Köpläge i Creades

2012-04-03 19:46, Edited at: 2012-04-20 21:26

Hedgefonden Noonday har dykt upp som storägare i investmentbolaget Creades. Det betyder köpläge i Creades-aktien.

Noonday

I ett tidigare blogginlägg (från 17 feb 2012) gavs köprekommendation i EOS Russia-aktien: http://www.redeye.se/aktiebloggen/eos-russia/koplage-i-eos-russia

Orsak: Att hedgefonden Noonday gått in som storägare i EOS Russia.

Noonday är baserad i London men styrs av svenska finansmannen Lars Bane. Allt han rör vid tycks bli till guld. Tex gick Noonday tidigare in som storägare i larmbolaget Niscayah som kort därefter blev uppköpt för en hög budpremie.

Vid ett tillfälle uppgav Bane att Noonday förvaltade ett kapital på 240 miljarder kr: http://www.realtid.se/ArticlePages/200811/14/20081114152526_Realtid031/20081114152526_Realtid031.dbp.asp Kan det verkligen stämma?

Och nu framkommer att Noonday gått in som storägare i investmentbolaget Creades. Enl en ägarlista från Creades hade Noonday en ägarandel på 4% per 24 feb 2012: http://www.creades.se/pdf/Agarforhallande_per_2012-02-24.pdf

Man kan tänka sig två scenarier:

1) Noonday vill vara med och sakta koppla greppet om Creades, slakta bolaget och se till att aktieägarna får ut bolagets hela kapital. Det skulle bli en lönsam affär på kort sikt eftersom Creades-aktiens börskurs innebär att Creades värderas med rabatt på börsen jämfört med Creades kapital.

2) Noonday tar fasta på att finansmannen Sven Hagströmer som kontrollerar Creades lyckats skapa väldigt god, långsiktig värdeökning i investmentbolaget Öresund (som nyligen delades upp i Creades och nya Öresund). Noonday hoppas (enl detta scenario) helt enkelt på att Hagströmer ska kunna fortsätta skapa lika god värdeökning i Creades framöver.

Pan Capital

En signal om att Creades-aktien kommer att få en god utveckling är även att hedgefonden Pan Capital också positionerat sig som storägare i Creades. Enl ovannämnda ägarlista har Pan Capital en ägarandel på över 20% av Creades per 24 feb 2012.

Pan Capital är känt för att vara väldigt hemlighetsfullt, men tydligen har bolaget tjänat stora pengar (miljarder?) på att vara en av de första aktörerna med robothandel, dvs aktiehandel som styrs helt av datorer som handlar utifrån datorprogram. Finansmannen Erik Penser har åtminstone tidigare varit involverad i Pan Capital.

Affärsvärldens rykteskolumn "Börsgolvet" skrev i jan 2012 om att Pan Capitals avsikt med Creades-innehavet är "att ligga kvar till dess Creades har jobbat bort substansrabatten och då har Pan tjänat en rejäl hacka": http://www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article3392567.ece?service=mobile

Dvs utifrån det är det inte givet att Pan Capital vill ta kontrollen över Creades, slakta Creades (dvs lägga ned Creades) och se till att Creades hela kapital överförs till aktieägarna. Utgångspunkten verkar snarare vara att åtminstone först låta Creades självt (dvs Sven Hagströmer och hans högra hand, Creades vd Stefan Charette) försöka se till att rabatten försvinner utan att Creades läggs ned.

Det är väl ingen omöjlighet att det kan lyckas. Gamla investmentbolaget Öresunds aktie värderades ju ett tag på en nivå som innebar att Öresund var värt mer på börsen än Öresunds kapital (substansvärde eller förmögenhet). Orsaken var väl just att Öresund under så lång tid lyckats uppnå så god värdeökning av sitt kapital så att aktieinvesterare antog att det skulle fortsätta. Men sedan kom kraschen för aktiemäklarfirman HQ där Öresund var huvudägare, och då uppstod en förtroendekris för Öresund som gjorde att Öresund-aktien återigen började handlas med rabatt.

Därefter har alltså gamla Öresund delats upp i Creades och nya Öresund, och nu återstår att se om Creades och nya Öresund kan få upp aktieinvesterarnas förtroende igen så att aktierna börjar handlas över substansvärdena.

Köp av egna aktier

Ett led i att nå dit är att Creades och nya Öresund kan köpa egna aktier. Dvs så länge tex Creades-aktien värderas under Creades egna substansvärde (förmögenhet) per aktie, så är det ju en lönsam affär för Creades att köpa Creades-aktier och tex sedan minska det totala antalet Creades-aktier med de inköpta aktierna.

Idag (tis 3 apr 2012) framkom exempelvis att Creades utnyttjat bemyndigandet från Creades bolagsstämma 20 feb 2012 där Creades aktieägare gav Creades grönt ljus att återköpa egna aktier upp till en viss nivå. Enl dagens besked har Creades sedan dess återköpt Creades-aktier motsvarande en ägarandel på över 7% av Creades.

Återköp av egna aktier innebär ju en delvis avveckling av Creades så på det sättet är Creades självt med och delvis "slaktar" sig självt kan man säga. Men Hagströmers avsikt är nog inte att slakta hela Creades, utan ev återköpa en del Creades-aktier då och då så länge aktien värderas med substansrabatt. Så var Hagströmer även med att göra i gamla Öresund vilket aktieinvesterare verkade uppskatta.

