Bluelake Mineral – Strategiska Milstolpar Väntar i Våren

2025-03-21 11:28

Bluelake Mineral har under det senaste året genomgått både framsteg och utmaningar i utvecklingen av sina gruvprojekt. Bolaget har erhållit en bearbetningskoncession för Levi, och inväntar beslut från norska kommun- och distriktsdepartementet för slutligt beslut gällande Joma-projektet. Samtidigt har ansökan om bearbetningskoncession för Stekenjokk avslagits, vilket har lett till en överklagandeprocess. Rönnbäcken projektet väntar på beslut för att klassas som strategiskt projekt från EU:s Critical Raw Materials Act (CRMA) .Utfallet av dessa processer kommer att ha en avgörande påverkan på bolagets framtida utveckling.

Ett av bolagets projekt är Gjersvik, en tidigare koppargruva i Norge med betydande potential för återupptagen verksamhet. Bluelake Mineral har erhållit tillståndet utvinningsrätt för Gjersvik, vilket är ett viktigt steg för att kunna återstarta gruvdriften. Gruvans strategiska läge i förhållande till Joma gör den särskilt intressant, eftersom en eventuell produktion i Gjersvik kan dra nytta av befintlig och planerad infrastruktur i regionen.

En annan central faktor för Bluelake Mineral är den kraftiga prisuppgången på metaller, särskilt koppar, som spelar en nyckelroll i den globala elektrifieringen och den gröna omställningen. Kopparpriset har stigit kraftigt till följd av ökad efterfrågan inom energi- och transportsektorn. Dessa marknadstrender skapar möjligheter för Bluelake Mineral – högre priser ökar projektens potentiella lönsamhet.

Samtidigt påverkas bolaget av utvecklingen inom EU:s råmaterialstrategi. EU:s Critical Raw Materials Act (CRMA), som trädde i kraft i maj 2024, syftar till att minska unionens beroende av Kina och andra tredjeländer för kritiska råvaror. En del av denna strategi innebär att vissa gruvprojekt kan få en strategisk status, vilket kan innebära snabbare tillståndsprocesser och ökade finansieringsmöjligheter. Bluelake Mineral är ett av de svenska bolag som ansökt om att få sitt projekt Rönnbäcken klassat som ett CRMA-projekt. Dock har EU-kommissionen mottagit 170 ansökningar, vilket har lett till att beslut i frågan skjutits fram till våren 2025, enligt branschsajten Metal Supply.

Den pågående globala omställningen mot förnybar energi och elektrifiering innebär en starkt växande efterfrågan på kritiska metaller, vilket ger Bluelake Mineral en möjlighet att kapitalisera på den positiva marknadsutvecklingen.

Joma - Strategiskt Läge och Kommande Steg

Joma-gruvan, belägen i Norge och ett av Bluelake Minerals huvudprojekt, fokuserar på utvinning av koppar och zink med planer på att återstarta gruvverksamheten. Projektet inkluderar en central anrikningsanläggning som ska hantera produktionen. Gruvans beräknade livslängd är 17 år, med en årlig produktionsvolym på 750 000 ton under de första åren tillsammans med Stekenjokk-Levi.

Gjersvik-fyndigheten, som ligger 24 km väster om Joma, har nyligen erhållit utvinningsrätt (motsvarar Sveriges bearbetningskoncenssion) ,och planeras fungera som ett viktigt satellitprojekt för Joma. Historiska data visar att Gjersvik innehåller betydande mineraltillgångar, uppskattade till 931 000 ton kända och indikerade tillgångar med koppar- och zinkhalter på 1,51 % respektive 1,21 %. har Gjersvik högre metallhalter än både Joma och Stekenjokk-Levi, vilket gör den extra attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv. Dessa höga halter stärker projektets lönsamhet och gör Gjersvik till en viktig del av bolagets långsiktiga strategi. Dess roll som resurs för Joma-projektet kan förlänga gruvans livslängd med upp till två år och ytterligare stärka projektets ekonomiska hållbarhet. Malm från Gjersvik planeras transporteras till Joma för anrikning, vilket gör att befintlig infrastruktur används effektivt.

