Sälj Elekta-aktien
2014-07-14 08:05, Edited at: 2014-07-14 12:19Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Elekta är ett bra bolag men har svackor och högt värderad aktie.
Elekta har därmed liknande egenskaper som H&M och Axis, även om bolagen är i olika branscher:
Elekta: gör anticancer-strålningsmaskiner
H&M: klädföretag
Axis: gör övervakningskameror
De är alla bra bolag.
Deras aktier är högvärderade på börsen.
De har då och då svackor i sin ekonomiska utveckling.
De är tillväxtföretag (med hög långsiktig tillväxt i intäkter och resultat) vilket gör att deras motiverade börskurser faller kraftigt om räntenivån stiger.
Man kan ju dela in alla aktier i en matris med följande fyra rutor:
1) högvärderade aktier i bra bolag
2) lågvärderade aktier i bra bolag (köpvärda aktier!)
3) högvärderade aktier i dåliga bolag
4) lågvärderade aktier i dåliga bolag
H&M, Elekta och Axis hamnar alla i ruta 1 med viss angränsning till ruta 3 i bemärkelsen att de inte är perfekta bolag, utan att de (som alla andra bolag) har svackor då och då.
De hör alltså ej till kategorin köpvärda aktier (som ligger i ruta 2).
Man kan tänka sig en betygsskala från 1 till 5 enl följande:
1: mycket dåligt
2: dåligt
3: godkänt
4: bra
5: mycket bra
Och så kan man sätta betyg utifrån den skalan på bolag respektive bolagens aktier.
...Som bolag kan då H&M, Elekta och Axis alla anses vara värda betyget 4-5.
...Men deras aktier kan alla anses bara vara värda betyget 2-3, dvs de är inte köpvärda pga att de helt enkelt är så högt värderade.
Finns det då något tillfälle när det är köpläge i aktier som H&M, Elekta och Axis?
Den rådande värderingsnivån av en aktie kan delas in i följande fyrfältsmatris:
1) börsen är högt uppblåst samtidigt som bolagets ekonomiska utveckling är god (enl tex senaste resultatrapporten) => aktien är högvärderad och ej långsiktigt köpvärd (sälj aktien)
2) börsen är högt uppblåst men bolaget har en svacka i sin ekonomiska utveckling
3) börsen är på botten men bolagets ekonomiska utveckling är god
4) börsen är på botten och bolaget har en svacka i sin ekonomiska utveckling => aktien är lågt värderad och långsiktigt köpvärd (köp aktien)
Dvs man ska fiska upp aktier som H&M, Elekta och Axis när det rådande läget är det sämsta av två världar; dvs börsklimatet i botten i kombination med att bolaget har en egen svacka.
Då finns chans till god, långsiktigt värdestegring tills läget blir det bästa av två världar; bra börsklimat och god utveckling för bolagets ekonomiska utveckling.
Säg att det tex kan vara 50% sannolikhet för att Elekta-aktien kommer att ha fallit till under 50 kr någon gång under de närmaste 2-3 åren jämfört med nuvarande börskurs 85,60 kr kring lunchtid mån 14 juli 2014.
Då är det ju bättre att ha tålamod och is i magen och invänta den låga kursnivån innan man köper Elekta-aktien.
Det räcker att gå tillbaka till apr/maj/jun 2010 för att hitta när Elekta-aktien senast låg i under 50 kr: http://www.bloomberg.com/quote/EKTAB:SS/chart
//Edit: Det är som smålänningen Lennart "Aktiestinsen" Israelsson (som blivit mångmiljonär på aktier) brukar säga:
"Det är lätt att bli rik på aktier.
Det är bara att köpa dem när de står lågt, och sedan sälja dem dyrt till Stockholmarna."
Mer om Aktiestinsen bla:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Aktiestinsen
http://www.youtube.com/watch?v=yqr_nAc7eOk
//
Eftersom bra bolag förr eller senare återhämtar sig och börsklimatet också förr eller senare förbättras, är det efter köp i ruta 4 bara att ha tålamod och hålla ut tills läget blir enl ruta 1 då man säljer aktien.
I dagsläget kan alltså aktierna i H&M, Axis och Elekta sägas ligga i ruta 1 med viss angränsning till ruta 2.
H&M och Axis verkar ha kommit ut från en svacka och har god ekonomisk utveckling enl sina senaste resultatrapporter, medan Elekta delvis fortfarande har en svacka .
Samtidigt är börsklimatet gott med en ganska rejält uppblåst börs (dvs en börsuppgång som pågått länge vilket lett till många högvärderade aktier på börsen).
Tex tidigare blogginlägg (från 4 juli 2014) om bla H&M: http://www.redeye.se/aktiebloggen/borsfesten-snart-slut
Tidigare blogginlägg (från 8 juli 2014) om Axis: http://www.redeye.se/aktiebloggen/axis/salj-axis-aktien-update
Och detta blogginlägg handlar alltså om Elekta.
Ur blogginlägget om H&M framgår att bolaget under senast rapporterade 12 mån (jun 2013-maj 2014) genererade:
...intäkter på 139 miljarder kr
...ett nettoresultat på 18 miljarder kr
...ett resultat per aktie på 11,18 kr
Men som jämförelse är H&M nu värt 465 miljarder kr på börsen vid börskurs 281,10 kr (aktiens slutkurs fre 11 juli 2014).
