Bluelake Mineral – Innehav av kritiska metaller

2024-01-03 13:44

Bluelake Mineral går nu in i en spännande fas i sina processer där man efter flera årsarbete närmar sig ett beslut kring bearbetningskoncession för Stekenjokk/Levi. Man har även efter ett långt och gediget arbete lyckats få igenom reguleringsplanen för Joma i kommunfullmäktige i norska Røyrvik kommun. Nu inväntar man medling som äger rum januari 2024. Utfallet är högintressant. Vidare kan förhandlingarna kring Rönnbäcken komma att presenteras inom kommande månader, då den är högaktuell med tanke på EU:s nya lagstiftning CRMA.

Bluelake Mineral innehar de tidigare gruvorna Joma och Stekenjokk/Levi samt fyndigheten Rönnbäcken där man arbetat hårt att få klara tillstånd, främst för Joma. Bolaget började först att förstärka kassan och valde att under våren ta in 19,8 mkr via en emission för att kunna ta tillståndsprocesserna framåt. Kort efter presenterade EU ett lagförslag om kritiska och stategiska råmaterial. Detta lagförslag innebär att alla länder inom EU måste ta sitt ansvar och utvinna mineraler och metaller för att EU ska kunna bli självförsörjande samt minska sitt beroende av mindre demokratiska länder så som Kina och Ryssland. Där har vi särskilt viktiga och strategiska mineraler, bl a koppar (Stekenjokk-Levi och Joma) samt nickel och kobolt (Rönbäcken). Lagförslaget godkändes senare av EU parlamentet i slutet av 2023 och förväntas bli gällande lag under våren 2024.

Bolaget har nu en kassa för att ta sina tillståndsprocesser vidare. Man valde att rekrytera en tidigare norsk minister som strategisk rådgivare och kommunikationsansvarig som har varit till stor hjälp för att ro i hamn tillståndet reguleringsplanen för Joma. Tillsammans med Joma Gruver som är norskt dotterbolag till Bluelake Mineral, har man nu tagit reguleringsplanen framåt. Politiker i Norge har besökt gruvan, en delegation från Arbeiderpartiet som har bestått av personer från närings-, transport, finans- och kommunutskotten. Besöket har skett samtidigt som Norge har lagt fram en ny mineralstrategi där Norge har som ambition att bli en ledande nation inom gruvnäringen. Planförslaget och reguleringsplanen för Joma Gruver är idag godkänd av kommunstyrelsen trots Sametingets invändning.

Bluelake Mineral valde även att genomföra en riktad nyemission till främst ett mindre antal norska investerare och entreprenörer baserade i Trøndelag fylke där man tog in ca 9 mkr. Detta är ett viktigt steg för bolaget, att få in långsiktiga och starka investerare är essentiellt för att inom en snar framtid kunna öppna Jomagruvan. Bolaget har malmbevisningen för Stekenjokk/Levi som är under behandling hos Bergstaten och förhandlingarna för bolagets gigantiska strategiska gruvprojekt Rönnbäcken fortsätter. 

CRMA

Den 16 mars 2023 hade EU-kommisionen presenterat ett förslag till lagstiftning gällande kritiska råvaror som idag kallas för CRMA. En forkortning till Critical Raw Material Act som är en ny EU lagstiftning som syftar till att skapa ökad grad av självförsörjning inom EU av vissa kritiska och strategiska råvaror och snabbare tillståndsprocesser för igångsättning av gruvor för utvinning av dessa inom EU. Norge omfattas av denna lagstiftning genom anslutningsavtal. Majoriteten av de kritiska metaller som idag importeras till EU kommer från odemokratiska stater där barnarbete med dåliga arbetsförhållanden tillåts, samtidigt som Europa har stora råvarutillgångar, i synnerhet i Sverige och Norden.