På ett sätt kan man alltså få intryck av att Hagströmer, Pan Capital och Noonday har förenliga intressen om strategin för Creades är att återköpa lite egna aktier då och då (så länge substansrabatten består) och i övrigt försöka få god värdeökning av Creades kvarvarande kapital. I det perspektivet är alltså utgångspunkten att Creades ska finnas kvar och fortsätta bedriva sin verksamhet (i form av att främst förvalta sin aktieportfölj).

Animositet

Å andra sidan finns tecken på anomisitet mellan Pan Capital och Hagströmer. Tex gick Pan Capital i höstas (i nov 2011) ut med ett pressmeddelande om att Pan Capital inte ville att gamla Öresund skulle delas upp i Creades och nya Öresund: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1866658

Pan Capital ville hellre att gamla Öresund skulle finnas kvar ouppdelat, och att "en ordnad nedmontering" av gamla Öresund skulle genomföras genom att gamla Öresund tex "köper tillbaka eller löser in aktier till det att rabatten är borta".

Hagströmer gjorde för sin del beska uttalanden om Pan Capital på en konferens med småaktieägarnas intresseorganisation Aktiespararna i höstas. Här är videoklipp med Hagströmers framträdande där (2 tim och 40 min in i klippet): http://presenter.qbrick.com/?pguid=07f57c2f-ce81-4751-9c84-59b184a74fcf

"Även er tredje största ägare (i gamla Öresund) har gått ut offentligt och vädrat sitt missnöje (med uppdelningen av gamla Öresund till Creades och nya Öresund)", sa Aktiespararnas vd Günther Mårder under konferensen till Hagströmer.

"Den tredje största aktieägaren, han är ju robothandlare, så jag vet inte om Aktiespararna lyssnar på robothandlare. Det är ju en sensation att de (Pan Capital) hinner gå ut med en presskommuniké innan de har hunnit att sälja (sitt aktieinnehav i gamla Öresund)", svarade Hagströmer då.

Hagströmer raljerade alltså över Pan Capital och ifrågasatte dess trovärdighet pga att han uppfattar dem som en kortsiktig aktör.

"Men ska inte alla aktieägare behandlas lika, oavsett om de är robothandlare eller om det är Sven Hagströmer eller Mats Qviberg eller övriga aktieägare?", sa Mårder.

"Jo, alla ska naturligtvis (behandlas lika)", sa Hagströmer och förklarade att två tredjedelar av gamla Öresunds aktieägare måste rösta för uppdelningen på gamla Öresunds bolagsstämma i dec 2011 för att uppdelningen ska genomföras (vilket senare skedde).

"Det gäller alla inkluderade (aktieägare i gamla Öresund), och naturligtvis har robothandlare och kriminella och vad du vill - alla har ju rösterna. Det är självklart. Men de vi helst jobbar för, det är de som är våra riktiga, långsiktiga aktieägare - inte de som strävar efter att lägga ned det här, för vi tror att det är som att kasta ut barnet med badvattnet. Och ju mer vi ser och ju mer vi har hört de reaktioner från våra äldre aktieägare, så är det samma sak", sa Hagströmer.

Där indikerade han återigen att han inte ser Pan Capital som en önskvärd aktieägare. (Lustigt att han jämställer aktörer som Pan Capital med kriminella!)

Hur det kommer att sluta återstår att se vad gäller en ev kommande maktkamp mellan Pan Capital (ev tillsammans med Noonday) i ena ringhörnan och Hagströmer i andra ringhörnan i frågan om Creades ska slaktas eller fortsätta sin verksamhet.

Hagströmers track-record

Tills vidare är trots allt Hagströmer klart största aktieägare i Creades med en ägarandel på 37% enl ovannämnda ägarlista (jämfört med Pan Capitals drygt 20% och Noondays dryga 4%).

(Dock har Hagströmers röstandel i Creades minskat nyligen till under 30% genom en omstämpling av aktier: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1892734)

Och man kan inte komma ifrån den goda värdeökning som Hagströmer var med och skapa i gamla Öresund. Så här skrev tex Öresund i ett pressmeddelande i nov 2011:

"Under åren 1994 – 2010 har substansvärdet (i gamla Öresund) ökat med 1 579 procent, medan NASDAQ OMX Stockholms totalavkastning (SIX RX) uppgått till 611 procent.

Under åren 2000 – 2010 har substansvärdet ökat med 425 procent, mer än 7,5 gånger den avkastning om 56 procent som SIX RX har gett under samma period.

Under perioden 1 januari – 31 oktober 2011 sjönk SIX RX med 13,2 procent, att jämföra med Öresunds substansvärde som under samma period minskade med 10,2 procent."

http://feed.ne.cision.com/client/InvestmentABoresund/templates/pressmeddelande.aspx?releaseid=617621

Dvs utifrån de siffrorna kan man inte tycka annat än att finansmännen Sven Hagströmer och Mats Qviberg som skött och varit huvudägare i Öresund under perioden, är magiska aktieinvesterare.

(Obs att gamla Öresund förlorade någon miljard kr på HQ-kraschen under 2010 var det väl, men ändå märks det knappt på ovannämnda avkastningssiffror för gamla Öresund.)

Egentligen finns det alltså som utgångspunkt bara positiva scenarier för Creades aktieägare framöver:

• Antingen så kommer Creades att fortsätta bedrivas med en förshoppningsvis fortsatt god värdeökning av aktieportföljen.
• Eller så kommer Pan Capital etc lyckas lägga ner Creades, och då får Creades aktieägare en viss omedelbar värdeökning om man får ut det fulla kapitalet per Creades-aktie jämfört med att aktien tidigare handlas med rabatt på börsen.

