Digitalisering – vilka bolag blir lågkonjunkturens vinnare?

2020-05-05 16:33, Edited at: 2020-05-06 11:07

I en föränderlig värld, med en Covid-19 epidemi som förlamar världen, blir det allt viktigare att förstå hur och i vilken riktning börsbolagen kommer att springa. Detta för att fånga de mest attraktiva företagen, hantera risker och optimera möjligheten att tjäna pengar på sina aktieaffärer. Det är mycket i den här dippen och lågkonjunkturen som är annorlunda jämfört med tidigare krascher - denna konjunktursvacka är orsakad av ett virus med åtföljande restriktioner, inte av penga- eller geopolitiska skäl.

Världen är idag mer uppkopplad än någonsin, förändringar sker så mycket snabbare än tidigare. Vi är i slutfasen av en industriell revolution som drivs av datorisering, digitalisering och automatisering. Den tekniska utvecklingen går i raketfart och vi har utvecklat artificiell intelligens, förarlösa fordon, fjärrstyrda kameror, drönare, saker som redan påverkar allt från transporter till övervakning.

Som exempel kommer corona pandemin och kollapsen av sjukvården i många länder, med stor säkerhet påskynda digitaliseringen av den medicinska vården. Vi kommer få se nätbaserad diagnostik, robot-kirurgi, robot-assisterad äldrevård och nätbaserad hälsovård. Biosensorer, bio-feedback produkter, monitorer och mycket annat som drivs av digitaliseringen utvecklas och presenteras nu i en rasande fart.

5,1 miljarder människor, mer än hälften av jordens befolkning (enligt FN-organet Internationella teleunionen (ITU), är redan uppkopplade och använder internet dagligen i en eller annan form. Nu under pandemin har behovet av kommunikation och sammarbetsapplikationer fullständigt exploderat. Det är i dessa strömningar och trender som man ska se och fånga rätt investering,

Förändringen går rasande fort. I en rapport som nyligen genomfördes av Gartner Analytics framkommer det att nästan hela världens befolkning, uppskattningsvis 96 procent, bor inom räckvidd från ett mobilt nätverk och att 90 procent kan koppla upp sig till internet via 3G eller snabbare hastighet. Och under 2020 monteras det 5G master över världen för att öka hastigheterna och tillgängligheten på uppkopplingarna. Nästan alla kan nås och få information, från vem som helst, närsomhelst.

Med hjälp av den digitala närvaron i världen har det varit möjligt för många företag att upprätthålla delar av verksamheten under coronakrisen på ett sätt som skulle vara helt omöjligt för bara ett par år sedan. Vilket gör det troligt att vi kommer att få se en relativt snabb vändning av ekonomin så snart epidemin tonar ut. Inte i alla branscher och affärssegment, men i de som ligger i framkant digitalt. Vi kommer nog inte kasta oss in i en högkonjunktur, men det råder ingen tvekan om att vissa industrier kommer att ha fördel av att vara långt framme i digitaliseringen. 

Coronakrisen kommer tydliggöra att företag med hög teknikutvecklingen och digitaliseringen får stora fördelar, gentemot de som har halkat efter. Förmodligen kommer finansbranschen vara en nyckel, då de har kommit långt i digitaliseringen och pengar är en nyckelfaktor i konjunkturcykeln.

Som stöd till den teorin finns det övergripande digitaliseringsmål som Sveriges riksdagen har beslutat, som säger att vi ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Där är vi inte riktigt ännu – men vi är i alla fall näst bäst i EU efter Finland, det visar EU:s index för digital ekonomi och samhälle - DESI. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.720100/sverige-i-eus-digitopp-manga-it-specialister-och-bra-pa-att-se-film-pa-natet

Internationellt sett ligger norden som region långt framme. Här finns flera företag som utvecklar digitaliserande, internationella spetsprodukter eller tjänster, som kommer att lyckas och vara attraktiva bolag att investera i det närmaste året. Det finns gott om kandidater att välja på. IoT (Internet of things), Artificiell intelligens, självkörande bilar och robotar. Och tittar man på uppkopplande produkter, så finns det cirka 30 miljarder uppkopplade enheter i världen att ge och få information om. Det påstår i alla fall Semcon som är ett globalt teknikutvecklingsföretag inom ingenjörstjänster, specialiserat på produktutveckling.

Så vilket bolag, teknik och nisch är bäst att investera i under 2020 - 2021?

5G behöver kanske 1 år till innan det rullas ut på bred front. 5G chipen är små och kan byggas in i allt möjligt som bilar, glödlampor, robotar, kundvagnar, biosensorer eller medicinska robotar. Med 5G blir det på allvar möjligt att t ex operera människor på distans genom att styra robotar och utrustning via 5G uppkoppling. Kundvagnar kan prata med kassan, bilar kan prata med andra bilar osv. Detta kallas IoT (Internet of Things) och 5G är en viktig förutsättning för detta.

