalning av Bolagets banklån.
Syftet med emissionerna är
...att återbetala delar av banklånet
...och att skapa ett större finansiellt utrymme för att realisera Bolagets planer på ökat fokus inom digitalt sök och expansion inom digital marknadsföring.
Därmed ska ytterligare värden skapas för Bolagets aktieägare och övriga intressenter.
Är Eniro-aktien köpvärd i dagsläget utifrån ovannämnda förutsättningar?
Eniro-aktien nu i 4,082 kr som slutkurs ons 4 mars 2015 (dvs 4 komma 0 8 2 och ej fyratusenåttiotvå).
...Tex sommaren 2012 låg aktien kring 8 kr.
...Sköt i höjden till en topp på 60-70 kr för ett år sedan (dvs i mars 2014).
...Därefter besvikelse och kraftigt kursfall till nuvarande börskurs ca 4 kr.
www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/5491/eniro
Eniros ekonomiska utveckling:
Intäkter:
2013: 3,6 miljarder kr
2014: 3,0 miljarder kr (-16%)
Justerat ebitda-resultat:
2013: 884 miljoner kr
2014: 675 miljoner kr
Ebitda-resultat = rörelseresultat före avskrivningar.
Justerad ebitda-marginal (ebitda-resultat delat med intäkter):
2013: 25%
2014: 23%
Nettoresultat:
2013: 179 miljoner kr
2014: -1 662 miljoner kr*
*135 miljoner kr exkl resultateffekt på -1 797 miljoner kr pga nedskrivning av bokfört värda på immateriella tillgångar.
Man kan ju då säga att det är positivt att Eniro trots allt gjorde en rensad nettovinst på 100-150 miljoner kr under 2014.
Men oroväckande att intäkterna föll så kraftigt.
Dvs risk för att vinsten elimineras och tom ev blir en förlust under 2015 om intäktsfallet fortsätter?
Att ha ett så stort intäktsfall i ett bolag med så hög skuldsättning som Eniro är inte bra och innebär hög risknivå i Eniro-aktien.
...Som nämnt hade Eniro 2,2 miljarder kr i nettoskuld per slutet av 2014.
...Dessutom preferensaktier (som ur stamaktieägarna är att betrakta som ytterligare räntebärande lån).
Eniro har 1 miljon st utestående preferensaktier.
Och Eniros preferensaktie-börskurs slutade i 391 kr per slutet av ons 4 mars 2015.
Dvs man kan säga att Eniros "preferensaktie-skuld" i dagsläget uppgår till 391 miljoner kr (dvs knappt 400 miljoner kr), eftersom det är (förenklat) vad det i dagsläget skulle kosta för Eniro att återköpa preferensaktierna och därmed bli av med dem.
Eniros preferensaktier ger en aktieutdelning på 48 kr per år och aktie.
Dvs köper man aktien i dagsläget för 391 kr får man en årsränta på drygt 12% (givet att Eniro inte går i konkurs och att Eniro kommer att ha råd att betala dessa prefaktieutdelningar).
48 kr per 1 miljon prefaktier ger en total "räntekostnad" på 48 miljoner kr (dvs nästan 50 mijoner kr per år) för preferensaktierna.
Och eftersom det är aktieutdelning och inte låneränta, är den inte avdragsgill.
I praktiken är alltså Eniros nettoskuld ca 2,6 miljarder kr:
...vanlig nettoskuld 2,2 miljarder kr
...preferensaktieskuld 0,4 miljarder kr
Summa 2,6 miljarder kr.
Vem vågar köpa aktier i ett bolag med ett sådant skuldberg när bolaget har följande ekonomiska utveckling:
Antal heltids-anställda på Eniro per slutet av respektive år (nivå enl resultatrapport för respektive år):
2011: 3 626 pers
2012: 3 187 pers (-12%)
2013: 2 816 pers (-12%)
2014: 2 256 pers (-29%)
De anställda var fördelade enl följande per slutet av 2014:
..."Gula sidorna" på internet:
Polen 658 pers
Sverige 582 pers
Norge 383 pers
Danmark 283 pers
Summa 1 906 pers (84% av totalt antal Eniro-anställda)
...Nummerupplysning via telefon:
Finland 161 pers
Sverige 154 pers
Norge 35 pers
Summa 350 pers (16% av totalt antal Eniro-anställda)
Totalsumma 2 256 pers
Eniros totala intäkter (nivåer enl q4/2014-resultatrapporten):
2013: 3,6 miljarder kr
2014: 3,0 miljarder kr (-16%)
Justerat nettoresultat:
2013: 179 miljoner kr
2014: 135 miljoner kr
Från detta nettoresultat bör man alltså sedan dra ifrån preferensaktie-räntan 48 miljoner kr.
