Post entry

Spekulativt köp: Enea

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Tyst om IT-bolaget Enea på sistone. Är aktien köpvärd eller ej?

Har ej hört något från Enea på länge.

Hur går det för bolaget?

Är aktien köpvärd?

...Enea är baserat i Kista (norra Stockholms-förorten som är Sveriges "Silicon Valley" där många högteknologiska bolag finns).

Enea har även personal i sex övriga länder:

Frankrike

Japan

Kina

Rumänien

Tyskland

USA

...Enea hade totalt ca 400 pers anställda per slutet av sep 2014.

...Eneas inriktning är (förenklat uttryckt) att utveckla och sälja avancerade dataprogram som tex sitter i elektroniska apparater (alternativt uttryckt; i grejer med elektronik i).

Enl tex Eneas årsredovisning för 2013:

Du har troligtvis använt Eneas teknik idag utan att veta om det.

Varje dag använder många miljoner människor Eneas programvara för mobiltelefonsamtal och datakommunikation.

Eneas operativ system finns i merparten av världens infrastruktur för 3G och 4G.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/A4/DD/wkr0010.pdf

Dvs Eneas dataprogram finns tex i utrustning i mobiltelefoninät från tex Ericsson.

Enea delar in sina intäkter enl tex följande:

1) operativsystem och så kallade "verktyg"

OSE

Linux

OSEck

Optima

2) middleware

Element

Polyhedra

LINX

3) tjänster

4) övrigt

Så här definierar Enea operativsystem och verktyg (enl bolagets q3/2014-resultatrapport):

Operativsystem är programvara som utgör länken mellan

...hårdvaran

...och de (övriga) program som körs.

Eneas operativsystem används i inbyggda system som t.ex. utgör delkomponenter i telekomutrustning.

"Inbyggda system" avser väl då elektronikgrejer etc (till skillnad från vanliga stationära datorer eller laptops som kallas "öppna system").

På engelska används uttrycket "embedded system": http://en.wikipedia.org/wiki/Embedded_system

Utvecklingsverktyg används för att utveckla programvaran som körs på Eneas operativsystem och säljs vanligtvis tillsammans med operativsystemet.

Middleware är programvara som återfinns mellan

...operativsystemet

...och applikationerna.

Det körs i bakgrunden och ser bland annat till att systemet är avbrottsfritt, förutsägbart och skalbart.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/29/0A/BA/wkr0006.pdf

Dvs det finns tydligen

...operativsystem som länk mellan hårdvara och övriga dataprogram

...men även middleware som länk mellan operativsystem och de övriga dataprogrammen.

Så här betecknar Enea sina olika dataprogram etc (enl q3/2014-resultatrapporten):

Enea OSE, Enea Linux, Enea OSEck – operativsystem

Enea Optima – utvecklingsverktyg för att utveckla programvara som körs på Eneas operativsystem

Enea Element – middlewareprogramvara

Enea Polyhedra – in-memorydatabas

Enea LINX – programvara för att hantera kommunikationen mellan olika kärnor på hårdvaruchipen

Enea Netbricks – kommunikationsprotokoll för telekom

Tjänster – såsom projektåttagande, förstudier, applikationsutveckling,

test samt utbildning

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/29/0A/BA/wkr0006.pdf

Mer i detalj i årsredovisningen för 2013:

...Enea OSE – realtidsoperativsystem att användas för inbyggda system.

Operativsystemet är den programvara som är närmast hårdvaran och som

fungerar som länken mellan hårdvaran och mjukvaran.

...Enea Linux – open sourcebaserat operativsystem.

Enea Linux är en distribution speciellt framtagen för telekomändamål, som bygger på paket från Yocto.

Enea erbjuder kompetens och teknik som är speciellt inriktad på nästa generations kommunikationslösningar.

...Enea OSEck – realtidsoperativsystem som är speciellt optimerat för användning i digitala signalprocessorer det vill säga den del av hårdvaran som hanterar kommunikationen.

...Enea Optima – utvecklingsmiljö för att utveckla programvara som körs på Eneas operativsystem.

Intressant ovan bla:

...Realtidsoperativsystem: Operativsystem som kräver respons i realtid (dvs direkt), tex att direkt ta mot eller sända radiosignaler till en mobiltelefon.

Sådana operativsystem som kräver mycket snabba och tillförlitliga reaktioner, är särskilt avancerade (till skillnad från operativsystem som Windows i en vanlig laptop).