Genom sitt norska dotterbolag Joma Gruver AS, har arbetats intensivt för att få en godkänd reguleringsplan för att återuppta gruvdriften vid Jomagruvan i Røyrvik kommun, Norge. Här är en sammanfattning av de viktigaste händelserna i denna process:

- I september 2021 meddelade Bluelake Mineral att man hade lämnat in ett tiotal kompletterande utredningar till Røyrvik kommun som en del av ansökan om sakbehandling av reguleringsplanen för Jomagruvan.

- Under 2022 överförde Røyrvik kommun all ärendehantering av reguleringsplanen för Jomagruvan till Grong kommun. Detta skedde efter att kommundirektören i Røyrvik kommun förklarade sig jävig på grund av nära koppling till det lokala renbetesdistriktet.

- I maj 2023 beslutade Røyrvik kommun att skicka den reviderade reguleringsplanen för Jomagruvan på en ny konsultationsrunda och offentlig granskning. Denna reviderade plan innehöll ändringar som att ta bort dagbrottet från planen och införa åtgärder relaterade till bullerreducering, krav på samarbete med rennäringen och ytterligare krav gällande trafiksäkerhet och vattenmiljö. Remisstiden avslutades den 26 juni 2023, vilket innebar att kommunstyrelsen i Røyrvik kunde fatta beslut om att anta reguleringsplanen i början av september samma år.

- Under 2024 beviljade Namdal Regionråd Joma Gruver ett bidrag om 400 000 NOK för finansiering av en regional och kumulativ konsekvensutredning av rennäringen. Regionrådet yrkade även att kommun- och distriktsdepartementet skulle godkänna reguleringsplanen för Jomagruvan.

- Trots att kommunfullmäktige i Røyrvik hade godkänt reguleringsplanen för gruvan, invände Sametinget mot detta beslut. Medlingsmöten hölls för att lösa konflikten, men dessa ledde inte till någon lösning. Därför hänsköts frågan till kommun- och distriktsdepartementet för slutligt avgörande

- Sammanfattningsvis har processen för att få en godkänd reguleringsplan för Jomagruvan varit komplex och innefattat flera utredningar, konsultationer och medlingsförsök. Trots framsteg som kommunens godkännande har invändningar från Sametinget och behovet av ytterligare utredningar lett till att ärendet nu ligger hos kommun- och distriktsdepartementet för slutligt beslut.

Ett slutligt beslut om reguleringsplanen för Joma-gruvan borde ha presenterats redan i september 2024, då processen enligt normala tidsramar inte bör ta längre än ett år. På grund av olika faktorer har beslutet dock försenats, och nu förväntas ett besked komma under Mars- April 2025. Detta blir en avgörande milstolpe för projektets fortsatta utveckling.

I en artikel publicerad i Namdalsavisa diskuterar Bjarne Håkon Hanssen, kommunikationsansvarig för Joma Gruver, de finansieringsbehov som krävs för att säkra de återstående tillstånden för gruvprojektet i Røyrvik. Han nämner att företaget behöver 70 miljoner norska kronor och är i positiv dialog med Innovasjon Norge om att finansiera hälften av beloppet. Hanssen framhåller också att om reguleringsplanen godkänns, kan de förvänta sig att det tar ungefär ett år innan de övriga tillstånden är på plats. Han ser en investeringsperiod på 12 till 18 månader, vilket innebär att gruvdriften kan vara igång om tre år med 300-400 arbetsplatser och en stor ekonomisk påverkan på Namdalen.

https://www.namdalsavisa.no/en-enorm-mulighet-for-royrvik-og-indre-namdal/o/5-121-1144323

Om Bluelake Mineral får godkännande för reguleringsplanen för Jomagruvan är det ett stort steg framåt för bolagets tillväxt och utveckling. När tillstånden är klara kan företaget börja fokusera på att ordna finansiering, förbereda tekniska detaljer och starta byggfasen. Detta lägger grunden för att produktionen kan komma igång inom tre år. Projektet förväntas skapa stora ekonomiska och sociala fördelar både lokalt och regionalt. Samtidigt stärker det Europas tillgång till viktiga råvaror som koppar. Gruvan är en central del av Bluelakes planer och spelar en viktig roll i den gröna omställningen, vilket gör projektet ännu mer värdefullt i längden.

