Bunkrar upp med Xact Bear
2014-11-26 00:31, Edited at: 2014-12-02 06:05Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Börsen har stigit kraftigt. Läge att hoppa på tåget nu i hopp om fortsatt börsuppgång?
Nej, är uppfattningen här i bloggen.
Snarare innebär börsuppgången att vi har kommit närmare en stor börsnedgång.
Nyckeln är att ha tålamod (om man vill tjäna pengar på en börsnedgång).
Sämre konjunktur
Enl ett förenklat resonemang beror börsutvecklingen i ett land på hur landets konjunktur (bruttonationalprodukt, BNP) utvecklar sig.
Och flera tecken på att den svenska konjunkturen vacklar:
1) OECD-rapport
30-40 av världens länder är med i den Paris-baserade organisationen OECD (Organization for Economic Cooperation and Development):
http://sv.wikipedia.org/wiki/OECD
OECD brukar bla komma med seriösa rapporter om hur medlemsländernas konjunkturer väntas utvecklas, och råd om hur medlemsländerna ska agera för att få bästa möjliga ekonmiska utveckling osv.
Tex idag (tis 25 nov 2014) presenterade OECD en ny nästan 300-sidig rapport om världsekonomin och bla Sverige: http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/economics/oecd-economic-outlook-volume-2014-issue-2_eco_outlook-v2014-2-en#page4
Enl rapporten räknar OECD med följande BNP-utveckling för OECD-länderna under de närmaste åren:
2014: +1,8%
2015: +2,3%
2016: +2,6%
BNP definieras ju förenklat som det samlade värdet av alla sålda varor och tjänster inom en region under respektive period (exkl inflation).
Enl OECD-rapporten bla:
Overall, the global economy continues to run in low gear.
At 3% over the past 7 years, the pace of global growth is more than 1 percentage point below the 2000-07 period, and about 3/4 of a percentage point below the average of the 15 years prior to the financial crisis.
Dvs fritt översatt:
Enl OECD fortsätter världsekonomin att hanka sig fram i lågfart.
Under de senaste sju åren har världens BNP endast haft en tillväxttakt på 3% per år.
Det är en klart lägre tillväxttakt än en snittnivå på över 4% per år under åren 2000-2007.
Och det är även klart lägre än en snittnivå på ca 3,75% per år under de 15 åren före den globala finanskrisen 2008/2009.
Dessutom är OECD:s senaste prognoser ovan sämre än väntat.
Enl OECD:s rapport från i maj 2014 (dvs ett halvår tidigare) räknade organisationen med följande BNP-utveckling i OECD-länderna:
2014: +2,2%
2015: +2,8%
http://www.fjarmalaraduneyti.is/media/frettir/Economic-Outlook-May-2014.pdf
Och nu i nov 2014 är alltså förväntningarna följande:
2014: +1,8%
2015: +2,3%
2016: +2,6%
Det innebär följande prognosjusteringar under senaste halvåret:
2014: -0,4 procentenheter
2015: -0,5 procentenheter
För Sverige räknar OECD med följande BNP-utveckling de närmaste åren:
2014: +2,1%
2015: +2,8%
2016: +3,1%
Där hade OECD följande prognoser i maj 2014:
2014: +2,8%
2015: +3,1%
Dvs prognosjusteringar under detta halvår:
2014: -0,7 procentenheter
2015: -0,3 procentenheter
OECD-rapporten från maj 2014 är daterad 6 maj 2014.
Den dagen slutade Stockholmsbörsens storbolagsindex i drygt 1350.
Den nya OECD-rapporten från nov 2014 kom alltså idag tis 25 nov 2014 då OMXS30-indexet slutade i nästan 1470.
Dvs indexet är upp 8-9% under detta halvår, samtidigt som konjunkturutsikterna försämrats (åtminstone enl OECD) - både för OECD-länderna som helhet och för Sverige.
Hur går den ekvationen ihop?
2) LO-rapport
Och OECD är inte ensamna om sin mer negativa konjunktursyn.
Tex idag 25 nov 2014 kom även fackföreningen LO med en ny konjunkturrapport: http://www.lo.se/home/lo/res.nsf/vRes/lo_fakta_1366027478784_ekonomiska_utsikter_ht2014_pdf/$File/ekonomiska_utsikter_ht2014.pdf
Där gör LO följande prognoser (daterade 12 nov 2014) för Sveriges BNP-utveckling:
2014: +2,1%
2015: +2,1%
2016: +2,3%
Och det kan jämföras med LO:s tidigare prognoser (daterade 25 apr 2014):
2014: 2,5%
2015: 2,5%
Dvs LO:s prognosjusteringar ca det senaste halvåret:
2014: -0,4 procentenheter
2015: -0,4 procentenheter
3) Svenska bankers konjunkturutsikter för Sverige
Här i bloggen har finansmannen Mats Qviberg berörts vad gäller hans roll i HQ-härvan.
Säga vad man vill om honom, men han är ändå otvetydigt en av Sveriges absolut mest framgångsrikaste personer när det gäller aktieinvesteringar.
Bla om Mats Qvibergs förmögenhet enl tidigare blogginlägg från 14 nov 2014:
Han äger för sin del (inkl maka) bla 22% av investmentbolaget Öresund.
Öresund är värt totalt 3-4 miljarder kr på börsen, så Qvibergs ägarandel härav är alltså värd ca 700-800 miljoner kr.
Men därutöver har Qviberg även andra aktieinnehav.
...Inkl familj äger han drygt 2% av fastighetsbolaget Fabege.
Det aktieinnehavet är värt 300-400 miljoner kr.
...Inkl familj äger han även bla 10% av bilhandlarfirman Bilia.
Det aktieinnehavet är värt 500-600 miljoner kr.
...Och han äger ca 1% av skidanläggningsföretaget Skistar.
Det aktieinnehavet är värt nästan 40 miljoner kr.
Och:
(...) Qviberg verkar vara välbeställd med en beräknad förmögenhet på 1,5-2 miljarder kr enl ovan bla:
aktieinnehav i Öresund: 700-800 miljoner kr
aktieinnehav i Bilia: 500-600 miljoner kr
aktieinnehav i Fabege: 300-400 miljoner kr
aktieinnehav i Skistar: 40 miljoner kr
- - -
Summa 1,54-1,84 miljarder kr
Han har säkert en hel del tillgångar även därutöver.
Dock är aktieinnehaven ovan ev inkl familj, dvs tar man bara de aktieinnehav på honom själv är de ev värda mindre.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/hq/spekulativt-kop-hq-uppdatering-nr-2
Och man kan följa Qvibergs tankar på Twitter: https://twitter.com/matsqviberg
Där bla ett inlägg av Qviberg från 23 nov 2014:
Då blir det inte lika kul längre på våra börser.
