www.stockman.nu

har en intressant analys av Oresunds arsredovisning.

Han berattar bland annat att Mats Qviberg skriver att uppgangen forra aret berodde pa rantesankningen.

En hastig aktieuppgang ar alltid rantedriven och 70 procent av alla uppgangar ar rante-drivna.

Mats Qviberg menar majoriteten av investerare missar den rantedrivna uppgangen. Sa ar det alltid och har alltid varit.

Men bloggsynpunkt ar att majoriteten av aktieagarna helt enkelt missar det har darfor att de har en okunskap om detta.

Jag har vid flera tillfallen framfort pa bloggen funderingar kring i fall riksbankschefen Stefan Ingves visste vilken formogenhetsomflyttning han stallde till med genom att chocksanka rantan till 0.

Jag har stallt fragan om vilka som hade Qvibergs kunskap om rantans 70 procentiga paverkan i en aktieuppgang.

Naturligtvis var det en omgardad hemlighet bland mangen investerare och finansman.

Men visste Ture Tratt, Kalles Farsa och Mrs Market att rantesankningen hade denna kanon-effekt.

Eller gjorde de sina framgangsrika placeringar forra aret pa andra kriterier?

I alla fall anser jag att OM socialdemokratiskt tillsatte riksbankschefen Stefan Ingves visste?

Varfor berattade han inte for ALLA svenskar vad effekten skulle bli.

Nu svarar Ture Tratt att

1) alla investerare far skylla sig sjalva

2) man kan inte dalta med okunniga investerare

3) avundsjukas fula tryne tittar ut

m.m. verkligt STARKA (?) argument.

Jag foreslar intresserade att titta i Ostersunds arsredovsining eller ta del av Stockmans intressanta sammanfattning.

Jag har tidigare i blogg har pa Redeye skrivit om en av Norges rikaste som legat still med 8 miljarder norska kronor hela 2009 da han inte vagade ge sig in pa aktiemarknaden.

Han var ung och hade hittills enbart investerat efter value. Det vill saga vad foretagen gjorde for vinster, vad de hade for eget kapital, skulder, utdelningar och allt det dar.

Han var for oerfaren for att veta att “aktierna kunde ga upp med over hundra procent” samtidigt som varlden var inne i sin morkaste ekonomiska kris kanske nagonsin.