Enl blogginlägget om Axis genererade bolaget för senast rapporterade 12 mån (juli 2013-juni 2014):
...intäkter på 5 miljarder kr
...ett nettoresultat på 508 miljoner kr
...ett resultat per aktie på 7,31 kr
Men på börsen är Axis nu värt 16 miljarder kr vid börskurs 229,90 kr (slutkursen 11 juli 2014).
Och enl detta blogginlägg om Elekta (enl nedan) genererade bolaget följande siffror för senast rapporterade 12 mån (dvs perioden maj 2013-apr 2014):
...intäkter 11 miljarder kr
...nettoresultat 1 152 miljoner kr
...resultat per aktie 3,00 kr.
Och på börsen värderas Elekta till 32-33 miljarder kr vid börskurs 84,80 kr (slutkursen fre 11 juli 2014).
Dvs alla de tre ovannämnda bolagen har börsvärden som ligger på nivåer motsvarande tre gånger bolagens årliga intäkter (för senast rapporterade 12 mån).
Det är alltså ett "p/s-tal" (börsvärde delat med årsintäkter) kring 3.
Och aktiernas p/e-tal (börsvärde delat med årligt nettoresultat, alternativt börskurs delat med årligt resultat per aktie) ligger på ca 25-30:
Axis 31
Elekta 28
H&M 25
Det är beräknat på rådande börskurser i skrivande stund (slutkurserna fre 11 juli 2014) och resultatet per aktie för senast rapporterade 12 mån per bolag.
Det krävs alltså rejält med optimism hos aktieinvesterarna för att köpa aktier i dessa bolag till en värderingsnivå som motsvarar:
...ca 3 gånger bolagens årsintäkter
...25-31 gånger bolagens årsresultat
Här i bloggen är uppfattningen att detta är långsiktigt övervärderade nivåer och att det kommer bättre köptillfällen i dessa aktier längre fram.
Mer om Elekta
Inlägg av signaturen "TravellingMan" på Di.se:s aktieforum Börssnack 12 juli 2014:
Elekta
Kom och köp. Mycket billigt just nu!!
http://borssnack.di.se/?f=1&t=2216039#msg15039075
Mina kommentarer:
...Elekta-aktien nådde en topp på 115,80 kr i aug 2013.
...Och nu står aktien i 84,80 kr.
Dvs den är -27% från toppnivån.
Men innebär det att aktien är billig (dvs köpvärd) vid kurs 84,80 kr?
Kursen 84,80 kr ger Elekta ett börsvärde på 32-33 miljarder kr.
Vad får man då för det?
Ett bolag baserat i Stockholm med 3 775 pers anställda.
Huvudsaklig affärsidé (förenklat uttryckt): Anticancer-strålningsmaskiner (så kallade "linjäracceleratorer").
Dvs för cancerpatienter är strålning med linjäraccelerator en standardbehandling.
Amerikanska bolaget Varian och svenska bolaget Elekta är störst i världen på linjäracceleratorer.
Varian är störst i världen och Elekta är tvåa.
(Elekta är väl dock etta i vissa geografiska regioner/länder, tex i tillväxtlandet Kina?)
//Edit: Enl rapport från jan 2013 svarade Varian för 7 000 st av världens installerade linjäracceleratorer.
Varian uppges enl rapporten ha en global marknadsandel på 60%.
http://uoinvestmentgroup.org/wp-content/uploads/2013/01/VAR-Final-Report.pdf
Varian har bla linjäracceleratorer i serien "Truebeam" som lanserades år 2010.
Enl rapporten i länken bla:
Competition
Varian primarily competes with Elekta AB and Accuray Inc. in the radiotherapy and radiosurgery market.
These companies compete on the basis of:
reliability
servicing
patient throughput
precision
price
connectivity
The Company is currently the leading provider of medical linear accelerators and related accessories and represents 60% of the oncology market.
In order to maintain its competitive advantage and capitalize on its market position The Company directs its efforts to investigate new technology, and increase the interconnectivity of its existing products.
In addition to equipment providers, Varian competes with alternative cancer treatment methods.
These methods include:
traditional surgery
chemotherapy
robotic surgery
drug therapies
To compete, The Company has to successfully demonstrate the advantages of radiotherapy over other treatments.
...I rapporten (skriven av University of Oregon/Investment group) fick Varian-aktien rekommendationen "köp" med riktkurs 80,07 dollar (när aktien låg i 75,09 dollar).
...I dagsläget står Varian-aktien i 85,14 dollar (slutkursen fre 11 juli 2014).
Varians börsvärde ligger i dagsläget på motsvarande ca 60 miljarder kr jämfört med Elektas börsvärde på 32-33 miljarder kr.
Dvs Varian är värt nästan dubbelt så mycket som Elekta.
Aktiernas nuvarande p/e-tal baserat på resultat per aktie för senast rapporterade 12 mån (enl Bloomberg.com):
Elekta 28 (vid börskurs 84,80 kr)
Varian 22 (vid börskurs 85,14 dollar)
Dvs Varian-aktien är också högt värderad även om Elekta-aktien är ännu högre värderad.
Elekta sa i juni 2012 att det finns en installerad bas på totalt över 10 000 stt linjäracceleratorer runt om i världen varav Elektas linjäracceleratorer uppgår till ca 2 500 st: http://www.elekta.com/dms/elekta/elekta-assets/Investors/pdf/presentations/Elekta-CMD-June-2012/Elekta%20CMD%20June%202012.pdf
Utifrån det är ju Varian klart större med en installerad bas på 7 000 st.