...Open source-system (som Linux): Det är väl då i praktiken gratis dataprogram som alla får använda och vidareutveckla hur man vill (dvs dataprogrammens programkod är öppen och känd).

Bolag som Enea kan då tjäna på att erbjuda sina Linux-baserade program och ge support kring dem.

Linux i sig är ett open source-operativsystem: http://en.wikipedia.org/wiki/Linux

Forts mer om Eneas dataprogram enl årsredovisningen för 2013:

...Enea Element – middleware, det vill säga programvara som binder samman operativsystemet med applikationerna.

Middleware körs i bakgrunden och ser bland annat till att systemet är avbrottsfritt, förutsägbart och skalbart.

...Enea Polyhedra – en databas som är särskilt utvecklad för inbyggda system.

...Enea LINX – en programvara för att hantera kommunikationen mellan olika kärnor på hårdvaruchipen. Dessa kärnor kan även köra olika operativsystem.

Även:

...Enea Netbricks – kommunikationsprotokoll för telekom.

...Enea Hypervisor – programvara som möjliggör att flera operativsystem kan köras parallellt t.ex. OSE och Linux.

Och:

...Tjänster – Enea har kapacitet för komplexa projekt av olika storlek och geografisk spridning, inklusive

design och utveckling

projektledning

off-shoring

och kvalitetssäkring.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/A4/DD/wkr0010.pdf

Dvs positivt att Eneas dataprogram verkar vara avancerade, vilket försvårar för konkurrenterna.

Men ändå finns tydligen en hel del konkurrens.

Bla är ett intryck att användningen av Linux-operativsystem vuxit kraftigt i popularitet vilket kan vara ett hot mot Eneas "egna" dataprogram, och tvingat Enea att lansera sina Linux-baserade operativsystem (vilka väl då har lägre intjäning än de egna programmen).

Tex enl Eneas årsredovisning för 2013:

Nästan alla operativsystem-tillverkare har sett sina marknadsandelar krympa till förmån för Linux, som idag är motorn i allt ifrån konsumentelektronik till industritillämpningar, medicin- och fordonsteknik.

Analytiker från VDC Research och UBM ser en fortsatt våg av framgångar där Linux breder ut sig som det självklara valet av operativsystem och anledningarna är flera:

1)

Funktionaliteten hos Linux är svåröverträffad tack vare ett aktivt deltagande från en lång rad företag och entusiaster, som bidrar med källkod och expertis till Linuxcommunityt.

2)

På samma sätt blir Linux allt mer kvalitetssäkrat för allt fler relevanta specialfall.

3)

Det finns en stor tillgång på duktiga ingenjörer som behärskar Linux, eftersom det blivit så etablerat och lärs ut på universitet och högskolor.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/A4/DD/wkr0010.pdf

Enea lanserade tydligen sitt Linux-baserade dataprogram år 2012 enl årsredovisningen 2013 där Enea delade in sin verksamhet enl följande:

...REALTIDS OPERATIV SYSTEM

Enea OSE och Enea OSEck är Eneas marknadsledande realtidsoperativsystem.

...LINUX

Enea Linux lanserades under 2012 och är framtaget för att passa inbyggda system och möta telekommarknadens behov.

...MIDDLEWARE

Enea Element, Enea Polyhedra och Enea Netbricks är exempel på Eneas middlewareerbjudande.

Middleware är programvara som binder samman operativsystemet med applikationerna.

...TJÄNSTER

Eneas Bridged Services-koncept erbjuder bred kompetens inom många områden, till exempel telekom och medicinteknik.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/A4/DD/wkr0010.pdf

Hur stor är totalmarknaden för Enea, och vilken marknadsandel har Enea av den total marknaden?

Enl Eneas årsredovisning för 2013 uppskattade analysföretaget VDC Research år 2012 följande:

...Den totala globala marknaden för operativsystem (inkl relaterade tjänster) avsedda för inbyggda system: 1,4 miljarder dollar

Dvs det förväntades säljas sådana dataprogram (och relaterade tjänster) för 1,4 miljarder dollar år 2013.

...Eneas marknadsandel knappt 10%

Det gjorde Enea till den tredje största konkurrenten i branschen:

  1. Wind River (ingår sedan 2009 i amerikanska datorchips-jätten Intel)

  2. Green Hills Software

Verkar vara ett amerikanskt bolag: http://www.ghs.com/index_main.html

Enl dess hemsida bla:

The Leading Embedded Software Experts

Green Hills Software is the largest independent embedded software provider.