Den andra viktiga förutsättningen är Blockchain. IoT genererar enorma transaktionsmängder, många tusen gånger högre volymer än vi känner till idag. Det är helt avgörande att dessa kan kontrolleras och verifieras. Att de inte kan förändras i efterhand och att de inte kan manipuleras – för detta krävs en blockkedjelösning med betydligt högre prestanda än existerande blockkedjor.

Fram till idag har internetutvecklingen handlat om informationsöverföring, ofta kallat Internet of Information. I och med uppkomsten av kryptovalutor och Blockchain, har nästa steg i utvecklingen börjat. Vi står nu inför något helt nytt kallat Internet of Value – som kommer förändra vår tillvaro i grunden redan inom några år.

Blockchain, eller blockkedjan, är ett av världens mest omtalade teknikområden. På Gartner.com, världens kanske största och mest citerade analytiker av teknik, är ”blockchain” nu det näst mest sökta ordet.

Omdanande teknik, som internet och molnet, ger sig ofta till känna i långsam takt, för att helt plötsligt förändra allt. Så är det även med blockkedjan. Rent tekniskt är blockkedjan redan etablerad (i samband med Bitcoins födelse 2008), 2021 kommer vi att få se mer praktiska tillämpningar och användningen tar fart på allvar.

Blockkedjan har främst varit intressant för finansbranschen men ett flertal tillämpningar för samhället är nu i lanseringsfasen. Internet of Value handlar därmed om mer än pengar – som exempel tror jag många anser sin personliga integritet vara av stort värde – något Blockchain kan hjälpa till att skydda.

Blockchain = trust. Blockkedjan levererar förtroende. När en transaktion väl är skapad på kedjan så går den inte att radera eller manipulera. Den finns i blockkedjan för alltid och kan alltid kontrolleras med full transparens, t ex som bevis för att pengar har överförts från person A till person B.

Därför är en säkerhetslösning med blockkedjeteknik både enklare och billigare än dagens teknik för Mobilt Bank-ID. Dessutom kan blockkedjan säkerställa versionshantering vilket Mobilt Bank-ID inte kan. Som exempel går det att signera en fullmakt med Mobilt Bank-ID, men det går inte att återta eller förändra fullmakten på ett säkert sätt eftersom det kan finnas kopior som inte har återlämnats. Här kan istället en ID lösning med blockkedjeteknik enkelt säkerställa att inga kopior finns.

Kairo Future har i olika projekt kopplade till blockkedjetekniken, tillsammans med flera samarbetspartners (Lantmäteriet, Skatteverket, Evry, SBAB, Landshypotek Bank, Telia, ChromaWay, Svensk Fastighetsförmedling, SEB, Visma, Fortnox, Axfoundation, SKL Kommentus, Hållbar upphandling (SLL), Martin & Servera, FAR, PwC, Deloitte, KPMG, Grant Thornton, Bolagsverket, iTeam) tagit fram lösningar som de själva bedömer är bäst i världen just nu. Det handlar om att säkerställa att innehåll, processer och avsändare stämmer och samtidigt garantera datasäkerhet och lämplig nivå på integritet. Två av dessa projekt har nominerats till årets digitala projekt vid CIO Awards. Projektet kring lagfarter i fastighetsregistret är också ett av de bästa och mest omtalade i världen (enligtWall Street Journal, Reuters, World Economic Forum, The Economist, Gartner m fl) vilket borgar för att det finns skäl att tro att det är bra lösningar. 

Ett annat stort område är smarta kontrakt – där blockkedjan gör att man kan upprätta helt automatiserade kontrakt mellan två parter utan krav på mellanhänder eller andra kontroller, här är ett exempel.

Kalle ska flyga till New York och tecknar hos försäkringsbolaget XYZ en försäkring mot försenad ankomst. Han betalar 50 kr till XYZ smarta kontrakt och uppger sitt flygnummer mm. XYZ sätter in 950 kr på samma kontrakt, därmed ligger 1.000 kr låst i kontraktet. Om Kalles flyg landar i tid så erhåller XYZ 1.000 kr från det smarta kontraktet, är det däremot försenat så får Kalle 1.000 kr från kontraktet istället. Allt är automatiserat och låst i en blockkedja = kan inte manipuleras, kan inte raderas. Kalle behöver inte lita på att försäkringsbolaget betalar, är planet sent så sköter det smarta kontraktet betalningen automatiskt.