Ett hot är förstås om det blir allmän lågkonjunktur och börsnedgång. Då kommer ju det även drabba Creades aktieportfölj negativt.

Att beakta är att Hagströmer börjar bli lite till åren kommen och fyller 69 år i år. Därmed kan man av det skälet fråga sig hur länge det dröjer tills han kastar in handduken och går med på Pan Capitals ev önskan att lägga ner Creades. Å andra sidan är ju tex amerikanska aktiegurun Warren Buffett nu 81 år och fortfarande väldigt aktiv i investmentbolaget Berkshire Hathaway som Buffett kontrollerar. Hos Hagströmer finns det säkert en önskan om att Creades ska fortsätta bedriva sin verksamhet även efter att han trappar ner, med Hagströmers familj som fortsatt huvudägare och vd Stefan Charette vid rodret.

Extra bolagsstämma

Intressant att Claes-Henrik Julander från Pan Capital och Mikael Brantberg från Noonday båda sitter med i Creades valberedning (utöver Sven Hagströmer och Mats Qviberg), som ska föreslå styrelseledamöter i Creades inför Creades extra bolagsstämma 20 apr 2012.

Ska man tolka det som att Hagströmer blivit mer vän med Pan Capital och nu går med på att låta folk från Pan Capital och Noonday komma med i Creades styrelse?

Och innebär det att Pan Capital gett avkall på sin önskan att avveckla Creades eller vidhåller de det? (Eller egentligen var det gamla Öresund som Pan Capital ville avveckla under ordnade former, men som utgångspunkt vill de väl därmed nu avveckla Creades?)

Eller finns det fortfarande en animositet och att Pan Capital "kuppat" till sig en extra bolagsstämma i Creades för att få representation i Creades-styrelsen mot Hagströmers vilja?

Aktieportföljen

Enl senaste besked uppgick Creades substansvärde (förmögenhet) per Creades-aktie till 144 kr per 29 feb 2012. http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/94/BF/wkr0001.pdf

Det kan jämföras med att Creades-aktiens börskurs samma dag slutade i 134,50 kr dvs substansrabatten uppgick då till 6-7%. Det är väl en överraskande låg substansrabatt.

Är det i så fall verkligen värt det för Pan Capital att bråka om nedläggning av Creades för att bara tjäna 6-7%? Snarare indikerar den låga rabatten och Pan Capitals fortsatta ägarandel i Creades att Pan Capital hoppas på fortsatt god värdeökning av Creades förmögenhet? (Snarare kan man börja fundera över om Pan Capital ev vill öka sin ägarandel i Creades så mycket att Pan Capital kan ta ägarkontrollen över Creades och bestämma vilka investeringar Creades ska göra.)

Substansvärdet 144 kr per Creades-aktie är beräknat utifrån att Creades totalt hade en förmögenhet på 3,8 miljarder kr per 29 feb 2012. Förmögenheten var då fördelad enl följande:

Avanza 1119 miljoner kr
Carnegie 400 miljoner kr
Concentric 338 miljoner kr
Haldex 273 miljoner kr
Klarna 246 miljoner kr
Bilia 178 miljoner kr
Lindab 144 miljoner kr
Global Batterier 143 miljoner kr
Acne Jeans 117 miljoner kr
E-work 105 miljoner kr
Övriga värdepapper 487 miljoner kr
Kassa 185 miljoner kr
Övriga tillgångar och skulder 46 miljoner kr

Summa 3780 miljoner kr

Uttryckt som respektive investerings andel av Creades totala förmögenhet ser det ut enl följande:

_Avanza 30% av förmögenheten
Carnegie 11%
Concentric 9%
Haldex 7%
Klarna 7%
Bilia 5%
Lindab 4%
Global Batterier 4%
Acne Jeans 3%
E-work 3%
Övriga värdepapper 13%
Kassa 5%
Övriga tillgångar och skulder 1%

Summa 100%_

Carnegie-innehavet är inte ett vanligt aktieinnehav utan består av konvertibla preferensaktier och konvertibelt förlagslån som på vissa villkor kan bytas till vanliga aktier i Carnegie.

Flera av innehaven är i ej börsnoterade bolag. Det gäller Carnegie, Klarna, Global Batterier och Acne Jeans.

• Ett spontant intryck av Creades portfölj är att det känns lite mastigt att 41% av förmögenhetsvärdet består av investeringar i aktiemäklarfirmor (Avanza 30% och Carnegie 11%). Lönsamheten i aktiemäklarfirmor kan ju variera kraftigt mellan åren beroende på det allmänna börsklimatet etc.

Dock finns det "strukturella" skäl till varför Avanza ändå kan betraktas som en långsiktigt köpvärd aktie (vilket berörts i tidigare blogginlägg från 22 feb 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/avanza-bank/avanza-aktien-langsiktigt-kopvard).

Men för Carnegie finns frågetecken. Carnegie (bolaget Carnegie Holding) visade brakförlust under 2011 (ett nettoresultat på -254 miljoner kr) enl q4-rapporten för investmentbolaget Bure som är delägare i Carnegie: http://www.bure.se/dynamaster/file_archive/120223/0fecaca0ed4b3321f38c912273b58fb0/Bure%20Q4%2023%202012.pdf

Positivt var dock att av Carnegies rörelseresultat på -268 miljoner kr 2011 var en stor del engångskostnader. Exkl engångskostnader blev rörelseresultatet -31 miljoner kr.

