Del 3 Gapwaves nu senare eller aldrig? Frågorna
2018-03-15 11:25Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Svaret vi fick tidigare följer ett givet mönster för start up bolag och att det är definitivt inte NU. Redeyes analys av Gapwave ser mer balanserad ut än de tidigare köpta sk "analyserna" Intressanta skrivningar om deras "simulerade" eller "papperstiger" jämförelse lösning, de som kan sin sak vet att teori och verklighet skiljer sig. Nu blev det ännu mer bekräftat att denna lösning som Lars-Inge kallar deras patenterade lösning bara är en papperstiger, d v s en jämförelse med någons datablad eller dylikt som ingen känner till och något som de hoppas på ta fram och att den avgörande skillnaden för en hög uteffekt "EIRP" ligger i chip teknologin och inte i Gapwaves lösning. Jag tolkar då detta som att inga siffror i deras papperstider för deras tänkta lösning verkligen är verifierade, Gapwaves påstår att deras lösning ger 3dB mindre förlust men vem har sett det, har det demonstrerats vart är faktan eller en fullt fungerande demonstrator som är seriemässig? Nedan följer några frågor till kvällens event som ni deltagare kan ställa.
Del 3 Gapwaves nu senare eller aldrig?
Min tolkning av NE beskedet är att Gapwaves fått kalla handen av de stora ”drakarna” och några NRE avtal som finansierar bolaget är inte aktuellt utan möjligtvis mindre projekt i utvärderingssyfte, vad grundar jag det på då?
Om Gapwaves såg goda utsikter till att skriva ett NRE avtal med en eller flera av de stora drakarna Lars Inge namn droppar om fanns det ingen anledning till att avisera denna enorma NE på ett belopp de tror ska räcka till 2021.
Precis som till MWC i BCN bidde det bara en tumme av NRE avtalen som det har haussas friskt om vilket jag befarade i tidigare inlägg.
Att pengarna de nu tar in i en NE kommer räcka till 2021 är jag ytterst tveksam till utan ser fler NE framför mig.
Jag känner för er som gått på de ivrigaste haussarna på diverse forum som ensidigt med alternativa fakta, osannolika kopplingar och sceniaro’s haussat denna högrisk aktie.
Jag skrev om Aktiespararnas analys som Gapwave gav dem i uppdrag att göra i del 1, hela den analysen förstår ni nu bara var ett spel för galleriet och det enda var intressanta där återfanns på några få rader på sidan 15 https://www.aktiespararna.se/sites/default/files/gapwaves_komb_analys_14_nov_2017.pdf
”Samtidigt bör beaktas att bolaget sannolikt kommer att behöva göra ett par nyemissioner ytterligare innan år 2020. Det kan alltså finnas en chans att komma in som delägare med en viss rabatt i ett senare skede”.
Då var det alltså 2020 bolaget skulle stå på egna med givet det ”ökade” intresset, nu är det 2021 undrar hur de hittar på dessa prognoser eller har de fått dem av Gapwaves?
Värdering då 42:-, i analysen sannolikt köpt av Redeye 19:- ett tips till läsarna, ta båda dessa analyser titta på intäktssidan år för år och jämför, siffrorna, uppskattningarna vart tror ni dessa kommer ifrån, den som gör anaysen, från bolaget eller en kvalificerad gissning? Kanske en mix, poängen är att är det något finansinspektionen borde intressera sig för, är hur det kan komma sig att analyserna skiftar från 12:- till 15:- till 16 till 42:- till 19:-, inom en tidsperiod av ett år?
Några frågor som ni kan ta med er till Redeye eventet, förutom prognosfrågan ovan.
Fråga 1, Stämmer det verkligen att Gapwaves var det första bolag som lanserade en platt E bands antenn med ETSI 3 klassning som det står i Cision nyhetssläpp?
”Världens första platta E-bands antennen med 38dBi förstärkning som möter ETSI klass 3.
Gapwaves lanserar nu den första platta E-bandsantennen med 38dBi förstärkning som möter ETSI klass”
Om svar ja, vad exakt vad Gapwaves först med eftersom den det redan 2016 lanserades en platt E bands antenn från MTI med 43dBm gain https://www.prnewswire.com/news-releases/mti-wireless-edge-to-showcase-60ghz-and-80ghz-bands-parabolic-and-flat-antennas-at-mwc-2016-along-with-other-millimeter-wave-and-sub-6ghz-antenna-solutions-for-small-cell-backhaul-scbh-568802821.html
http://www.mtiwe.com/?CategoryID=364&ArticleID=542
Fråga 2, Är det ett sant påstående att säga att utmaningen är större att utveckla och tillverka en antenn för E band med högre gain ”förstärkning” som möter ETSI klass 3 än en som har lägre gain ”förstärkning”?
