Frågetecken för Eniro

2012-01-28 08:30, Edited at: 2012-01-29 06:17

Eniro-aktien har stigit kraftigt på sistone. Är uppgången motiverad?

Eniro-aktien har nu stigit 75% från bottennivån 8,35 kr (3 nov 2011) till nuvarande kursnivå 14,60 kr (slutkurs igår, fre 27 jan 2012).

Norska aktiemäklarfirman ABG Sundal Collier var klart största nettoköpare av Eniro-aktier på Stockholmsbörsen igår. ABG brukar ha vassa traders, så de kanske får rätt i fortsatt uppgång.

Är uppgången motiverad? Kan kursuppgången fortsätta?

Nyckelfrågan på sikt är väl om Eniro har en hållbar affärsidé. Eftersom det snart inte längre är någon som använder tryckta telefonkataloger, är Eniros tidigare affärsidé (att sälja företagsannonser i pappers-telefonkatalogen "Gula sidorna") snart helt satt ur spel.

Frågan är om Eniro därmed snabbt kan kompensera det intäktsbortfallet med nya intäktskällor; att tex sälja annonser på Eniros hemsida Eniro.se etc.

Oddsen talar väl emot att det ska lyckas smärtfritt och smidigt. En uppfattning är tex att norska Schibsted-koncernens hemsida Hitta.se är bättre än ärkerivalen Eniro.se. (På båda hemsidorna kan man leta telefonnummer och titta på kartor etc.) Det finns mätningar av antalet besökare på tex Eniro.se som inte visar en upplyftande trend. Hitta.se är den sjätte mest besökta hemsidan i Sverige, medan Eniro.se ligger tolva. http://www.kiaindex.net/

Men, men. Man ska väl aldrig säga aldrig. Positivt är att Eniro har fått duktiga personer i ledning och styrelse med "Stenbecks-folket" Johan Lindgren som vd och Lars-Johan Jarnheimer som styrelseordförande. Lindgren var tidigare bla finanschef i tv-bolaget MTG medan Jarnheimer väl brukar få en stor del av äran för telekombolaget Tele2:s stora framgångar i konkurrens med Telia. Både MTG och Tele2 är bolag kontrollerade av familjen Stenbeck, och hör till de mest framgångsrika i svenskt näringsliv de senaste 10-20 åren. Lindgren och Jarnheimer skulle väl inte riskera sina goda namn i spetsen för Eniro, om de inte verkligen trodde att Eniros trista ekonomiska utveckling på senare år skulle kunna vändas?

Enligt Finansinspektionens insynsregister har både Lindgren och Jarnheimer köpt på sig fler Eniro-aktier i okt 2011:

• Jarnheimer köpte då på sig 25 000 Eniro-aktier, och äger därefter totalt 50 000 Eniro-aktier värda 730 000 kr med nuvarande börskurs.
• Lindgren köpte då på sig 86 000 Eniro-aktier, och äger därefter totalt 191 900 Eniro-aktier värda 2,8 miljoner kr med nuvarande börskurs.

http://insynsok.fi.se/SearchPage.aspx?bolagid=583&reporttype=0&culture=sv-SE&fromdate=2011-01-28&tomdate=2012-01-28

Det är väl värden som är så pass stora att de inte skulle bli glada om Eniro-aktien blev värdelös.

Ett positivt synsätt är att Eniro i själva verket kan betraktas som ett verkligt framtidsföretag, som kan skapa stora mervärden genom att koppla ihop köpare med säljare (där säljare är de företag som är Eniros kunder, och annonserar på olika sätt för att hitta köpare). Det är inte helt fel att jämföra ett företag som amerikanska jättesuccén Google med Eniro. Googles kärnidé är ju annonsintäkter i olika former kring Googles internetsökfunktion, och Eniro har ju också en internetsökfunktion på Eniro.se.