6 års böruppgång kanske räcker för den här gången.
https://twitter.com/MatsQviberg/status/536655807505768448
Det han hänvisar till där är följande artikel från nyhetsbyrån TT (publicerad på tidningen Dagens Industris hemsida Di.se samma dag):
Banken: Kan bli svensk recession
Svensk ekonomi är inne i en svacka och det går inte att utesluta att vi är i recession under andra halvåret i år.
"Det är en mardröm för många företag", säger SEB:s chefekonom Robert Bergqvist.
http://www.di.se/artiklar/2014/11/23/banken-kan-bli-svensk-recession/
I artikeln uttalar sig bla även banken Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.
Det talas om att det kommer ny konjunkturstatistik för Sverige nu på fre 28 nov 2014 då preliminära siffror för BNP-utvecklingen under q3/2014 kommer att presenteras.
Isaksson nämner att Sveriges BNP-utveckling blev +0,7% i kvartalsktakt under q2/2014, men att det finns risk för en minussiffra för q3/2014.
Nordea räknar (sedan i okt 2014) med att Sverige kommer att ha en BNP-förändring på +2,0% under helåret 2014.
Men en minussiffra i q3/2014 kan göra att den prognosen måste nedjusteras.
Han sätter även frågetecken för om det kan bli en minussiffra i kvartalstakt för Sveriges BNP även i q4/2014.
I så fall innebär det definitionsmässigt att en "recession" (lågkonjunktur) har inletts i Sverige.
Enl artikeln har banken SEB för sin del en prognos om att Sveriges BNP-förändring kommer att uppgå till +2,3% under helåret 2014.
SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist pratar i artikeln om "ett stort mått av osäkerhet och åtskilliga vittnesmål om överkapacitet ute på företagen".
Han hoppas på bättre konjunktur framöver, men låter tveksam enl artikeln:
Han hoppas att en tydlig vändning uppåt kan få fäste de kommande åren, när vad han kallar en global balansräknings-recession har värkt ut sina åtta år efter finanskrisen 2008.
Men detta scenario är långt ifrån gjutet i sten.
"Vi är kanske inne i en period med varaktigt lägre tillväxt, som kommer bli väldigt tärande på våra politiska och sociala system framöver", säger Bergqvist.
http://www.di.se/artiklar/2014/11/23/banken-kan-bli-svensk-recession/
Och det lär i så fall även vara tärande på börskurserna!
Dvs om Mats Qviberg med sin fantastiska aktienäsa pratar om att sex års börsuppgång går mot sitt slut, kan det finnas skäl att ta fasta på det.
//Edit: Sveriges finansminister, socialdemokraten Magdalena Andersson, ser tydligen också negativt på konjunkturutvecklingen enl en artikel från nyhetsbyrån TT (återgiven av Dagens Industri):
Hon deppar ihop
BUDGETDRAMAT.
Ekonomin blir bara sämre säger finansministern.
Magdalena Andersson ser dystrare på ekonomin
Finansminister Magdalena Andersson (S) ser dystrare på det ekonomiska läget än när hon lade sin första budget för en månad sedan.
http://www.di.se/artiklar/2014/11/26/magdalena-andersson-ser-dystrare-pa-ekonomin/
Enl artikeln bla:
LO-ekonomerna har precis presenterat en dyster prognos om ekonomin.
De tror att arbetslösheten kommer att vara i stort sett lika hög om två år som i dag.
Även Magdalena Andersson pratar om negativ information som tillkommit sedan budgeten togs fram, främst från Europa.
"Vi har inte gjort någon ny prognos, men däremot kan jag ju konstatera att av de siffror som kommit in sedan dess är det mer på nedåt- än på uppåtsidan", säger hon.
//
Låga räntor
Även om konjunkturutsikterna försämrats enl ovan, så är en motverkande komponent att ränteläget är rekordlågt.
Räntan är ju en annan nyckelparameter i ekvationen för hur man beräknar en akties motiverade värde, förenklat:
A delat med (B minus C) = en akties motiverade börskurs
där bokstäverna står för följande:
A: ett börsnoterat bolags förväntade resultat per aktie under ett normalår
B: investerarnas avkastningskrav för att vilja köpa aktien
C: den förväntade årliga tillväxten i resultatet per aktie enl A
//Edit: Avkastningskravet definieras som investerarnas krav på totalavkastning från aktien, där totalavkastning normalt består av:
...aktiens kursförändring
...aktieutdelningar som utbetalas från bolaget till aktieägarna
//
B ovan utgörs i sin tur av:
D plus (E gånger F)
där dessa bokstäver står för:
D: den rådande riskfria räntenivån (tex räntan på svenska statsobligationer med en löptid på 10 år)
E: riskpremien för att investera i börsen som helhet, dvs; vilken årlig meravkastning (avkastning utöver den riskfria räntan) vill investerare ha för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet?
//Edit: Alternativ definition av E:
Vilken riskpremie kräver investerarna för att de ska tycka att det är
...ett lika bra alternativ att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet
...som att köpa statsobligationer?
//
F: aktiens "betavärde", dvs förenklat; hur konjunkturkänsligt börsbolaget är, tex
betavärde 1 = ett normal-konjunkturkänsligt bolag
betavärde 1,5-2 = ett konjunkturkänsligt bolag, tex industriföretag, stålbolag, gruvbolag, banker
betavärde 0,5-0,8 = ett konjunktur-okänsligt bolag, tex läkemedelsbolag, medicinteknik, livsmedel, tobak
Betavärdet kan beräknas matematiskt genom tex så kallad regressionsanalys: http://sv.wikipedia.org/wiki/Regressionsanalys
Då mäter man hur en akties börskurs har rört sig historiskt i förhållande till börsindex som helhet.
Om aktien stiger mycket mer än börsen som helhet i börsuppgångar, men faller mycket mer än börsen som helhet i börsnedgångar, kan det tolkas som att betavärdet ligger över 1 (dvs förenklat; att bolaget är konjunkturkänsligt).
Enl ovan alltså:
Investerarnas krav på meravkastning:
Krävd meravkastning för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet:
...E: den meravkastning aktieinvesterare kräver för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet, för att investerarna ska vara likgiltiga i valet mellan att köpa denna portfölj och att köpa statsobligationer.
Krävd meravkastning för att köpa en specifik aktie:
...E gånger F: den meravkastning aktieinvesterare kräver för att köpa en specifik aktie, för att investerarna ska vara likgiltiga i valet mellan att köpa denna aktie och att köpa statsobligationer
Investerarnas krav på totalavkastning:
...D + E: investerarnas totalavkastningskrav för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet, för att investerarna ska vara likgiltiga i valet mellan att köpa denna portfölj och att köpa statsobligationer.