With the most safety and security certifications and the best track record for solving embedded problems, Green Hills Software has been leading the embedded world since 1982.

Grundaren och vd heter tydligen Dan O'Dowd: http://en.wikipedia.org/wiki/Green_Hills_Software

  1. Enea

Övriga konkurrenter bla:

Mentor Graphics

Montavista (ingår sedan 2009 i amerikanska bolaget Cavium Networks)

En del av totalmarknaden var realtids-operativsystem för inbyggda system.

Den delmarknaden var värd 940 miljoner dollar år 2013 (dvs 67% av totalmarknaden 1,4 miljarder dollar).

Och den del som avsåg telekommarknaden var värd 265 miljoner dollar år 2013 (dvs 19% av totalmarknaden 1,4 miljarder dollar).

Telekom var därmed den enskilt största branschvisa delmarknaden.

Dvs eftersom Eneas operativsystem främst är nischade på realtidssystem för telekommarknaden är ju Eneas marknadsandelar större än 10% inom Eneas utvalda nischer.

//Edit: Åtminstone tidigare tal om att Enea var etta (dvs störst) globalt inom nischen realtids-operativsystem för inbyggda system inom telekom.

//

Både totalmarknaden för operativsystem för inbyggda system, och delmarknaden för telkom, väntas ha en årlig tillväxttakt på 6% enl VDC Research i Eneas årsredovisning för 2013.

Den genomsnittliga dollarkursen under 2013 var 6,514 kr.

...Totalmarknaden 1,4 miljarder dollar motsvarade då alltså drygt 9 miljarder kr.

...Och om Enea hade en marknadsandel på nästan 10% av det innebär det intäkter på nästan 900 miljoner kr för Enea.

Visar sig dock att Enea hade intäkter på "bara" drygt 400 miljoner kr under 2013.

Hur hänger det ihop med en marknadsandel på 10% av en totalmarknad på 9 miljarder kr?

Positivt i alla fall att Enea hade en marknadsandel på knappt 10% även år 2011 enl årsredovisningen för 2012: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/1E/34/7B/wkr0010.pdf

Eneas ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:

Intäkter:

q1/2012: 117 miljoner kr

q2/2012: 121 miljoner kr

q3/2012: 107 miljoner kr

q4/2012: 123 miljoner kr

q1/2013: 99 miljoner kr (-15%)

q2/2013: 106 miljoner kr (-12%)

q3/2013: 97 miljoner kr (-10%)

q4/2013: 106 miljoner kr (-13%)

q1/2014: 101 miljoner kr (+2%)

q2/2014: 104 miljoner kr (-2%)

q3/2014: 105 miljoner kr (+8%)

Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):

q1/2012: 13%

q2/2012: 15%

q3/2012: 17%

q4/2012: 17%

q1/2013: 14%

q2/2013: 21%

q3/2013: 22%

q4/2013: 24%

q1/2014: 18%

q2/2014: 22%

q3/2014: 23%

Nettoresultat (resultat efter skatt):

q1/2012: 11 miljoner kr

q2/2012: 15 miljoner kr

q3/2012: 13 miljoner kr

q4/2012: 15 miljoner kr

q1/2013: 12 miljoner kr (+5%)

q2/2013: 17 miljoner kr (+15%)

q3/2013: 15 miljoner kr (+17%)

q4/2013: 19 miljoner kr (+33%)

q1/2014: 14 miljoner kr (+24%)

q2/2014: 18 miljoner kr (+4%)

q3/2014: 19 miljoner kr (+25%)

Nettoresultat per aktie:

q1/2012: 0,65 kr

q2/2012: 0,88 kr

q3/2012: 0,77 kr

q4/2012: 0,88 kr

q1/2013: 0,70 kr (+8%)

q2/2013: 1,04 kr (+18%)

q3/2013: 0,92 kr (+19%)

q4/2013: 1,18 kr (+34%)

q1/2014: 0,88 kr (+26%)

q2/2014: 1,09 kr (+5%)

q3/2014: 1,16 kr (+26%)

Dvs:

...Negativt att intäkterna föll så kraftigt under 2013.

Dock stabilisering under 2014 och till och med hygglig ökning i q3/2014.

...Rörelsemarginalen verkar ha en långsiktigt stigande trend.