Förslaget som EU lade fram är nu godkänd och kommer att bli gällande lag under våren 2024. Länk nedan:

https://www.bluelakemineral.com/investerare/pressmeddelanden/?slug=eu-parlamentet-har-godkant-lagforslag-om-kritiska-och-strate-16091

Lagförslaget innehåller en lista över kritiska råvaror samt en förteckning över strategiska råvaror – råvaror som har en avgörande betydelse för tillverkning av viktig teknik för den gröna omställningen. Inom ramen för de strategiska och kritiska råvarorna hittar vi koppar, nickel och kobolt. Andra kritiska råvaror som finns med på EU:s lista är bland annat grafit, litium och sällsynta jordartsmetaller, den sistnämnda finns främst i norra Sverige

EU-kommissionen vill även utöka medlemsländernas kapacitet att utvinna kritiska råvaror på egen hand med bland annat förenklade tillståndsprocesser. Utvalda strategiska projekt kommer att få stöd genom tillgång till finansiering och kortare tidsramar för tillståndsprocesser.

För att ett projekt ska kunna få statusen Strategiskt projekt så måste projektägaren först skicka in en ansökan. Det kan göras så snart CRMA-lagen trätt i kraft och det kommer finnas vissa krav för att projektet ska kunna pekas ut som strategiskt. När det sedan är utpekat kommer det kunna få hjälp att hitta finansiering (förutom snabbspår genom tillståndsprocessen).

Vi är i ett tidigt stadie för detta lagförslag. Funktionen för denna ansökan är inte upprättad ännu, men kommer att hanteras av någon avdelning inom kommissionen. Vi kan inte utgå ifrån en tydlig tidsplan än, men bör kunna komma ut snart, förhoppningsvis under första kvartalet 2024. Här är bland annat koppar (Stekenjokk-Levi och Joma) samt nickel och kobolt (Rönbäcken) högaktuella att söka. Det innebär, snabbare tillståndsprocesser och trolig finansiellt stöd.

Joma

I Norge har vi Joma Gruvan som ligger i norska kommunen Røyrvik. Den ligger ungefär 70 km från Stekenjokk som ligger i västra Sverige. Gruvan är ett s k ”brown field-projekt”dvs en gruva som varit i produktion tidigare. Den drevs av Grong Gruber AS som under driftsperioden 1972 till 1998 där det i i perioden bröts ca 11,5 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 1,5 % Zn. Grong Gruber valde att stänga ner gruvan pga metallpriserna rasade i pris och gjorde gruvan olönsam. Jomafältet (exklusive Gjersvik) uppskattas enligt en ny beräkning av SRK innehålla en indikerad mineraltillgång om ca 6,0 miljoner ton med halter 1,00 % Cu och 1,66 % Zn, samt antagna mineraltillgångar om 1,2 miljoner ton med halter 1,2 % Cu och 0,7 % Zn (vid cut-off halt 50 USD/on).

Livslängden för ny gruvdrift beräknas uppgå till minst 17 år men det finns även möjlighet att nyttja Joma för anrikning av flera andra aktuella inte utvunna mineraliseringar i området och då förlänga livslängden ytterligare. Planen är att Joma och Stekenjokk-Levi kommer att brytas och anrikas som ett sammanhållet projekt med ett centralt anrikningsverk och deponi i Joma. Gruvan kan skapa uppemot 120 direkta jobb lokalt och ca 165 direkta jobb i regionen. Det totala antalet jobb, inklusive indirekta jobb hos underleverantörer, inom service och offentlig förvaltning, beräknas kunna uppgå till 2-3 gånger många. Joma- och Stekenjokk-Levigruvorna bedöms därmed kunna bli en motor för ekonomisk tillväxt och befolkningsutveckling i ett område med stadigt minskande invånarantal under senare decennier. Med koppar- och zinkpriser i ungefärlig nivå med dagens priser räknar man med att det fira kassaflödet efter skatt från gruvverksamheten kan ligga på ca 400-500 mkr (40-50 MUSD) per år enligt PEA (Joma, Stekenjokk.Levi).

Bild nedan

Det positiva här är att gruvorna innehåller väldigt mycket koppar och bör därför kunna klassas som strategiska projekt av EU inom CRMA. Beträffande koppar är det många som tror att priset kan komma att stå betydligt högre på sikt och då kan vinst /kassaflöde öka betydligt.

Koppar används främst för:

• Elektriska ledningar och kablar.
• Takmaterial som kopparplåt och koppararkitektur.
• Värmeväxlare och kylsystem.
• VVS-system som rör /rördelar pga dess motståndskraft mot korrision.
• Kretskort, transformater och elektriska motorer.
• Inte minst, fordonsindustrin som flygplan och bilar, särskilt i bromssystemet och kylsystemet.
• Anläggningar inom förnyelsebar energi som bl a vindkraft, solenergi, energilagring.