Och 14 mars 2012 kom besked om att Carnegies vd Frans Lindelöw kommer att avgå hösten 2012 och att rekryteringen av hans efterträdare inletts: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/B5/95/wkr0006.pdf

• Utöver att 41% av Creades förmögenhet är investerad i aktiemäklarfirmor, framgår enl ovan att Creades därutöver har 16% av förmögenheten investerats i aktier i de konjunkturkänsliga fordonsunderleverantörerna Concentric och Haldex. Det känns också ganska vågat av Creades, men Hagströmer med sitt goda track-record vet väl vad han gör.

Och visst har Concentric och Haldex börskurser stigit kraftigt hittills i år. Det har bla ryktats om att kullagertillverkaren SKF ev vill köpa Haldex. SEB:s aktiestrateg Esbjörn Lundevall har tidigare i år köprekommenderat Concentric-aktien med hänvisning till att bolaget har hög andel försäljning i Nordamerika där konjunkturen börjar ta fart, samt att bolaget gynnas av hårdare miljökrav. Haldex gör väl bromssystem för lastbilar medan Concentric bla gör bränslepumpar för lastbilsmotorer. Concentrics bränslepumpar kan bla bidra till minskad bränsleförbrukning etc.

En annan kanoninvestering för Creades (och innan dess för gamla Öresund) har varit internetbetalningsföretaget Klarna, som berörts i tidigare blogginlägg:

• Från 12 feb 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/oresund/oresundcreades-klarna-skandalen
• Från 25 feb 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/creades/creadesoresund-klarna-hojdare-friade

- - -

Tillägg 4 apr 2012

Antalet nybeställda tunga lastbilar i Nordamerika blev lägre än väntat i mars 2012: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1896169&source= Det lär vara negativt för Concentric och Haldex där Creades är storägare.

Å andra sidan meddelade tyska bolaget Daimler (som bla tillverkar lastbilar) att Daimlers lastbilsförsäljning ökade med 20% under q1/2012 och att Daimler räknar med att dess lastbilsförsäljning under helåret 2012 kommer att bli högre jämfört med helåret 2011:

http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1896155&source=

http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1896158&source=

De beskeden från Daimler lär vara positiva för Concentric och Haldex. (Concentric och Haldex är underleverantörer till lastbilstillverkare.)

Amerikanska investmentbanken Morgan Stanley om läget på den amerikanska lastbilsmarknaden: http://di.se/Artiklar/2012/4/4/263662/Volvo-Risk-for-prod-neddragn-2H-efter-svaga-ACT-siffror---MS/ Banken pekar på att produktionstakten är hög hos lastbilstillverkarna medan orderingången föll i mars till lägsta nivån på 1,5 år. Antingen måste orderingången stiga eller så får tillverkarna minska sin produktion anser Morgan Stanley.

- - -

Tillägg 4 apr 2012

Som nämnt ovan var Avanza, Carnegie, Concentric och Haldex de största investeringarna i Creades portflöj 29 feb 2012, och svarade tillsammans för 56% av portföljvärdet.

Därefter kommer investeringarna i Klarna och Bilia och på sjundeplatsen kommer Creades aktieinnehav i ventilationsrörstillverkaren Lindab som då (29 feb 2012) svarade för 4% av Creades portföljvärde.

Lindab berördes i ett tidigare blogginlägg (från 10 nov 2011): http://www.redeye.se/aktiebloggen/bevaka-valskotta-lindab Där ansågs bolaget välskött. Lindabs börskurs låg då i 37-38 kr och rekommendationen var att invänta en börskurs på 30-35 kr där aktien ansågs köpvärd.

Och det dröjde inte ens två veckor därefter förrän Lindabs börskurs låg under 35 kr. I mitten på dec 2011 nådde kursen en bottennivå kring 32 kr, och därefter har kursen stigit till nuvarande nivå över 50 kr.

Creades har på sistone seglat upp som Lindabs största aktieägare, och nu verkar det blossa upp till maktkamp mellan Creades och Lindabs vd (engelsmannen David Brodetsky).

• Creades vd Stefan Charette har i Dagens Industri indikerat att han vill stycka upp Lindab (dvs tex ev sälja av eller särnotera affärsområden i Lindab som separata bolag).
• Det har i sin tur nu fått Lindabs vd David Brodetsky att protestera i Lindabs årsredovisning för 2011 där han påpekar de stora fördelarna med att behålla Lindabs affärsområden inom samma koncern: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1896166&source=

Uppstyckningar av bolag är en tidigare beprövad metod för gamla investmentbolaget Öresund att försöka höja värdet på börsbolag. Öresund har bla medverkat till att gamla Haldex-koncernen styckades upp i tre olika delar (varav affärsområde Traction Systems är sålt och de två övriga delarna är nuvarande separata börsbolagen Haldex och Concentric), vilket väl har ökat det totala värdet jämfört med hur gamla Haldex värderades som en koncern.

Enl Creades tidigare siffror ägde Creades (per 29 feb 2012) 2,6 miljoner Lindab-aktier motsvarande en ägarandel på drygt 3% av Lindab.