Fråga 3, Enligt gällande lagstiftning i Amerika måste en E bands antenn ha minst 43dBi gain för att få användas i Amerika, nu lättar man på detta krav och tillåter 38dBi men ställer andra krav i stället, kan Gapwave bekräfta att er PtP E-bands antennen uppfyller samtliga FCC krav?
Fråga 4, Vilken/Vilka avgörande verifierbara kostnadsfördelar har Gapwaves E-bands antenn gentemot t e x MTI platta 43dBi antenn? Ni har tidigare sagt att er vågledare har 3dB mindre förluster än någon annan, 43-38 blir 5dB mer = högre EIRP vid samma uteffekt från förstärkaren, räknar vi med 3 dB mindre förlust så blir det ändå 2dB högre EIRP vid samma uteffekt från förstärkaren.
Fråga 5, I områden som är väldigt täta med E-band radio räcker inte ETSI 3 klassning utan där är ETSI 4 klass ett måste för att undvika interference tex http://www.portals.aviatnetworks.com/exLink.asp?17729248OG41Z11I202268362 man kan då tänka sig i ett 5 G utrullning så krymper marknaden för ETSI 3 godkända antenner och en snabb summering av fördelarna att använda ETSI 4 klassade antenner i ett nätverk är b l a kostnadsbesparingar genom ökad länktäthet, större användning av den licens för E-bandet som operatören betalar för, möjlighet att optimera kapacitet genom att göra tillgängligt annars upptagna kanaler i E bandet osv mer finns i dessa länkar https://www.commscope.com/Blog/The-Benefits-of-Class-4-Microwave-Antennas/
Det är även antenn tillverkaren Commscopes uppfattning att ETSI class 4 är den standard som alla antenn designers ska ha som mål https://www.commscope.com/Blog/We-re--Focused--On-Class-4-Microwave-Antennas%E2%80%A6But-What-s-Next-/
T e x i exemplen som anges där det behövs många E bandslänkar är det risk för interference vilket gör att ETSI klass 3 antenner går bort, som PtP länkar över större områden kan lika gärna en parabolisk antenn med hög gain användas, så kort sagt täta områden ETSI klass 4 mindre täta områden kanske längre distanser paraboliska antenner med hög gain ETSI 3.
Givet ovan och tidigare frågor, hur stor tror Gapwaves att marknaden är för platta PtP antenner som är ETSI 3 klassad med 38dBi gain och inte en del av en färdig radiolösning?
Fråga 6, Digital beamforming är intressant framtidslösning enligt denna artikelförfattare från Ampleon http://www.radio-electronics.com/articles/antennas-propagation/beam-forming-for-5g-communication-systems-179 dock så skriver han att det är den dyraste och mest komplexa lösningen jämfört med analogt eller hybrid, detta har även framförts av andra stora elektronik tillverkare, hur ser Gapwaves på detta med kostnad och komplexitet givet de åsikter som framförts stora etablerade tillverkare inom området?
Fråga 7, Givet att ni inte har en sådan teknologi i dag och använder er av Jariet för denna produktutveckling vem står för kostnaden för denna utveckling?
Fråga 8, Eftersom Gapwaves och Jairet inte har ett kommersiellt avtal som reglerar utvecklingskostnader, rättigheter till lösningen så antas det att en eventuell digital beamformnings lösning är Jariets lösning innebärande att de har de fulla rättigheterna till denna lösning. Hur ser ni på risken att Jairet säljer denna lösning även till andra antenn tillverkare?
Fråga 9, Vet ni vad kostnaden framgent kommer att vara för att använda just den lösning Jariet utvecklar om de lyckas genomföra detta?
Fråga 10, Lars Inge säger under frågestunden i Aktiespararnas träff i Göteborg att Digital beamforming är för dem ett måste för att få er lösning att fungera, det låter som en stor risk, vad är er plan om det inte fungerar eller blir helt enkelt för dyr och komplext?
Fråga 11, Lars-Inge nämner under aktiespararträffen i Göteborg att det är fler parter involverade i utvecklingen av er aktiva antenn än Jariet t e x någon annan gällande förstärkarkretsarna, Stämmer det?
Fråga 12, Vem kommer ha rätt till den teknologi dessa andra parter tar fram?