...D + (E gånger F): investerarnas totalavkastningskrav för att köpa en specifik aktie, så att investerarna blir likgiltiga i valet mellan att köpa denna aktie respektive att köpa statsobligationer
Enl ovan definierades en akties motiverade börskurs enl följande:
A delat med (B minus C)
Och det är ju i sin tur detsamma som:
A gånger 1/(B minus C)
1/(B minus C) kan då definieras som en akties motiverade "p/e-tal".
Dvs aktiens motiverade p/e-tal ger svar på frågan; hur många gånger en normalårsvinst är det motiverat att en akties börskurs värderas till?
Enl formlerna ovan framgår därmed att en akties motiverade p/e-tal beror på:
B: investerarnas totalavkastningskrav för att köpa en specifik aktie
C: vilken resultattillväxt bolaget väntas ha
B definierades ju då som:
D + (E gånger F)
Och D var ju då den riskfria räntan (statsobligationsräntan).
Därmed framkommer alltså bla att ju lägre räntenivå (räntenivå för statsobligationer), desto högre motiverade p/e-tal för en aktie (och för börsen som helhet).
Dvs:
...Om D ökar så ökar B, och om B ökar så minskar 1/(B minus C).
...Men om D minskar så minskar B, och om B minskar så ökar 1/(B minus C).
Eller på ren svenska:
...Om statsobligationsräntan stiger, så ökar investerarnas avkastningskrav, och då minskar i sin tur aktiens motiverade p/e-tal.
...Men om statsobligationsräntan faller, så faller även investerarnas avkastningskrav. Och då ökar aktiens motiverade p/e-tal.
Allt annat lika borde därmed:
...stigande ränta leda till fallande börskurser
...men fallande ränta leda till stigande börskurser.
I själva verket är det nog mer komplicerat än så, eftersom tex
...Fallande ränta kan anses stimulera konjunkturen vilket i så fall höjer C (dvs bolagets förväntade årliga resultattillväxt).
...Stigande ränta kan anses bromsa konjunkturen vilket i så fall sänker C.
Det lär i så fall förstärka effekten på börskurserna av förändrad räntenivå.
Dessutom en ytterligare effekt av förändrade räntor:
...Lägre ränta innebär lägre räntekostnad för börsbolag med nettoskuld (räntebärande lån minus kassa). Det höjer i sin tur A, dvs det nettoresultat (resultat efter skatt) per aktie som ett börsbolag väntas generera under ett normalår.
...Men högre ränta innebär högre räntekostnad för börsbolag med nettoskuld. Det sänker i sin tur A.
Å andra sidan ev effekter åt andra hållet:
...Fallande ränta kan tolkas som en konsekvens av försämrad konjunktur, vilket i så fall sänker C (ett bolags förväntade årliga resultattillväxt).
...Stigande ränta kan tolkas som en konsekvens av stärkt konjunktur, vilket i så fall höjer C.
//Edit: Egentligen ska C inte påverkas av det rådande konjunkturläget, utan C ska ju vara den långsiktiga genomsnittliga årliga resultattillväxt ett bolag kan väntas prestera över en hel konjunkturcykel (dvs inkl högkonjunktur och lågkonjunktur över en sådan cykel).
Om det för stunden blir sämre eller bättre konjunktur ska ju då inte påverka C.
//
Rådande ränteläge och ränteutveckling i Sverige
För tex svenska statsobligationer gäller i skrivande stund att man för en sådan med en löptid på tio år bara får en ränta på 1,07% per år i tio års tid om man idag köper en sådan statsobligation: www.avanza.se/index/om-indexet.html/18995/10-ars-ranta
...För tex tre år sedan (dvs i nov 2011) låg samma räntenivå på 1,60%.
...Sedan sjönk det till under 1,20% i jun 2012.
...Steg till över 2,70% i sep 2013.
...Men därifrån har nivån fallit brant till nuvarande rekordlåga 1,07%.
Det kan alltså tolkas som en konsekvens av svag inflation vilket kan tolkas som en konsekvens av svag konjunktur.
Men samtidigt innebär det högre motiverat p/e-tal för börskurserna.
Statsobligationsräntan sätts ju på marknaden beroende på
...investerares efterfrågan på statsobligationer
...och det utbud av statsobligationer som svenska staten tillhandahåller.
Men statsobligationsräntan styrs i sin tur (åtminstone delvis) av svenska centralbankens ("riksbankens") så kallade styrränta (dvs förenklat; den ränta som banker kan låna pengar för hos riksbanken).
//Edit: Riksbanken själv kallar styrräntan för "reporänta":
Reporäntan är den ränta som bankerna kan låna eller placera till i Riksbanken på sju dagar.
http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Reporanta-tabell/
//
Styrräntans nivå sätts bla utifrån riksbankens mål att hålla inflationstakten i Sverige på normalnivån 2%.
//Edit: Inflation är alltså förenklat den genomsnittliga prisförändringen på alla varor och tjänster som säljs i Sverige.
//
En sådan inflationstakt (dvs 2% per år) ger enl riksbanken den långsiktigt bästa BNP-utvecklingen för Sverige.
...Ser inflationstakten ut att falla under målnivån, sänker riksbanken styrräntan för att stimulera den svenska konjunkturen så att inflationstakten stiger.
...Ser inflationstakten ut att falla över målnivån, höjer riksbanken styrräntan för att bromsa den svenska konjunkturen så att inflationstakten faller.
Riksbankens senaste reporänte-förändring var 29 okt 2014 då reporäntan sänktes med 0,25 procentenheter till den makalösa nivån noll procent (dvs från 0,25% till 0%)!
Innan dess var det 9 juli 2014 då nivån sänktes med 0,50 procentenheter (från 0,75% till 0,25%).
Innan dess var det 18 dec 2013 då nivån sänktes med 0,25 procentenheter (från 1,00% till 0,75%).
Dvs riksbankens förändringar av reporäntan på sistone:
18 dec 2013: -0,25 procentenheter (från 1,00% till 0,75%)
9 juli 2014: -0,50 procentenheter (från 0,75% till 0,25%)
29 okt 2014: -0,25 procentenheter (från 0,25% till 0%)
http://www.riksbank.se/sv/Rantor-och-valutakurser/Reporanta-tabell
Detta är alltså en helt makalöst låg räntenivå som är historiskt unik.
I sig borde det alltså innebära en kraftfull stimulans av börskurserna (även om den låga räntenivån alltså också kan tolkas som en konsekvens av försvagad konjunktur).
Ovan nämndes Mats Qviberg som en av Sveriges bäste aktieinvesterare.
En annan är Fredrik Lundberg.
Han är bla storägare i börsnoterade investmentbolaget Lundberg (som bla är stor ägare av fastigheter och delägare i fastighetsbolag).
