Jag har fått frågan i rubriken.
För att man skall kunna pröva om ett ekonomiskt brott begåtts i eller mot ett företag krävs något förenklat tre grundvillkor.
1. Det måste vara en enskild person som utfört gärningen –inte en juridisk person (aktiebolag, stiftelse etc.)
2. Det skall vara en uppsåtlig handling – jag måste ha gjort det med flit och med kunskap om följderna av handlingen eller eventuella risker (Indirekt uppsåt).Ibland räcker det med slarv (oaktsamhet)
3. Gärningen skall resultera i förlust för någon och egen vinning eller vilseledande av motpart (bokföringsbrott/staten via skattemyndigheten)
De brott som kan var aktuella i interna företagsrelationer är bedrägeribrott, förskingringsbrott, trolöshetsbrott, brott mot borgenärer och bokföringsbrott. Speciallagstiftning finns också (insiderbrott m.m.)
Att ta emot eller besluta om bonus, lön och andra förmåner eller pensions- och belöningssystem kan i regel aldrig bli brott. Sedan ett par år tillbaka skall ju förutom styrelsen även aktieägarna godkänna förslagen på bolagsstämman när det gäller styrelsers och vd:s ersättningar.
När det gäller förvaltning av pensioner är det mera komplicerat. Det fordras säkert mycket mer än att en pensionsfond minskat ungefär i takt med börsindex på den del som placerats i aktier för att en vd där skall råka illa ut. Om staten eller styrelsen uttryckligt förbjudit en viss placeringsform kan fråga om trolöshet mot huvudman uppkomma. Med ett statligt förbud mot bonusar i statliga företag är en straffbarhetsribba satt – inga bonusar eller skenavtal som ersätter denna form skall få förekomma.
Polis och åklagare är alltid skyldiga att behandla alla brott de får kännedom om. Många blir snabbt avskrivna om man konstaterar att inget brott föreligger eller att gärningsmannen är okänd. Ett avskrivet ärende kan tas upp igen om nya fakta kommer fram. Fall där händelser fått pressuppmärksamhet har ju på det sättet kommit till polis och åklagares kännedom. I regel är det då riksåklagaren som självmant eller på anmälan från privatperson tittar närmare på om brott föreligger eller ej.
Ett färskt fall är ju AMF-pension och turerna kring styrelseordförande Göran Tunhammar och den pensionsberikade Christer Elmhagen. Har någon av dem fört styrelsen ( Wanja Lundby-Vedin m.fl.) och alla pensionssparare bakom ljuset och skott sig på det? Jag har inte sett att LO eller någon annan anmält händelsen eller att RÅ (riksåklagaren) ändå tagit upp frågan. Själv kan jag inte göra någon egen bedömning eftersom jag inte sett internutredningen.
En blogg om brott och straff kanske inte riktigt platsar på Redeye. Eftersom mitt sista yrke handlade om just detta område skulle jag kunna skriva mycket om det, men inser att jag får behålla resten av lagboken för mig själv tillsvidare.