..Marginalökningarna verkar ha lett till goda resultatökningar under 2013, trots intäktsfallen.

Även goda resultatökningar under 2014 (ev utom för q2/2014 men då var det också en ökning i alla fall).

Kvartalssiffrorna innebär följande i årstakt:

Intäkter:

okt 2012-sep 2013: 425 miljoner kr

okt 2013-sep 2014: 416 miljoner kr (-2%)

Rörelsemarginal:

okt 2012-sep 2013: 18%

okt 2013-sep 2014: 22%

Nettoresultat:

okt 2012-sep 2013: 58 miljoner kr

okt 2013-sep 2014: 70 miljoner kr (+21%)

Nettoresultat per aktie:

okt 2012-sep 2013: 3,54 kr

okt 2013-sep 2014: 4,31 kr (+22%)

Dvs:

...Negativt med fallande intäkter.

...Men positivt med god rörelsemarginalökning.

...Sammantaget ledde det till en god resultatökning.

Men det skulle ha känts tryggare om resultatökningen uppnåddes tack vare en intäktsökning och oförändrad marginal.

Nu blir orosmolnet om det är en långsiktig trend att efterfrågan på Eneas produkterminskar pga tex Linux-framväxten.

Enea-aktiens värderingsnivå

...Enea-aktien slutade tis 20 jan 2015 i 69,75 kr.

...Och som nämnt genererade bolaget ett nettoresultat per aktie på 4,31 kr för senast rapporterade 12 mån.

Utifrån det kan aktiens p/e-tal (börskurs delat med nettoresultat per aktie) beräknas till 16.

Det är väl ganska billigt för ett bolag med en resultattillväxt på över 20% i årstakt?

Dock som sagt orosmoln för fallande intäkter.

Men obs då att intäkterna var +8% i q3/2014.

Alternativt uttryckt:

Balansräkningen

...Skuldsättning:

Enea hade 185 miljoner kr i kassan och inga räntebärande skulder per slutet av sep 2014.

Dvs en nettokassa (kassa minus räntebärande lån) på 185 miljoner kr.

Dessutom äger Enea självt drygt 500 000 st Enea-aktier värda 37-38 miljoner kr vid börskurs 69,75 kr.

Inkl de egna aktierna blir nettokassan därmed 222 miljoner kr.

Det motsvarar hela 19% av Eneas börsvärde på ca 1,2 miljarder kr vid börskurs 69,75 kr.

Alternativt uttryckt så utgör nettokassan 13-14 kr av Eneas börskurs.

Enea är alltså ett väldigt finansiellt starkt bolag.

...Immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar"):

Enea hade ev "luft" i balansräkningen i form av ia-tillgångar bokförda till 125 miljoner kr per slutet av sep 2014.

Det motsvarade då 33% av Eneas egna kapital (tillgångar minus skulder).

Dvs om ia-tillgångarnas bokförda värde skulle skrivas ned till noll kr, skulle det leda till en resultateffekt på -125 miljoner kr, vilket skulle innebära en förändring av Eneas egna kapital med lika mycket.

Därmed skulle en tredjedel av Eneas egna kapital utraderas.

Det är ganska mycket men klart lägre än hur effekten skulle bli i många andra börsbolag.

Dessutom inte lika farligt för Enea som har en stor nettokassa.

För bolag med stor nettoskuld kan det annars bli tal om att långivarna börjar kräva kapitaltillskott från aktieägarna.

Jämför tex med ia-tillgångarnas andel av det egna kapitalet i några andra börsbolag (enl andra blogginlägg på sistone):

Getinge 169%

Hexagon 149%

Assa-Abloy: 128%

Hexpol 68%

Enea 33%

AAK 26%

...Tidigare blogginlägg om Getinge från 11 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/getinge/bennets-getinge

...Tidigare blogginlägg om "Schörling-bolagen" från 18 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/aarhuskarlshamn/magic-schorlings-aak

Dvs oroväckande höga nivåer för Getinge, Hexagon och Assa-Abloy där andelen ia-tillgångar ligger långt över eget kapital.