Enl presentationsbilder från Elekta i jan 2012 var marknadsandelarna följande på nyförsäljning av linjäracceleratorer globalt:
Varian 45% (med oförändrad nivå från tidigare)
Elekta 35% (stigande nivå)
Accuray 9% (fallande nivå)
Siemens 9% (fallande nivå)
övriga 2%
Summa 100%
Och enl presentationsbilder från jun 2012:
Varian 48% (något stigande trend)
Elekta 39% (klart ökande)
Accuray 8% (fallande)
Siemens 5% (fallande)
övriga ?
I senare presentationsbilder från jun 2013 såg marknadsandelarna ut så här:
Varian 49% (något stigande trend)
Elekta 40% (klart stigande trend)
Accuray 8% (fallande trend)
Siemens 3% (fallande trend)
övriga ?
Summa 100%
Marknadsandelar per geografisk region under perioden maj 2013-apr 2014 (enl presentationsbilder från Elekta i jun 2014):
Nordamerika:
Varian 69%
Elekta 28%
Accuray 3%
Asien, Stillahavsregionen:
Elekta 46%
Varian 40%
Accuray 5%
övriga 9%
Europa mm
Elekta 56%
Varian 40%
Accuray, övriga 4%
http://www.elekta.com/dms/elekta/elekta-assets/Investors/pdf/presentations/elekta-cmd-2014.pdf
Fool.com skrev i okt 2013 att världsmarknaden för anticancerstrålnings-utrustning uppgår till nästan 5 miljarder dollar per år (drygt 30 miljarder kr per år) med en årlig tillväxttakt på ca 5-9% per år.
(Dvs svårt för Elekta att i längden öka sina intäkter med mycket mer än den tillväxttakten för totalmarknaden?)
Följande konkurrenter uppges svara för över 90% av den ovannämnda totalmarknaden:
Varian
Elekta
Accuray
Jämför med Elektas totala intäkter på 10-11 miljarder kr under senast rapporterade 12 mån (varav allt dock ej är nyförsäljning av anticancer-strålningsmaskiner).
//Edit: Enl tex presentationsbilder från jun 2012 fördelades Elektas enl följande per produktområde under bokföringsåret maj 2011-apr 2012:
oncology 55% (linjäracceleratorer)
software 18%
neuroscience 17% (gammastrålknivar för hjärntumörer)
brachytherapy 10%
Summa 100%
https://www.nomura.com/events/healthcare-conference/resources/upload/elekta.pdf
Härav är ju oncology själva linjäracceleratorerna.
Neuroscience är den särskilda gammastrålkniven mot hjärntumörer.
Produktområde brachytherapy utgörs av holländska bolaget Nucletron som Elekta köpte år 2011 för drygt 3 miljarder kr.
Så kallad "braky-terapi" (som det heter på svenska) är en särskild form av strålningsbaserad anticancer-behandling:
Brakyterapi (från det grekiska ordet brachys som betyder "kort avstånd"), även kallat inre strålbehandling, brachyterapi eller behandling med förseglad strålkälla, är en form av radioterapi där en strålkälla placeras inuti eller intill det område som ska behandlas.
Brakyterapi används vanligen för att effektivt behandla cancer i livmoderhalsen, prostatan, brösten, och huden men metoden kan även användas för att behandla tumörer i många andra delar av kroppen.
Brakyterapi kan användas enskilt eller i kombination med andra behandlingsformer som kirurgi, extern strålbehandling (EBRT) och cellgiftsbehandling.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brachyterapi
//
Enl artikeln är mogna marknader såsom USA och Västeuropa mest en "ersättningsmarknad" där nyförsäljningen består av att gamla linjäracceleratorer byts ut mot nya.
Däremot uppges det finnas stora tillväxtmöjligheter för nyförsäljningen i länder som Kina och Brasilien där välståndet ökar.
Det står även i artikeln att Varian lyckats bli störst men brukar varken vara först med produktnyheter eller ha bäst linjäracceleratorer.
Däremot är Varian kvickt med att haka på bra produktnyheter hos konkurrenterna.
Accuray uppges ha bäst linjäracceleratorer avseende bla precision, medan Varian får gott omdöme vad gäller pålitlighet och behandlingstid (varav Accuray fått sämre betyg vad gäller de två sistnämnda parametrarna):
Where Varian fits
Varian has built itself into the premier company in the space.
...Varian is not necessarily first to the market with new technologies, but they are typically a "fast follower" with technologies like the image-guided TrueBeam.
...Likewise, while Varian's systems are not always the best in all aspects (Accuray's systems generally offer superior accuracy and dose distribution), they often emerge on top when factoring in system reliability and throughput (treatment times and system reliability have been significant challenges for Accuray).
//
Ett tema är bla att linjäracceleratorer är dyra och något som de rika i-länderna i världen haft råd med.
Men i takt med att välståndet ökar runt om i världen även i så kallade tillväxtländer, får även de råd att köpa linjäracceleratorer.
Och i tillväxtländerna har det funnits (och finns även säkert fortfarande) ett stort uppdämt behov av linjäracceleratorer.
För Varian och Elekta kan detta anses innebära goda framtidsutsikter i många år framöver.
