Jag imponeras av alla här som berättar om sin oro och nedgångarna i sina portföljer! Om sina idéer om framtiden och enskilda bolag. Vilket fint och seriöst forum jag har hittat. Tack till alla er som meddelar sig, jag läser med intresse och nöje.

Nu när många drabbas av panik vill jag slänga in min lilla del av erfarenhet i detta forum.

Ända sedan slutet av nittiotalet har jag burit i mig en sorts frossa över att jag inte behärskar att sälja medan det är tid. Jag hade då t ex köpt virtual reality it-bolaget Prosolvia som inom 1 år dredubblade sin kurs. Men snart kom skrivningar, avslöjanden och kursen sjönk. Man förmodade bluff och bedrägeri kring redovisningen. Jag åkte på bolagsstämman och tittade han VDn Dan Lejerskär i ögonon. Jag kännde direkt att han var en lögnare en riktig bandit. Han Herou den andre kompanjonen var inte mycket bättre. De log så iskallt alltså. Ändå sålde jag inte för att jag trodde på bolagets idé och på bolaget som sådant. Jag tolkade Di s avslöjanden som konspiration som bara förstörde MIN aktie. Jag föll från mina max 200 000 :- hela vägen ner i källaren och sålde till en bit under inköpspriset. Sen vart det konkurs och herrarna flydde utomlands. Allt sedan dess har jag svurit att om en aktie faller 20-30% då bara måste jag sälja, oavsett, även om det visar sig senare vara fel. Är det fel, kan man nämligen alltid ångra sig, köpa tillbaka. Att missa 10 % genom sådana manöver är inte så farligt när gungningarna är så pass stora.

Men andra halvan av min portfölj var intakt och ökade, naturligtvis IT papper hela bunten. I maj 2000 beslutade jag att separera från min sambo och att bygga ett litet hus i närheten av mina barn. Jag var tvungen att samma vecka sälja mina kära IT aktierna (tyska och svenska), för att inte äventyra mina byggplaner ifall börsen skulle gå ned. Så, där hade jag nästan en halv miljon efter en sagolik uppgång på 250 % och det gjorde riktigt ont att jag kände mig tvungen att hoppa av börsen. Jag hade gärna inväntat både en mille stolpen och två och tre.

Bara någon månad senare påbörjades den stora IT-kraschen som raderade ut en hel (upplåst och tämligen tom) industri. Jag var dubbelt chockad, av kraschen och av min oförmåga att förutse den. Jag kunde aldrig bli riktigt glad för min tur som jag hade. Jag sålde ju bara för att jag var tvungen, bara för att det blivit separation och flytt.

De kommande åren var jag några gånger på att satsa igen, men vågade inte. Precis som nu gick det långsamt uppåt, med rekyler och många högljuda röster som talade om att hela uppgången saknade substans och var felaktig. Jag vågade helt enkelt inte och fastnade i den lilla tråden. Eller rättare de många små trådar som drar ner ens humör och framtidstro. Jag såg aldrig den stora tråden, den positiva uppåtgående.

Sedan var det försent, kurserna för höga, och jag väntade och väntade på min chans, men superkonjunkturen förlängde min väntan. Fallet kom dock till slut, för det måste det göra. (Väldigt!) nära botten gick jag in och köpte aktier igen, vilket gav mig en 60 % profit ifjol, not bad. Men i grund och botten är jag IT skadad och fortfarande lite feg. Inga optioner, inga förhoppningsbolag….untill now.

Nu ser jag det ännu tydligare, mönstret med hur den lilla tråden upp förstoras och som egentligen är inget annat än en bra chans att hoppa på sönderslagna aktier. Nu vågar jag igen.

Jag ju fått en andra chans att vara med i en längre uppgång. Det är den stora linjen som gäller och det gäller att hålla den åtskilt från den lilla. Just nu är det det lilla som händer i Grekland, innan var det Dubai, kommer ni ihog Island som har något på ca 10 års BNP som statsskuld? . hehe..de lever fortfarande och returnerar med askan. Nej, även om Spanien och Portugal skulle få problem: Den stora linjen är att världsekonomin har gjort en remarkabel snabb och stor turn arround, tvärs emot de flestas förväntningarna. Alla tecken pekar rakt uppåt och frågan är om vi denna gång tillsammans med China och Indien och why not Afrika får en ännu bättre superkonjunktur? Ryssland är nu också på spåret, de var nästan bankrutt för 10 år sedan, redan glömt?

Hela Osteuropa skall resa sig nu, de har byggt upp och lagt grunden för deras egen utveckling och uppgång. redan glömt? Hur många är dem?

Nej jag bekymrar mig inte för Grekland eller medelhavet. EU länderna kommer att slutgiltigen lägga käppar i hjulen för hedgefonderna som vill tvinga fram katastrofer de kan tjäna stora pengar på som Soros gjorde med Sverige för 20 år sedan. Länderna i söder fortsätter att lunka fram i sin något lugnare och gladare takt, och den stora världsekonomin tuffar på med en svårkontrollerbar kraft.

Jag har också fått en ny chans att lära mig hantera den lilla linjen. Sälja lite när det går gravt neråt och plocka tillbaka på lägre nivåer. Men istället för IT är det olja och gas som gäller denna gång. Det blir kamp om de sista dropparna, var så säker! Elpriset talar sitt tydliga språk. Energibrist är vad som väntar redan inom 2-3 år.

Jag ligger 50% i säkra tillväxtbolaget Vitrolife som jag helst inte rör och andra hälften fördelat på Alliance oil (112:-) Questerre (17:30) och Connacher oil (1:71). Vi får se. Och har jag fel så tror jag Vitrolife kan bli min flytväst som räddar mig.

Jag har gift mig igen och hoppas jag kan urskilja den lilla linjen från den stora, när nästa lågkonjunktur står inför dörren. Jag skall inte behöva separera igen för att rädda min ekonomi, …har jag tänkt mig… ;-)

Ni som är oroliga, ta det lugnt! Ingen fara alls. Den stora linjen är kraftigt -mycket kraftigt- uppåt.