Då återstår:
Nettoresultat:
2013: 131 miljoner kr
2014: 87 miljoner kr
Antag följande:
...Eniro kommer att få in ett kapitaltillskott på 458 miljoner kr från aktieinvestarere, genom utförsäljning av drygt 300 miljoner st nya Eniro-stamaktier för 1,50 kr per st
...Eniro kommer att få in ett kapitaltillskott på 475 miljoner kr från investerare, genom utförsäljning av de ovannämnda konvertibel-lånen.
...Eniro-aktien kommer aldrig att nå konverteringskursen 1,95 kr så konvertibelägarna kommer inte att byta sina konvertibel-lån till nya Eniro-stamaktier.
Vad innebär då det för Eniros nettoskuld?
Som nämnt är den sedan tidigare 2,6 miljarder kr inkl prefaktieskulden.
Kapitaltillskottet på 400-500 miljoner kr genom stamaktie-utförsäljningen, minskar ju nettoskulden med samma belopp.
Men Kapitaltillskottet på 475 miljoner kr genom konvertibel-utförsäljningen, ökar nettoskulden med samma belopp.
Dvs nettoskulden blir väl då ca oförändrad även efter dessa två kapitaltillskott.
Sedan tal om att Eniro ska återbetala upp till 650 miljoner kr av sina gamla banklån, men det förändrar ju inte nettoskulden som helhet.
Eniro har dessutom kvar ev luft i balansräkningen i form av över 5 miljarder kr i bokfört värde på abstrakta så kallade immaterialla anläggningstillgångar ("ia-tillgångar") per slutet av 2014.
Som jämförelse var denna nivå nästan 7 miljarder kr per slutet av 2013, men det visade sig ju inte vara motiverat eftersom Eniro under 2014 gjorde en nedskrivning med knappt 2 miljarder kr av detta.
Som jämförelse var Eniros egna kapital 1,8 miljarder kr (inkl prefaktierna) per slutet av 2014.
Dvs ia-tillgångarna utgjorde 284% av det egna kapitalet per slutet av 2014.
Omvänt så räcker det med att de kvarvarande ia-tillgångarna på drygt 5 miljarder kr skrivs ned med 35% (1,8 miljarder kr) för att det ska ge en negativ resultateffekt så att Eniros egna kapital blir utraderat och bolaget konkursmässigt.
I och för sig erhåller bolaget nu förhoppningsvis ett kapitaltillskott på 458 miljoner kr genom stamaktie-utförsäljning, vilket ökar det egna kapitalet med lika mycket.
Då räcker det med att ia-tillgångarna skrivs ned med 2-2,5 miljarder kr (40-45%) för att det egna kapitalet ska utraderas.
Som det ser ut av Eniros ekonomiska utveckling är Eniros och ia-tillgångarnas värde högst osäkert.
Men istället är alltså ia-tillgångarna bokförda till över 5 miljarder kr då Eniros egna kapital står i 2-2,5 miljarder kr efter ovannämnda kapitaltillskott på 400-500 miljoner kr.
Eniros ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter:
q3/2014: 744 miljoner kr (-13%)
q4/2014: 722 miljoner kr (-24%)
Intäktsförändring exkl strukturförändringar (avyttringar etc):
q3/2014: -14%
q4/2014: -17%
Ebitda-resultat:
q3/2014: 208 miljoner kr (-14%)
q4/2014: 160 miljoner kr (-25%)
Ebitda-marginal:
q3/2014: 28%
q4/2014: 22%
Nettoresultat (ojusterat):
q3/2014: -1 820 miljoner kr*
q4/2014: 52 miljoner kr
*-21 miljoner kr exkl resultateffekt på -1 799 miljoner kr pga nedskrivning av bokfört värde för immateriella anläggningstillgångar.