Det råder ingen tvekan om att blockkedjeteknik är en teknik som kommer hjälpa företag och organisationer att lösa en mängd olika problem både i närtid och i framtiden. Idag används det som sagt främst inom finansbranschen men tekniken kommer att användas i en mängd olika branscher, och det kommer vi att se bevis på fortlöpande. Den förändrar hur vi lagrar information. Istället för att lagra allting i molnen som idag via Dropbox och Google Drive så kan man istället använda blockkedjeteknik och lagra sina filer på ett globalt distribuerat nätverk. Här skulle ingen förutom du ha nyckeln till att kunna läsa dessa. Även äganderätten garanteras på detta sätt.

EU satsar en miljard på blockkedjeprojekt

För att inte halka efter USA och Kina satsar EU 100 miljoner euro på blockkedjor. Den europeiska investeringsfonden EIF och EU-kommissionen har tillsammans lagt upp 100 miljoner euro i en dedikerad investeringsfond vars syfte är att stödja utvecklingsprojekt bland mindre och medelstora företag verksamma inom tekniken för blockkedjor och AI. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.726927/eu-miljard-blockchain-ai

Blockkedja är den hetaste och mest eftertraktade kompetensen 2020 – slår både AI och moln skriver Computer Sweden som tagit del av en undersökning från Linkedin. Bland de hårda kompetenserna, typiskt mätbara kunskaper som programmeringsspråk, toppar blockkedjor som den mest eftertraktade kompetensen i USA, Storbritannien, Australien, Frankrike och Tyskland. Blockkedjor är därmed större än både AI, molnarkitekturer och UX-design. https://computersweden.idg.se/2.2683/1.729124/blockkedja-kompetens

Conax – nästa generations blockkedja

Ett företag som tar blockkedjetekniken ett steg ytterligare i utvecklingen och nyligen presenterat 3:e generationens blockkedja, är företaget Conax Group (www.conaxgroup.com).

Conax har bland annat utvecklat en egen patenterad blockkedja som är snabbare än någon existerande blockkedja. Conax genererar ett block ”block time” på under 330 millisekunder vilket medför mycket höga transaktionshastigheter. Detta kan jämföras med den vanligaste förekommande blockchainbaserade plattformen Ethereum, som klarar en blockchaintransaktion ”block time” på ca 10-15 sekunder eller Bitcoin som har en ”block time” på ca 10 minuter.

Varför är det bättre att leverera en snabbare blockkedja och vad är det som gör det så intressant?

Dem första generationens blockkedjor använder ”proof-of-work, PoW” för att nå Consensus, även kallat mining. Ju mer vanlig blockkedjan blir, dess mer datakraft krävs för att skapa ett block – resultatet blir lägre hastighet och enorm energiåtgång (Bitcoin lider stort av detta problem). Blockkedjor lagras i öppna peer-to-peer nätverk vilket betyder att många tusen datorer är inblandade och den totala energin som går år för dataprocessen som möjliggör transaktionen i blockkedjan är enorm. Kan man producera blockkedjan snabbare, går det åt mindre energi och datorkraft.

Det är inga vanliga hemdatorer som ”minar” fram blockkedjor, vi pratat stora serverhallar och centrala datasystem, som ofta återfinns, gömda djupt inne i bergen, där kylan finns naturligt för att kyla av systemen.

Den 2:a generationens blockkedjor använder andra tekniker, t ex ”delegated proof-of-stake, DPoS” istället. Istället för mining låter man de som har mest att förlora på felaktigheter (mest investerat) bekräfta att blocket som skapats är korrekt. Man delegerar kontrollen mellan olika aktörer och utser vittnen som säkerställer korrekt hantering. Resultatet är lägre krav på datakraft och högre prestanda. Ett exempel är blockkedjan Nano (https://nano.org/) som med DPoS har en ”block-time” på ca 1 sekund.

Conax har utvecklat DPoS till vad man kallar Multi Tenancy DPoS eller MTDPoS. Resultatet är extremt höga prestanda där man kan styra nivån av säkerhet genom att låta olika antal noder verifiera varandra.

Väldigt förenklat kan man säga att Conax har skapat 3: e generationen blockkedja som är effektivare med resurserna – miljövänligare helt enkelt – och billigare att använda. När det gäller att lagra kommande IoT transaktioner på blockkedjan så är de hastigheter Conax uppnår nog en förutsättning för att kunna hantera de enorma volymer IoT genererar.

Idag erbjuder Conax främst finansiella aktörer en lösning för att helt automatiserat kunna hantera clearing och stamping av finansiella transaktioner, smarta kontrakt och applikationer för t ex. peer-to-peer baserad låneverksamhet (eller crowdlending). P2P lending är ett samlingsbegrepp för digitala handelsplatser som tillåter låntagare att ansöka om lån som investerare sedan finansierar med sina insatta pengar – i Conax version är detta helt automatiserat och stämplat på deras blockkedja.