Att båda bolagen redan har levererat stora mängder linjäracceleratorer runt om i världen ger dessutom Varian och Elekta stabilitet eftersom det möjliggör stora och stabila uppföljningsintäkter i form av service, underhåll och uppgraderingar av tidigare levererade linjäracceleratorer.
En grundläggande drivkraft för branschtillväxten (även i i-länderna) är att antalet cancerpatienter ständigt ökar stadigt.
Aktieanalytikerna hakar som vanligt på detta "guldlocks-scenario" med hull och hår och har i snitt följande prognoser för Elektas ekonomiska utveckling de kommande åren:
Intäkter:
maj 2013-apr 2014 (faktiskt utfall): 10 694 miljoner kr (+3%)
maj 2014-apr 2015: 11 566 miljoner kr (+8%)
maj 2015-apr 2016: 12 619 miljoner kr (+9%)
maj 2016-apr 2017: 13 818 miljoner kr (+10%)
maj 2017-apr 2018: 14 760 miljoner kr (+7%)
maj 2018-apr 2019: 15 893 miljoner kr (+8%)
Rörelsemarginal:
maj 2013-apr 2014 (faktiskt utfall): 16%
maj 2014-apr 2015: 18%
maj 2015-apr 2016: 19%
maj 2016-apr 2017: 20%
maj 2017-apr 2018: 22%
maj 2018-apr 2019: 23%
Nettoresultat:
maj 2013-apr 2014 (faktiskt utfall): 1 148 miljoner kr
maj 2014-apr 2015: 1 509 miljoner kr (+31%)
maj 2015-apr 2016: 1 842 miljoner kr (+22%)
maj 2016-apr 2017: 2 117 miljoner kr (+15%)
Resultat per aktie:
maj 2013-apr 2014 (faktiskt utfall): 3,00 kr (-15%)
maj 2014-apr 2015: 3,76 kr (+25%)
maj 2015-apr 2016: 4,48 kr (+19%)
maj 2016-apr 2017: 5,29 kr (+18%)
http://www.4-traders.com/ELEKTA-PUBL-AB-6491415/financials/
Det innebär då ändå att analytikerna i snitt nedjusterat sina prognoser kraftigt:
...I början av 2013 räknade de med att Elekta skulle tjäna ett resultat per aktie på 5,51 kr under bokföringsåret maj 2014-apr 2015.
...Men analytikerna har sedan dess justerat denna prognos med -32% till nuvarande nivå 3,76 kr.
http://www.4-traders.com/ELEKTA-PUBL-AB-6491415/revisions/
Det är alltså en kraftig prognossänkning på ca 1,5 år (även om den ursprungliga prognosen var väldigt optimistisk).
Även snittprognosen vad gäller resultatet per aktie för det efterföljande bokföringsåret (maj 2015-apr 2016) har nedjusterats en hel del:
...I juni 2013 räknade analytikerna i snitt med att Elekta skulle tjäna ett resultat per aktie på 5,99 kr för bokföringsåret maj 2015-apr 2016.
...Det har sedan dess (dvs på ca ett år) justerats med -25% till 4,48 kr.
http://www.4-traders.com/ELEKTA-PUBL-AB-6491415/revisions/
Här i bloggen fick Elekta-aktien rekommendationen "sälj" i ett tidigare blogginlägg från 12 maj 2014: http://www.redeye.se/aktiebloggen/tradedoubler/salj-tradedoubler-elekta
...Då låg börskursen i 93,30 kr.
...Och nu (knappt två månader senare) ligger den alltså i 84,80 kr.
Aktien är alltså -9% på ca två månader.
Enl det blogginlägget hade analytikerna i snitt följande prognoser för Elektas resultat per aktie (enl 4-traders.com):
maj 2013-apr 2014: 3,32 kr
maj 2014-apr 2015: 4,26 kr
maj 2015-apr 2016: 5,14 kr
Sedan dess kom (28 maj 2014) Elektas resultatrapport för kvartalet feb-apr 2014 och visade att Elektas resultat per aktie för helåret maj 2013-apr 2014 bara blev 3,00 kr (dvs 10% sämre än förväntade 3,32 kr).
När blogginlägget publicerades 12 maj 2014 var ju Elektas resultat per aktie för de första nio månaderna av bokföringsåret redan känt och uppgick till 0,87 kr.
Då räknade alltså analytikerna med att Elektas fjärde kvartal (feb-apr 2014) skulle visa ett resultat per aktie på 2,45 kr (3,32 kr minus 0,87 kr).
Men det blev alltså bara 2,13 kr (dvs 3,00 kr minus 0,87 kr) vilket därmed var 13% sämre än väntat.
Enl SME Direkt räknade analytikerna i snitt med att Elekta för kvartalet feb-apr 2014 skulle redovisa ett ebita-resultat på 1 367 miljoner kr före engångsposter.
Men utfallet blev bara 1 288 miljoner kr (dvs 6% sämre än väntat).
(Ebita-resultatet = rörelseresultatet före avskrivningar på immateriella anläggningstillgångar.)
Dessutom hade analytikerna räknat med att Elekta skulle ha en orderingång på 4 420 miljoner kr under kvartalet feb-apr 2014.