I Eniros q3/2014-resultatrapport angavs plötsligt att bolaget upptäckt att det bokförda värdet på ia-tillgångarna inte var motiverat:
Under tredje kvartalet (2014) genomfördes en nedskrivningsprövning av koncernens immateriella tillgångar med obestämbar nyttjandeperiod (goodwill och varumärken).
Till följd av en sämre prognos för EBITDA visade prövningen på ett nedskrivningsbehov.
http://www.enirogroup.com/afw/files/press/eniro/201410245677-1.pdf
Det kunde man väl ha listat ut långt tidigare att ia-tillgångarnas bokförda värde var för högt.
Även det kvarvarande bokförda värdet på över 5 miljarder kr är (enl bloggens uppfattning) också det alldeles för högt.
I ett bolag är det ju den oberoende revisorn som har till ansvar att se till att bolagets bokföring är korrekt och rättvisande (dvs inkl ia-tillgångarnas bokförda värde).
Om revisorn missköter denna uppgift kan revisorn tex krävas på skadestånd av aktieägarna.
...Eniros revisorer är Bo Hjalmarsson och Mikael Eriksson från revisionsbyrån PWC (enl Eniros q3/2014-resultatrapport).
...Eniros årsredovisning för 2013 (som alltså enl ovan visade sig ha felaktig bokföring) hade Bo Hjalmarsson och Eva Medbrant (båda från PWC) som revisorer.
//Edit: Tex i sep 2013 framkom att PWC frivilligt gick med på att betala 700-800 miljoner kr i skadestånd till konkursboet efter kraschade bolaget Prosolvia (som tidigare var börsnoterat men vars aktiekurs rasade i samband med bolagets krasch): http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/forlikning-efter-prosolvia-domen_8549574.svd
Mer om Prosolvia och härvan kring det bolaget: http://sv.wikipedia.org/wiki/Prosolvia
Där bla:
Kraschen
I april 1998 ifrågasatte Dagens Industri Prosolvias bokslut för 1997.
Prosolvia anklagades bland annat för att medvetet ha blåst upp vinsten.
På tio månader föll Prosolvias börskurs från 388 kronor per aktie till 20 öre per aktie i slutet av 1998.
//
Dvs läge för Eniros aktieägare att kräva PWC på skadestånd pga felaktig bokföring i slutet av 2013 och första halvåret 2014?
I ett sådant case kan ju Prosolvia-fallet åberopas som bevis för PWC:s tidigare försumlighet.
Ex på ett ganska optimistiskt scenario för Eniro framöver:
Antag att Eniro lyckas bromsa upp den fortsatta försämringen och stanna på
...intäkter 2 miljarder kr per år
...en ebitda-marginal på 20%
Det ger då ett ebitda-resultat på 400 miljoner kr per år.
Av det ska bla prefaktie-utdelningen på 48 miljoner kr per år betalas.
Återstår då ca 350 miljoner kr per år.
Räntekostnad på övrig nettoskuld:
förenklat 5% per år av nettoskuld 2,2 miljarder kr = 110 miljoner kr per år i räntekostnad
Återstår efter det 240 miljoner kr per år.
Säg avskrivningar på 40 miljoner kr per år och en skattesats på 25%.
...Återstår då 150 miljoner kr i nettoresultat per år.
Ett motiverat p/e-tal på tex 8-10 ger då Eniro ett motiverat börsvärde på 1,2-1,5 miljarder kr.
...Ca 408 miljoner st (102 miljoner st gamla + 306 miljoner st nya) utestående Eniro-stamaktier (om man antar att konvertiblerna inte konverteras).
Eniros nettoresultat per aktie blir då ca 0,37 kr per år (150 miljoner kr delat med 408 miljoner st aktier).
Motiverat p/e-tal 8-10 ger motiverad börskurs ca 3-4 kr.
Och som jämförelse Eniro-aktien nu i 4 kr.