Conax lösning bygger på patenterad teknik och bolaget innehar ett godkänt patent inom diagnostik och IOT (internet of things) samt har ytterligare tre patentansökningar som inväntar ett slutligt godkännande inom blockchain och positionsbaserad autentisering av transaktioner i realtid.

Den höga transaktionshastigheten i Conax blockkedja medför att Conax uppfyller de krav Mastercard, Visa och American Express ställer på aktörer för att hantera kontaktlösa kortbetalningar. Conax är därmed ett av få företag i världen som har en plattform som möter de krav Mastercard, Visa och American Express ställer för att få hantera blockkedjebaserade kontaktlösa kortbetalningar.

Uppfinnare bakom Conax är Frode van der Laak

Jag tog mig friheten att ringa upp Frode i Oslo och fråga honom om tanken, bolaget och utvecklingen. Jag har sammanfattat de mest intressanta frågorna och hans svar enligt nedan. Notera dock att frågor och svar nedan, är mina reflektioner och anteckningar som är sammanfattade efter telefonsamtalet. Svaren var i några fall mycket längre och detaljerade.

Men först en kort resumé om Frode. Frode är 49 år, han har doktorerat i filosofi och ”Telecommunication Engineering”, han har flera masters inom matematik, systemsäkerhet och ”Science in Software” fra University of Oxford, King College London samt har utbildningar inom bl a blockkedjekonstruktion och molnsäkerhet. Frode har grundat Conax och är drivande i bolagets teknikutveckling, samtidigt tar han PhD på King’s College London innenfor Mathematikk, energin och drivkraften är nästan övermänsklig

Hur går det med bolagsbyggandet och utvecklingen?

Bra, vi är inne i en mycket rolig fas där själva byggandet och kodningen är inne i slutfasen. Nu pratar vi med kunder som är intresserade av att använda det som vi har utvecklat. Det finns en uppsjö med kunder som ser fördelarna med vår teknik. Alla vill komma igång så snabbt som möjligt, men för oss är det viktigt att säkerställa att allt fungerar som det är tänkt och på det sätt som gynnar både kunder, snabbhet och säkerhet. Systemet är ju patenterat, så vi behöver inte ha så bråttom. Men jag förstår de kunder vi pratar med. Alla vill ju ta del av fördelarna med ett nytt, mer effektivt system.

När kan vi se ett resultat?

Jag vill inte lova ett exakt datum. Men redan efter sommaren, till hösten har vi systemet ”up and running”. 2021 hoppas jag blir ett fantastiskt år efter långt arbete. Jag har ju levt med byggandet av detta företag sedan 2009. Det ska bli otroligt kul att släppa in de första kunderna i systemet under hösten. Jag tror och hoppas att de kommer att vara lika glada som jag och mitt utvecklingsteam.

Får jag köpa in mig i företaget och vad kostar det?

Vi behöver lyckligtvis inga pengar för tillfället. Vi har säkerställt de pengar vi behöver för att komma i mål med både utveckling och lansering ihop med kunder. Vi har haft en hel del företag som har knackat på dörren och vill köpa in sig men just nu vill vi avvakta med nya finansieringar.

Möjligen gör vi en till privat finansieringsrunda senare i år, beror lite på hur vi lanserar oss och hur vi planerar för internationell tillväxt. Det finns dock inget skäl att ta in mycket pengar bara för att det är möjligt. Sedan är det viktigt för oss att värderingen kommer upp i den nivån där vi själva anser att den ska vara. Vi tror på en värdering upp till 500 miljoner så snart vi får igång våra samarbeten.

Därmed blir det ointressant att ta in mer pengar än vi behöver på för låga nivåer. Vi siktar även på att ta bolaget till börsen under 2021 om allt går som planerat. Då kan du köpa aktier i bolaget, troligen inte förr.  

Sammanfattning

Jag tror att blockkedjetekniken kommer att blomma rejält 2021. Det enorma fokuset på digitalisering under det senaste decenniet har lett till att många manuella processer har automatiserats och effektiviserats. Krisen efter Covid 19 kommer att tvinga fram det om inte annat. Utvecklingen inom 5G och IoT kommer ytterligare bidra till både utveckling och efterfrågan av blockkedjetekniken - jag kommer leta efter bolag som anammar detta, som är vassa på blockkedjor och har möjlighet att nå kommersiell framgång i närtid.

Bolag som Conax kommer att leverera sin teknik till andra bolag, dessa kommer i sin tur bygga applikationer och tillämpningar som ger Conax volymer och intäkter. Därför kommer jag både hålla ett öga på Conax och hålla mig uppdaterad om vilka bolag som börjar att använda Conax teknik. Investmentbolaget FrontOffice Nordic har köpt in sig med 15 %i Conax, vilket jag ser som en stor fördel.