Positivt att Eniro i nov 2011 ingått ett samarbetsavtal med Google, varigenom Eniro ska agera återförsäljare av vissa Google-tjänster: http://www.eniro.com/sv/Investor-relations/Pressmeddelanden2/

En spekulation som nämns ibland är att Google skulle kunna tänkas köpa hela Eniro, men ännu så länge har det i alla fall inte skett. Ryska Google-motsvarigheten Mail.ru skulle kunna tänkas vara en annan möjlig Eniro-köpare om man spekulerar fritt.

Jämfört med Google anser sig väl Eniro ha en närmare lokal förankring och bättre kontakt med sina kunder (de annonserande företagen) i Sverige och Norden, tack vare Eniros lokala säljorganisation. (Eniros vd Johan Lindgren brukar väl säga att Eniros största tillgång är bolagets kundregister med ca 400 000 kunder (företag) som Eniro har upparbetade kundrelationer med, och Eniro har sålt till förut.)

Så här skriver tex Eniro i sin årsredovisning för 2010 (daterad i mars 2011):

"Eniro marknadsför och säljer annonser till mer än 500 000 kunder. Varje år kontaktar bolagets cirka 2 000 säljare uppskattningsvis 2,5 miljoner befintliga och potentiella kunder."

http://investors.eniro.com/files/press/eniro/201103242251-1.pdf

Ett av Eniros försök att skapa nya intäktskällor är tex det nya konceptet "Eniro Deals", där företag kan köpa annonsutrymme för att komma med rabatterbjudanden om olika produkter och tjänster. http://www.enirodeals.se Konceptet är en kopia på amerikanska succébolaget Groupon som är störst i världen med sådan verksamhet, och Groupon är värt totalt 80-90 miljarder kr på Nasdaq-börsen i USA. Lustigt nog är familjen Stenbeck-kontrollerade investmentbolaget Kinnevik storägare i Groupon. Groupon har berörts i tidigare inlägg:

• 3 dec 2011: http://www.redeye.se/aktiebloggen/kinnevik/groupon-luftslott-eller-snillebolag

• 4 jan 2012: http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2036064#msg13528112

Sedan tidigare har Eniro tex lanserat sitt nya specifika koncept "produktsök", där man via särskilda mobiltelefonappar kan söka på en produkt man vill köpa och var man är (tex pizza i Linköping) - så får man upp en lista på pizzerior i Linköping, och kundernas betygsättning av pizzeriorna. (Den funktionen finns om man laddar ner Eniros mobiltelefon-appar "Eniro" och "Rejta".) Företag kan då betala Eniro för att få synas i produktsök-funktionen. http://www.realtid.se/ArticlePages/201012/10/20101210172747_Realtid407/20101210172747_Realtid407.dbp.asp Här finns alltså en annan av Eniros nya intäktskällor.

Och för övrigt, ett tips till Eniro: Det är väl inget fel på Gula Sidorna-katalogen i sig. Den var mycket användbar. På tex 80-talet var det alltid Gula Sidorna man gick till först för att tex kolla upp butiker som säljer ett visst musikinstrument på orten, eller för att kolla upp firmor som kan hjälpa till att renovera båten eller badrummet. Där fick man det listat på ett väldigt bra och överskådligt sätt, och så var det bara att ringa runt bland de listade firmorna. Det är ju inget som har förändrats idag, bara det att folk numera inte orkar bläddra i en papperskatalog, utan hellre söker i datorn.

Lösning således; att Eniro mitt på förstasidan till sin hemsida Eniro.se lägger upp en stor gul knapp med symbolen "Gula Sidorna", där man kan ladda hem den senaste Gula Sidorna-katalogen som pdf-fil. Då kan man ju använda den precis som man förut använde papperskatalogen, och tex söka i Acrobat Reader på "badrum" eller bläddra sig fram till rätt sida via innehållsregistret. Det borde göra att Eniro kan rädda kvar en stor del av de kvarvarande intäkterna från firmor som annonserar i Gula Sidorna. (Dessutom kan Eniro då kontinuerligt uppdatera katalogen tex med företag som vill lägga in nya annonser etc.)