När reguleringsplanen godkänns kan fokus läggas på att säkra finansiering och genomföra en grundlig Pre-Feasibility Study (PFS). Denna studie är avgörande för att analysera projektets potential och risker, samt för att fastställa de totala kostnaderna och intäkterna. En väl utförd PFS ger en tydligare och mer heltäckande bild av projektets genomförbarhet och lönsamhet.

Ofta krävs en PFS för att företag ska kunna få banklån eller annan finansiering inför produktionsstart. Genom att visa en tydlig ekonomisk plan kan Bluelake Mineral övertyga både långivare och investerare. Detta är extra viktigt för att kunna fortsätta utveckla Joma-projektet, till exempel med investeringar i anrikningsanläggningen och miljövänlig teknik.

Mineraliseringarna för Joma och Stekenjokk-Levi avses att brytas och anrikas som ett sammanhållet projekt med ett centralt anrikningsverk och deponi i Joma. Dessa 3 projekt kommer att generera en vinst efterskatt upp till 500 miljoner kr om året. Jag räknar med att Joma kommer att generera största delen av vinsten upp till 60 procent då stekenjokk-Levi planeras bryta under vintertid och transportera vidare metallerna till Jomas anrikningsverk. Vinsten Joma generar efterskatt uppskattas till 300 miljoner kr årligen. Vid ett P/E-tal på 10 och en årlig vinst på 300 miljoner kronor skulle bolagets börsvärde uppgå till 3 miljarder kronor. Med knappt 100 miljoner aktier i bolaget skulle aktiekursen vid fullskalig produktion uppskattas till cirka 30 kronor per aktie. (Baserat på råvarupriser från 2022)

Triggers för Joma är följande:

• Beslut om reguleringsplanen:- Norska kommun- och distriktsdepartementet förväntas fatta beslut om reguleringsplanen för Jomagruvan under mars-april 2025. Detta är en avgörande milstolpe för projektets fortsatta utveckling.
• Stort bidrag från Innovasjon Norge:- Företaget förväntas få ett bidrag på upp till 30 miljoner NOK från Innovasjon Norge, vilket troligtvis kommer att ske under andra kvartalet 2025. Detta bidrag är centralt för att finansiera projektet.
• Bidrag från Børgefjell Utvikling:- Bolaget mottog 2024 ett bidrag på 1 575 000 NOK från Børgefjell Utvikling och det finns möjligheter att erhålla ett liknande bidrag under 2025. Detta förväntas ske under våren eller sommaren.
• Start av PFS för Jomaprojektet:- Efter de ovanstående stegen planeras arbetet med att genomföra en Pre-Feasibility Study (PFS) för Joma, som är avgörande för att analysera projektets tekniska och ekonomiska möjligheter.
• Start av PEA för Gjersvik:- Slutligen förväntas en Preliminary Economic Assessment (PEA) för Gjersvik påbörjas, vilket är ett viktigt steg för att utvärdera potentialen i detta satellitprojekt.

Stekenjokk/Levi – Utmaningar och Möjligheter Framåt

Stekenjokk-Levi, beläget i Sverige, är ett av Bluelake Minerals viktiga gruvprojekt som fokuserar på utvinning av koppar, zink, bly, guld och silver. Projektet omfattar två fyndigheter, Stekenjokk och Levi, med uppskattade mineraltillgångar om totalt 11,8 miljoner ton.

Gruvdriften i Stekenjokk-Levi ska ske under vintermånaderna för att minska påverkan på rennäringen. Malmen från fyndigheterna ska skickas till Jomagruvans anrikningsanläggning i Norge, vilket effektiviserar infrastrukturen och minskar behovet av fler anläggningar.

Projektet kan skapa jobb och ekonomiska fördelar för regionen, samtidigt som Bluelake Mineral fokuserar på att balansera industriverksamhet med lokala intressen som rennäringen. Stekenjokk-Levi är därför en central del av bolagets långsiktiga strategi för hållbar gruvdrift.