Därefter kom besked från Creades 19 mars 2012 att Creades köpt ytterligare 5,2 miljoner Lindab-aktier, och att Creades därefter har en ägarandel på 11,5% av Lindab: http://www.creades.se/investerarrelationer/nyheter/flaggningsmeddelande-lindab

Vid nuvarande börskurs 51,10 kr för Lindab-aktien är Creades drygt 9 miljoner Lindab-aktier därmed värda drygt 460 miljoner kr.

Dvs jämfört med hur portföljen såg ut 29 feb 2012 är Lindab i så fall numera Creades näst största investering efter Avanza-innehavet (allt annat lika).

-

Om Lindab

Lindab är baserat i Grevie (en bit utanför Båstad i Skåne i södra Sverige) och hade ca 4 300 pers anställda i slutet av 2011.

Lindabs verksamhet består av byggrelaterade produkter av stål. Lindab består av tre affärsområden:

• Ventilation: ventilationsrör
• Building components: byggkomponenter såsom produkter för tak- och väggbeläggning, tak-avvattning
• Building systems: hela byggnader av stål

Under 2011 hade Lindab intäkter på knappt 7 miljarder kr. Intäkterna fördelade sig enl följande:

• Ventilation: drygt 50% av Lindabs totala intäkter 2011
• Building components: drygt 30%
• Building systems: ca 15%

Dvs Ventilation är det största affärsområdet.

Lindabs intäktsförändring uppgick till +5% under 2011. Så här såg intäktsförändringen ut per affärsområde:

• Ventilation: +2%
• Building components: +7%
• Building systems: +14%

Lindabs intäktsförändring uppgick till +9% under 2011 exkl valutaeffekter och strukturförändringar. Så här såg intäktsförändringen ut per affärsområde exkl valutaeffekter och strukturförändringar:

• Ventilation: +5%
• Building components: +10%
• Building systems: +21%

Dvs klart bäst intäktstillväxt för Building systems.

Lindabs rörelsemarginal uppgick till 5% under 2011 (6% exkl engångskostnader på ca 60 miljoner kr). Så här såg rörelsemarginalen ut per affärsområde (exkl engångskostnader):

• Ventilation: 6%
• Building components: 8,5%
• Building systems: 4%

Dvs bäst lönsamhet för Building components.

Lindabs rörelseresultat uppgick till ca 350 miljoner kr för 2011 (vilket var belastat med engångskostnader på ca 60 miljoner kr). Rörelseresultatet för Ventilation uppgick till ca 220 miljoner kr och för Building components ca 190 miljoner kr (båda exkl engångskostnader). Dvs de båda affärsområdenas rörelseresultat är nästan lika stora (ca 200 miljoner kr var per år).

Lindabs resultat per aktie blev 1,21 kr för helåret 2011, dvs aktieinvesterare verkar se potential för ganska kraftiga resultatökningar framöver eftersom börskursen i dagsläget ligger över 50 kr. P/e-talet blir 42 (beräknat som nuvarande börskurs 50,95 kr delat med ett resultat per aktie på 1,21 kr för 2011) vilket i sig låter som en väldigt hög värdering av Lindab-aktien.

Lindabs resultat före skatt uppgick till 186 miljoner kr för 2011, vilket var belastat med engångskostnader på nästan 60 miljoner kr för bla olika omstruktureringar.

Lindab är ganska högt skuldsatt med en nettoskuld på 1,75 miljarder kr i slutet av 2011 jämfört med att hela Lindab är värt drygt 4 miljarder kr på börsen vid en börskurs på 51,20 kr.

Lindabs finansiella mål är bla följande:

• en intäktstillväxt som ligger 2-4 procentenheter per år över branschtillväxten
• en rörelsemarginal på 10% senast år 2013, och långsiktigt 14% (i goda tider)

Tidigare har Lindab nämnt att branschen har en marknadstillväxt på 3-4%/år, så om intäktstillväxtmålet innebär 2-4 procentenheter högre så innebär det att Lindabs intäktstillväxt ska ligga på 5-8%/år (exkl valutaeffekter och strukturförändringar såsom företagsköp etc).

Under goda år som 2007 och 2008 hade Lindab ett resultat per aktie på 11-12 kr respektive drygt 9 kr. De åren hade Lindab intäkter på 9-10 miljarder kr/år och en rörelsemarginal på 13-14%. (Jämför med att Lindab under 2011 hade intäkter under 7 miljarder kr och en rörelsemarginal kring 5%. Det gav alltså ett resultat per aktie på 1,21 kr.)

Antag följande:

• Lindab kommer att ha en intäktstillväxt på 6,5%/år (exkl valutaeffekter och ev strukturförändringar) under 2012, 2013 och 2014.
• Lindab kommer att nå en rörelsemarginal på 10% år 2014.
• Lindabs nettoskuld kommer att ligga kvar på nivån 1,75 miljarder kr och räntan på nettoskulden ligger på 6,5%/år.
• Lindabs resultat före skatt belastas med en skattesats på 30%.

Då kommer Lindab att nå ett nettoresultat (resultat efter skatt) kring 500 miljoner kr år 2014, vilket med Lindabs ca 79 miljoner utestående aktier innebär ett resultat per aktie på drygt 6 kr.

Dvs utifrån det kan Lindab-aktien tyckas vara ganska dyr (eller åtminstone inget jättefynd) om börskursen nu ligger över 50 kr och bolaget "bara" kommer att nå ett resultat per aktie på drygt 6 kr först inom tre år.