Ett problem är väl att Eniro självt håller på att tona ner Gula Sidorna och är på väg att avveckla den katalogen, fast den som sagt i sig är mycket användbar för folk. Det gäller bara att möjliggöra för folk att ha tillgång till Gula Sidorna via datorn istället (tex genom att man via en stor gul knapp kan ladda ner den som pdf-fil från Eniro.se:s förstasida).

En invändning är att man nu genom att söka direkt på Eniro.se får tillgång till samma sak som i Gula Sidorna-katalogen. Ja, det kan hända, men på något sätt känns det mycket rörigare och mindre överskådligt på Eniro.se än i en hederlig Gula Sidorna-katalog (tryckt på papper eller som pdf-fil).

På Eniro.se finns avdelningen "Köp & Sälj" där man kan köpa och sälja begagnade prylar. http://kopochsalj.eniro.se/ Bra initiativ, men där ligger Eniro långt efter Schibsted-ägda Blocket.se http://www.blocket.se/ som är Sveriges fjärde mest besökta hemsida. http://www.kiaindex.net/ På Eniro Köp & Sälj finns i skrivande stund ca 77 000 annonser totalt, medan Blocket.se har ca 126 000 annonser bara i Stockholm. Obs dock att det är gratis att lägga in en annons på Eniro Köp & Sälj, medan det kostar 10-120 kr (beroende på kategori) för en tvåmånaders-annons på Blocket.se. Om man vill kan man betala extra på Eniro Köp & Sälj för att annonsen ska synas bättre.

I linje med ett optimistiskt Eniro-synsätt dök entreprenören Staffan Persson (med bakgrund från bolag som Neonet och Unibet) upp som storägare i Eniro i höstas med en ägarandel på över 5%.

http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1865379

http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1865404

Han kan tolkas som en signal på att Eniro har potential att bli något stort framöver. (Perssons ägarandel i Eniro är fortfarande drygt 5% per 31 dec 2011, och han är därmed Eniros tredje största aktieägare efter Danske Banks fonder och Länsförsäkrignars fonder: http://www.eniro.com/en/Investor-relations/The-share/Shareholders/)

Positivt att finansmannen Mats Arnhög är med som Eniros elfte största aktieägare med en ägarandel på 1,4%. Han brukar kunna lukta sig till aktier med potential, och är tex största ägare i medicinska forskningsbolaget Active Biotech. (Den aktien är dock precis som Eniro inget för nervsvaga. Active Biotechs aktiekurs hade en topp kring 170 kr vid årsskiftet 2010/2011, men har sedan dess rasat och ligger nu i 25-26 kr.)

Vilka framtidsvisioner man än kan tota ihop om Eniro, så går det inte att komma ifrån konkreta siffror för bolagets ekonomiska utveckling - och där har det sett mycket illa ut, även om det också synts en del ljuspunkter under 2011.

Nästa hållpunkt är Eniros resultatrapport för q4/2012 som ska presenteras 9 feb (dvs på tors om två veckor, från idag lör 28 jan 2012). Den kraftiga kursuppgången i Eniro-aktien på sistone lär delvis bero på det allmänt förbättrade börsklimatet (vilket ökar investerarnas riskbenägenhet generellt), men delvis lär det även bero på förhoppningar på att q4-rapporten ska visa fortsatta tecken på att det kommer att gå att vända utvecklingen för det sjunkande skeppet Eniro.

Det räckte tex med besked från Eniro-ledningen (på en presentation hos SEB 11 jan) om att tidigare prognoser står fast, för att Eniro-aktien skulle ta ett skutt uppåt. http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1877405 De prognoserna innebär:

• att Eniros intäkter ska börja växa igen 2012
• att Eniro väntas visa ett åtminstone oförändrat ebitda-resultat 2012 (ebitda-resultat = rörelseresultat före avskrivningar förenklat sett)

Number crunching mm

• Hela Eniro nu värt 1,4-1,5 miljarder kr på börsen, vid nuvarande börskurs.
• Nettoskuld (skulder minus kassa) på 4 miljarder kr.