Bolaget har stött på flera utmaningar i arbetet med att erhålla bearbetningskoncession för Stekenjokk-Levi-projektet i Sverige. Här är en sammanfattning av de viktigaste händelserna i denna process:

2 juni 2022: Vilhelmina Mineral AB, ett dotterbolag till Bluelake Mineral, erhöll Natura 2000-tillstånd för gruvverksamhet i Stekenjokk-Levi-området.

November 2022: Efter att beslutet överklagats och därefter dragits tillbaka av Vilhelmina södra sameby, fastställdes Natura 2000-tillståndet slutgiltigt av Mark- och miljödomstolen vid Umeå Tingsrätt.

Februari 2023: Bergsstaten beslutade att återuppta handläggningen av Vilhelmina Minerals ansökningar om bearbetningskoncessioner för Stekenjokk K nr 1 och Levi K nr 1.

April 2024: Efter 14 månaders handläggning översände Bergsstaten ärendet till Länsstyrelsen i Västerbotten för ny bedömning om bearbetningskoncession kunde tillstyrkas. ​

Augusti 2024: Länsstyrelsen i Västerbotten tillstyrkte ansökningarna om bearbetningskoncessioner för både Stekenjokk och Levi.

17 oktober 2024: Bergsstaten beslutade att bevilja bearbetningskoncession för Levi med en giltighetstid på 25 år. Samtidigt avslogs ansökan om bearbetningskoncession för Stekenjokk med motiveringen att mineraliseringen ansågs vara för lite undersökt och att malmbevisningen därför inte kunde godkännas.

November 2024: Bluelake Mineral kompletterade sin överklagan av Bergsstatens beslut rörande Stekenjokk. Bolaget anser att Bergsstaten redan tidigare godkänt malmbevisningen för Stekenjokk och att detta beslut, enligt förvaltningsrättsliga principer, inte kan ändras.

Processen för att erhålla bearbetningskoncessioner för Stekenjokk och Levi har varit omfattande och involverat flera myndigheter. I oktober 2024 meddelade Bergsstaten att bearbetningskoncessionen för Levi beviljats med en giltighetstid på 25 år. Samtidigt avslogs ansökan för Stekenjokk med motiveringen att mineraliseringen ansågs vara för lite undersökt, vilket innebar att malmbevisningen inte kunde godkännas. Bluelake Mineral har uttryckt att de anser att Bergsstaten tidigare godkänt malmbevisningen för Stekenjokk och att detta beslut inte borde ändras enligt förvaltningsrättsliga principer.

När ett beslut från regeringen fattas är det ännu inte kommunicerat, men sådana beslut kan ta upp till 1 år. Givet att gruvan innehåller strategiska råvaror, kan dock en snabbare handläggning och beslut från regeringen förväntas.

Stekenjokk-Levi planeras att brytas och anrikas som ett sammanhållet projekt med ett centralt anrikningsverk och deponi i Joma. Brytningen av Stekenjokk-Levi är tänkt att ske under vintertid, och de utvunna metallerna kommer att transporteras till Jomas anrikningsverk. Den årliga vinsten efter skatt uppskattas kunna uppgå till upp till 200 miljoner kronor. Med ett P/E-tal på 10 och en årlig vinst på 200 miljoner kronor skulle bolagets börsvärde kunna uppgå till 2 miljarder kronor. Med knappt 100 miljoner aktier i bolaget skulle aktiekursen vid fullskalig produktion i Stekenjokk-Levi kunna uppskattas till cirka 20 kronor per aktie. (Baserat på råvarupriser från 2022).

Triggers för Stekenjokk-Levi är följande:

• Beslut om överklagan av Stekenjokk-beslutet

· Bergsstaten avslog ansökan om bearbetningskoncession för Stekenjokk, vilket ledde till en överklagan av beslutet. Nu väntar bolaget på regeringens beslut som kan ändra Bergsstatens beslut och bevilja koncessionen. Detta beslut är avgörande och förväntas komma under 2025.

• Fullständigt godkännande av Levi-beslutet

· Bergsstaten har beviljat koncession för Levi med en giltighetstid på 25 år, men med vissa villkor kopplade till rennäringen. När dessa villkor hanteras framgångsrikt, kan projektet röra sig framåt mot planering och genomförande.