Reguleringsplan

Mycket av ledningens arbete tillsammans med bolagets rådgivare och kommunikationsansvarig har fokuserats på att äntligen få reguleringsplanen godkänd. Man har deltagit i möten med många olika parter så som bl a kommun, fylke, myndigheter, invånare, lokalt näringsliv, markägare och organisationer med koppling till rennäringen.

Detta har hänt:

-Bluelake Mineral arbetar via sitt norska dotterbolag Joma Gruver med tillståndsprocessen i Norge för genomförande av en planprocess och för att kunna få en godkänd reguleringsplan för den planerade gruvverksamheten i Joma i Røyrvik kommun. Formanskapet i Røyrvik den 22 augusti 2023 och kommunfullmäktige (norska kommunstyret) den 5 september 2023.

- Planförslaget har vid möte i i Røyrvik den 22 augusti i kommunstyrelsen (norska formanskapet) röstat för att godkänna förslaget.

- Vid möte i Røyrvik den 5 september har reguleringsplan godkänts med villkoret att en kompletterande regional och kumulativ konsekvensutredning för rennäringen ska genomföras innan dess att igångsättningsbesked meddelas för gruvan. Risken att gruvan stoppas genom kommunalt veto är nu helt borta.

- Kostnader för att genomföra utredningen ska i första hand finansieras av gruvbolaget, men som uppmuntras att ansöka om delfinansiering från berörda kommuner och Namdals regionfullmäktige.

- Bolaget kan nu börja arbetet med miljötillstånd (norska utslippstillatelse) och driftskoncession.

- Sametingets invändning är ännu inte dragen vilket leder till medling.

Väd händer nu?

Nu måste sametinget dra tillbaka invändningen mot reguleringsplanen. Därför har Røyrvik kommun tillsammans med det norska sametinget kallats medling som sker i regi av statsförvaltaren i Trøndelag fylke. Joma Gruver är inte kallad och deltar inte i medlingsprocessen. Arbetet med medlingen sker bara med kommunen och sametinget som parter och med statsförvaltaren som medlare. Syftet med denna medling är att skapa förutsättningar för att Sametinget ska dra tillbaka sin invändning mot reguleringsplanen som krävs innan reguleringsplanen kan vinna laga kraft. Om inte medlingen blir lyckad, går reguleringsplanen vidare till norska regeringen. Bra att veta är att norska staten är positiva till gruvor där Norge satsar på att bli en ledande gruvnation. Man har en ny mineralstrategi och Jomagruvan matchar dess uppsatta kriterier.

Planerad tidpunkt för medling är januari 2024. Medling kan bestå av ett eller flera möten. Den regionala och kumulativa konsekvensutredningen för rennäringen ska vara färdigställd i samband med medling för att kunna göra underlag för dessa diskussioner. Detta är upp till Røyrviks kommun att besluta som har påkallat medling.

Länk nedan gällande medlingen:

https://www.bluelakemineral.com/investerare/pressmeddelanden/?slug=uppdatering-av-status-for-gruvprojektet-i-joma-92699

Återstående tillstånd

• Ansökan om miljötillstånd (norska utslippstillatelse)
• Ansökan om driftskoncession (norska driftskonsesjon)
• Genomförande av regional och kumulativ konsekvensutredningen för rennäringen

Jag räknar med att man får på plats alla tillstånd inom två år. Sedan anlägga gruvan 12 månader för att sedan kunna komma igång med produktionen. Med CRMA på plats lär dessa tillstånd fortare.

Jag vill lyfta en tidning där Peter Hjorth, VD för Bluelake Mineral deltagit i en intervju och lyft bla Joma:

https://www.wsj.com/articles/mining-old-sites-can-be-a-shortcut-to-more-copper-for-the-energy-transition-22b3de5f?mod=Searchresults_pos1&page=1 WSJ har globalt 83,5 miljoner unika besökare varje månad, väldigt många i finansbranschen.

