Det hela började i januari med en vän som vid en fika nämnde Jays. Jag blev hooked direkt och tänkte att jag skulle kika lite på det. Sagt och gjort så ägnade jag någon lunchstund och kände genast att jag skulle köpa på mig en skaplig post. Dock hade jag bankdosan hemma så det fick vänta till kvällen. Tyvärr fick jag jobba över och hann inte lägga någon order. Detta var torsdag den 12 januari. Nästa dag var aktien 64% dyrare.

Andan gick ur lite men jag beställde ändå ett NordnetDirekt-konto för att slippa betala sjuka courtage till Nordea och började köpa lite i mitten av februari. Jays var ju (kanske felaktigt resonerat) bränd för mig så den kom jag aldrig in i.

Efter detta köptes följande vid lite olika tillfällen:
Africa Oil 12,15
Pricer 1,14
Endomines 10,70
Blackpearl 49,20

Endomines hade en ganska trist utveckling men jag fångade den fallande kniven i flera steg och snittade (heh) ner mig till 9,55 med stor övervikt av denna i portföljen.

Till saken hör också att jag lovade mig själv från början att inte köpa läkemedelsbolag, eftersom jag inte förstår dem. Det funkade fram till 9/3 då jag blev kär i alla trevliga inlägg om Eurocine. Köpte på mig dessa och viktade upp portföljen bara mer och mer, det här skulle bli så bra!

Min första kalldusch var kort därefter Blackpearl där jag med skräck såg hur den havererade totalt ner till under 40 kr från mina 49 kr i inköp. Jag ville snitta ner mig men hade ingen likvid, och när jag väl hade det så kändes det för sent då den återhämtat sig ganska väl. Jag sålde dock inget.

Kalldusch nummer två kom när jag loggade på 22 mars och såg att hela portföljen hade tappat en bra bit över 10% i värde! Eurocine hade totalkraschat. Första idiotimpulsen var att snabbt köpa på mig mer i förhoppning att det var en liknande rörelse som Blackpearl hade gjort. Hade inte heller nu likvid så paniksålde LUPE som jag nyss köpt in till en mindre förlust, och köpte på mig mer Eurocine. Efter att ha läst och funderat över pressmeddelandet tyckte jag dock att det inte alls kändes så bra uppsidemässigt så sålde bort min extrapost. Behöll dock resten och väntade på rekyl. När den kom så lät jag den komma och passera och inte förrän nyligen så slängde jag iväg det mesta av min Eurocine-post (behåller en liten på ren tjurighet så jag blir påmind om min dårskap varje gång jag loggar på depån).

Som ni kanske också lyckas räkna ut om ni är sjukt smarta så blev Eurocine-kraschen ännu dyrare för mig än bara det jag tappade i fallet, eftersom jag glömde köpa tillbaka LUPE, och den har gått upp cirka 16% sedan dess. Jag orkar inte ens summera hur mycket jag slarvade bort i det debaclet.

Själv är jag nästan imponerad hur många dåliga beslut man lyckats ta på så kort tid, men när ni slutat skratta så får ni gärna komma med lite visdomar.

Vad har jag själv lärt mig då?

Jag vet inte riktigt. Att köpa en aktie, och snitta ner sig så länge man tror på den fundamentalt känns inte så fel, men det har ju sina nackdelar.

Man vill ju inte hjälplöst jaga trender så att man ena dagen säljer billigt, och nästa dag köper samma sak dyrt. Ska inte fundamentan styra på någon nivå?

Jag som jobbar och inte kan vara inloggad i depån 24/7, borde man köra med stop-loss? Jag tycker det känns så potentiellt retsamt om en liten svaj i aktien gör att jag tappar den. Men det kanske är värt det. Känner mig helt lost vad man borde köra för värden på en sådan också.

Smarta personer, som Kallesfarsa och dylika, stopplossade dom på hela eller delar av sitt innehav vid Blackpearl-fallet, för att sedan köpa tillbaka när situationen är färdiganalyserad?

Jag ska försvara mig med att jag analyserat de flesta (ok, över hälften iallafall) innehaven och det är egentligen mest Eurocine som jag köpt totalt på hörsägen. Ganska pedagogiskt att få smäll direkt, men svider gör det likväl.

Ber om ursäkt att det blev ett så långt inlägg…

/Groda