Särskilt mot bakgrund av bolagens nettoskulder som andel av börsvärdena (när blogginläggen skrevs):

Getinge 51%

Hexagon 21%

AAK 17%

Assa-Abloy 14%

Hexpol 0,1%

Enea -19% (dvs en nettokassa på 19% av börsvärdet)

Istället har alltså Enea:

...ia-tillgångar på 33% av eget kapital

...en nettokassa på 19% av börsvärdet

Ia-tillgångar uppstår ju som regel

...när ett bolag köper ett annat bolag för en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden

...när ett bolag har utvecklingskostnader som ej redovisas som kostnad i resultaträkningen förrän tex from när lansering sker av de produkter som utvecklingskostnaderna avser

Men det innebär risker:

...Tex om det köpta bolaget inte går så bra som väntat kan det köpande bolaget tvingas sänka det bokförda värdet på den relaterade ia-tillgången.

...Eller om de produkter (som utvecklingskostnaderna avser) floppar, kan bolagets tvingas sänka det bokförda värdet på den relaterade ia-tillgången som utgör dessa uppsamlade (men ännu ej kostnadsförda) utvecklingskostnader.

I värsta fall kan ia-tillgångarna behöva skrivas ned till noll kr.

Och har bolaget då ia-tillgångar som väsentligt överstiger eget kapital, innebär det att bolaget per definition blir konkursmässigt (dvs att det egna kapitalet blir negativt, dvs att skulderna överstiger tillgångarna).

Då måste bolaget omgående få stort kapitaltillskott för att överleva, och sådant kapitaltillskott brukar begäras genom att sälja ut stora mängder nya aktier till aktieinvesterare.

Och vid sådana krisartade, stora aktieutförsäljningar lär börskursen rasa pga stort utbud och utspädning av befintlig aktiestock osv.

Dvs bolag med stora ia-tillgångar i förhållande till eget kapital, innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

Och det gäller särskilt om bolaget har en stor nettoskuld, eftersom det gör långivare mer benägna att kräva att bolaget ber investerare om kapitaltillskott så att långivarna ej behöver ta över bolaget vid en konkurs osv.

Dvs särskilt förhöjd risknivå i aktier i bolag som har relativt sett stora ia-tillgångar och hög skuldsättning.

Dessutom ju högre nettoskuld i förhållande till börsvärde, desto svårare för bolaget att sälja ut nya aktier för att återbetala skulderna om långivarna begär det vid en krissituation osv.

Stort plus för Enea med sin starka balansräkning således.

Fördelning av Eneas intäkter

Enl q3/2014-resultatrapporten hade Enea följande geografiska fördelning av intäkterna under q3/2014:

Europa 70%

Amerika 25%

Asien 5%


Summa 100%

Dvs Europa är klart största region för Enea som därmed blir euroberoende.

Enl q3/2014-resultatrapporten har Enea bla följande stora kunder per region:

...i Europa:

Ericsson

Nokia

Alcatel-Lucent

...i Amerika:

Motorola

Fujitsu

Boeing

Honeywell

Hospira

Fördelning av intäkterna på typ av intäkt:

operativsystem inkl verktyg 58%

tjänster 31%

middleware 9%

övrigt 2%


Summa 100%

Dvs operativsystemen och relaterade verktyg är klart största intäktskategori för Enea.

Fördelning av intäkter på kundernas branscher:

telekom infrastruktur 63%

försvar 13%

mobila enheter 4%

medicinteknik 4%

övrigt 16%


Summa 100%

  • Dvs försäljning till utrustning för mobiltelefoni-nät etc (läs: Ericsson) är klart största branschkategori för Enea.

Det innebär en risk för Enea att bolaget har ett så stort beroende av Ericsson.

//Edit: I tex årsredovisningen för 2013 skriver Enea att Ericsson är Eneas största kund, och att Ericsson och Nokia svarar för över hälften av Eneas intäkter.

Och som exempel på sina risker skriver Enea uttryckligen i den årsredovisningen:

Kundstruktur

Enea är beroende av ett fåtal stora kunder som Ericsson och NSN, samtliga betydande leverantörer av telekomutrustning.

Enea är beroende av de större kundernas långsiktiga investerings- och produktutvecklingsplaner då det vid utveckling av nya generationer av produkter kan fattas större beslut som påverkar vilka av Eneas produkter och tjänster som kommer användas.

Riskerna för snabba negativa förändringar begränsas på grund av

...långsiktiga avtal

...samt svårigheter för kunderna att med kort varsel ändra omfattningen av användningen av Eneas produkter och tjänster.

Av de kunder som var och en står för en andel om minst 10 procent av företagets totala intäkter finns

...en kund som för 2013 stod för en andel motsvarande 43 procent (42)

...och en annan kund med en andel motsvarande 15 procent (12).