Stekenjokk/Levi 

Stekenjokk/Levi är ett brownfield-projekt likt Joma som har varit i produktion tidigare. För att få möjlighet att bryta malmen kommer det att krävas minimal påverkan på miljön och rennäring. För att åstadkomma detta planerar företaget att bryta malmen under mark och enbart vintertid, därefter frakta på vintervägar till Joma för bearbetning och deponi i Jomas gamla gruvgångar vilket minimerar påverkan för rennäringen. Vid gruvdrift i Stekenjokk kan uppemot 50 nya jobb skapas säsongsvis. I Stekenjokk-Levi bröts det av Boliden mellan 1976 och 1988 bröts sammanlagt ca 7 miljoner ton malm med en genomsnittlig halt av 1,5 % Cu och 3,5 % Zn. Stekenjokk-Levi innehåller, enligt en nyligen genomförd mineralresursberäkning av SRK Consulting, antagna mineraltillgångar på cirka 6,7 ​​miljoner ton med 0,9 % Cu, 2,7 % Zn, 0,6 % Pb, 55 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Stekenjokk och antagna mineraltillgångar på 5,1 miljoner ton med 1 % Cu, 1,5 % Zn, 0,1 % Pb, 22 Ag g/t och 0,2 g/t Au för Levi (vid cut-off på 60 USD/ton). Boliden valde att stänga gruvan pga låga metallpriset, man ansåg att gruvan inte var vinstbringande. Lite grafer på koppar och zinkpriser nedan:

Som vi ser här har kopparpriserna rusat och lär fortsätta upp i framtiden. Experter tror på högre kopparpris främst för elektrifieringen där batterier för elbilar innehåller tre till fyra gånger mer koppar än vad en bil med en förbränningsmotor behöver. Koppar är också världens tredje mest konsumerade metall. Koppar och zink priser med mer än 50 procent nedgång från dagens nivåer skulle ändå bringa vinst för Bluelakes projekt Joma och Stekenjokk. Men det är osannolikt att metallpriserna skulle störtdyka då metaller behövs som aldrig förr till den gröna omställningen.

Här nedan har vi zinkpriset som hållit sig på en bra nivå.

Som jag tidigare nämnt är planen att Joma och Stekenjokk-Levi kommer att brytas och anrikas som ett sammanhållet projekt med ett centralt anrikningsverk och deponi i Joma. Man beräknar en ett fritt kassaflöde efter skatt på ca 400-500 mkr (40-50 MUSD) per år med en livslängd på minst 17 år men som troligen kan förlängas. Vi har Levi som ligger i Vilhelmina kommun i Västerbotten. Stekenjokk Syd ligger både i Vilhelmina kommun i Västerbotten och i Strömsund kommun i Jämtland. Levi – berör bara länsstyrelsen i Västerbotten som 2019 beslutade att ett Natura 2000-tillstånd krävdes innan bearbetningskoncession kan tillstyrkas av länsstyrelsen i Västerbotten. Efter flera års arbete har bolaget äntligen fått Natura 2000-tillstånd för gruvdrift beviljats av länsstyrelsen i Västerbotten under 2022.

Vad händer nu?

Bluelake Mineral har på nytt s k ”malmbevisning” under behandling hos ansvarig myndighet Bergsstaten. Här hade man en förväntan att ett godkännande skulle ha kommit kort efter Natura- 2000 tillståndets godkännande främst för att malmbevisningen redan tidigare har godkänts av Bergsstaten. 

Malmbevisningen är en del av den bedömning som görs inom ramen för beslutet i ett ärende om bearbetningskoncession. Man kommer därför ta ställning till såväl malmbevisningen som övriga delar som ska bedömas i samband med att bergsstaten fattar beslut i ärendet.

Malmbevisningen bör komma i mål snart, förmodligen början av första kvartalet 2024. Därefter bör frågan om bearbetningskoncessionen på nytt skickas till remissinstansen länsstyrelsen i Västerbotten för tillstyrkan (länsstyrelsen i Jämtland har redan tillstyrkt tidigare). Västerbotten bör tillstyrka nu när Natura 2000 tillstånd är klart. Därefter kan Bergsstaten slutligt godkänna bearbetningskoncession.