• Men visst kanske konjunkturen tar fart så pass att Lindab inom säg fem år når upp igen till sina tidigare toppnivåer för resultatet per aktie på någonstans 9-12 kr i årstakt.
• Och lägg därtill positiva resultateffekter av ev kommande strukturaffärer (om Lindab tex köper eller går samman med konkurrenter), eller att Lindab självt blir uppköpt för en hög budkurs.

I så fall kanske Lindab-aktien är ett fynd även vid nuvarande kursnivå på drygt 50 kr. Jämför med att aktien var uppe i nästan 190 kr sommaren 2007 då aktieinvesterare inte verkade se några hot på himlen.

Ev justeringar i beräkningen av ovannämnda prognos om ett resultat per aktie på drygt 6 kr för Lindab år 2014:

• Under 2011 uppgick dock Lindabs räntekostnad (finansnetto) på 9% (istället för ovan antagna 6,5%) av den genomsnittliga räntebärande nettoskulden. Med 9% ränta hamnar Lindabs resultat per aktie på nästan exakt 6 kr år 2014.
• Dessutom verkar Lindab betala en väldigt hög skatt. 2011 uppgick skattesatsen till 51% och 2010 var den 76%. Det kanske beror på att Lindabs bolag i vissa länder går med vinst (som innebär en viss skattekostnad där) medan bolag i andra länder går sämre. Här antas ändå att skattesatsen inte blir mer än 30% 2014.
• En annan fråga är att Lindab har köpt över 3 miljoner egna aktier (värda ca 170 miljoner kr vid nuvarande börskurs 50,70 kr). Därmed återstår drygt 75 miljoner utestående Lindab-aktier "på marknaden". Beräknar man Lindabs resultat per aktie utifrån 75 miljoner aktier blir resultatet per aktie drygt 6 kr år 2014 (med samma förutsättningar som ovan och 9% ränta på nettoskulden).

Frågan är om ev kommande strukturaffärer kan genomföras så att Lindabs resultatutveckling därigenom kan höjas till en högre nivå.

När Creades vd Stefan Charette pratar om att han ser potential med strukturaffärer för Lindab kan ju det innebära en uppstyckning i form av tex försäljning av något affärsområde. Men det kan även tex innebära att Lindab köper eller går samman med någon verksamhet som konkurrerar med något av Lindabs affärsområden, och att den verksamheten slås ihop med det Lindab-affärsområdet. Tillsammans blir det då en större enhet som kan få bättre förutsättningar för lönsamhet. (Och den större enheten kanske då senare kan knoppas av och bli ett separat börsbolag etc.)

Lindabs konkurrenter

De bolag som Lindab kan komma att göra strukturaffärer med kan finnas bland dem som Lindab nämner som konkurrenter i sin årsredovisning för 2011:

_"Bland bolagets konkurrenter finns bland andra:

• Ruukki
• Corus Panels and Profiles
• Marley
• Plannja
• Fläkt Woods
• Swegon
• Goldbeck
• Llentab"_

http://www.lindabgroup.com/Swedish/ir/rapporter/Documents/arsredovisning_11.pdf

Plannja ingår i stålbolaget SSAB (som har berörts i ett tidigare blogginlägg från 8 mars 2012: http://www.redeye.se/aktiebloggen/ssab/ssab-aktien-spekulativt-kopvard).

Swegon ingår i investmentbolaget Latour (där finansmannen Gustaf Douglas är huvudägare).

28 mars 2012 framkom en strukturaffär då Lindab köpte Plannjas paneltillverkning: http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1890026 Det var dock ingen jätteaffär. Den köpta verksamheten hade intäkter på ca 150 miljoner kr under 2011. Totalt hade Plannja intäkter på 1,3 miljarder kr under 2011 enl SSAB:s årsredovisning för 2011: http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/18/BA/DC/wkr0006.pdf Där framgår att Plannja gick med förlust både 2010 och 2011 även om förlusten minskade en hel del under 2011.

Enl SSAB:s årsredovisning har Plannja följande inriktning:

"Produktsortimentet utgörs av kompletta program för plan och profilerad byggplåt, plåttakpannor och takavvattningsprodukter samt väggelement av sandwichtyp."

Dvs Plannja verkar vara en direkt konkurrent med Lindabs affärsområde Building components. Undrar varför det bara var en liten del av Plannja som såldes till Lindab.

Swegon hade under 2011 intäkter på nästan 3 miljarder kr och en rörelsemarginal på goda 11,5%. Så här beskrivs Swegons inriktning i Latours årsredovisning för 2011:

Swegon utvecklar, tillverkar och marknadsför:

• energieffektiva luftbehandlingsaggregat
• vattenburna och luftburna klimatsystem
• kylmaskiner och värmepumpar
• flödeskontroll- och akustikprodukter
• holistiska system till alla typer av byggnader
• produkter för bostadsventilation

Dvs Swegon verkar främst ej vara en direkt konkurrent med Lindab, utan snarare skulle Swegon och Lindab komplettera varandra vid ett ev samgående.

Skulle Gustaf Douglas gå med på att slå ihop Lindab och Swegon till ett bolag? Ett upplägg skulle då kunna vara att Lindab köper Swegon, och så får Latour betalt i form av nya Lindab-aktier.

Douglas är dock en hård och smart affärsman så frågan är om det går att få till bra villkor för Lindabs aktieägare vid en sådan affär. Finnarna brukar dock gärna vilja göra strukturaffärer. Finska stålbolaget Rautaruukki (som använder namnet Ruukki i sin marknadsföring) har totalt nästan 12 000 anställda (jämfört med Lindabs ca 4 300). Statliga finska investmentbolaget Solidium är huvudägare i Rautaruukki med en ägarandel på 40%.