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/A4/DD/wkr0010.pdf

Dvs tydligen:

...Ericsson stod för 43% av Eneas intäkter under 2013.

...Nokia stod för 15% av Eneas intäkter under 2013.

//

Mer om Ericsson och dess aktie i bla följande tidigare blogginlägg:

...från 5 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ericsson/ericsson-under-andra-varldskriget

...från 7 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ericsson/ericsson-under-andra-varldskriget-del-2

Dvs hur det går för Ericsson enl de blogginläggen säger ju också något om hur det kommer att gå för Enea (dvs ju bättre det går för Ericsson, desto bättre för Enea).

  • Anmärkningsvärt även ovan att Eneas dataprogram för användning i mobitlelefoner etc numera bara utgör 4% av Eneas intäkter.

Den andelen var väl klart större så länge Ericsson hade en stor global världsmarknadsandel för mobiltelefoner.

  • Positivt dock att användning av Eneas dataprogram i nya branscher som försvar och medicinteknik vuxit fram.

Storägare, styrelse, vd

Enea har en hemlig storägare (eller flera) som via schweiziska värdepapperscentralen SIX SIS hade en ägarandel på 25,1% per slutet av sep 2014: http://www.enea.com/sv/Corporate/investors/Aktien-och-aktieagarna/Aktieagare/

Det innebär en ökning från 24,6% per slutet av 2013: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/24/A4/DD/wkr0010.pdf

Och från slutet av 2012 då ägarandelen var 23,8%: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/1E/34/7B/wkr0010.pdf

Dvs en hemlig storägare som successivt ökar sin ägarandel är positivt för Enea-aktien.

Bland övriga storägare bla aktieanalytikern Per Lindberg med en ägarandel på 5,5% per slutet av sep 2014.

Det är upp från 5,4% per slutet av 2013.

Men ner från 17,7% per slutet av 2012.

Det har väl varit tal om att det är Lindberg som efter 2012 la över en del av sitt Enea-aktieinnehav till SIX SIS?

Lindberg jobbar tydligen sedan maj 2011 på norska aktiemäklarfirman ABG:s Londonkontor: https://uk.linkedin.com/pub/per-lindberg/7/801/843

Lindberg själv verkar dock inte sitta i Eneas styrelse på sex pers:

Anders Skarin

Robert Andersson (bakgrund från Nokia)

Kjell Duveblad

Åsa Landén Eriksson (fd vd i Enea)

Mats Lindoff (bakgrund från Ericsson)

Torbjörn Nilsson (bakgrund från Ericsson)

http://www.enea.com/sv/Corporate/investors/Om-Enea/Styrelsen/

Dvs positivt med en hel del telekomkompetens i Enea-styrelsen.

Eneas vd sedan sep 2011 är Anders Lidbeck: http://www.enea.com/sv/Corporate/investors/Om-Enea/Ledande-befattningshavare/

Han har bla bakgrund från Telia och Nokia, samt som vd för dataprogrambolaget Telelogic.

Telelogic var ju tidigare börsnoterat och hade likheter med Enea.

Men Telelogic blev under år 2008 uppköpt av amerikanska datorjätten IBM: http://sv.wikipedia.org/wiki/Telelogic

  • Uppköpet var väl positivt, men negativt att det väl samtidigt var efter att Telelogics börskurs fallit en hel del och det gick sämre för bolaget?

  • Negativt att Lidbeck bara har ett aktieinnehav på 50 000 Enea-aktier.

Det är oförändrat från både slutet av 2012 och slutet av 2013.

Hans 50 000 Enea-aktier är i dagsläget värda 3-4 miljoner kr vid börskurs 69,75 kr.

Men en börs-vd som tror på sitt bolag bör ju helst ha belånat sig upp till taknocken och äga aktier för tiotals miljoner kr för att vara trovärdig?

Risk för att Lidbeck är en "tjänstemanna-vd" som får bra betalt men ej bryr sig så mycket om Enea (även om han säkert är högt kvalificerad för jobbet osv)?

...Tex under 2013 utkvitterade han en total ersättning på 4-5 miljoner kr från Enea i form av fast lön, bonus och pensionskostnad.

...Det var lika mycket som 2012.

Sammantagen reflektion

Bloggen gillar aktier i bolag som har tekniskt avancerade produkter eftersom bolag som har stark marknadsposition med tekniskt avancerade produkter är mera skyddade från konkurrenter än andra bolag.