Men det blev bara 3 901 miljoner kr (dvs hela 12% sämre än väntat).
www.avanza.se/placera/redaktionellt/2014/05/28/elekta-samre-an-vantat.html
Den dåliga rapporten fick till följd att Elekta-aktien var ner med över 7% i den inledande börshandeln under rapportdagen 28 maj 2014: www.avanza.se/placera/redaktionellt/2014/05/28/elekta-rasar.html
Ex på risker för Elekta och Elekta-aktien:
Utveckling av någon ny, överlägsen behandlingsmetod mot cancer (i form av tex någon ny typ av strålningsteknologi eller något nytt läkemedel etc).
Att nya konkurrenter dyker upp och kan sälja linjäracceleratorer för klart lägre pris jämfört med Elekta men med motsvarande kvalitet (eller åtminstone acceptabel kvalitet).
Global lågkonjunktur som försämrar bla tillväxtländernas möjligheter att köpa in linjäracceleratorer.
Även om Elekta kan anses ha ljusa framtidsutsikter, kan Elekta-aktien anses vara (för?) högt värderad i förhållande till bolagets intjäning.
Elektas ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Orderingång:
maj-juli 2011: 1 700 miljoner kr
aug-okt 2011: 2 702 miljoner kr
nov 2011-jan 2012: 2 784 miljoner kr
feb-apr 2012: 3 629 miljoner kr
maj-juli 2012: 2 252 miljoner kr (+32%)
aug-okt 2012: 2 972 miljoner kr (+10%)
nov 2012-jan 2013: 2 856 miljoner kr (+3%)
feb-apr 2013: 4 037 miljoner kr (+11%)
maj-juli 2013: 2 027 miljoner kr (-10%)
aug-okt 2013: 3 101 miljoner kr (+4%)
nov 2013-jan 2014: 3 224 miljoner kr (+13%)
feb-apr 2014: 3 901 miljoner kr (-3%)
Orderingångsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
maj-juli 2011: +2%
aug-okt 2011: +14%
nov 2011-jan 2012: +11%
feb-apr 2012: +11%
maj-juli 2012: +13%
aug-okt 2012: +11%
nov 2012-jan 2013: +6%
feb-apr 2013: +15%
maj-juli 2013: -2%
aug-okt 2013: +10%
nov 2013-jan 2014: +15%
feb-apr 2014: -3%
Intäkter:
maj-juli 2011: 1 428 miljoner kr
aug-okt 2011: 1 936 miljoner kr
nov 2011-jan 2012: 2 565 miljoner kr
feb-apr 2012: 3 119 miljoner kr
maj-juli 2012: 1 695 miljoner kr (+19%)
aug-okt 2012: 2 485 miljoner kr (+28%)
nov 2012-jan 2013: 2 428 miljoner kr (-5%)
feb-apr 2013: 3 731 miljoner kr (+20%)
maj-juli 2013: 1 912 miljoner kr (+13%)
aug-okt 2013: 2 443 miljoner kr (-2%)
nov 2013-jan 2014: 2 385 miljoner kr (-2%)
feb-apr 2014: 3 954 miljoner kr (+6%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
maj-juli 2012: +1%
aug-okt 2012: ?
nov 2012-jan 2013: ?
feb-apr 2013: +25%
maj-juli 2013: +21%
aug-okt 2013: ?
nov 2013-jan 2014: +1%
feb-apr 2014: +7%
Book to bill ratio (dvs orderingång delat med intäkter):
maj-juli 2011: 119%
aug-okt 2011: 140%
nov 2011-jan 2012: 109%
feb-apr 2012: 116%
maj-juli 2012: 133%
aug-okt 2012: 120%
nov 2012-jan 2013: 118%
feb-apr 2013: 108%
maj-juli 2013: 106%
aug-okt 2013: 127%
nov 2013-jan 2014: 135%
feb-apr 2014: 99%
Rörelsemarginal (dvs rörelseresultat delat med intäkter):
maj-juli 2011: 6%
aug-okt 2011: 20%
nov 2011-jan 2012: 23%
feb-apr 2012: 25%
maj-juli 2012: 4%
aug-okt 2012: 16%
nov 2012-jan 2013: 16%
feb-apr 2013: 31%
maj-juli 2013: 2%
aug-okt 2013: 12%
nov 2013-jan 2014: 11%
feb-apr 2014: 28%
Nettoresultat:
maj-juli 2011: 46 miljoner kr
aug-okt 2011: 249 miljoner kr
nov 2011-jan 2012: 392 miljoner kr
feb-apr 2012: 541 miljoner kr
maj-juli 2012: 15 miljoner kr (-67%)
aug-okt 2012: 258 miljoner kr (+4%)
nov 2012-jan 2013: 231 miljoner kr (-41%)
feb-apr 2013: 847 miljoner kr (+57%)
maj-juli 2013: -8 miljoner kr (?)
aug-okt 2013: 191 miljoner kr (-26%)
nov 2013-jan 2014: 150 miljoner kr (-35%)
feb-apr 2014: 819 miljoner kr (-3%)
Resultat per aktie:
maj-juli 2011: 0,13 kr
aug-okt 2011: 0,65 kr
nov 2011-jan 2012: 1,04 kr
feb-apr 2012: 1,42 kr
maj-juli 2012: 0,03 kr (-76%)
aug-okt 2012: 0,67 kr (+3%)
nov 2012-jan 2013: 0,60 kr (-42%)
feb-apr 2013: 2,22 kr (+56%)
maj-juli 2013: -0,01 kr (?)
aug-okt 2013: 0,49 kr (-27%)
nov 2013-jan 2014: 0,39 kr (-35%)
feb-apr 2014: 2,13 kr (-4%)
Dvs bara två av de åtta senast redovisade kvartalen, har inneburit stigande resultatnivå på sista raden.