//Edit: Den direkta jämförelsen är förenklad eftersom
...nuvarande börskurs drygt 4 kr (slutkursen ons 4 mars 2015)
...är före avskiljandet av de teckningsrätter som krävs för att få köpa de nya Eniro-aktierna för 1,50 kr per st.
Eniro-stamaktien kommer enl plan att handlas exkl teckningsrätterna from ons 11 mars 2014.
Varje stamaktie ger tre teckningsrätter.
Och varje teckningsrätt ger rätt att köpa 1 ny Eniro-aktie för 1,50 kr per st.
Dvs (om jag räknar rätt):
...1 gammal Eniro-stamaktie ger rätt att köpa 3 nya för 1,50 kr per st.
...1 gammal Eniro-stamaktie nu i 4,082 kr.
Dvs man kan nu köpa 1 gammal för 4,082 kr och sedan 3 nya för 1,50 kr
= 4 aktier för totalt 8,582 kr
= i snitt 2,1455 kr i kurs per Eniro-aktie from 11 mars 2015 (om den innan dess ligger på 4,082 kr)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Teckningsrätt
Men ju närmare börskursen rör sig mot teckningskursen 1,50 kr, desto mindre blir skillnaden i börskursen före och efter avskiljandet av teckningsrätterna.
...Ligger börskursen exakt i 1,50 kr före avskiljandet av teckningsrätterna
...blir börskursen även 1,50 kr efter avskiljandet av teckningsrätterna.
Före kapitaltillskottet:
...ca 102 miljoner st utestående Eniro-aktier
gånger
...börskurs 4,082 kr
= börsvärde 416 miljoner kr
Efter kapitaltillskottet:
...ca 408 miljoner st utestående Eniro-aktier
gånger
...börskurs 2,1455 kr
= börsvärde 874 miljoner kr
Diff mellan börsvärdena (874 miljoner kr - 416 miljoner kr)
= kapitaltillskottet 458 miljoner kr
=
...de totalt ca 306 miljoner st nya Eniro-aktierna
gånger
utförsäljningspriset 1,50 kr per aktie
Dvs efter kapitaltillskottet får Eniro ett börsvärde på knappt 900 miljoner kr.
Låter då ganska mastigt med en nettoskuld på 2-3 miljarder kr.
Särskilt som Eniros intäkter är i ganska kraftigt fallande trend.
Och tänk tex om räntan på övrig nettoskuld blir klart högre än ovan antagna 5% per år (vilket ger räntekostnad 110 miljoner kr)?
//
Problemet är att om börskursen hamnar på 3-4 kr (enl motiverad nivå i beräkning längre upp) lär konvertibel-innehavarna konvertera till ytterligare nya Eniro-aktier (eftersom konverteringskursen bara är 1,95 kr).
Då blir det istället ca 664 miljoner st utestående Eniro-stamaktier.
Och ett "normalt" nettoresultat på 150 miljoner kr per år blir istället ca 0,23 kr per aktie.
Vid motiverat p/e-tal på 8-10 blir då motiverad börskurs ca 1,80-2,30 kr.
//Edit: Dock stiger det normala nettoresultatet per år i så fall (om konvertiblerna konverteras till nya Eniro-aktier) till 172,50 miljoner kr (ca 0,26 kr per aktie) eftersom man slipper räntekostnaden för konvertibellånet.
P/e 8-10 på det ger motiverad börskurs ca 2-2,60 kr.
Edit 2: Dessutom brukar börskursen (för bolag som ber aktieinvesterare om stora kris-kapitaltillskott) röra sig ner mot utförsäljningspriset för de nya aktierna, mot slutet av anmälningstiden.
Dvs det innebär i så fall att
...Eniros nuvarande börskurs på drygt 4 kr
...kommer att börja röra sig ner mot utförsäjlningspriset 1,50 kr per ny aktie, i takt med att anmälningstiden för att köpa de nya aktierna rör sig mot slutdatumet 30 mars 2015.
//
Även vid ovannämnda ganska optimistiska scenario för Eniro lär Eniro behöva göra fotsatta nedskrivningar med åtminstone 1-2 miljarder kr av ia-tillgångarnas bokförda värde (på drygt 5 miljarder kr per slutet av 2014).