Normalt godkänner Bergsstaten malmbevisning och sen tittar berörd länsstyrelse på om det finns några hinder för att godkänna bearbetningskoncession tex fråga om markanvändning. Men detta ärende har inte skötts normalt enligt mig där ärenden har gått fram och tillbaka mellan Bergsstaten och länsstyrelserna. 

Turordningen blir följande:

• Bergsstaten gör en uppdaterad s k ”malmbevisning” för att konstatera att det finns brytvärd mineralisering.
• Länsstyrelsen i Västerbotten tillstyrker förhoppningsvis därmed bearbetningskoncession för både Levi och Stekenjokk utan krav på ytterligare kompletteringar.
• Bergsstaten kan - baserat på tillstyrkta bearbetningskoncessioner för både Levi och Stekenjokk från både länsstyrelserna i både Västerbotten och Jämtland – äntligen och slutligen bevilja bearbetningskoncession

Ärendet brukar normalt ta ca 1 år att besluta. Nu har ärendet varit inne hos bergsstaten 1 år och några månader. Man har en ny bergmästare (högsta chef) i Bergstaten, chefsjurist, chefsgeolog, ansvarig för hantering av ärendet, gruvingenjör som har satt sig in i caset och gått igenom alla underlag för malmbevisning mycket noga. Kan vara en möjlig orsak till det långa handläggningstiden.

Framtidsscenario

Just nu finns det ca 83 miljoner aktier. Frågan är hur många aktier som behövs emitteras för att man ska kunna få samtliga tillstånd, men om optionerna löses in i vår så är det ytterligare ca 13 miljoner aktier. Totalt 96 miljoner aktier. Om Bluelake kan finansiera Joma och Stekenjokk-Levi gruvorna genom lån och nyemission i dotterbolaget, så kan bolaget förhoppningsvis undvika att emittera fler aktier. Då beror det på hur bolaget lyckas med den förhandlingen. Målet bör ändå vara att Bluelakes aktieägare ska kunna äga så stor del av det fria kassaflödet i Joma och Stekenjokk-Levi gruvorna efter full finansiering och anläggning av gruvorna.

Efter att alla tillstånd finns för etablering av Joma och Stekekjokk-Levi räknar jag med åtminstone 100 miljoner aktier i Bluelake. Sedan ska anläggning av gruvorna ske till en investeringskostnad av ca 1 miljard kr. Denna finansiering kan förhoppningsvis ske genom följande:

• Banklån 500 Miljoner kr.
• Emission av aktier till ett värde av 500 Miljoner kr i dotterbolaget Vilhelmina Mineral som äger Joma Gruver och Stekenjokk/Levi. (Ingen aktieutspädning i Bluelake Mineral).
• Eventuell offentlig finansiering kan tillkomma och förbättra kalkylen. 

För emission av aktier i Vilhelmina Mineral kommer Bluelake Mineral behöva släppa sitt majoritetsägande, lågt räknat, säg från 100 % till 10-15% plus att man kanske även har en royalty på kanske 1-2% av intäkterna. Detta betyder lite förenklat att man efter full finansiering och anlagd gruva vill ha minst ca 15% i utdelning till Bluelake Mineral av de vinster som Vilhelmina Mineral och Joma Gruver genererar framåt. Om tex kassaflöde och vinst är 40-50 MUSD per år blir det alltså 6-7,5 MUSD i utdelningar till Bluelake. Värdet på detta kassaflöde skulle kunna sättas till minst 10 gånger eller 60-75 MUSD eller 600 - 750 MSEK. Med 100 miljoner aktier blir det 6 - 7,5 kr per aktie. Dvs, ett ägande på ca 15 procent vid produktion kan aktien komma att kosta 7.5kr. (Joma, Stekenjokk/Levi exklusiv Rönnbäcken + bidrag)

Här valde jag räkna i min kalkyl väldigt lågt för att kunna visa potentialen för bägge projekten vid sämsta scenario. Min förhoppning är att Bluelake behåller ca 50 procent ägande till produktion.