Det kan i sin tur delas in i att:
...rörelsemarginalen har stigit under bara ett av de åtta senast redovisade kvartalen (jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare)
...skral utveckling av orderingång och intäkter på sistone
Orderingången kan ju sägas förebåda hur intäkterna kommer att utveckla sig framöver (eftersom händelseförloppet ju är att kunderna först lägger en order som sedan leder till leverans och fakturering och därmed intäkter).
Därför särskilt negativt att orderingången under Elektas senaste kvartal (feb-apr 2014) sjönk jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare.
Dessutom negativt att orderingången under det kvartalet var lägre än intäkterna under samma kvartal.
Det (dvs en "book to bill ratio" under 100%) kan anses förebåda kommande intäktsminskning.
Det är inte för mycket sagt att säga att Elekta utifrån ovannämnda kvartalssiffror befinner sig i en svacka.
Men Elekta-aktien är fortfarande högvärderad tack vare det rådande goda generella börsklimatet med en uppblåst börs.
Det gör Elekta-aktien ej köpvärd för närvarande, utan bättre köptillfällen lär komma framöver när börsen hamnar på lägre nivåer.
Zoomar man ut lite har Elekta haft följande ekonomiska utveckling de senaste bokföringsåren:
Orderingång:
maj 2008-apr 2009: 7 656 miljoner kr
maj 2009-apr 2010: 8 757 miljoner kr (+14%)
maj 2010-apr 2011: 9 061 miljoner kr (+3%)
maj 2011-apr 2012: 10 815 miljoner kr (+19%)
maj 2012-apr 2013: 12 117 miljoner kr (+12%)
maj 2013-apr 2014: 12 253 miljoner kr (+1%)
Orderingångsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
maj 2009-apr 2010: +13%
maj 2010-apr 2011: +10%
maj 2011-apr 2012: +10%
maj 2012-apr 2013: +14%
maj 2013-apr 2014: +5%
Intäkter:
maj 2008-apr 2009: 6 689 miljoner kr
maj 2009-apr 2010: 7 392 miljoner kr (+11%)
maj 2010-apr 2011: 7 904 miljoner kr (+7%)
maj 2011-apr 2012: 9 048 miljoner kr (+14%)
maj 2012-apr 2013: 10 339 miljoner kr (+14%)
maj 2013-apr 2014: 10 694 miljoner kr (+3%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter och exkl strukturförändringar:
maj 2009-apr 2010: +9%
maj 2010-apr 2011: +13%
maj 2011-apr 2012: +18%
maj 2012-apr 2013: +16%
maj 2013-apr 2014: +7%
Book to bill ratio:
maj 2008-apr 2009: 114%
maj 2009-apr 2010: 118%
maj 2010-apr 2011: 115%
maj 2011-apr 2012: 120%
maj 2012-apr 2013: 117%
maj 2013-apr 2014: 115%
Rörelsemarginal:
maj 2008-apr 2009: 12%
maj 2009-apr 2010: 17%
maj 2010-apr 2011: 19%
maj 2011-apr 2012: 20%
maj 2012-apr 2013: 19%
maj 2013-apr 2014: 16%
Nettoresultat:
maj 2008-apr 2009: 546 miljoner kr
maj 2009-apr 2010: 833 miljoner kr (+53%)
maj 2010-apr 2011: 1 031 miljoner kr (+24%)
maj 2011-apr 2012: 1 228 miljoner kr (+19%)
maj 2012-apr 2013: 1 351 miljoner kr (+10%)
maj 2013-apr 2014: 1 152 miljoner kr (-15%)
Resultat per aktie:
maj 2008-apr 2009: 1,50 kr
maj 2009-apr 2010: 2,25 kr (+50%)
maj 2010-apr 2011: 2,73 kr (+21%)
maj 2011-apr 2012: 3,23 kr (+18%)
maj 2012-apr 2013: 3,52 kr (+9%)
maj 2013-apr 2014: 3,00 kr (-15%)
Dvs det ser ut som fallande intäktstillväxt och krympande rörelsemarginal, vilket under senaste året till och med lett till fallande resultat.
Balansräkningen
...Skuldsättning:
Gemensamt för H&M, Axis och Elekta är att de alla är finansiellt starka bolag, dvs de har låg skuldsättning.
H&M och Axis har till och med nettokassor (dvs kassor som är högre än räntebärande skulder).
Elekta har en nettoskuld men den är inte jättestor i förhållande till bolagets börsvärde, utan uppgick per slutet av apr 2014 till drygt 2 miljarder kr motsvarande 7% av nuvarande börsvärde på 32-33 miljarder kr.
...Immateriella anläggningstillgångar ("ia-tillgångar"):
Värre i Elektas balansräkning är att bolaget har mycket ev "luft" i balansräkningen i form av abstrakta tillgångar bokförda till stora värden.
Det är så kallade immateriella anläggningstillgångar som hos Elekta var bokförda till nästan 7 miljarder kr per slutet av apr 2014.