...Per slutet av feb 2014 hade han en ägarandel på 55% av Lundberg: http://www.lundbergforetagen.se/archive/files/20888/Arsredovisning_2013.pdf.aspx
...Och Lundberg är värt hela 41 miljarder kr på börsen vid börskurs 329 kr: http://www.bloomberg.com/quote/LUNDB:SS
Dvs om hans ägarandel gäller än idag är hans ägarandel i Lundberg därmed värd hela 22 miljarder kr.
Och Fredrik Lundberg intervjuades i Dagens Industri 24 nov 2014: http://www.di.se/artiklar/2014/11/24/lundberg-eurosamarbetet-ett-misslyckande/
Där säger han bla följande:
Vi har ju aldrig varit med om nollränta förut.
Det är en onormal situation.
Allt annat lika innebär det att avkastningskraven på fastigheter går ned och priserna går upp, vilket förstås är positivt för den som äger fastigheter.
Men i vårt företag har vi i våra kalkyler inte räknat med att det här ränteläget ska bestå.
http://www.di.se/artiklar/2014/11/24/lundberg-eurosamarbetet-ett-misslyckande/
Dvs han indikerar att nuvarande rekordlåga ränteläge bara är tillfälligt, och att högre räntor är att vänta framöver.
//Edit: Samtidigt uttalar han sig i artikeln negativt om konjunkturen:
Finansmannen säger att tillväxten står och stampar i Europa.
Men trots dålig konjunktur och ev högre räntor framöver, anser han inte att börsen är övervärderad för närvarande:
Börsen känns rimligt värderad, särskilt om man jämför med andra placeringsmöjligheter.
Visst kan vi få kortare perioder med nedgångar men jag ser inget större börsfall i sikte.
Dessutom lurar lite bättre tider runt hörnet vilket bör ge företagen högre vinster.
//
Här i bloggen är dock uppfattningen att
...fortsatt skral konjunktur
...ett normaliserat ränteläge på högre nivå framöver
lär leda till lägre börskurser.
Sveriges räntenivå beror ju även på hur räntenivån utomlands utvecklar sig.
USA är ju världens största ekonomi och där är det tal om att amerikanska centralbanken "Fed" (Federal Reserve) kommer att börja höja sin styrränta under 2015.
//Edit: Dock bla tal om att det tidigare fanns förväntningar om att den styrräntan skulle börja höjas under våren 2015, fast det nu ev skjutits på framtiden till tex hösten 2015.
//
Feds styrränta ligger för närvarande på 0,25% per år.
Stigande utländska valutor
En effekt av att svenska riksbanken sänkt sin styrränta så lågt som till 0% gör att bla utländska investerare flyttar kapital från Sverige till andra länder för att få högre ränta där.
Och det leder i sin tur till att kronan faller i värde och utländska valutor stiger i värde mot kronan.
Det är i sin tur positivt för de svenska företag som tillverkar varor i Sverige och exporterar dem till utlandet.
Ju högre utländska valutakurser, desto mer får dessa svenska företag betalt för sina varor (mätt i svenska kronor).
...Och eftersom Sveriges ekonomi (och de svenska börsbolagen) till stor del är exportbaserade, brukar högre utländska valutor leda till börsuppgång.
...Men även riskerar starkare svensk krona därmed leda till börsnedgång.
Det finns även många börsbolag som både har tillverkning och försäljning av varor utomlands.
Även de gynnas av kronförsvagning eftersom det höjer dessa bolags intäkter och resultat mätt i kronor.
Det är alltså en ren omräkningseffekt (av samma antagna antal sålda varor).
Men bolag som tillverkar varor i Sverige och exporterar dem till utlandet, kan även antas sälja fler varor tack vare den försvagade svenska kronan (eftersom försvagad svensk krona innebär att svenska varor blir billigare räknat i utländsk valuta).
Dvs svenska bolag som gynnas av försvagad svensk krona (stärka utländska valutor):
1) bolag som har tillverkning i Sverige och export av dessa varor till utlandet (dvs chans till både fler sålda varor och högre pris i kronor per såld vara)
2) bolag som har tillverkning utomlands och försäljning av dessa varor utomlands (en "omräkningseffekt", dvs högre intäkter i kronor räknat på samma sålda antal varor)
Det blir alltså störst positiv effekt för bolag i kategori 1 ovan.
Men samtidigt gäller ju även det omvända:
...Dvs om kronan stärks, så är det bolag i kategori 1 som drabbas mest negativt.
...Men bolag i kategori 2 drabbas också negativt vid stärkt krona.
Hur har då kronan utvecklats på sistone?
De viktigaste valutorna för Sverige är ju euro och USA-dollar.
...Euron:
För tre år sedan (dvs i nov 2011) låg euron också högt i 9-9,50 kr.
Sedan föll den ner till 8,10-8,20 kr i aug 2012.
Men därifrån har euron stigit kraftigt igen till nuvarande nivå på 9,27 kr.
...USA-dollarn:
Låg för tre år sedan kring 7 kr.
Föll sedan till under 6,30 kr i feb 2013.
Bottnar även kring 6,30 kr under hösten 2013 och våren 2014.
Men sedan i mars 2014 har dollarn sedan stigit spikrakt till nuvarande nivå på 7,44 kr.
Euron har haft följande genomsnittliga nivåer under respektive period:
2012: 8,7053 kr
2013: 8,6494 kr (-1%)
2014 (jan-okt): 9,0558 (+5%)
Och nu står den i 9,2715 kr per tis 25 nov 2014 (dvs ytterligare +2% från snittnivån under jan-okt 2014).
USA-dollarns genomsnittliga nivåer per period (mot kronan):
2012: 6,7754 kr
2013: 6,5140 kr (-4%)
2014 (jan-okt): 6,7372 kr (+3%)
Och nu står den i 7,4304 kr per tis 25 nov 2014 (dvs ytterligare hela +10% från snittnivån jan-okt 2014).
Dvs under 2013 stärktes kronan mot både euron och dollarn (vilket borde varit negativt för börsen).
Men hittills under 2014 har kronan försvagats, särskilt mot dollarn.
Dvs det gynnar ju särskilt börsbolag som har hög andel varor som tillverkas i Sverige och exporteras till USA, men även börsbolag som har hög andel försäljning av varor i USA även om de ej tillverkas i Sverige.
Fallande oljepris
Kan det fallande oljepriset på sistone innebära en stimulans som får fart på världsekonomin?
Priset på Nordsjöolja ser ut att vara i en långsiktigt fallande trend i ett treårsdiagram: www.avanza.se/index/om-indexet.html/19005/olja
...Nivå kring 110 dollar per fat för tre år sedan (i slutet av 2011).
...Kraftiga svängningar i intervallet 90-130 dollar under 2012.
...Stabilisering kring 100-120 dollar fram till sommaren 2014.