Eniros egna kapital per slutet av 2014: 1,8 miljarder kr (inkl prefaktierna)
kapitaltillskott 400-500 miljoner kr nu under våren 2015 (drygt 300 miljoner st nya Eniro-aktier ska säljas ut för 1,50 kr per st)
= Summa Eniros egna kapital ca 2,3 miljarder kr
- 1-2 miljarder kr i ytterligare nedskrivningar av ia-tillgångarnas bokförda värde
= Eniros kvarvarande egna kapital 0,3-1,3 miljarder kr.
Och det kan ju då tyckas vara för magert för en nettoskuld på 2-3 miljarder kr.
Dvs i så fall kan det bli aktuellt med krav på ytterligare kapitaltillskott från aktieägarna (vilket lär sänka Eniro-aktiens börskurs ytterligare).
//Edit: Eniros egna kapital på 1,8 miljarder kr inkluderar dock prefaktierna.
Samtidigt så är nettoskulden på 2-3 miljarder kr inkl prefaktierna om man ser dem som en skuld.
Dvs man får antingen se dem som eget kapital eller skuld.
Här i bloggen är uppfattningen att de är att betrakta som skuld.
Definitionsmässigt är dock ett bolag konkursmässigt först när hela det egna kapitalet (inkl prefaktierna) är förbrukat.
//
Även om man räknar med att konvertibel-innehavarna konverterar sina konveribler till nya Eniro-aktier:
- knappt 500 miljoner kr i tillskott till eget kapital genom att konvertibel-långivarna byter sina konvertibel-lån till nya Eniro-aktier
=> Eniros egna kapital ca 0,7-1,7 miljarder kr
Är det en tillräcklig buffert för framtida förluster, när bolaget har en tung "ryggsäck" i form av nettoskulden på 2-3 miljarder kr (och Eniros intäkter och resultat hela tiden ser ut att försämras)?
Vem är det då som egentligen bär ansvar för att Eniro hamnat i nuvarande kris, och drog på sig de stora skulderna fast verksamheten inte hade någon framtid?
En uppfatting är att det var Tomas Franzén som nu visar sig vara vd för privatägda mediakoncernen Bonnier: http://www.bonnier.se/om-oss/styrelse-och-ledning/Hogsta-ledningen/Tomas-Franzen/
Nu har ju Bonnier problem pga hög skuldsättning och att gamla tidningar och tv-kanaler inte är så heta längre sedan internet kom.
Hur kan Bonnier anse Franzén vara rätt man att vända på skutan när han kan ases ha drivit Eniro i fördärvet?
Märkligt att Franzéns tid som Eniro-vd utelämnats i texten om honom på bonniers hemsida:
Tomas Franzén
VD, Bonnier AB.
STOCKHOLM, FÖDD 1962
Tomas Franzén är vd för Bonnier AB sedan mars 2014.
Han arbetade som vd för Com Hem från 2008 till 2014, och innan dess var han vd Song Networks från 2002 till 2004.
Tomas Franzén har cirka 20 års erfarenhet som vd inom både noterade och privatägda bolag.
http://www.bonnier.se/om-oss/styrelse-och-ledning/Hogsta-ledningen/Tomas-Franzen/
Jaha, vad gjorde han då under perioden 2004-2008?
Han var verkställande direktör
...för AU-System 1995–2002
...för Song Networks 2002–2004
...för Eniro 2004–2008
...och för Comhem sedan 2008.
...År 2013 utsågs han till koncernchef för Bonnier AB och efterträdde Jonas Bonnier i mars 2014 då han också lämnade Comhem.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Tomas_Franzén
Vad gjorde då Franzén under sin tid som Eniro-vd?
Bla år 2005 köpte han Norges "Eniro"; bolaget Findexa för 8 miljarder kr (varav 5-6 miljarder kr betalades cash).
Findexa hade år 2005
...intäkter på knappt 2 miljarder kr
...och en ebitda-marginal på 35-40%
Men av intäkterna kom nästan 80% från tryckta papperskataloger, vilket knappt ej finns längre.