Bolagets ekonomiska utveckling:

Intäkter:
2010: 5,3 miljarder kr (-19%)
9 mån/2011: 3,1 miljarder kr (-19%)

Ebitda-resultat:
2010: 605 miljoner kr
9 mån/2011: 672 miljoner kr (ebitda-marginal 21%)

Rörelsemarginal:
2010: -78%
9 mån/2011: -2%

Resultat efter skatt:
2010: -4,6 miljarder kr
9 mån/2011: -338 miljoner kr

Eniros affärsidé:

_"Affärsidé

Eniro erbjuder sökmöjligheter för köpare och säljare som enkelt vill hitta varandra.

Hög användning av tjänsterna driver nyttan för annonsörerna och relevant information från många annonsörer ökar nyttan för användarna."

"Affär och strategi

Eniro har en unik databas som kopplar samman köpare och säljare och gör det enkelt att söka oavsett distributionskanal. Utvecklingen av nya och förbättrade produkter och tjänster är kärnan i strategin för att uppnå visionen att vara förstahandsvalet för lokala sökningar."

"Eniro erbjuder lokala sök- och katalogtjänster. Intäkterna kommer från kunder som betalar för annonser som publiceras och distribueras i distributionskanalerna:
• online
• tryckta produkter
• nummerupplysning
• mobila tjänster"

"Verksamhet bedrivs i:
• Sverige
• Norge
• Finland
• Danmark
• Polen"_

http://www.eniro.com/sv/Om-eniro/

_"Eniro ska vara förstahandsvalet för lokalt sök genom att vara ett
ledande sökföretag på den nordiska mediamarknaden. Vi är lokala
sökspecialister som hjälper användare att hitta praktiskt taget allting.

Våra tjänster inkluderar:
• internetsök
• mobilsök
• tryckta kataloger
• nummerupplysning

Vi skapar värde för företag och hjälper människor att söka och kopplas samman."_

http://investors.eniro.com/files/press/eniro/201103242251-1.pdf

Risknivån i aktien verkar hög pga:
• bolagets höga skuldsättning
• bolagets dåliga historik (särskilt de kraftiga intäktsminskningarna)

Utifrån det verkar bolaget vara på väg att gå omkull så småningom.

Men bolaget menar alltså enl sina prognoser att bolagets utveckling kommer att börja bli bättre under 2012.

Ser man per kvartal har intäktsminskningarna dämpats något:

Intäkter:
q1/2011: 966 miljoner kr (-24%)
q2/2011: 1151 miljoner kr (-20%)
q3/2011: 1012 miljoner kr (-11%)

Intäktsförändring exkl företagsköp/-avyttringar och exkl valutaeffekter:
q1/2011: -13%
q2/2011: -8%
q3/2011: -8%

Intäktsförändring online:
q3/2011: +2%

Eniro delar in sin verksamhet i:
• Directories Scandinavia (73% av intäkterna jan-sept 2011)
• Voice (23% av intäkterna)
• Polen (5% av intäkterna)

_"Directories Scandinavia
Segmentet Directories Scandinavia inkluderar distributionskanalerna:
• online
• print
• mobil
i
• Sverige
• Norge
• Danmark
inklusive varumärken som
• eniro.se
• Gula Sidorna
• Din Del
• Gule Sider
• kvasir.no
• krak.dk
• eniro.dk
• Mostrop Grøne Vejviser
• Den Røde Lokalbog

Directories Scandinavia stod för cirka 74 procent av Eniros intäkter 2010 exklusive avyttrade finska verksamheter."

"Voice
Segmentet Voice inkluderar nummerupplysningstjänsterna:
• Eniro 118 118 i Sverige
• 1880 i Norge
• 0 100 100 i Finland

Voice stod för cirka 19 procent av Eniros intäkter 2010 exklusive avyttrade finska verksamheter."

"Polen
Segmentet Polen inkluderar Eniros print och online verksamheter i Polen med varumärket Panorama Firm.

