SEB: mystik kring utdelning och kapitalbastillskott
2008-03-09 22:02, Edited at: 2011-03-11 05:33Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
SEB har inte sparat i lådorna. Vid första tecken på problemkrediter i banken måste kapitalbasen förstärkas.
Jag blev själv medveten om detta sedan jag läst en diskussion på internet mellan Financial Times stora kolumnnamn Martin Wolf och den svenske hedgeförvaltaren Kent Janer (Nektar Hedgefond, Brummer & Partner). Diskussionen ägde rum den 27-29 februari 2008 och har först nu uppmärksammats av finansblogg.com och sedan i tidskriften Affärsvärlden. Internet-adressen till diskussionen finns på finansblogg.com.
Kent Janer skriver om det allvarliga i att banker i hela världen just nu morkar sina förluster och att de istället för att försöka förstärka sin kapitalbas i någots fall till och med höjer utdelningen. Martin Wolf på Financial Times tror knappt det är sant. Han skriver:
"Mr Janers warning that banks might distribute dividents, before admitting the extent of their losses and then run to states for rescue is too plausible to be funny".
När jag inspirerad av ovanstående diskussion slår upp SEB:s årsredovisning för 2007 och dessutom bläddrar i tidningar från dagarna efter SEB presenterade sitt årsbokslut så uppmärksammar jag detta:
1) Utdelning till aktieägarna 4,5 miljarder kronor
2) Kapitaltillskott till banken från investerare för att komma upp till ny kapitaltäckningsgrad är lika mycket, 4,5 miljarder. SEB tar alltså in lika mycket i nytt kapitaltillskott som man delar ut till aktieägarna.
3) För att få in dessa 4,5 miljarderna tar SEB upp ett lån av ett antal investerare. Dessa investerare får sju procents ränta på lånet i tio år. Hela lånet skall betalas tillbaka år 2017.
Redan under 2008 blir det en räntekostnad på 315 miljoner. På tio år blir det över tre miljarder i räntekostnader. Och det endast för att kunna betala aktieägarna deras utdelning för ett verksamhetsår. SEB har aldrig i dess historia gjort sådana vinster som de senaste åren. Sverige har aldrig tidigare upplevt en sådan högkonjunktur. Men SEB har ingenting (!) i kistorna utan måste låna till utdelningen. Detta i kreditkrisens linda. Det säger val sig självt att nästa års utdelningen är i fara?
4) Dessutom skall 500 chefer med VD i spetsen ha 3 miljarder i bonus for verksamhetsåret 2007. Där har verkligen SEB varit urfräcka. Trots att flera AP-fonder begärt besked om spelreglerna bakom bonusbelönandet så kommer inget. Svenska folkets pensionsfonder som ar aktieägare i SEB nonchaleras fullständigt.
Bonusarna på 3 miljarder är inbakade i hela årets personalkostnader på femton miljarder.
1:a kvartalet 3,8 miljader (750 miljoner bonus ingår)
2:a kvartalet 3,8 miljarder (750 miljoner bonus ingår)
3:e kvartalet 3,6 miljarder (750 miljoner bonus ingår)
4:e kvartalet 3,8 miljader (750 miljoner bonus ingår)
Hur kunde ledningen för SEB banken veta redan i början av aret 2007 hur stora bonusarna skulle bli for resten av aret, eftersom man "klickat" ut dem perfekt redan från första kvartalet. (jämför kvartalsredovisningarna publicerade under året).
5) I samma årsredovisning där bonusen presenteras omtalas att SEB bara på sin ränteportfölj förlorade 2,5 miljarder kronor. Svenska analytiker räknade med en förlustnedskrivning på 10 miljarder. Det blev bara avskrivning på mellan 1-2 miljarder, trots att det meddelas i årsredovisningen att förlusterna är större. Rörelseresultatet belastas med halva nedskrivningsbeloppet, resten tas mot eget kapital.
6) Uppmärksamhet bör ägnas att vice riksbankschefen Lars Nyberg i Riksbankens senaste protokoll (26 februari 2008) påpekar att det nu inte bara är bostadssektorn i USA som har problem. Nu blir det nedskrivningar bankerna av lån till kommersiella fastighetssektorn.
7) SEB skall också uppmärksammas för att de i oktober köpte det engelska hedgefondsföretaget Key Asset Mangement. Ett företag med stor del skandinavisk personal som under 19 år gjort bra affärer men som nu liksom flera andra hedgefonds företag i UK är illa ute. Det har kommit flera oroande rapporter i tidningarna i så väl januari som februari 2008. Man får förmoda att övertagandet av företaget var helt nödvändigt för SEB. I annat fall skulle man ju inte dubblera sin exponering mot den farliga hedgefondssektorn i de svåra tider som är. Talet om att "ta marknadsdelar" klingar falskt. Eftersom personalen och tidigare ägarna var skandinaver är det väl SEB som står för lån som nu inte kan betalas. Allvarlig anklagelseförmodan, men eftersom SEB inte informerar är den ena gissningen lika bra som den andra.
8) USA:s stora banker har fått beröm för att de snabbt tog in nytt aktiekapital och därmed nya aktieägare (staterna China, Syd-Korea och flera arab-stater ar nya ägare).
Frågetecken måste sättas varför SEB höjer sin kapitalbas medels lån från hemliga investerare och dessutom till osedvanlig hög ränta.
Anledningen kan vara att Wallenbergs stiftelse och investmentföretag inte vill satta in pengar i aktiekapital. Risken är ju att det inte blir utdelning de närmaste åren. En nyemission minskar dessutom ut ägandet. Är det den nyss nämnda stiftelsen och investmentbolaget som står för bankens kapitalbastillskott, så blir det ett säkert kapitaltillskott lika så till investerarna under de närmaste aren. Vilka investerarna är håller banken hemligt. (Återigen den ena gissningen är lika bra som den andra).
Det är jag som gjort uträkningarna har ovan. I diskussionen i Financial Times nämns inte SEB eller någon annan svensk eller utländsk bank vid namn.
Jag avslutar med att citera hedgefondsdirektören Kent Janer:
"A back of the envelope calculation shows that a large part of the equity of the financial system has been wiped out, much more than has been reported. The market knows, the regulators know and the banks themselves certainly know that even though they are far from bankrupt, they are on average in truth operating at equity/capital adequacy ratios clearly below both legal requirements and sound banking practices".