Eniros nettoskuld sköt i höjden
...från drygt 3 miljarder kr per slutet av 2004
...till 10-11 miljarder kr per slutet av 2005.
Enl Eniros årsredovisning för 2005:
I samband med förvärvet av Findexa ingick Eniro ett låneavtal motsvarande
12 000 MSEK (dvs 12 miljarder kr!) med
FöreningsSparbanken AB
Nordea Bank AB
Skandinaviska Enskilda Banken AB
och Svenska Handelsbanken AB
som gemensamma arrangörer.
Låneavtalet syftar till att
...finansiera kontantdelen i förvärvet av Findexa
...refinansiera Eniros och Findexas tidigare skulder
...samt för den löpande verksamheten och rörelsekapitalbehov.
Faciliteten löper på fem år och ska amorteras med motsvarande
...900 MSEK under 2006
...850 MSEK under 2007
...och 600 MSEK under vart och ett av de resterande tre åren.
http://www.enirogroup.com/afw/files/press/eniro/200603152216sv2.pdf
Men som nämnt enl ovan Aktiespararnas fd vd Günther Mårder några år senare (i slutet av 2010):
Sedan 2006 har (Eniro-)aktien rasat med omkring 98 procent
Vilket fiasko!
Märkligt att Christer Gardell med sin fond Cevian så sent som år 2007 hyllade Tomas Franzén och ville se Franzén som vd för Teliasonera (som Cevian då var storägare i):
http://www.di.se/artiklar/2007/6/14/han-ar-gardells-favorit-som-telia-vd/
Tidigare räddningspaket
Till Eniros nackdel talar även att bolaget tidigare fått stort kapitaltillskott i samband med en tidigare krisräddning.
Det var år 2010 då Eniro fick in ett kapitaltillskott på 2,5 miljarder kr genom att sälja ut 5 miljarder st nya aktier för 0,52 kr per st.
Sedan dess har Eniro genomfört en omvänd split där 50 gamla aktier blev 1 ny.
Dvs utförsäljningspriset 0,52 kr år 2010 motsvarar i så fall 26 kr jämfört med dagens börskurs på drygt 4 kr.
Dvs de Eniro-aktieägare som år 2010 pumpade in nya pengar till bolaget genom att köpa nya aktier för motsvarande 26 kr per st, kan inte vara nöjda idag då aktien står i bara ca 4 kr.
När den tidigare krisräddningen genomfördes skrev småspararnas intresseorganisation Aktiespararna så här i nov 2010:
...Sedan 2006 har (Eniro-)aktien rasat med omkring 98 procent
...eller cirka 90 procent bara sedan årsskiftet 2009/2010.
Även enl den artikeln:
(Aktiespararnas dåvarande vd) Günther Mårder är mycket kritisk till hur bolaget har skötts.
...Eniro har under de tio senaste åren varit utsatt för en växande konkurrens
...och kombinerat med alltför generösa utdelningar
har lett till att bolaget nu är nära kollaps.
Även vid krisräddningen år 2010 blev utspädningen enorm för Eniros tidigare stamaktiestock.
Eniro hade tidigare ca 162 miljoner st utestående aktier.
Efter utförsäljningen av 4,85 miljarder st nya stamaktier blev det totala antalet utestående stamaktier över 5 miljarder st.
Därefter gjorde den omvända spliten (där 50 gamla aktier blev 1 ny) att antalet utestående stamaktier minskade till drygt 100 miljoner st (vilket det är än idag).
//Tillägg 6 mars 2015
Enl Dagens Industri:
Revisorerna avstyrker ansvarsfrihet i Eniro
Krisande söktjänstbolaget Eniros revisorer meddelar i revisionsberättelsen till bolagets årsredovisning att de avstyrker att tidigare vd och koncernchef Johan Lindgren beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014.
http://www.di.se/artiklar/2015/3/6/revisorerna-avstyrker-ansvarsfrihet-i-eniro/
Det verkar vara baserat på följande pressmeddelande från Eniro samma dag:
Eniros årsredovisning 2014 med avvikande revisionsberättelse
Eniros årsredovisning 2014 finns nu tillgänglig på svenska och engelska på bolagets hemsida, www.enirogroup.com.