Polen stod för cirka 7 procent av Eniros intäkter under 2010 exklusive avyttrade finska verksamheter."_

Fördelning av ebitda-resultat i q3/2011:
• Directories Scandinavia 203 miljoner kr
• Voice 101 miljoner kr
• Polen -11 miljoner kr

Polen-verksamheten borde väl läggas ned direkt om den inte ens genererar positivt ebitda-resultat?

Utvecklingen för Directories Scandinavias ebitda-resultat de senaste kvartalen:
q1/2011: 102 miljoner kr (-22%)
q2/2011: 239 miljoner kr (-17%)
q3/2011: 203 miljoner kr (-14%)

Eniro gör även en annan indelning av intäkterna:
• online (47% av intäkterna i q3/2011)
• voice (23% av intäkterna)
• print (17% av intäkterna)
• Polen (5% av intäkterna)

Utveckling av online-intäkterna de senaste kvartalen:
q2/2011: 488 miljoner kr (+7%)
q3/2011: 479 miljoner kr (+2%)

Här finns väl en ljuspunkt; att en relativt sett så pass stor del av intäkterna är från online (dvs förenklat; intäkter från annonser på internet), och att de intäkterna faktiskt växer.

Eniros danska hemsida http://www.krak.dk är ju ganska snygg. Ser ut ungefär som Eniros svenska hemsida http://www.eniro.se/, fast i rött. Eniros norska hemsida http://www.kvasir.no ser dock helt annorlunda ut.

Mera siffror för hela Eniro:

Intäkter:
2010: 5326 miljoner kr (-19%)
q1/2011: 966 miljoner kr (-24%)
q2/2011: 1151 miljoner kr (-20%)
q3/2011: 1012 miljoner kr (-11%)

Intäktsförändring exkl företagsköp/-avyttringar och exkl valutaeffekter:
2010: -14%
q1/2011: -13%
q2/2011: -8%
q3/2011: -8%

Ebitda-resultat:
2010: 605 miljoner kr
q1/2011: 120 miljoner kr
q2/2011: 285 miljoner kr
q3/2011: 267 miljoner kr

Ebitda-marginal:
2010: 11%
q1/2011: 12%
q2/2011: 25%
q3/2011: 26%

Resultat efter skatt:
2010: -4620 miljoner kr
q1/2011: -53 miljoner kr
q2/2011: 55 miljoner kr
q3/2011: -340 miljoner kr

Positivt att Eniro lyckades visa vinst efter skatt i q2/2011. Den vinsten motsvarade 0,55 kr/aktie (dvs 2,20 kr/aktie i årstakt). Kan Eniro upprätthålla en sådan vinstnivå, verkar ju aktien intressant vid nuvarande börskurs 14,60 kr.

Det efterföljande kvartalet (q3/2011) var väl bla tyngt av semestrar etc. Resultatet efter skatt i q3 belastades dessutom av en extra goodwill-nedskrivning på 380 miljoner kr.

• Intäktsprognos 2011:

1) Eniro sa tidigare (i tex resultatrapporten för q4/2010, daterad 10 feb 2011) att intäkterna 2011 väntades falla med ett ensiffrigt procenttal (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp/-avyttringar).

2) I resultatrapporten för q3/2011 (daterad 27 okt 2011) försämrades intäktsprognosen till att det för helåret 2011 nu väntas bli ett intäktsfall med 10% (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp/-avyttringar).

• Intäktsprognos 2012:

Från början (i tex q4/2010-rapporten) har Eniros vd Johan Lindgren pratat om en intäktsprognos för 2012 som innebär att intäkterna då väntas börja visa tillväxt (exkl valutaeffekter och exkl företagsköp/-avyttringar).

Den prognosen gäller fortfarande enl q3/2011-rapporten.

• Kostnadsbesparingar, ebitda-resultat:

1) I tex q4/2010-rapporten nämns att Eniro ska sänka kostnaderna med 200 miljoner kr/år från 2011 och ytterligare 200 miljoner kr/år från 2012.

2) I q2/2011-rapporten höjdes besparingsmålet för 2011 till 250 miljoner kr/år.