Rönnbäcken

Rönnbäcken är en av Europas största kända outvecklade nickeltillgångar som ligger i Västerbotten. Gruvan har tre giltiga bearbetningskoncessioner som täcker de tre mineraliseringarna som utgör Rönnbäcken projektet. Brytning av mineraliseringarna i Rönnbäcken förväntas generera intäkter fördelade enligt följande, ca 80% nickel, 17% järnmalm och 3% kobolt. Utifrån bolagets PEA siffror beräknas Rönnbäcken göra en vinst efterskatt på 1,5 – 4 miljarder kr (150 – 400 MUSD) per år under drygt 20 år vid produktion. Rönnbäcken är en unik fyndighet med viktiga mineraler där nickel och kobolt räknas som strategiska råvaror. Det gör fyndigheten också till en strategisk projekt med stora chanser att få till CRMA som jag tidigare nämnt nya planförslaget från EU. Enligt den data som finns, konsumeras ca 450 000 ton nickel per år i Europa varav 90% importeras och 50 000 produceras inom Europa. Vid fullskalig produktion på 23 000 ton nickel per år skulle Rönnbäcken alltså kunna stå för halva EUs inhemska produktion.

Nickel används främst till följande:

• Rostfritt stål. Den ger stålet hållbarhet, vilket gör det användbart inom fordonsindustrin, köksredskap och konstruktion.
• Batterier inom el fordon.
• Elektroniska komponenter som kontakter, kablar och anslutningar.
• Kemiska processer som reaktorer.
• Flyg och rymd industrin pga dess hållfasthet. Används också i flygmotorer och raketmotorer.

För närvarande arbetar bolaget med att hitta partner/finansiering till en förstudie (PFS) och uppdaterad miljö- och social konsekvensbedömning (MKB) som beräknas att kosta upp mot 100 miljoner kr . Bluelake Mineral har inte de ekonomiska resurser eller organisation för att driva denna typen av projekt hela vägen in i mål utan det krävs en industriell och finansiell partner. Man har indikerat att det förs diskussioner med aktörer inom batterisektorn och om Bluelake får till en affärsuppgörelse då kan det förändra förutsättningarna för projektet ganska dramatiskt och till det positiva. Här har gruvan väldigt stor chans att få till bidrag från EU tillsammans med snabbare tillståndsprocesser (CRMA).

Rönnbäcken har färdiga koncenssioner och arbetar nu mot finansiering för miljöansökan. Man innehar kritiska metaller som gör hela projektet till ett strategisk projekt för EU. Ändå värderas gruvan i princip till 0 med potential att gå i vinst på 400 miljoner dollar per år. Idag har vi Copperstones enorma koppar gruva , Viscaria gruvan som har potential att gå i vinst på ungefär 400 miljoner kr/år, siffror från 2019 med kopparpriser strax under 6000dollar. Den gruvan med färdiga koncessioner värderas till närmare 2 miljarder kr. Varför Rönnbäcken värderas till 0 av marknaden är som en gåta för mig. Gruvans mineraler klassas som strategiska mineraler som har stor chans att få Europisk bidrag med snabbare tillståndsprocesser. Än så länge blundar marknaden för den potential detta gigantiska projekt har samt de förändrande förutsättningarna i och med CRMA. 

Olika myndigheter har själva uttalat sig om Rönnbäcken, här nedan kan ni se Svemins chef uttala sig om Rönnbäcken (minut 2.45)

https://se.linkedin.com/posts/svemin_crma-criticalrawmaterialsact-politik-activity-7140367210056675328-vNWp

Länkarna nedan har SGU uttalat sig positivt om Rönnbäcken:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/sverige-vill-sakra-egen-brytning-av-kobolt-storsta-fyndigheten-i-ronnbacken

https://omni.se/sverige-vill-sakra-egen-brytning-av-kobolt/a/l3b64y

Här nedan har vi en artikel från politico där Peter Hjorth deltagit i en intervju:

https://www.politico.eu/article/ronnback-mine-sweden-reindeer-herders-sami-green-energy-revolution-first-casualties/

 Sista sidan av artikeln skrevs följande:

’’In a phone call just before this article went to print, he hinted that the deal, which could be announced in the next couple of months, would reshape the project and it would be premature to judge it before the details were announced. Would it have less impact on the reindeer herders’ lands than the previous proposal? “Hopefully and probably,” was all he would offer’’.

Här nämns det i princip att vi väntar in en färdig deal inom kommande månader.