Rautaruukkis affärsområde Ruukki Construction verkar vara direkt konkurrent med Lindab. Så här beskrivs Ruukki Construction på Ruukkis hemsida http://www.ruukki.com/:

"Lifecycle- and energy-efficient steel structure solutions for commercial, office and industrial construction, single family homes, port and transport infrastructure construction."

Affärsområdet hade intäkter på 757 miljoner euro under 2011, vilket med dagens eurokurs på 8,809 kr blir 6,7 miljarder kr. Det är nästan exakt detsamma som Lindabs intäkter på 6,9 milarder kr 2011.

Produktmässigt beskriver Ruukki sitt produktområde "building solutions" (vilket väl utgörs av Ruukki Construction) enl följande:

"Steel frame structures, foundations, facade claddings, sandwich panels, low profile sheets, load-bearing sheets, lightweight purlins, steel roofs and external wall elements"

Dvs ev är intrycket att Ruukkis verksamhet snarast konkurrerar med Lindabs affärsområden Building components och Building systems, medan Ruukki ev ej verkar ha produkter som konkurrerar med Lindabs affärsområde Ventilation. Det skulle göra att en sammanslagning av Lindab och Ruukki Construction skulle komplettera varandra desto bättre.

Dessutom har Ruukki Construction skral lönsamhet med förluster de senaste tre åren (2009, 2010 och 2011) även om förlusten minskats väsentligt under 2011. Den skrala lönsamheten lär öka Ruukkis vilja att delta i strukturaffärer för att skapa bättre lönsamhet.

På sin hemsida nämner Ruukki bla Lindab som en av konkurrenterna till affärsområde Ruukki Construction:

• System suppliers such as Lindab and LLENTAB
• Steel frame suppliers such as Normek, Contiga and Polimex Mostostal
• Component suppliers such as Kingspan, Trimo, Lindab, Weckman Steel, Metall Profil, Balex Metal and Blachy Pruszynski
• Construction business of global steel companies
• Small, local companies
• Alternative construction materials

Förutom tänkbara strukturaffärer med SSAB (Plannja), Latour (Swegon) och Ruukki (Ruukki Construction), är även en strukturaffär med brittiska stålbolaget Corus en möjlighet som kanske underlättas av att Lindabs vd David Brodetsky själv är engelsman.

Corus är ju Storbritanniens stora stålbolag (jämförbart med SSAB för Sverige), och tydligen har Corus även verksamhet liknande Lindabs. Som nämnts ovan anges Corus Panels and Profiles som en konkurrent till Lindabs enl Lindabs senaste årsredovisning.

Corus är egentligen en sammanslagning som gjordes 1999 av British Steel och holländska Hoogovens. Corus blev därefter år 2007 uppköpt av indiska ståljätten Tata. Så nu heter Corus egentligen Tata Steel Europe som är Europas näst största stålbolag. Och Corus Panels and Profiles ingår numer i Tata Steel construction.

Panels and Profils produktsortiment omfattar följande:

"built up systems, insulated panels, structural roof decking and composite metal flooring"

http://www.tatasteelconstruction.com/en/about_us/panels_profiles/

Det verkar alltså konkurrera med Lindabs affärsområden Building systems och Building components.

En möjlighet är förstås att Creades vd Stefan Charette med kommande ev strukturaffärer för Lindab inkluderar att Creades kan försöka få någon konkurrent eller tex något riskkapitalbolag att köpa Lindab för en budkurs klart över nuvarande börskurs.

Lindabs q1-rapport

Nästa hållpunkt är 27 apr 2012 då Lindab presenterar sin resultatrapport för q1/2012. Obs att första kvartalet varje år är säsongsmässigt svagt för Lindab eftersom den allmänna byggaktiviteten är lägre under vinterhalvåret.

• Lindabs intäkter under q1/2011 (1,4 miljarder kr) utgjorde 20% av Lindabs intäkter under helåret 2011.
• Lindabs nettoresultat uppgick till -52 miljoner kr under q1/2011 jämfört med att nettoresultatet uppgick till 91 miljoner kr för helåret 2011.

Skillnader i första kvartalet mellan olika år kan bla påverkas av om vintern är kall eller mild vilket påverkar den allmänna byggaktiviteten.

Obs i det sammanhanget att Lindabs intäkter fördelar sig geografiskt enl följande:

• Norden: knappt 50% av Lindabs totala intäkter 2011
• Övriga Västeuropa: knappt 30%
• Östeuropa: drygt 20%
• Övriga länder: 3%

Dvs nästan hälften av intäkterna kommer från Norden där vintrarna brukar vara kalla och byggaktiviteten då är låg.

Obs för övrigt vad gäller intäktstillväxten per geografisk region ovan att Lindab under 2011 hade god tillväxt i Östeuropa (+10%) och Norden (+8,5%), men skral tillväxt i övriga Västeuropa (+1%) och i övriga länder (-20%).

Men rensat för om vintern varit kall eller mild blir det intressant att se om Lindab kan förbättra intäkter och resultat under q1/2012 jämfört med q1/2011, och vilka uttalanden bolaget gör om utsikterna för helåret 2012.