3) I q3/2011-rapporten höjdes besparingsmålet för 2011 till 350 miljoner kr/år. Istället för att nämna besparingsmålet för 2012, skriver Eniros vd i q3-rapporten att målet för 2012 är att bolagets ebitda-resultat 2012 ska ligga på samma nivå som 2011.

• Immateriella anläggningstillgångar

Ett orosmoln med Eniro är att bolaget i sin balansräkning har åsatt så kallade "immateriella tillgångar" ett bokfört värde på 7,8 miljarder kr (enl q3-rapporten, 30 sept 2011).

Immateriella tillgångar kan anses vara ett diffust tillgångsslag (till skillnad från konkreta materiella tillgångar), och kan bestå av tex:

-patent
-uppsamlade utvecklingskostnader (som ej tagits som kostnad i resultaträkningen)
-produkträttigheter
-varumärken
-goodwill (som uppstår när man gör företagsköp till ett värde som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärde)

I Eniros fall lär de immateriella tillgångarna främst utgöras av goodwill.

Materiella tillgångar (såsom varulager, maskiner, fastigheter) kan anses lättvärderade och lättsålda, medan immateriella tillgångar inte är lika lättvärderade och enl en försiktig bedömning därför bör värderas till 0 kr.

Problemet är att Eniro bara har ett bokfört eget kapital (bokfört tillgångsvärde minus bokförda skulder) på 3,3 miljarder kr (30 sept 2011), dvs om de immateriella tillgångarna (bokförda till 7,8 miljarder kr) skulle skrivas ned till 0 kr, så skulle hela Eniros egna kapital utraderas och bli negativt; dvs Eniro är i så fall konkursmässigt och behöver omgående kapitaltillskott från aktieägarna på flera miljarder kr för att täcka upp hålet som uppstår (för att Eniro inte ska gå i konkurs).

Det är revisorernas uppgift att kontrollera att ett bolags bokföring är korrekt. Om ett bolag har immateriella tillgångar som inte är värda bokförda värden, så ska revisorerna kräva att de värdena skrivs ned.

Eniros revisorer är Bo Hjalmarsson och och Eva Medbrant från revisionsbyrån Pwc. I Eniros q3/2011 har revisorerna skrivit på med sina namn vid formuleringen:

"Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledning att anse att delårsrapporten inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med IAS 34 och årsredovisningslagen."

Dvs de anser tydligen att Eniros bokförda värden på de immateriella tillgångarna är korrekta i q3-rapporten.

Och de immateriella tillgångarnas bokförda värde på 7,8 miljarder kr 30 sept 2011 innebär en minskning från 8,3 miljarder kr 31 dec 2010.

I Eniros årsredovisning för 2010 preciseras de immateriella tillgångarna i not 11 på sid 64-66: http://investors.eniro.com/files/press/eniro/201103242251-1.pdf

Där ser man att Eniros immateriella tillgångar består av:
-goodwill 6494 miljoner kr (andel 78%)
-varumärken 932 miljoner kr (11%)
-kundrelationer 595 miljoner kr (7%)
-övrigt 315 miljoner kr (4%)

Dvs goodwill från företagsköp utgör den klart största delen av de immateriella tillgångarna.

Att "kundrelationer" kan utgöra en immateriell tillgång var något nytt, och känns som "kreativ bokföring". Men Eniro kanske menar att bolagets stora kundregister etc har ett värde som andra bolag skulle vara beredda att betala för att få lägga vantarna på etc.

En uppfattning är att eftersom Eniro visat sådana stora förluster, är det uppenbart att de immateriella tillgångarna (särskilt goodwillen) är värdelös.

Eniros ledning och revisorerna kanske är övertygade om att Eniros utveckling kommer att börja förbättras framöver, och att de immateriella tillgångsvärdena därför är motiverade på nuvarande nivå 7,8 miljarder kr.

Men för en utomstående betraktare kan det i dagsläget tyckas vara väldigt tveksamt.