...Därefter plötsligt nedförsbacke till 70-80 dollar nu i nov 2014.
Och därifrån viss återhämtning till rådande nivå kring 80 dollar.
Utveckling härifrån?
//Edit: En hållpunkt är tex att oljekartellen Opec tydligen ska ha möte tors 27 nov 2014 och bla besluta om hur länderna i kartellen ska göra med sin överenskommelse om att tillsammans inte producera mer än 30 miljoner fat olja per dag.
Risk för att Opec kommer att besluta om att höja detta "produktionstak" för att kompensera länderna för den fallande prisnivån?
Eller tvärtom chans att produktionstaket sänks för att höja prisnivån?
Dock har det väl varit tal om att Opec-ländernas disciplin att hålla respektive lands överenskomna produktionstak, inte är på topp (dvs att länderna pumpar upp mer olja än de kommit överens om i Opec).
Tillägg 28 nov 2014
Handelsbanken skriver (i en rapport från 28 nov 2014) att Opecs beslut att bibehålla produktionsnivån innebär att det kommer att bli ett utbudsöverskott på olja under första halvåret 2015.
Enl banken innebär detta att det nu inletts en ny epok för oljepriset, och att den tidigare epoken med 15 års stigande oljepris nu är över.
Dvs det verkar i så fall tyda på ett ytterligare fallande oljepris.
...Europa-oljan (Brent) i skrivande stund i 73 dollar per fat.
...USA-oljan (WTI) i 69 dollar per fat.
http://www.finanslinker.net/oil.html
Edit 2: En tolkning är att det kraftigt fallande oljepriset på sistone beror på svag efterfrågan på olja pga svag världskonjunktur.
På samma sätt kan det rådande låga ränteläget tolkas som en konsekvens av dålig konjunktur.
Dvs:
Positivt med lågt ränteläge eftersom det motiverar en högre värderingsnivå för aktier (än om ränteläget vore högre).
Negativt om låga räntor beror på dålig konjunktur. Världens centralbanker håller ju sina styrräntor låga för att inflationen är låg (den generella varuprisuppgången i ekonomin), och att inflationen är låg kan ju anses bero på svag varuefterfrågan - dvs dålig konjunktur.
Dvs tillsammans borde ju (förenklat) dessa två faktorer ta ut varandra, dvs att ett lågt ränteläge inte borde leda till högre börskurser:
...I och för sig gör lågt ränteläge i sig att en högre värderingsnivå för aktier är motiverad (allt annat lika).
...Men allt annat är inte lika som det låga ränteläget är ett symptom på svag efterfrågan (konjunktur), vilket i så fall lär sänka bolagens resultat per aktie framöver.
//
//Tillägg 27 nov 2014
Opec-mötet 27 nov 2014 resulterade i att Opec (åtminstone officiellt sett) valde att bibehålla produktionstaket på 30 miljoner fat olja per dag för Opec-länderna: www.avanza.se/placera/telegram/2014/11/27/opec-haller-produktionstak-oforandrat-naimi-ny.html
Beskedet fick oljepriset att falla ner mot 75 dollar per fat: http://www.di.se/artiklar/2014/11/27/opec-haller-produktionstakt-oforandrad/
Enl den artikeln bla:
Ett skäl till Opecs minskade inflytande är den ökade produktionen av skifferolja i framför allt USA.
Skifferolja är dock förhållandevis dyrt att producera och vissa bedömare tolkar Saudiarabiens ovilja att minska produktionen som ett sätta att driva amerikanska producenter ur marknaden.
//
Börsens historiska utveckling
Här i bloggen är uppfattningen att börsen - åtminstone vid något tillfälle under de kommande 4-5 åren - lär ligga väsentligt lägre än nuvarande nivå.
Argument för det:
...Skral konjunktur enl ovan.
...Att börsen ändå stigit till nya toppnivåer på sistone.
Dock i och för sig:
...Rekordlåg räntenivå.
Men frågan är om det bara är tillfälligt.
...Stärka utländska valutor.
...Oljepris som fallit.
Oavsett förutsättningar gäller historiskt att inga träd växer till himlen.
Dvs särskilt om börsen stigit kraftigt under lång tid, så lär en större börsnedgång komma förr eller senare.
Sedan vet man inte exakt i förväg vad exakt som kan komma att utlösa börsnedgången.
Tex fanns det väl under 2006 och en bit in på 2007 inga tydliga tecken på den jättenedgång som sedan skulle komma 2008 och 2009.
//Edit: Enl signaturen "Costa Smeralda" på Di.se:s aktieform Börssnack:
...Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 nådde toppnivån 1550 i mars år 2000.
...Föll sedan till en botten på 415 i okt 2002.
http://borssnack.di.se/?f=1&t=2238273#msg15206563
Enl tex Yahoo hade OMXS30
...en topp på 1500-1600 i mars 2000
...botten på 400-500 i sep 2002
Därefter bla:
...topp på drygt 1300 i juli 2007.
...botten på 500-600 i nov 2008.
https://uk.finance.yahoo.com/echarts?s=%5EOMX
//
Utveckling de senaste fem åren för OMXS30:
...För fem år sedan (dvs i slutet av 2009) låg indexet i 900-1000.
...Steg till toppar på 1100-1200 i jan och jun 2011.
//Edit: Dvs det kan tolkas som en varningssignal att indexet först slog "huvudet i taket" i jan 2011 för att sedan falla tillbaka och igen slå huvudet i samma tak i jun 2011.
//
...Nedgång till botten på 800-900 under hösten 2011 (i samband med "eurokrisen" i bla Grekland och Portugal).
...Därefter i princip rak uppgång till nuvarande toppnivå på 1400-1500.
Dvs det är som när det snöar kraftigt på ett hustak så kan det bildas ett "överhäng" som blir större och större tills allt rasar ner.
//Edit: Man kan även jämföra med att efter en lång börsuppgång kan en ev fortsatt uppgång mest vara "kedjebrevs-driven" snarare än att den faktiskt är motiverad.
Dvs kedjebrevs-driven; att folk köper aktier i hopp om fortsatt uppgång bara för att börsen tidigare stigit och i hopp om att någon annan senare ska vilja köpa aktier dyrare än jag själv köpt för (men utan att faktiskt fundera över om aktier egentligen är köpvärda eller ej).
När en börsuppgång varit kedjebrevs-driven ett tag, kommer givetvis en nedgång förr eller senare som ett brev på posten.
Jämför kedjebrev och pyramidspel:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kedjebrev
http://sv.wikipedia.org/wiki/Pyramidspel
//
Tex oroväckande att indexet nu i sep och okt 2014 hade en kraftig dipp från över 1420 ner till under 1250.
Dvs det var en börsnedgång på 12-13% på under en månads tid.