• Påbörja en PFS-studie

· När tillstånden är klara planeras en Pre-Feasibility Study (PFS) för att analysera projektets genomförbarhet, kostnader och intäkter samt för att skapa en stabil grund för att säkra finansiering och attrahera investerare.

Rönnbäcken -Viktig Försörjning av Kritiska Metaller

Rönnbäcken har tre giltiga bearbetningskoncessioner som täcker de tre mineraliseringarna i projektet, vilket stärker dess juridiska och operativa grund. Gruvan, beläget i Västerbotten, är en av Europas största kända outvecklade nickeltillgångar. Hittills har cirka 130 miljoner kronor investerats i projektet av andra bolag, främst i form av borrning och andra förberedande aktiviteter.

Mineraliseringen vid Rönnbäcken förväntas generera intäkter som är fördelade enligt följande: cirka 80 % nickel, 17 % järnmalm och 3 % kobolt. Projektet har potential att ge en betydande ekonomisk avkastning. Enligt bolagets Preliminary Economic Assessment (PEA) beräknas Rönnbäcken generera en årlig vinst efter skatt på mellan 1,5 och 4 miljarder kronor (150–400 MUSD) under en produktionsperiod på drygt 20 år med nickel priser på ca 22000 dollar pris.

Rönnbäcken är en unik och strategisk fyndighet med mineraler som nickel och kobolt, vilka räknas som kritiska råvaror för Europa. Projektet har stora möjligheter att bli inkluderat i EU:s Critical Raw Materials Act (CRMA), vilket skulle understryka dess betydelse. Enligt aktuell data konsumeras cirka 450 000 ton nickel per år i Europa, varav 90 % importeras och endast 50 000 ton produceras inom EU. Vid fullskalig produktion, med en kapacitet på 23 000 ton nickel per år, skulle Rönnbäcken kunna stå för över hälften av EU:s inhemska produktion av nickel. Detta gör projektet avgörande för att stärka Europas självförsörjning av viktiga råvaror.

Bluelake har ansökt om att inkludera Rönnbäcken i EU:s Critical Raw Materials Act (CRMA), och besked förväntas i slutet av mars 2025. Ett godkännande skulle inte bara stärka projektets position utan också ge bolaget en konkurrensfördel vid förhandlingar med potentiella investerare och samarbetspartners. Att bli en del av CRMA skulle öka projektets attraktivitet och skapa förutsättningar för strategiska samarbeten samt säkerställa finansieringen som krävs för att föra projektet framåt.

Strategisk Betydelse inom CRMA En inkludering av Rönnbäcken i CRMA skulle markant stärka dess strategiska värde. Det öppnar möjligheter till offentliga stödmedel och skapar en stabil grund för projektets långsiktiga hållbarhet, både ekonomiskt och politiskt. CRMA-status skulle inte bara innebära fördelar för Rönnbäcken som projekt utan också spela en viktig roll för EU:s gröna omställning genom att säkra tillgången till kritiska råvaror som nickel och kobolt. Dessa metaller är avgörande för EU:s industristrategier, och en inkludering skulle cementera Rönnbäckens roll som en nyckelresurs för Europas självförsörjning på dessa råvaror.

Projektet har en uppskattad livslängd på över 20 år, vilket gör det till en stabil källa för strategiska råvaror på lång sikt. Med de växande marknaderna för elektriska fordon och energilagring kan Rönnbäcken hjälpa till att driva Europas mål om ökad självförsörjning och minskat beroende av import av kritiska metaller.

Enligt information från EU-kommissionen inkom över 170 ansökningar om att bli klassificerade som "strategiska projekt" enligt EU:s Critical Raw Materials Act (CRMA). Av dessa avser 77 projekt utvinning av mineraler. Minst sex av dessa ansökningar gäller svenska projekt, inklusive LKAB:s gruva i Gällivare, Per Geijer-fyndigheten i Kiruna och industriparken i Luleå. Dessutom ingår planerna på en gruva i Norra Kärr vid Vättern bland de svenska ansökningarna.