Som nämnt gjorde Eniro en extra goodwill-nedskrivning på 380 miljoner kr i q3/2011. Nedskrivningen avsåg goodwill för nummerupplysning i Norge samt papperskataloger i Polen. Så här skrev Eniros vd Johan Lindgren om det i q3-rapporten:

"I samband med kvartalsbokslutet genomfördes en prövning av bolagets immateriella tillgångar. Resultatet visar att tillgångsvärdena i Eniros kärnverksamhet bibehålls, medan det föreligger ett nedskrivningsbehov inom print i Polen samt inom Voice i Norge.

Nedskrivningen i Norge sker till följd av volymminskning i marknaden, medan situationen i Polen förklaras av den accentuerade onlinetransformationen."

Dvs efter en genomförd utvärdering blev slutsatsen att Eniros bokförda värde på de immateriella tillgångarna i det stora hela är motiverat enl honom (så när som på extra-nedskrivningen på 380 miljoner kr).

Sammantagen reflektion

Av ovanstående står det klart att Eniro-aktien är förknippad med en hög risknivå. Visar det sig att bolagets ekonomiska utveckling faktiskt kommer att förbättras långsiktigt, finns potential till stor kursuppgång. Men det kan även visa sig att utvecklingen inte bär, vilket i så fall i praktiken kan göra aktien värdelös.

Ska man sätta sannolikheter på en god utveckling respektive en dålig utveckling känns en 50/50-fördelning nästan som en optimistisk bedömning (dvs 50% sannolikhet för att utvecklingen blir bra, och 50% för att den blir dålig). Men som sagt så finns det även ljuspunkter och positiva aspekter, så det kanske trots allt är rimligt.

Mot bakgrund av den tidigare dåliga utvecklingen för Eniro, begärde bolaget under 2010 ett kapitaltillskott på 2,4 miljarder kr från aktieägarna, genom utgivning av nya Eniro-aktier via nyemission. Emissionen hade en förödande inverkan på Eniros börskurs (dvs kursen föll kraftigt pga emissionen), och det känns som att Eniros ekonomiska utveckling inte behöver bli så mycket sämre för att bolaget återigen ska behöva be aktieägarna om mera pengar. Tills vidare håller dock Eniro skenet uppe och menar att fastlagd plan gäller, dvs att bolagets ekonomiska utveckling steg för steg förbättras, och att ytterligare kapitaltillskott i så fall inte behövs.

Vd Johan Lindgren har ondgjort sig över bankernas kuppartade beteende kring nyemissionen, och den höga ränta bankerna krävt på Eniros stora skulder. Det är följande banker som lånat ut pengar till Eniro (enl Eniros årsredovisning 2010 http://investors.eniro.com/files/press/eniro/201103242251-1.pdf):

Danske Bank
DnB Nor
Handelsbanken
Nordea
RBS
SEB
Swedbank

Lindgren hade helst velat vänta åtminstone lite med att genomföra emissionen, medan bankerna (som är långivare till Eniros stora skulder) prompt krävde en emission för att minska risknivån för bankerna.

Samtidigt har Lindgren pekat på potentialen med att Eniro, i takt med förbättrad ekonomisk utveckling ska kunna lägga om lånen till bättre villkor (lägre ränta) allteftersom. Ännu så länge kräver bankerna hög ränta på lånen till Eniro pga den höga risknivån i bolaget.

Eniros finansnetto (dvs förenklat; räntekostnader):
2010: -563 miljoner kr
q1/2011: -84 miljoner kr
q2/2011: -112 miljoner kr
q3/2011: -92 miljoner kr

Utifrån detta betalar alltså Eniro nästan 400 miljoner kr/år i räntekostnader på sin nettoskuld 4 miljarder kr. En normaliserad räntesats skulle alltså innebära en stor, positiv effekt för Eniros resultat.

Eniros nuvarande låneavtal ingicks i samband med den stora nyemissionen hösten 2010. Lindgren har (mot bakgrund av ovannämnda bråk med bankerna) inget emot att ingå nytt låneavtal med andra banker än de befintliga.