Men sedan dess har indexet återhämtat sig snabbt och till och med nått en ny toppnivå med en uppgång på 17-18% på en dryg månad (tom idag tis 25 nov 2014).
Verkar som att bottennivån under dippen blev 1246,56 för indexet 16 okt 2014: http://www.bloomberg.com/quote/OMX:IND/chart
Intressant att det tom var något under den indexnivå som rådde när pessimismfonden Xact Bear (som stiger i värde när börsen faller) började ges köprekommendation här i bloggen.
Xact Bear är ju en fond som förvaltas av Handelsbanken och förenklat innebär följande:
...När OMXS30-indexet är +1% under en börsdag så förändras värdet per Xact Bear-fondandel med -1,5%.
...När OMXS30-indexet är -1% under en börsdag så förändras värdet per Xact Bear-fondandel med +1,5%.
Nedan finns alla tidigare blogginlägg här i bloggen om Xact Bear.
De har alla inneburit att fonden fått rekommendationen "spekulativt köp".
Mer om rekommendationsskalan här i bloggen längst ned i detta blogginlägg.
Tex innebär rekommendationen "spekulativt köp" ej att den aktie (eller fond) som rekommenderas, kommer att stiga kraftigt i värde på kort sikt.
Rekommendationerna här i bloggen avser istället som utgångspunkt utvecklingen på flera års sikt.
Tex i detta blogginlägg är bedömningen att köp av Xact Bear vid nuvarande fondandelskurs (109,30 kr vid indexnivån 1467,36) innebär en god värdeökningspotential i förhållande till risknivån.
Dock innebär tillägget "spekulativt" köp att det är en rekommendation som är förknippad med en risknivå som ligger högre än normalt.
Det innebär i sin tur att man endast bör äga Xact Bear-andelar motsvarande en mindre del av en välspridd aktieportfölj (om man är normalt riskbenägen).
Är man mer än normalt riskbenägen, kan det förstås ändå vara rationellt att ha en stor andel Xact Bear-andelar i portföljen.
1) 8 aug 2013: Xact Bear i 150,00 kr vid indexnivån 1249,22 för OMXS30.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
//Edit: Dvs obs alltså att indexnivån då var högre än bottennivån 1246,56 som nåddes under dippen i okt 2014.
//
2) 2 okt 2013: Xact Bear i 147,50 kr vid indexnivån 1260,24.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-0
3) 21 nov 2013: Xact Bear i 142,40 kr vid indexnivån 1290,50.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/varning-borsintroduktioner
4) 20 dec 2013: Xact Bear i 140,60 kr vid indexnivån 1299,54.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/aktiestrategi
5) 27 dec 2013: Xact Bear i 135,30 kr vid indexnivån 1334,42.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/vad-talar-en-borsnedgang
6) 28 feb 2014: Xact Bear i 129,80 kr vid indexnivån 1369,13.
7) 3 mars 2014: Xact Bear i 133,45 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-1
8) 11 mars 2014: Xact Bear i 130,75 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/saab/xact-bear-saab-svedbergs
9) 20 mars 2014: Xact Bear i 130,60 kr vid indexnivån 1360,48.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/xact-bear-molnen-tornar-upp-sig
10) 24 apr 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1365,27.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/investor-gult-kort-seb
11) 5 maj 2014: Xact Bear i 125,20 kr vid indexnivån 1360,19.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-2
12) 16 maj 2014: Xact Bear i 121,05 kr vid indexnivån 1382,14
http://www.redeye.se/aktiebloggen/inga-tran-vaxer-till-himmelen
13) 25 maj 2014: Xact Bear i 119,80 kr vid indexnivån 1392,28.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/enorm-kinesisk-kreditbubbla
14) 30 maj 2014: Xact Bear i 118,45 kr vid indexnivån 1402,08.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/nu-kan-det-bara-bli-besvikelser
15) 4 juli 2014: Xact Bear i 118,45 kr vid indexnivån 1399,94.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/borsfesten-snart-slut
16) 27 aug 2014: Xact Bear i 118,75 kr vid indexnivån 1397,18.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/spekulativt-kop-xact-bear
17) 19 sep 2014: Xact Bear i 115,55 kr vid indexnivån 1421,48.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-3
//Edit: Det var samma dag som indexet nådde toppnivån 1424,22 för att sedan falla kraftigt till bottennivån 1246,56 som nåddes knappt en månad senare (dvs 16 okt 2014).
Ju mer jag tänker på det, desto mera otroligt känns det att hela den stabila bergsbestigning som skedde på börsen med en börsuppgång på 14%
...från indexnivån 1249,22 i det första blogginlägget från 8 aug 2013
...till toppen på 1424,22 under samma dag som blogginlägget från 19 sep 2014
...därefter mer än utraderades på mindre än en månad genom börsnedgången på 12-13% till bottennivån 1246,56 vilket nåddes 16 okt 2014.
Hela börsuppgången på 14% i mer än ett års tid (från 1249,22 till 1424,22) med all relaterad investeraroptimism osv hade alltså skett helt "i onödan" kan man säga.
Det kan ju sägas visa hur instabil börsen trots allt är och att det som bedömt finns ett "bubbel-element" i de höga värderingsnivåerna på börsen
Det i sig ökar sannolikheten för att liknande börsnedgångar kan hända igen framöver, och att det därmed är motiverat att äga pessimismfonder som Xact Bear i rådande börsklimat med den stora och långvariga börsuppgång som skett (bara man har tålamod att invänta stora börsnedgångar).
Bara det faktum att OMXS30-indexet föll till 1246,56 (dvs lägre än nivån 1249,22 i det första blogginlägget från 8 aug 2013) kan ju sägas ha gjort alla de 17 blogginläggen (tom den börsnedgången) motiverade.
Och i än högre grad de senare 16 blogginläggen osv eftersom indexnivån då var ännu högre innan börsfallet kom.
Nedgången lär så frön av ökat tvivel hos aktieinvesterare om börsen och dess värderingsnivå osv, vilket i sig ökar sannolikheten för börsnedgångar framöver (även om nedgången hittills har mer än återhämtat sig snabbt).
//
Och nu enl detta blogginlägg; ytterligare en gång rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear vid nuvarande förutsättningar:
18) 25 nov 2014: Xact Bear i 109,30 kr vid indexnivån 1467,36.
//Edit: Tidigare under dagen nådde indexet nya toppnivån 1467,97 (dvs nästan 18% högre än bottennivån 1246,56 i okt 2014).
//
...Om man köpt 100 st Xact Bear-andelar vid vart och ett av ovannämnda 18 tillfällen
...och fortfarande har kvar alla idag
så har man alltså i dagsläget 1 800 st Xact Bear-andelar värda 109,30 kr per st (dvs totalt 196 740 kr).