Enligt uppgifter från Naturskyddsföreningen förväntas de första besluten fattas under våren 2025, möjligen redan i Mars.

Utifrån ett nickelpris på 22 000 USD per ton beräknas Rönnbäcken generera en årlig vinst efter skatt på mellan 1,5 och 4 miljarder kronor (150–400 MUSD). Med ett totalt antal aktier på 100 miljoner och ett PE-tal på 10 skulle projektet, vid fullskalig produktion, kunna ligga mellan 150 SEK och 400 SEK per aktie.

I ett annat scenario, med ett nickelpris på cirka 30 000 USD per ton, beräknas det fria kassaflödet efter skatt uppgå till mellan 2,5 miljarder- 4 miljarder kronor per år. Vid ett PE-tal på 10 skulle aktievärdet, baserat på ett totalt antal aktier på 100 miljoner, bli 250SEK – 400 SEK per aktie. 

Projektet tillskrivs i dagsläget ingen värdering på marknaden, vilket kan bero på låga nickel priser. Om projektet däremot skulle klassas som strategiskt projekt, skulle detta avsevärt förbättra bolagets förhandlingsposition eller möjligt försäljning av projektet. Med de imponerande ekonomiska siffrorna som grund skulle bolaget stå väl rustat för att attrahera investerare och partners, och därigenom maximera projektets potential och säkerställa dess genomförande. Detta skulle ge företaget en stark konkurrensfördel och skapa betydande möjligheter framöver.

Om bolaget väljer att sälja bort 90 % av projektet och behåller en ägarandel på 10 %, innebär det att bolagets andel av vinsten skulle bli 400 miljoner kronor vinst årligen efter skatt som högst. Aktien skulle värderas till 40 SEK per aktie utifrån dessa parametrar vid fullskalig produktion utifrån dagens antal aktier.

"Mina beräkningar utgår från ett nuvarande antal om 100 miljoner aktier i bolaget. Hur stora framtida utspädningar kan bli är däremot svårt att förutse, då det beror på flera faktorer såsom finansieringsbehov, kapitalanskaffningsstrategi och eventuella partnerskap”

• CRMA-beslut

Beslut om att inkludera Rönnbäcken i EU:s Critical Raw Materials Act (CRMA). Ett godkännande skulle stärka projektets position och attraktivitet på marknaden. Beslut i Mars 2025

• Partnerskap

Inledande av strategiska partnerskap för att säkra finansiering och resurser, vilket är en nyckel för projektets framåtskridande och genomförande. Väntar in CRMA för ett bättre förhandlingsläge.

• Påbörjan av miljöansökan

Processen för att ansöka om miljötillstånd kan inledas, vilket kräver att bolaget redan har säkrat partnerskap. Detta är ett viktigt steg för att uppfylla regulatoriska krav och säkerställa projektets hållbarhet.

Jämförelse

Jämförelse mellan Bluelake Minerals Joma-Stekenjokk-Levi och Viscaria-gruvan.

En kort jämförelse mellan bägge projekten. Värt att notera reguleringsplanen för Joma motsvarar Sveriges miljöansökan och anses vara ett av de mest krävande tillstånden att få inom norsk gruvnäring. Även om Viscaria ligger närmare produktion och har ett högre börsvärde, innebär detta att Bluelake har en större uppsida.

År 2020, när bearbetningskoncessionen för Viscaria beviljades, värderades projektet till 1,3 miljarder kronor. En rättvis värdering av Bluelake Minerals projekt, baserat på detta, skulle kunna sättas till cirka en tredjedel av detta belopp, vilket motsvarar ett börsvärde på ungefär 433 miljoner kronor för Bluelake.

Utvärdering av ekonomiska beräkningar och kompletterande insikter

Kassan per den 31 december 2024 uppgick till 4,5 miljoner kronor. Under samma period genomfördes en riktad emission till en styrelsemedlem, VD och andra investerare, vilket tillförde bolaget ytterligare 3,8 miljoner kronor i kapital. Större bidrag kan erhållas snart som kan stärka kassan ytterligare.