Det motsvarade då:
38% av totala tillgångar
109% av eget kapital
Dvs om Elekta börjar gå ekonomiskt dåligt under en längre period kan bolaget i värsta fall behöva skriva ned det bokförda värdet på ia-tillgångarna till noll kr.
Det skulle då leda till en resultateffekt på nästan -7 miljarder kr vilket skulle mer än utradera hela Elektas egna kapital (dvs tillgångar minus skulder) som bara uppgick till drygt 6 miljarder kr per slutet av apr 2014.
Elekta skulle alltså då få ett negativt eget kapital, dvs bolaget skulle per definition bli konkursmässigt (med skulder större än tillgångarna).
För att överleva skulle Elekta då omgående behöva stort kapitaltillskott från aktieägarna.
Ett sådant kapitaltillskott skulle begäras genom att erbjuda aktieägarna att köpa nya Elekta-aktier.
Det skulle då leda till stor utspädning av befintliga Elekta-aktier och stort utbud av Elekta-aktier på börsen, vilket torde leda till nedgång i Elekta-aktiens börskurs.
Nu kan det anses vara ett osannolikt "worst case scenario" att Elekta skulle behöva skriva ned det bokförda värdet på sina ia-tillgångar till noll kr, men det faktum att ia-tillgångarnas nuvarande bokförda värde är så stort i relation till eget kapital innebär ändå en förhöjd risknivå i Elekta-aktien.
Andra konkreta, "materiella" tillgångar (tex varulager, kassa, kundfordringar, fastigheter, maskiner) kan ju säljas av till förhoppningsvis minst bokfört värde om ett bolag hamnar i kris.
Men ia-tillgångar kan i hög grad anses vara bara luft som är värdelös om ett bolag börjar gå dåligt under längre tid.
Ia-tillgångar uppstår tex i form av så kallad "goodwill" om ett bolag köper ett annat bolag till en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden.
Ia-tillgångar kan även uppstå om ett bolag ej direkt bokför produktutvecklings-kostnader i resultaträkningen.
Stora ia-tillgångar i form av ej kostnadsförda utvecklingskostnader är en stor risk om bolagets produkt senare floppar och säljer dåligt.
Tydligen tillämpar Elekta bla denna bokföringsmetod att ej bokföra alla utvecklingskostnader direkt i resultaträkningen.
Ia-tillgångar kan även bestå av patent och bedömt värde på varumärken osv.
Sådana ia-tillgångar (särskilt ev värdefulla patent) kan i och för sig ev säljas vidare om bolaget hamnar i kris.
Geografisk fördelning
Som nämnt ovan hade Elekta en orderingång på drygt 12 miljarder kr under senast rapporterade 12 mån (maj 2013-apr 2014).
Den årliga orderingången fördelade sig geografiskt enl följande:
Europa, Mellanöstern, Afrika: 38%
Nordamerika, Sydamerika: 37%
Asien, Stillahavsregionen: 25%
Summa 100% (12 253 miljoner kr)
Dvs orderingången var geografiskt välspridd över hela världen vilket sänker risknivån i Elekta-aktien (allt annat lika).
Förändringen i orderingången från föregånde 12 mån var enl följande per region:
Europa, Mellanöstern, Afrika +19%
Nordamerika, Sydamerika 0%
Asien, Stillahavsregionen -17%
Summa +1% (till 12 253 miljoner kr)
Dvs särskilt Asien/Stillahavsregionen var en besvikelse, men även Nordamerika/Sydamerika gick trögt.
EMEA (Europa/Mellanöstern/Afrika) var däremot en stor positiv överraskning.
Negativt att orderingångsförändringen var så olika per region vilket ökar risknivån i Elekta-aktien.
Exkl valutaeffekter var orderingångs-förändringen följande per region under senast rapporterade 12 mån:
Europa, Mellanöstern, Afrika +19%
Nordamerika, Sydamerika +4%
Asien, Stillahavsregionen -9%
Summa +5% (till 12 253 miljoner kr)
Dvs då ser man att en ganska stor del av den dåliga utvecklingen i Asien/Stillahavsregionen och den tröga utvecklingen i Nordamerika/Sydamerika berodde på negativa valutaeffekter.
Den dåliga utvecklingen i Asien/Stillahavsregionen och Nordamerika/Sydamerika verkar delvis bero på att dessa regioner hade en väldigt god orderingångs-utveckling under föregående 12 mån (dvs maj 2012-apr 2013:
Asien, Stillahavsregionen +22%
Nordamerika, Sydamerika +10%
Europa, Mellanöstern, Afrika +6%
Summa +12% (till 12 117 miljoner kr)
Efter en så god utveckling i Asien/Stillahavsregionen och Nordamerika/Sydamerika är det ju naturligt att orderingången under följande 12 mån (dvs maj 2013-apr 2014) blev sämre.
Det visar även att en god utveckling av orderingången i en region för Elekta under ett år, riskerar leda till "baksmälla" i den regionen året efter.
Under senast rapporterade kvartalet (dvs feb-apr 2014) fördelade sig Elektas orderingång enl följande per region:
Nordamerika, Sydamerika 39,6%
EMEA 39,5%
Asien, Stillahavsregionen 21%
Summa 100% (3 901 miljoner kr)
Dvs då hade Nordamerika/Sydamerika tagit över platsen som Elektas största region.