På tal om Lindabs geografiska närvaro är frågan om Creades skulle se möjligheter för Lindab att göra ett stort företagsköp i tex USA eller Sydamerika är Lindab i dagsläget i princip inte verkar ha någon försäljning. (Alternativt att Lindab satsar stort för att på egen hand försöka få stora intäkter från USA och/eller Sydamerika. Lindab har väl för länge sedan försökt etablera sig i USA utan större framgång.)

Lindabs bolagsstämma

9 maj 2012 är det dags för Lindabs bolagsstämma. Frågan är om Creades där kommer att försöka få in en eller flera personer som styrelseledamöter i Lindabs styrelse. Tidigare var ju investmentbolaget Ratos största aktieägare i Lindab och Ratos har sedan tidigare tre personer i Lindabs styrelse som totalt består av sju ledamöter.

Men sedan Creades har köpt fler Lindab-aktier enl ovan är nu alltså Creades största aktieägare i Lindab.

Enl Lindabs kallelse till Lindabs bolagsstämma jobbar Lindabs valberedning med att ta fram ett förslag till ny Lindab-styrelse mot bakgrund av att Creades nu blivit Lindabs största aktieägare. Så här står det i kallelsen:

"Valberedningen hade utarbetat ett förslag i rubricerade frågor vilket skulle offentliggöras i samband med utfärdande av kallelse till årsstämma. På grund av att det under mars månad 2012 skett en förändring bland större aktieägare i Lindab har Valberedningen återupptagit sitt arbete för att justera sitt förslag i nämnda frågor. De större beståndsdelarna i Valberedningens tidigare förslag kvarstår, men arbetet med att justera förslaget är ännu inte klart. Lindab kommer så snart ett fullständigt förslag föreligger att offentliggöra Valberedningens förslag."

http://hugin.info/1122/R/1599434/504690.pdf

Lindabs valberedning består bla av Ratos avgående vd Arne Karlsson.

- - -

Tillägg 4 apr 2012

En förändring av Creades portfölj sedan 29 feb 2012 är alltså att Creades har kraftigt ökat sitt innehav av Lindab-aktier.

En annan förändring är att Creades har minskat sitt innehav av aktier i bilåterförsäljaren och bilverkstadsbolaget Bilia.

Enl Creades siffror per 29 feb 2012 ägde Creades 1,3 miljoner Bilia-aktier. Som nämnt ovan var det då Creades sjätte största investering som utgjorde 5% av Creades portföljvärde.

9 mars 2012 kom besked om att Creades sålt knappt 190 000 Bilia-aktier och äger därefter ca 1,1 miljoner Bilia-aktier.

Vid nuvarande börskurs 129,25 kr för Bilia-aktien är Creades Bilia-innehav därmed värt ca 144 miljoner kr (jämfört med att Creades Bilia-innehav var värt 178 miljoner kr 29 feb 2012).

Det verkar alltså som att Bilia inte är ett prioriterat aktieinnehav för Creades, utan att Creades avser att sälja av innehavet helt så småningom.

Creades nuvarande Bilia-innehav på ca 1,1 miljoner Bilia-aktier innebär en ägarandel på 4-5% av Bilia.

- - -

Tillägg 10 apr 2012

Signaturen Dr.Avkastning (på Di.se:s aktieforum Börssnack) spekulerar i att Creades-storägarna Pan Capital och Noonday kommer att kräva på Creades bolagsstämma 20 apr 2012 att Creades styckas, dvs förenklat: att Creades tillgångar säljs ut och pengarna delas ut till Creades aktieägare.

http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2074502#msg13887954

- - -

Tillägg 17 apr 2012

Pressmeddelande från Pan Capital om bråk mellan Pan Capital och Sven Hagströmer:

http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1898015&source=

Pan Capital uppger sig där nu ha en ägarandel på 27% av Creades vilket därmed gör Pan Capital till Creades näst största aktieägare.

Däremot vill Creades största aktieägare Sven Hagströmer inte att Pan Capital ska få komma med i Creades styrelse, och Hagströmer vill inte heller gå med på några av Pan Capitals förslag såsom en likvidation av Creades eller utdelning av Creades aktieinnehav till Creades aktieägare.

Nu vill Pan Capital bla att Creades genomför ett inlösenprogram som ger Creades aktieägare rätt att lösa in en viss mängd Creades-aktier för en kursnivå motsvarande Creades substansvärde, dvs ett värde motsvarande Creades förmögenhet per aktie.

Creades-aktien hittills idag +1% till 131,50 kr (ca kl 9.40 tis 17 apr 2012).

- - -

Tillägg 20 apr 2012

Tydligen har Noonday sålt sitt aktieinnehav i Creades enl vad Sven Hagströmer uppger för Realtid.se i artikel fr 17 apr 2012: http://realtid.se/ArticlePages/201204/17/20120417130313_Realtid307/20120417130313_Realtid307.dbp.asp

I artikeln svarar Hagströmer på kritik från Pan Capitals vd Claes-Henrik Julander från artikel på Realtid.se tidigare 17 apr 2012: http://realtid.se/ArticlePages/201204/17/20120417092436_Realtid997/20120417092436_Realtid997.dbp.asp

Därtill artikel från 20 apr 2012 där Pan Capitals vd Claes-Henrik Julander kommenterar Creades extra bolagsstämma som hölls 20 apr 2012 om bla val av Creades styrelseledamöter: http://realtid.se/ArticlePages/201204/20/20120420163704_Realtid537/20120420163704_Realtid537.dbp.asp