Det innebär i sin tur en värdeförändring på -15% (-34 475 kr) från det totala inköpspriset 231 215 kr.
Det har alltså inte varit en särskilt god affär.
Hade man istället köpt en aktieportfölj motsvarande börsindexet OMXS30 så hade ju den hittills haft en värdeökning på 17-18%.
Men nyckeln till framgång med Xact Bear är som nämnt att ha tålamod och invänta börsnedgång.
Tex när indexet under dippen i okt 2014 nådde bottennivån 1246,56 låg Xact Bear i 140 kr som högst.
De 1 700 Xact Bear-andelar man skulle ha köpt in tom dess (enl de tidigare blogginläggen) skulle då ha varit inköpta för en snittkurs på 129,58 kr per andel.
Dvs tom dess var
...indexet -0,2% (från 1249,22 i aug 2013 till 1246,56 i okt 2014)
...medan Xact Bear-portföljen skulle varit +8,0% (från en genomsnittlig inköpskurs på 129,58 kr till toppnivån 140 kr i okt 2014).
//Edit: Dock negativt att
...Xact Bear bara nådde upp till 140 kr vid en indexnedgång till 1246,56 i okt 2014
...fast Xact Bear låg i 150 kr vid indexnivån 1249,22 i aug 2013.
Dvs:
...trots att indexet låg 0,2% lägre i okt 2014 än i aug 2013
...så nådde inte Xact Bear-kursen högre, utan tvärtom hamnade den 6-7% lägre än i aug 2013.
Varför?
Verkar vara en nackdel med Handelsbanken-fonden Xact Bear att det kan bli så.
Helst vill man ju ha en fondandelskurs som rör sig helt proportionellt med indexet, dvs om indexet faller till en lägre nivå än tidigare så borde ju fondandelskursen ligga högre.
//
Enl tex tidigare blogginlägget från 19 sep 2014 (när Xact Bear låg i Xact Bear i 115,55 kr vid indexnivån 1421,48):
Man kan tex ha siktet inställt på följande (förenklat uttryckt):
...en sannolikhet på minst 50-60% för att OMXS30 som lägst kommer att nå åtminstone 1100-1200 någon gång inom 4-5 år
Det innebär en nedgång med ca 15-20% från dagens OMXS30-nivå kring 1420.
Och det skulle i sin tur innebära en uppgång med ca 20-30% för Xact Bear från nuvarande kursnivå 115-116 kr.
...en sannolikhet på minst 60-70% för att OMXS30 som lägst kommer att nå åtminstone 1200-1300 någon gång inom 4- 5 år
Det innebär en nedgång med ca 10-15% från dagens OMXS30-nivå kring 1420.
Och det skulle i sin tur innebära en uppgång med ca 15-20% för Xact Bear från nuvarande kursnivå 115-116 kr.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear-3
Det visade sig alltså åtminstone delvis inträffa snabbare än väntat!
Som nämnt nådde OMXS30-indexet en bottennivå på 1246,56 den 16 okt 2014 (dvs mindre än en månad senare).
Och i detta blogginlägg är uppfattningen att ovanstående riktmärken kvarstår även vid nuvarande indexnivå 1467,36.
Dvs:
...En sannolikhet på 50-60% för att indexet ska falla ner till 1100-1200 åtminstone någon gång under de närmaste 4-5 åren.
...En sannolikhet på 60-70% för att indexet återigen ska falla ner till 1200-1300 åtminstone någon gång under de närmaste 4-5 åren.
Är man då mera försiktigt lagd kan man sälja av hela Xact Bear-portföljen om indexet faller ner till intervallet 1200-1300 framöver.
Eller så kan man hoppas på högre vinst genom att försöka invänta att indexet faller ner till intervallet 1100-1200.
Som nämnt ovan är det dock inte säkert att indexet kommer att falla ner till dessa nivåer, men den "subjektiva" sannolikheten (dvs min personliga bedömning) lär enl ovan i alla fall innebära en sannolikhet på över 50% för detta.
Bara det faktum att indexet föll så kraftigt som ända ner till 1246,56 i okt 2014 är positivt för Xact Bear, eftersom det kan tolkas som att indexet börjat "mjukas upp" vilket underlättar för framtida nedgångar till åtminstone den nivå igen.
I så fall kan den kraftiga uppåtrekylen på sistone till nya rekordnivån 1467,97 under dagen idag tis 25 nov 2014 tolkas som en så kallad "dead cat's bounce" som ofta inträffar kort efter en kraftig nedgång, eftersom investerare då tycker att indexnivån verkar billig utan att tänka efter om nedgången faktiskt var motiverad.
OMXS30-indexet
OMXS30 består ju av de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen.
Respektive aktie ingår i indexet med
...en indexvikt motsvarande aktiens totala "börsvärde" (antalet utestående aktier av respektive aktieslag, gånger aktieslagets börskurs)
...som andel av alla OMXS30-aktiernas samlade börsvärde.
Vilka aktier är det då som ingår i indexet (och med vilka vikter)?
Per slutet av 3 nov 2014 såg det ut enl följande:
H&M: 12,16%
Nordea: 10,87%
Ericsson: 7,50%
Atlas Copco: 7,23%
Swedbank: 6,26%
Teliasonera: 6,26%
Handelsbanken: 6,22%
SEB: 5,82%
Assa Abloy: 3,90%
Volvo: 3,89%
Investor: 3,41%
SCA: 2,89%
Sandvik: 2,88%
ABB: 2,64%
Astraeneca: 2,26%
Alfa Laval: 1,80%
Electrolux: 1,79%
SKF: 1,75%
Skanska: 1,70%
Kinnevik: 1,56%
Swedish Match 1,36%
Tele 2: 1,13%
Getinge: 1,08%
Boliden: 0,94%
Lundin Petroleum: 0,94%
Securitas: 0,80%
MTG: 0,40%
SSAB: 0,37%
Nokia: 0,20%
http://www.nasdaqomx.com/digitalAssets/95/95786_omxs30.pdf
De dagliga kursförändringarna i bolagens aktiekurser påverkar alltså indexet med
...kursförändringen per bolag
gånger
...den vikt respektive bolag har i indexet.
Summan av dessa viktade kursförändringar blir alltså den sammantagna indexförändringen.
Att det bara är 29 st bolag med på listan ovan (fast det är 30 aktier som ingår i OMXS30-indexet) beror på att Atlas Copco är med i indexet med båda sina aktieslag (A och B) medan övriga bolag bara är inkluderade med ett aktieslag vardera.
Dvs båda Atlas Copcos aktieslag hör tydligen till de 30 mest handlade aktierna på Stockholmsbörsen.
Inget av de övriga bolagen hade mer än ett aktieslag var bland de 30 mest handlade aktierna på börsen.
Sedan kan man tex dela in ovannämnda bolag och vikter i olika branscher.
