Post entry

Nordic Mines: stigande guldpris

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Oro över den totala skuldsättningen i västvärldens ekonomier gör att behovet av \\"safe haven\\" ökar= guldpriset upp. Tilltron till papperspengar minskar då sedelpressarna i de stora västländerna går för fullt = inflation = Guldpriset upp. Om brytningskostnaderna och raffineringskostnaderna är någorlunda konstanta innebär det att varje uppgång i guldpriset är ren vinst för bolaget när väl brytning kommit igång.

1. Dagbrott ger normalt låga malmbrytningskostnader. Dagbrott kräver inte lika mycket specialanpassad utrustning för brytning och transport av malmen till malmkrossar och anrikningverk som en underjordsgruva behöver. Många typer av standardfordon/maskiner kan användas vilket ger låga anskaffningskostnader.

2. Duktig och erfaren företagsledning är Guld värt i ett gruvföretag och en av de viktigaste förutsättningarna för att få förtaget lönsamt. Det är en väsentlig skillnad på att leda ett prospekteringsbolag och ett metallproducerande gruvbolag. Frågan är om den nuvarande förtagsledningen besitter tillräcklig kompetens för den uppgiften. Det vanliga i gruvbranschen tycks annars vara att prospekteringsförtag överlåter/säljer brytningsrätten till ett större gruvbolag mot ersättning i pengar/aktier/royalties på mängden producerad metall.

3.Enligt Canadensiska källor har prospekteringsföretags geologer en tendens att överdriva malmfyndigheters storlek,utbredning och procentuella metallinnehåll. Om Nordic mines feasability studie håller måttet saknar jag kompetens att bedöma men med tanke på de brytningskostnader som presenterats så finns det en väl tilltagen säkerhetsmarginal när det gäller lönsamhetskalkylen.

4. Euron har minskat i värde i förhållade till USD och SEK vilket kan ge minskade uppstartskostnader för gruvan.

5. Prognosen för guldpriset är upp även om centralbanken i USA intervenerar för att hålla guldpriset lågt i dollar.

Högt värde på guldet i dollar indikerar för investerare att dollarn förlorar i trovärdighet.

6. Om guldet permanent lämnar kopplingen till dollarn, (vilket vi sett nu:Både guldpris och dollarvalutan har stigit i värde samtidigt),så kan vi få se en mycket snabb uppgång i guldpriset i dollar. Värdet på bolagets beräknade malmtillgångar kommer då att räknas upp i förhållande till guldpriset.

7. Guldpriset i Euro har senaste tiden radat upp "all time high" vilket ger en gynnsamt låg kostnadsstruktur för bolagets utgifter framöver om den trenden fortsätter eftersom Finland är med i Eurosamarbetet.

8. Bolagets aktier kan ses som en alternativ "inflationssäker" placering när volatiliteten i olika valutor ökar. Den senaste tidens börsnedgång har visat att guldproducerande gruvbolag behållit sin börskurs eller haft stigande börskurser. Förhållandet mellan guldpriset och börskursen på guldgruvbolag följer normalt varandra med en viss eftersläpning för börskurserna. Kurvor som speglar detta förhållande visar nu på ett trendbrott till börskursernas fördel. Börskurserna på guldgruvbolag stiger just nu snabbare än guldpriset skulle indikera.

9. Brytningsstart 2011 kan vara en fördel. Guldprisanalytiker tycks vara eniga om att guldpriset är i en stigande trend och bedömningarna av storleken på uppgången i guldpriset varierar mellan 1250-1650 USD/Oz vid årets slut, till otroliga 5000 USD/Oz om 5år. Prisvolatiliteten kommer att variera men mycket talar för att vi kan förvänta oss en trappstegsformad uppgångstrend med snabba häftiga uppgångar som avlöses av perioder då guldpriset ligger stilla. Avgörande för volatiliteten kommer att vara hur västländerna klarar av att hantera skuldkrisen, sedelpressarna och inflationen.

10. Med stigande guldpriser ökar möjligheterna att företaget köps upp av en större aktör med direkt erfarenhet av guldbrytning. Detta är normalförhållandet för ett prospekteringsföretag.

11. Gruvbrytningsföretag föredrar politiskt stabila länder att verka i. Frågan är om Finland/Sverige anses som attraktiva ur gruvföretagens synvinkel och om malmkroppen anses stor nog för ett köp.

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?