Bostadspriserna och inflationen

2009-02-14 16:26, Edited at: 2010-06-11 12:04

Jag träffade just en granne som drömmer om det stora klippet när de kommunalt ägda bostadsbolagen omvandlar till bostadsrätter.

Men detta är ju slut på nu, sa jag. Stockholms kommun har ju beslutat att sluta med dessa erbjudande.

- Nja det går så bra på bostadsmarknaden läser man i tidningarna., svarade grannen. Nu berättar mäklarna om att det är så mycket folk på visningarna igen.

Vi har haft många bubblor genom århundrandet. Men fråga om är i fall inte bostadsbubblan i Stockholms stad de sista tio åren är den största.

Bostadsrätterna i Stockholm stad har de senaste tio åren ökat i antal (observera antal, inte värde) från 18 procent till 55 procent av beståndet. Varje lägenhetensinnehavare som fick köpa loss sin bostad från det kommunal tjänade 1,25 miljoner per hushåll. Dessa pengar använde de till att köpa dyra villor, som steg onormalt i pris.

Det här berättade mäklaren Lars Engelbrekt på en bostadskväll på Nalen i Stockholm denna vecka.

Detta är en av anledningarna till bostadsbubblan.

Den andra anledningen berättade professor Hans Lindh om, samma kväll:

Det finns amerikanska forskare som konstaterat att fasighetspriserna i världen inte ökat något i värde.

Priserna har helt enkelt följt inflationen. Det har i hundra år kostat lika mycket att köpa sin bostad i förhållande till löne och valuta-kraft.

Utom sedan 1990. Det var ju då dåvarande riksbankschefen Paul Volkers (i dag medarbetare till president Obama) fick ner inflationen i USA och sedan som följd av detta i hela Europa och så i Sverige.

Samtidigt fortsatte bostäderna sin promenad uppåt i värde, trots att de skulle ha stannat där eftersom penningvärdet stod still.

Det vi ser nu är helt enkelt att bostäderna anpassar sig till det rätta penningvärdet.

- Det finns ingen chans att bostadspriserna kan öka om inte inflationen gör det, sa professor Hans Lindh.

Det var han eller någon annan debattör som sa att riksbankerna världen över och regeringarna (kort sagt politikerna) har inget annat att ta till en devalvering och därigenom skapa inflation. Nämligen att sänka räntan.

Sverige har devalverat 40 procent genom euron och thailändska bahten på tio år. Det har skett genom att Riksbanken sänkt räntan till 1 procent.

Min bloggkommentar:

Det finns ett axiom i nationalekonomin:

höjd ränta = landet får starkare valuta

sänkt ränta = landet får svagare valuta