Tex:
Banker
De fyra storbankerna svarar tillsammans för nästan en tredjedel av hela indexet:
Nordea 10,87%
Swedbank 6,26%
Handelsbanken 6,22%
SEB 5,82%
Summa 29,17%
Och dessa banker har ju historiskt visat sig vara kraftigt konjunkturkänsliga med djupa kriser
...i början av 1990-talet
...och under 2008/2009
då flera av dem var på väg att gå omkull och bankaktierna rasade på börsen.
Industriföretag
Atlas Copco 7,23%
Assa Abloy 3,90%
Volvo 3,89%
SCA 2,89%
Sandvik 2,88%
ABB 2,64%
Alfa Laval 1,80%
Electrolux 1,79%
SKF 1,75%
SSAB 0,37%
Summa 29,14%
De tio industriföretagen i indexet svarar också för nästan en tredjedel av indexvärdet.
Och industriföretag är ju per definition konjunkturkänsliga.
(Ev tecken på rådande börsbubbla att de fyra bankerna tillsammans väger mer i indexet än de tio industriföretagen.)
Telekom, media
Ericsson: 7,50%
Teliasonera: 6,26%
Tele 2: 1,13%
MTG: 0,40%
Nokia: 0,20%
Summa 15,49%
Dvs de tre största branscherna i indexet:
banker 29,17%
industriföretag 29,14%
telekom, media 15,49%
Summa 73,80%
De tre branscherna svarar alltså för en dominerande del av indexet.
Man kan även tex se på hur mycket de fyra största bolagen i indexet svarar för tillsammans:
1. H&M: 12,16%
2. Nordea: 10,87%
Ericsson: 7,50%
Atlas Copco: 7,23%
Summa 37,76%
H&M och Nordea är ju två giganter i indexet och de enda bolagen med en vikt över 10% vardera.
Det gör det nästan motiverat att gå ner på bolagsnivå och se hur dessa bolag går och hur aktierna är värderade.
H&M
Ett klädföretag med egendesignade kläder positionerade med lågt pris och hög modegrad.
Kläderna säljs främst i H&M:s egna 3 000-4 000 butiker runt om i världen, generellt belägna i de bästa lägena i större städer och köpcentra.
//Edit: H&M har även försäljning av sina kläder via internet.
//
Kläderna marknadsförs intensivt via annonser med de bästa fotomodellerna.
//Edit: H&M har inga egna klädfabriker utan låter utomstående underleverantörer sy upp kläderna åt H&M (dock i nära samarbete).
Tex ur H&M:s årsredovisning för 2013:
H&M äger inga egna fabriker utan lägger ut tillverkningen av varorna på cirka 900 fristående leverantörer via H&M:s lokala produktionskontor
i främst Asien och Europa.
För att säkerställa kvaliteten på varorna och att tillverkningen sker under goda arbetsförhållanden sker ett nära samarbete med leverantörerna.
Produktionskontoren ansvarar för
...att ordern placeras hos rätt leverantör
...att varan tillverkas till rätt pris
...och är av god kvalitet
...levereras vid rätt tidpunkt
...samt kontrollerar att tillverkningen sker under goda arbetsförhållanden.
http://about.hm.com/content/dam/hm/about/documents/sv/Annual%20Report/Annual-Report-2013_sv.pdf
//
H&M:s ekonomiska utveckling de senaste kvartalen:
Intäkter:
q4 (sep-nov 2012): 33 miljarder kr
q1 (dec 2012-feb 2013): 28 miljarder kr
q2 (mars-maj 2013): 32 miljarder kr
q3 (jun-aug 2013): 32 miljarder kr
q4 (sep-nov 2013): 36 miljarder kr (+12%)
q1 (dec 2013-feb 2014): 32 miljarder kr (+13%)
q2 (mars-maj 2014): 38 miljarder kr (+20%)
q3 (jun-aug 2014): 39 miljarder kr (+21%)
Intäktsförändring exkl valutaeffekter:
q4 (sep-nov 2013): +13%
q1 (dec 2013-feb 2014): +12%
q2 (mars-maj 2014): +16%
q3 (jun-aug 2014): +16%
sep 2014: +8%
okt 2014: +14%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
q4 (sep-nov 2012): 20%
q1 (dec 2012-feb 2013): 11%
q2 (mars-maj 2013): 19%
q3 (jun-aug 2013): 18%
q4 (sep-nov 2013): 20%
q1 (dec 2013-feb 2014): 11%
q2 (mars-maj 2014): 20%
q3 (jun-aug 2014): 18%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
q4 (sep-nov 2012): 5,3 miljarder kr
q1 (dec 2012-feb 2013): 2,5 miljarder kr
q2 (mars-maj 2013): 4,7 miljarder kr
q3 (jun-aug 2013): 4,4 miljarder kr
q4 (sep-nov 2013): 5,6 miljarder kr (+6%)
q1 (dec 2013-feb 2014): 2,6 miljarder kr (+8%)
q2 (mars-maj 2014): 5,8 miljarder kr (+25%)
q3 (jun-aug 2014): 5,3 miljarder kr (+20%)
Nettoresultat per aktie:
q4 (sep-nov 2012): 3,19 kr
q1 (dec 2012-feb 2013): 1,49 kr
q2 (mars-maj 2013): 2,81 kr
q3 (jun-aug 2013): 2,68 kr
q4 (sep-nov 2013): 3,39 kr (+6%)
q1 (dec 2013-feb 2014): 1,60 kr (+7%)
q2 (mars-maj 2014): 3,51 kr (+25%)
q3 (jun-aug 2014): 3,20 kr (+19%)
Dvs H&M har fin medvind i intäkterna på sistone.
Resultatökningen har dock tagit mest fart de senaste par kvartalen.
Kvartalssiffrorna ovan innebär följande utveckling för H&M i årstakt (under senast rapporterade 12 mån):
Intäkter:
sep 2012-aug 2013: 125 miljarder kr
sep 2013-aug 2014: 145 miljarder kr (+17%)
Rörelsemarginal:
sep 2012-aug 2013: 17%
sep 2013-aug 2014: 17%
Nettoresultat:
sep 2012-aug 2013: 17 miljarder kr
sep 2013-aug 2014: 19 miljarder kr (+15%)
Nettoresultat per aktie:
sep 2012-aug 2013: 10,17 kr
sep 2013-aug 2014: 11,70 kr (+15%)
Dvs mycket starkt för ett så stort bolag att uppnå en så hög intäktstillväxt.
Och dessutom med oförändrad rörelsemarginal.
Men på sista raden hängde resultatökningen (+15%) inte riktigt med intäktsökningen (17%) vilket om något var lite negativt.
Det verkar bla ha att göra med att H&M drabbats av en något… [content has been truncated]