År 2010 var en stor besvikelse för bolagets aktieägare. Trots att bolaget säkrade en guldlicens i ett av de bättre guldområdena i världen - Nordöstra DRC, så gick aktien ner i källaren.
Varför? Måhanda hade den ändrade strategin, från “fokus på närtida kassaflöde” till “fokus på ett stort projekt i DRC” en negativ effekt.
Marknaden tyckte kanske att man slätade över en misslyckad satsning på “närtida kassaflöde genom trading och småskaig gruvbrytning” med ett osannolikt Joint Venture med det statliga gruvbolaget OKIMO. Plötsligt var Mineral Invest med i ett spel som endast varit förunnat de största gruvbolagen i världen såsom Rand Gold Ashanti Gold mm. Det är förståerligt att en och annan tvivlade, samtidigt som bolaget tvingades till extraordinära finansieringsutvägar för att kunna fortsätta verksamheten som en följd av kursraset.
Jag tror dock den huvudsakliga orsaken till raset var att en av de större ägarna Archelon, också noterat på Aktietorget, sålde ut stora delar av sitt innehav i Mineral Invest under 2010 för att rädda sitt eget bolag från konkurs. Archelons dotterbolag Balkan Resources AB gick ihop med Mineral Invest Sweden 2009 och namnändrades till Mineral Invest International AB och noterades på Aktietorget i September 2009. Archelon ägde då 40% av bolaget. I samband med att nyheten om licensen i DRC presenterades så säljer Archelon ut så mycket som var möjligt vilket gav exakt den effekt som bolaget inte ville se.
I dagsläget ser det annorlunda ut. Archelon har knappast några aktier kvar i bolaget och under Jonas Erikssons ledning så har en mycket kompetent styrelse och ledande beffatningshavare säkrats.
Vidare så har den senaste emssionen säkrat etablering av guldproduktion i ett noga utvalt område inom den erhållna licensen. Utmaningen ligger inte i att hitta guld på denna plats utan istället de tuffa omständigheterna som präglar tropisk miljö, regnskog och avsaknad av infrastruktur. Det ställs rigorösa krav på management på plats, specialister på guldproduktion ur flod och flodbäddar - så kallad dredging, experter på logistik i tropisk miljö samt säkerhetsexpertis. En mycket viktig förutsättning är lokalt stöd vilket man har genom omfattande support från den regional provinsen Oriental’s ledning. Min bedömning är att erforderligt management säkrats och kommer att leverera målsättning på utsatt tid.
En sak som underlättar mycket är att grannen Rand Gold har byggt en asfalterad väg från uganda till sin gruva som inom kort kommer gå i produktion. Man har reserver på 22 Moz och planerar att producera 2 Moz om året vilket motsvarar 2,8 miljarder dollar. Från Rand Golds gruva är det inte långt till Mineral Ivests licens och de planerar troligtvis att fortsätta med vägen till sitt område. Med vägen på plats är mycket vunnet i tid och pengar.
Det första målet är produktion från “river dredging” eller “flod muddring” på svenska. Principen är mycket enkel, man dammsuger bottensediment ned till fast berg och “vaskar” guldet via en gigantisk vaskränna - sluice. Genom sin ryske chefsgeolog är jag säker på att man anställt rysk expertis avseende dredging. Det är i princip bara ryssar, kineser och koreaner om sysslar med dredging på industriell nivå. Ryssar är dessutom tåliga i den tropiska miljön.
Med pengar, management och produktionsutrustning på plats går det inte att misslyckas. Jag är säker på att målen kommer att infrias. Jag antar en kapacitet på 300 ton om dagen och 1,5 gram guld per ton vilket skulle ge 450 gram, säj 500 gram per dag vilket ger 15 kg per månad. Antag att totala kostnader ligger på 15 kUSD per kg guld så kommer nettot vara 30kUSD per kilo eller 450 kUSD per månad som ger 5,4MUSD på åersbasis. Ett förisktigt P/E på 5 torde ge ett marknadsvärde om 65 MUSD eller 390 MSEK.
MII licens ligger direkt väster om Rand Gold licenser. RG var enligt uppgift intresserade av bolagets område och till och med ansåg att de geologiska förutsättningarna var bättre där. Man valde dock att förvärva Moto Golds område som var borrat mm för över 500 MUSD för några år sedan.
Delar av det kapital som Mineral Invest kommer att generera från dredgingen kommer att finansiera borrkampanjer över extremt intressanta områden med höga halter fritt guld. Det enda som behövs är borrkärnor och labbrapporter från akrediterat labb. Då kommer “bevisen” för guld i fast klyft. Kombinerat med geofysiska och geokemiska undersökningar kommer potentialen kunna belysas. Jag är säker på att resultaten initialt kommer att peka på en potential om över 5 Moz.
Min försikiga bedömning är att bolagets marknadsvärde kommer att ligga runt 1 miljard SEK vid årslutet men kanske ända upp till 2 miljarder vilket skulle ge en kurs mellan 5-10 sek per aktie. Mitt tips är 7,5 SEK per aktie till årskiftet.