Dock har även Enea en hel del konkurrens och hot bla från Linux.

Men det kan även innebära möjligheter.

Eneas kärnnisch lär kunna utvecklas väl på lång sikt utan hot från Linux-versioner osv.

Lite oroväckande att Eneas intäkter verkar svikta.

Men den svackan gör även att Enea-aktien ser billig ut i dagsläget om det bara är en tillfällig svacka.

I alla fall var Eneas intäkter +8% från q3/2013 till q3/2014.

Mycket bra gjort med stigande marginaler och resultatökningar i alla fall.

Och stort plus för fin balansräkning.

Dessutom verkar aktien inte jättehögt värderad med ett p/e-tal på 16 (räknat på resultat per aktie för senast rapporterade 12 mån).

//Edit: Det blir ett p/e-tal på 16,2 för att vara mera exakt.

Men mera rättvisande lär vara 16,6 eftersom p/e-talet 16,2 är beräknat med de av Enea angivna resultaten per aktie som verkar vara beräknade utifrån Eneas antal utestående aktier exkl de Enea-aktier som Enea självt äger.

Här i bloggen uppfattningen att det är mera rättvisande att beräkna resultatet per aktie som nettoresultat delat med totalt antal utstående aktier, och att sedan betrakta egna aktier som en del av nettokassan.

Dvs Enea-aktiens p/e-tal blir på detta sätt snarare 16-17 än 16.

Men:

Det är då beräknat som Eneas börsvärde ca 1,2 miljarder kr delat med det nettoresultat på ca 70 miljoner kr som Enea genererade under senast rapporterade 12 mån (okt 2013-sep 2014).

Sedan kan man då dra ifrån Eneas nettokassa på 222 miljoner kr (nettokassa 185 miljoner kr plus egna aktier för 37-38 miljoner kr) från börsvärdet, om man betraktar nettokassan som överskottspengar som ej behövs i verksamheten.

Då erhålls ett "netto-börsvärde" på 940-950 miljoner kr.

Och med ett nettoresultat på 70 miljoner kr per år blir då p/e-talet 13-14!

Är inte det lågt så säg?

Dock frågetecken:

...Ev kommer Enea att behöva nettokassan för bla stora produktutvecklingssatsningar och kompletterande företagsköp framöver, för att upprätthålla och öka intäkter och resultat.

Tecken på att åtminstone en stor del av nettokassan kan vara överskottspengar är att Enea betalat ut stora aktieutdelningar till aktieägarna de senaste åren:

• aktieutdelning utbetald våren 2013 (avseende 2012): 3 kr per aktie motsvarande 50 miljoner kr

• aktieutdelning utbetald våren 2014 (avseende 2013): 3 kr per aktie motsvarande 49 miljoner kr

En rimlig gissning är väl att den utbetalda aktieutdelningen åtminstone inte kommer att bli lägre nu under våren 2015.

...Negativt att Eneas intäkter föll i årstakt. Dvs risk för att de kommer att fortsätta falla framöver? Dock positivt att intäkterna var +8% från q3/2013 till q3/2014.

//

Som jämförelse motsvarande p/e-tal för Schörling-bolagen och Getinge enl tidigare blogginlägg:

Assa-Abloy 26,5

Hexagon 26,2

Hexpol 25,2

Getinge 25 (dock 14-15 exkl bla engångsposter)

AAK 21,0

Enea p/e 16 (13-14 exkl nettokassa)

18 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/aarhuskarlshamn/magic-schorlings-aak

11 jan 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/getinge/bennets-getinge

//Edit: Jämför med bolagens förändring av nettoresultat per aktie under senast rapporterade 12 mån (dvs från okt 2012-sep 2013 till okt 2013-sep 2014):

Hexpol +22,2%

Enea +21,8%

Assa-Abloy +12,4%

AAK +12,2%

Hexagon +8%

http://www.redeye.se/aktiebloggen/aarhuskarlshamn/magic-schorlings-aak

//

Visst är Enea ett klart mindre bolag än de ovannämnda fem, och med mindre handel i aktien än dem.