En svensk version bifogas detta pressmeddelande.
I revisionsberättelsen meddelar revisorerna att de avstyrker att tidigare vd och koncernchef Johan Lindgren beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014.
Vidare meddelar revisorerna att de tillstyrker att styrelsens ledamöter och nuvarande vd och koncernchef Stefan Kercza beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2014.
Eniros årsstämma äger rum den 27 mars, 2015 klockan 10:00 på bolagets huvudkontor, Gustav III:s Boulevard 40, i Solna.
För övrigt beskrivs Eniro så här i pressmeddelandet:
Eniro är ett sökföretag som aggregerar, filtrerar och organiserar lokal information.
Vår tillväxt drivs av användarnas ökade mobilitet och multiscreenbeteende, där vi ligger i framkant med moderna tekniska lösningar.
I över hundra år har Eniro hjälpt människor hitta lokal information och företag att hitta kunder.
Idag är det en multiscreenlösning – våra användare söker information i sin mobil, surfplatta och dator.
Mobilannonsering är idag den snabbast växande delen av Eniros affär.
Eniro är den lokala sökmotorn.
En smart genväg till det du behöver, oavsett var du är eller vart du ska.
Eniro är ett av de största lokala sökföretagen i Norden.
Bolaget har cirka 2 300 anställda och är noterat på Nasdaq OMX Stockholm sedan år 2000.
Under 2014 uppgick intäkterna till 3 002 MSEK, med ett resultat före avskrivningar (EBITDA) på 631 MSEK.
Mer än 88 procent av Eniros annonsintäkter kommer från multiscreenkanaler.
Huvudkontoret ligger i Stockholm.
Mer om Eniro på www.enirogroup.com
Till pressmeddelandet är även Eniros årsredovisning för 2014 fogad: http://www.enirogroup.com/afw/files/press/eniro/201503064346-1.pdf
På sid 85-86 anger revisorerna Bo Hjalmarsson och Mikael Eriksson (från revisionsbyrån PWC) sin revisionsberättelse för 2014.
Där står det bla följande:
Som en följd av de förhållanden som beskrivs i stycket ”Grund för uttalande med avvikande mening” avstyrker vi att den verkställande direktören Johan Lindgren beviljas ansvarsfrihet för räkenskapsåret.
Och:
Grund för uttalande med avvikande mening
Enligt uppgifter som framkom under 2014 blev bolagets dåvarande verkställande direktör, Johan Lindgren, i november 2013 informerad av personal inom bolaget att bolagets intäktsredovisning i väsentliga avseenden kunde vara felaktig.
...Vid granskningen har inte framkommit att Johan Lindgren lät utreda om det fanns grund för påståendena
...och såvitt vi har kunnat bedöma underrättade han inte heller styrelsen om att han erhållit information om att redovisningen kunde innehålla väsentliga fel.
I 8 kap. 29 § aktiebolagslagen föreskrivs att den verkställande direktören ska vidta de åtgärder som är nödvändiga för att bolagets bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen skall skötas på ett betryggande sätt.
...Enligt vår uppfattning har, oavsett om påståendena om felaktig redovisning var korrekta eller inte, Johan Lindgren åsidosatt sina skyldigheter enligt nämnda lagrum genom att inte vidta lämpliga utredningsåtgärder med anledning av den information han fick del av.
...Han informerade inte heller bolagets styrelse om den information han erhållit angående väsentliga fel i intäktsredovisningen.
Under 2014 fick Bolagets styrelse information om de påstådda felaktigheterna och lät då omgående utreda påståendena.
Det kunde konstateras att
...redovisningen för 2013 var felaktig
...och att felaktigheterna hade fortgått under 2014.
Dessa felaktigheter korrigerades i bolagets delårsrapport för tredje kvartalet
2014.
Utgifterna för de utredningar som genomförts under året har uppgått till åtminstone MSEK 5.
Enligt vår uppfattning hade en väsentlig del av dessa utgifter kunnat undvikas om de påstådda felaktigheterna hade utretts i november 2013, dvs när dessa kom till Johan Lindgrens kännedom.