Ändå var det EMEA som hade den bästa orderingångsförändringen jämfört med samma kvartal ett år tidigare:
EMEA +16%
Nordamerika, Sydamerika -5%
Asien, Stillahavsregionen -25%
Summa -3% (till 3 901 miljoner kr)
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp").
Aktieinvesteringar innebär en risk för att ett aktieinnehav i värsta fall kan bli helt värdelöst.
Enligt den vetenskapliga finansteorin är (förenklat sett) all information redan inbakad i alla börskurser. Därmed ger alla aktier (vid rådande börskurs) den förväntade framtida avkastning som är motiverad med hänsyn till aktiens risk, vilket i så fall gör det meningslöst att försöka plocka ut köpvärda (eller säljvärda) aktier. Enligt teorin är istället en indexfond alltid att föredra:http://www.redeye.se/aktiebloggen/en-indexfond-det-enda-rationella
Det är ej säkert att blogginlägget har tagit upp alla aspekter som är relevanta för bedömningen av den aktie som blogginlägget handlar om. Och de aspekter som tas upp i blogginlägget kan ha feltolkats.
"Käpphästar" i denna blogg bla:
1) Fundamental aktieanalys vs teknisk aktieanalys
På lång sikt är fundamental aktieanalys det enda relevanta för att bedöma om en aktie är köpvärd eller ej, dvs förenklat; den ekonomiska utvecklingen för ett börsbolags verksamhet och hur bolagets aktie värderas i förhållande till den ekonomiska utvecklingen mm.
Enl den finansiella vetenskapen går det inte att i längden bli rik på så kallad teknisk aktieanalys, dvs att spå framtida börskurser utifrån diagram för historiska börskurser etc.
Det har även visat sig i vetenskapliga studier.
Man kan tjäna pengar på teknisk aktieanalys några enstaka gånger, men därefter kommer man förr eller senare att göra förlustaffärer vilket gör den analysmetoden meningslös.
Inte heller fundamentalanalys ger vinst varje gång, men här är i varje fall uppfattningen att den i längden ger klart bättre resultat för aktieinvesteringar än teknisk analys.
Och rent logiskt borde även fundamentalanalys vara det enda som fungerar långsiktigt eftersom det bara är den som är underbyggd av rimliga resonemang jämfört med teknisk analys.
2) Aktieutdelningar
Aktieutdelningar och nivån på dem anses här vara irrelevanta i sig för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej.
Aktieutdelningar är ju bara som att man har 1 000 kr på banken och gör ett uttag på 100 kr. Man blir inte rikare för det utan har ändå bara 1 000 kr (fast 100 kr kontant och 900 kr kvar på banken).
Allt annat lika bör en aktiekurs falla med lika mycket som aktieutdelningen när aktieutdelningen avskiljs från börskursen.
Däremot kan aktieutdelningen indikera att bolaget är lönsamt och genererar bra resultat per aktie och räknar med en fortsatt god utveckling för resultatet per aktie, men då är aktieutdelningen bara en sekundäreffekt av det.
Det enda relevanta för bedömning av om en aktie är köpvärd eller ej anses här vara hur mycket pengar ett bolag genererar (och väntas generera de kommande åren) i sin löpande verksamhet (mätt förenklat som tex resultat per aktie), och hur börskursen ligger i förhållande till det.
Sätter man in pengar på bankkonto vet man alltid säkert (förhoppningsvis) att man får tillbaka insatta pengar plus ränta (även om räntan är låg) när man vill ta ut pengarna.
Köper man en aktie för att få aktieutdelning tar man alltid en risk för att börskursen står lägre när man senare vill sälja aktien.
Dvs det är inte säkert att man får tillbaka insatta pengar när man köper en aktie.
Dessutom får man ju (normalt) betala 30% skatt på erhållna aktieutdelningar, vilket snarare i sig gör det till en nackdel med aktier som ger hög aktieutdelning.
3) Immateriella tillgångar
Många börsbolag har mycket "luft" i sina balansräkningar i form av abstrakta så kallade immateriella tillgångar (immateriella anläggningstillgångar) bokförda till stora belopp bland tillgångarna i balansräkningen.
Ofta kan de immateriella tillgångarna ha uppstått tex om ett bolag köpt ett annat bolag dyrt (dvs för ett pris som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden), eller om ett bolag bokför utvecklingskostnader som en tillgång som belastar resultatet utspritt över flera år i form av årliga avskrivningar.
Om ett bolag börjar gå dåligt finns risk för att det bokförda värdet på de immateriella tillgångarna måste skrivas ned. Och det kan då bli stora nedskrivningar eftersom många bolag har stora immateriella tillgångar.
Nedskrivningarna ger en negativ resultateffekt med samma belopp som även minskar bolagets egna kapital med lika mycket (allt annat lika).
Med de stora nedskrivningar det därmed lätt kan bli, kan det mesta eller hela ett bolags egna kapital därigenom raderas ut (och ev till och med bli negativt) vilket gör att bolaget omgående måste få kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
Sådana kapitaltillskott erhålls då oftast genom att bolaget säljer ut nya aktier till aktieägarna via nyemission, vilket då brukar försämra börskursens dåliga utveckling ytterligare.
Dvs stora immateriella tillgångar i ett bolags balansräkning innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie.
I detta blogginlägg blev alltså rekommendationen "sälj" för Elekta-aktien vid börskurs 84,80 kr.
Det var aktiens slutkurs på börsen fre 11 juli 2014.