Här är metallpriserna som användes i det strategiska scenariot för PEA (Preliminary Economic Assessment) 2022 för Joma-Stekenjokk-Levi:

• Koppar: 8 620 USD/ton
• Zink: 3 692 USD/ton
• Bly: 2 002 USD/ton
• Guld: 1 659 USD/oz
• Silver: 20 USD/oz

Dagens metallpriser

• Koppar: Cirka 9 759 USD/ton
• Zink: Cirka 2 956 USD/ton
• Bly: Cirka 2 074 USD/ton
• Guld: Cirka 2 918 USD/oz
• Silver: Cirka 32,55 USD/oz

Procentuella förändringar i metallpriser

• Koppar: +13,2 %
• Zink: -19,9 %
• Bly: +3,6 %
• Guld: +75,8 %
• Silver: +62,8 %

Med de rådande metallpriserna förväntas vinsten för Joma-Stekenjokk-Levi öka med ytterligare 40 miljoner kronor per år, vilket skulle resultera i en årlig nettovinst på cirka 540 miljoner kronor efter skatt. Denna ökning beror delvis på att kopparpriserna har stigit, drivet av ökad efterfrågan från grön energi och elektrifiering. Dessutom spelar Kinas roll som världens största kopparkonsument en nyckelfaktor, där landets ekonomiska aktivitet och stimulanspaket bidrar till prisuppgången, samtidigt som ett lägre zinkpris har dämpat vinsten något. Zinkpriserna har fallit till följd av minskad efterfrågan från byggsektorn och industrin, särskilt i Kina. Dessutom har ett ökat utbud från vissa gruvor lett till ett överskott, vilket ytterligare pressat priserna. 

Värdering

Börskurs i skrivande stund är 1kr fördelat på 98 428 286 aktier vilket ger ett värde om knapp 100 000 000 kr.

En rimlig värdering av Bluelake Mineral i dagsläget, baserat på känd fakta kring mineraltillgångar, PEA-data och företagets presentationer, skulle befinna sig i storleksordningen 3–4 kronor per aktie, motsvarande cirka 300–400 miljoner kronor. Detta kan jämföras med det nuvarande marknadsvärdet på cirka 100 miljoner kronor. Denna värdering baserars på att bearbetningskoncessionerna för Levi och Stekenjokk är under behandling, samt att reguleringsplanen för Joma hanteras och att beslut kring CRMA inväntas.

Om alla dessa nyheter skulle landa positivt, bör ett miljardvärde reflekteras i aktiekursen, särskilt då förtroendet för Rönnbäcken-projektet skulle stärkas kraftigt. Reguleringsplanen för Joma är av så stor betydelse att det projektet också skulle behöva omvärderas för att bättre spegla dess potential. Ett börsvärde på 1 miljard kronor skulle motsvara en aktiekurs på 10 kronor, vilket framstår som fullt rimligt med tanke på potentialen hos de olika gruvprojekten.

Triggerlista

• CRMA-beslut
• Beslut om reguleringsplanen
• Uppdaterad Mangold-analys
• Stort bidrag från Innovasjon Norge
• Bidrag från Børgefjell Utvikling
• Påbörja en PFS-studie
• Start av PEA för Gjersvik
• Beslut om överklagan av Stekenjokk
• Partnerskap för Rönnbäcken

Bluelake Mineral visar en betydande potential som ännu inte fullt ut reflekteras i nuvarande börsvärde. Med de rådande metallpriserna och framgångsrika projektutvecklingar, såsom Joma, Levi och Stekenjokk, finns möjlighet till en avsevärd omvärdering. Nyckelfaktorer som CRMA-beslut, reguleringsplan och strategiska partnerskap kommer vara avgörande för att förverkliga denna potential.

Ett bolagsvärde på 1 miljard kronor, motsvarande en aktiekurs på 10 kronor, framstår som rimligt på medellång sikt givet de positiva scenarion som presenteras. Vidare stärker projektens robusthet och innovativa stöd, såsom bidrag från Innovasjon Norge, bolagets långsiktiga utsikter.

Med dessa förutsättningar kan Bluelake Mineral betraktas som en unik möjlighet på marknaden, med stor uppsida för investerare som ser potentialen i gruvprojekten och den globala efterfrågan på kritiska metaller.