Den senaste uppgiften om summan av utestaende derivat som varldens banker och finansinstitut har i sin ago ar denna
Fyra hundra miljoner miljarder svenska kronor
400 000 000 000 000 000 svenska kronor
Uppgiften ar framraknad av BIS i Basel (Centralbankernas bank). Uppgift finns pa deras hemsida men ar lite svarforstaelig dar. Battre overblick fanns i Financial Times 19 maj 2009. Uppgiften galler de derivat som fanns utestaende i sista december 2008. Det finns ingen aktuellare uppgift. BIS kan ju bara ga efter uppgifter lamnade till dem fran varldens centralbanker. Marknadsvardet pa summan av utestaende derivat andras ju varje dag, varje timme, varje minut.
I flera bloggar det senaste aret har jag skrivit om vardesumman av derivat som funnits vid olika tillfallen hos t.ex. Swedbank.
Av den summa derivat som finns i varlden finns ju bara en mindre del i Sverige. Men derivatvardet i Sverige ar ocksa chockerande hogt.
Nar det galler SEB far man bara reda pa antalet (inte marknadsvardet) och eller nominella vardet heller.
Dessa derivat skall inte forvaxlas med de standardiserade opitonerna (OMX:s t.ex). De ar inte medraknade har och over dessa finns ju daglig kontroll genom clearinginstitut vad det galler utestaende volym, nominellt varde och antalet omsatta timme for timme, minut for minut.
Banker och finansinstitut har anvant den nya sortens derivat for att skydda sina affarer och investeringar.
SEB anvander derivat varje dag. Det gor Handelsbanken och de andra bankerna.
Skillnaden ar att Handelsbanken och Nordea har sina derivat i sina bocker som tillgangar och skulder till dagens marknadsnadsvarde. De gor berakning varje dag. De redovisar summan i arsredovisning och kvartalsrapport.
SEB och Swedbank redovisar de mesta av sina derivat utanfor bockerna. Det kan de gora eftersom de kallar dem arbetspapper och skall behalla dem under 12 manader.
Darfor omsatts derivaten hela tiden till nya. Men de kommer inte in i bockerna.
De redovisas separat i t.ex halvarsrapporterna som kommer for Swedbank denna vecka och SEB nasta.
Det ar en tickande bom med dessa derivat utanfor bocker och redovisning. Det ar det som gor att investerare ej tors kopa t.ex. bostadsobligationer av de har bankerna.
Det ar det som gor att Riksgalden och Riksbanken maste kopa dem i stallet och da ej till marknadspris, for marknadspriset bor ju rimligtvis vara noll, eftersom endast vi svenska skattebetalar koper dem genom Riksgaldskontoret och Riksbanken.
Tva dagar de senaste aret har Svenskt bansystem raddats fran att krascha. Dels i september 2008, las journalisten Birgitta Forsbergs otroliga artiklar i Affarsvarlden.
Dels nu har for nagon manad sedan da Europeiska Centralbanken pa dagen lanade ut hundra miljarder for att undvika en krasch.
Bo Lundgren chefen pa Riksgaldskontoret sager i DI i dag att det blir spannande de narmaste dagarna nar SEB och Swedbank ommer med sina halvarsrapporter.
Men blir det verkligen det. Dessa banker kommer inte att avsloja sanningen denna gang heller. Det kommer att vara glada miner fran direktionenerna
Sanningen ar att USA och de flesta av Europas banker har skrivit av framtida forluster, de har rensat sin redovisning fran derivat,
Sa har aven Svenska Handelsbanken och i viss man Nordea. Men de Swedbank och SEB har sitt kvar.
OCH AVEN VI SVENSKA SKATTEBETALARE SOM SKALL STA FOR NOTAN.