En möjlig scenario vid partnerskap kan vara någon sort variant likt earn-in där en part har en tillgång och en annan part kapital. Den part som har kapital tillskjuter kapital i steg för att utveckla projektet och kan då öka sitt ägande i steg.

Värdering + Kassan

Aktiekurs i skrivande stund ligger på 1.26 kr fördelat på ca 83 086 265 aktier vilket ger ett värde om 102,7 miljoner kr. 

Bluelake Minerals kassa uppgick till cirka 5,2 miljoner kr vid utgången av det tredje kvartalet. Man tog in ca 9,4 miljoner kronor under oktober 2023 genom en riktad emission till strategiska investerare, den totala kassan hamnar strax under 15mkr. Bolaget har cirka 13,9 miljoner utestående teckningsoptioner av serie TO3. Teckningsperioden löper mellan från den 15 april 2024 till och med den 26 april 2024. Teckningskursen uppgår till 1,20 kronor per aktie och bolaget kan maximalt tillföras cirka 16,7 miljoner kronor. Bolaget ska också säkra offentlig finansiering direkt i dotterbolaget Joma Gruver via bidrag och möjligen lån med fördelaktiga villkor. Dessa diskussioner förs med organisationer som Børgefjell Utvikling, Namskogan Utvikling, Innovasjon Norge och Trøndelag fylkeskommun.

Bolagets största aktieägare enligt senaste listan från FI är Peter Hjorth (VD) med ett ägande strax under 5 procent och sedan har vi Jonas Dahllöf (styrelseledamot) med 2.52 procent ägande. Den 1 December 2023 ökade vd sitt innehav med 110 000 aktier för 1.17kr st, en affär på 128 700 kronor. Styrelseledamoten ökade också sitt innehav samma datum med 202 960 aktier 1,19 kronor per aktie, en affär på 241 100 kronor. 

Bluelake Mineral är just nu ett väldigt undervärderat bolag som har potential till en stor uppvärdering i takt med en ökad uppmärksamhet där man har tre stora triggers runt hörnet. Man har idag en reguleringsplan i Norge som röstades igenom i kommunstyret, nu krävs det enbart att sametinget drar innsigelsen för att beslutet ska vinna laga i kraft. När det är gjort blir sannolikheten att det blir en gruva av Joma till 90 procent enligt mig. Främst pga en ny minerallag där Norge vill bli en ledande gruvnation samt att en reguleringsplan är det svåraste gruvtillståndet att få i landet.

Stekenjokk/Levi har bearbetningskoncenssionen/malmbevisningen under behandling. Med Europas nya planförslag för kritiska råvaror (CRMA) räknar jag med att bergstaten godkänner tillståndet.

Rönnbäcken väntar vi in en partner. Svårt att sia hur avtalet kan se ut, men det skulle göra projektet högintressant.

För att aktien ska kunna ligga på 3.6-4.4kr bör dessa stora nyheter trilla in. Alla 3 nyheter har stor chans att komma under första kvartalet. Börsvärdet blir då 299- 365 miljoner kr, vilket är rimligt om man lyckas ta tillståndsprocesserna framåt och vidare närmare mot gruvdrift.

Vad har bolaget på gång i närtid?

• Januari 2024 medling för reguleringsplanen i Joma. Förhoppningsvis dras invändning (”innsigelsen”) från sametingens sida in.
• Malmbevisning/bearbetningskoncenssionen för Stekenjokk/Levi
• Partner / finansiering till en förstudie ("PFS") och uppdaterad miljö- och social konsekvensbedömning ("MKB")
• Någon form av bidrag/stöd från nationell, regional och EU (CRMA) nivå
• Påbörja med miljöansökningarna för samtliga projekt

Bolaget har fått utstå långa förseningar med sina projekt som äntligen snart är i mål. Vi befinner oss just nu i ett drömläge där bolaget har tre gruvor där alla innehar kritiska råvaror, förmodligen rätt till att ansöka om CRMA. Jag är övertygad om att 2024 blir gruvornas år. Jag själv är aktieägare i bolaget och vill påminna alla mina läsare, detta är varken en köp eller sälj rekommendation, gör din egna undersökning och investera utifrån det.