Fråga 13, Vad kommer kostnaden vara framgent för att använda sig av dessa parters lösning?
Fråga 14 Har ni idag en komplett fungerande prototyp av en 28 GHz lösning som ni har visat bilder på vid ett flertal aktieträffar?
Fråga 15, Har denna prototyp blivit testad och verifierad enligt gängse standarder och specifikationer för att bekräfta era specifikationer på er lösning? Om ja är dessa verifierade specifikationer exakt som eran Case study ni visade på ETSI workshop?
Fråga 16, Vilken betydelse har det att 28Ghz lösningen som Lars Inge Sjökvist talade om på aktieträffarna har 256 slots givet att fler antenner element med fler effektförstärkare bidrar till en högre EIRP och lägre effekt förbrukning medan de lösa mock up delar som visades upp på MWC i Barcelona har inte ens hälften av dessa slots?
Fråga 17, Eftersom CAD bilderna och antalet antenn slots i er tänkta 28Ghz lösning skiljer sig från den lösning ni nu jobbar tillsammans med Jariet, vilket frekvensband har den lösning ni samarbetar med Jariet?
Fråga 18, Vilket frekvensband avses i er case study för 5G för ”er” lösning och den State of The Art ni jämfört mot?
Fråga 19, Hur kommer det sig att ni i er case study har en analog beamforming medan ni meddelat att er partner Jariet utvecklar digital beamforming för er lösning?
Fråga 20, Om svaret är att case studyn inte stämde det vad mer är det som inte stämmer?
Fråga 21, På Avanza webbsida Placera, meddelades den 12 Januari att Redeye gjorde en intervju med Lars-Inge Sjökvist och det står att läsaren av intervjun kan anta att Gapwaves betalat Redeye för att få göra denna intervju. Är det korrekt uppfattat att Redeye utförde denna Intervju på Gapwaves initiativ och fått betalt för denna eller att denna intervju har ingått i ett paket av finansiella företagstjänster ni beställt av Redeye
Fråga 22, Är ni närmare ännu närmare ett utvecklingsavtal nu än ni var när sista uppdragsanalysen gjordes inför förra emissionen?
Fråga 23, Kan du ge ett exempel på vad det är som gör att ni idag inte kan teckna ett NRE avtal inom telekom eller bilradar.
Fråga 24 finns det överhuvudtaget någon fungerande prototyp som är serietillverkningsmässig där finns verifierbar data att er vågledare jämfört med t e x Ericsson/IBM antennen har 3dB mindre förluster?
Jag var och lyssnade på Spiltan fonder och deras investeringsfilosofi för ett tag sedan och den är tämligen enkel och sund, här är ett urklipp från deras hemsida, känns det igen?
Fokus på bolag - inte på aktiekurser
Gemensamt för fonderna är en investeringsfilosofi som baseras på fundamental analys och vikten av att verkligen förstå sig på de bolag som vi investerar i_. Det är viktigt att komma ihåg att aktier utgör en del av ett bolag. Vi erbjuder aktivt förvaltade fonder som bortser från olika aktiers indexvikt. Istället investerar vi enligt vår egen övertygelse. Vi investerar huvudsakligen i företag som går med vinst, kan uppvisa bra kassaflöden och har förmåga att lämna utdelning. Bolag med dessa egenskaper är allt som oftast även bra aktie-investeringar - både i dåliga och bra tider._
Vår investeringsfilosofi har varit densamma sedan starten 2002 och kvitto på att den verkligen fungerar är framförallt uppnådda goda förvaltningsresultat.
Risk och avkastning hänger alltid ihop
Ett grundläggande samband som alltid har gällt och kommer att gälla är att för att få avkastning måste du ta en viss risk. Ju större risk du tar ju större chans till hög avkastning. Men baksidan av myntet är att du även kan tappa värde, dvs få negativ avkastning. Det finns inga ”gratis” pengar och ”om det verkar för bra för att vara sant” är det oftast det_. Är det hög avkastning som utlovas är det per definition hög risk som måste tas. För oss på Spiltan Fonder är risk detsamma som att välja fel bolag, inte att gå sämre än ett index.
Slutligen det skrivs om anmälningar till finansinspektionen när det visar sig att den alternativa faktan haussarna skriver om inte kan vederläggas utan motbevisas.
Om det finns felaktigheter i det jag skriver vill jag gärna få återkoppling på det så jag kan korrigera detta, vilket jag uppmanat läsarna om och de som kommenterar, tyvärr har denna till dags dato uteblivit.
Vad detta beror på låter jag vara oskrivet.