Enligt vår mening har Johan Lindgrens underlåtenhet att vare sig
...låta utreda påståendena om fel i intäktsredovisningen
...eller informera styrelsen om de uppgifter han fått del av
följaktligen vållat bolaget en ekonomisk skada som inte är oväsentlig.
Som framgår av förvaltningsberättelsen har styrelsen polisanmält Johan Lindgren på grund av misstanke om brott.
Åklagare har inlett en förundersökning.
http://www.enirogroup.com/afw/files/press/eniro/201503064346-1.pdf
Dvs revisorerna skyller allt på fd vd Johan Lindgren men verkar inte själva anse sig ha gjort något fel.
En uppfattning är ju att revisorerna borde ha upptäckt felaktigheterna och då omedelbart hissat varningsflagga.
Ur förvaltningsberättelsen i Eniros årsredovisning för 2014:
Utredning om felaktigheter i Eniros räkenskaper
I augusti 2014 tillsatte styrelsen en utredning för att säkerställa koncernens räkenskaper.
Utredningen visade främst på periodiseringsfel, vilket har inneburit att intäkter redovisats för tidigt.
Periodiseringsfelen avsåg intäktskategorierna Desktop sök och Mobilt sök inom segmentet Lokalt sök och hänför sig till allokering av rabatter i annonspaket.
Dessa rabatter har felaktigt endast allokerats till intäkter som periodiseras
över tid (abonnemangsavgiften).
Därmed var intäkten som redovisades vid försäljningstillfället för hög.
Den felaktiga hanteringen av rabatter har påverkat de finansiella rapporterna för fjärde kvartalet 2013 fram till och med andra
kvartalet 2014.
Felaktigheterna i redovisningen ledde till att bolaget tvingades polisanmälda Eniros tidigare vd, Johan Lindgren, och hävde hans uppsägningsavtal.
I samband med Enirokoncernens delårsrapport för det tredje kvartalet publicerades en retroaktiv omräkning av jämförelsesiffror.
Jämförelsesiffrorna för 2013 i denna årsredovisning baseras på de retroaktivt omräknade finansiella rapporterna.
http://www.enirogroup.com/afw/files/press/eniro/201503064346-1.pdf
I Eniros årsredovisning för 2014 anges de korrekta siffrorna för bolagets ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter (förändring från motsvarande kvartal ett år tidigare):
q1/2013: 886 miljoner kr
q2/2013: 893 miljoner kr
q3/2013: 857 miljoner kr
q4/2013: 952 miljoner kr
q1/2014: 769 miljoner kr (-13%)
q2/2014: 767 miljoner kr (-14%)
q3/2014: 744 miljoner kr (-13%)
q4/2014: 722 miljoner kr (-24%)
Ebitda-resultat:
q1/2013: 183 miljoner kr
q2/2013: 247 miljoner kr
q3/2013: 242 miljoner kr
q4/2013: 212 miljoner kr
q1/2014: 146 miljoner kr (-20%)
q2/2014: 161 miljoner kr (-35%)
q3/2014: 208 miljoner kr (-14%)
q4/2014: 160 miljoner kr (-25%)
Ebitda-marginal (ebitda-resultat delat med intäkter):
q1/2013: 21%
q2/2013: 28%
q3/2013: 28%
q4/2013: 22%
q1/2014: 19%
q2/2014: 21%
q3/2014: 28%
q4/2014: 22%
http://www.enirogroup.com/afw/files/press/eniro/201503064346-1.pdf
Det ger följande utveckling i årstakt:
Intäkter:
2013: 3,6 miljarder kr
2014: 3,0 miljarder kr (-16%)
Ebitda-resultat:
2013: 884 miljoner kr
2014: 675 miljoner kr (-24%)
Ebitda-marginal:
2013: 25%
2014: 22%
http://www.enirogroup.com/afw/files/press/eniro/201503064346-1.pdf
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "sälj" för Eniros stamaktie vid rådande börskurs 4,082 kr (dvs fyra komma noll åtta två kronor).
Det var aktiens slutkurs på Stockholmsbörsen ons 4 mars 2015.