Men här i bloggen är uppfattningen att det är klart mer värde i Eneas aktiekurs 69,75 kr än i ovannämnda fem bolag vid de börskurser som gällde när de två ovannämnda blogginläggen skrevs:

Assa-Abloy 433,30 kr

AAK 405,40 kr

Getinge 175 kr

Hexagon 247,30 kr

Hexpol 773 kr

Börskurser nu per slutet av tis 20 jan 2015:

Assa-Abloy 446,10 kr

AAK 424,60 kr

Getinge 172,20 kr

Hexagon 249,60 kr

Hexpol 793,50 kr

  • Bolag med så tekniskt avancerade produkter i frontlinjen globalt, och dessutom finansiellt starkt och lönsamt, lär även vara en god uppköpskandidat.

Dvs chans att Enea kommer att bli uppköpt av tex något stort bolag de närmaste åren.

Uppköpsbud på börsbolag brukar ju ligga klart över rådande börskurs.

Utifrån vad som framkommit i detta blogginlägg blir slutsatsen att Enea-aktien får rekommendationen "spekulativt köp".

(Mer om innebörden av den rekommendationen enl skala längst ned i blogginlägget.)

Tyst om Enea på sistone?

Det senaste som hördes från bolaget var q3/2014-resultatrapporten som kom 23 okt 2014: http://www.enea.com/sv/Corporate/Press/Pressmeddelanden/

Nästa hållpunkt vad gäller resultatrapporterna är q4/2014-resultatrapporten som ska komma tors 12 feb 2015 (dvs om drygt tre veckor från i skrivande stund ons 21 jan 2015).

Och under q3/2014 kom tex besked om följande order (enl q3/2014-resultatrapporten):

I Europa slöts ett viktigt licensavtal med en större kund inom fordonsindustrin.

Avtalet löper under ett års tid och kunden kommer att använda Enea Linux 4.0.

Denna viktiga affär visar kapaciteten hos Enea Linux för verksamhetskritiska system med extremt höga krav på tillförlitlighet.

http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/29/0A/BA/wkr0006.pdf

...Dvs positivt både för att det innebär användning av Eneas dataprogram i fordonsindustrin som bolaget ännu så länge inte säljer mycket till.

...Och för att det var Eneas Linux-dataprogram som ordern avsåg, vilket visar att den produkten verkar bra.

Dessutom:

...16 sep 2014 kom Enea med besked om en order på 9 miljoner kr avseende tjänster till ett amerikanskt flyg- och försvarsföretag (Boeing?): http://www.enea.com/sv/Corporate/Press/Pressmeddelanden/Press-release/?item=925206

Ordern avser en period på fem månader.

Dvs inte försumbart i relation till att Enea totalt sett har intäkter på drygt 400 miljoner kr per år.

...7 okt 2014 kom besked om en order på 6 miljoner kr över tre år med ett telekomföretag: http://www.enea.com/sv/Corporate/Press/Pressmeddelanden/Press-release/?item=933034

Ordern avsåg Eneas middleware-dataprogram Enea Element.

Tidigare blogginlägg

Enea-aktien fick rekommendationen "långsiktigt köp" i tidigare blogginlägg från 4 nov 2013: http://www.redeye.se/aktiebloggen/enea/langsiktigt-kop-enea-iar-systems

...Då låg aktien i 55 kr.

...Nu ligger den i 69,75 kr.

Dessutom har en aktieutdelning på 3 kr per aktie betalats ut i samband med Eneas bolagsstämma i apr 2014.

Dvs 55 kr investerat i en Enea-aktie i nov 2013 har sedan dess vuxit till 69,75 kr + 3 kr = 72,75 kr.

Det blir en totalavkastning (kursförändring plus aktieutdelningar) på +32% under perioden på drygt ett år.

Det är bättre än börsen som helhet som under samma period haft en totalavkastning på +23,5%.

Eneas ekonomiska utveckling de senaste åren

Intäkter:

2012: 468 miljoner kr

2013: 409 miljoner kr (-13%)

2014 (9 mån): 310 miljoner kr (+3%)

Rörelsemarginal:

2012: 15%

2013: 20%

2014 (9 mån): 21%


Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:

• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).

• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.

• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).

• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.

• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.

• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.

Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").

Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.

Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella

Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.

"Käpphästar" i denna blogg bla:

1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys

På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.

Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.

Det har även visat sig i vetenskapliga studier.

Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.

Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.

Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.

2) Aktieutdelningar

Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.

Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).

Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.

Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.

Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.

Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.

Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.

Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.

Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.

3) Immateriella tillgångar

Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.

Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.

Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.

Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).

Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.

Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.

Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.

I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "spekulativt köp" för Enea-aktien vid börskurs 69,75 kr.

Det var aktiens slutkurs på Stockholmsbörsen tis 20 jan 2015.

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?