Oljan och oljeaktierna var hetare än lavan från en vulkan för ett år sedan och mycket vatten har passerat under broarna sedan dess. Priset rusade iväg 2008 och har sedan rasat med 100 usd/fat - toppade på 147 Usd/fat - och det var nere på extremt låga 30 Usd/fat innan det vände uppåt igen och ligger ganska stabilt på lite drygt 50 Usd/fat. Upp som en raket och ner som en pannkaka.

Har oljan någon framtid ?

Världen har till dags dato producerat och konsumerat ungefär 1 biljon fat olja vilket även kan skrivas = 1 000 000 000 000 eller tusen miljarder fat. För detta århundradet så prognostiserar den amerikanska energijätten Chevron att det kommer att produceras dubbelt så mycket olja från dagens kända och framtidens än så länge okända reserver av konventionell olja. Man räknar också med att det kommer att produceras ännu mer med hjälp av okonventionell tung olja och från oljesanden. Chevron räknar med en ökning av energikonsumtionen fram till 2030 med 40-45 % främst då från olja, gas och kol.

Hur hittar man och hur räknar man då fram hur mycket olja det finns inom ett givet geografiskt område och vad är egentligen oljereserver ? Lite förenklat så går det till så här.

Oljereserver är all den olja som med fog kan antas upptagningsbar under normala omständigheter såväl operationellt som ekonomiskt och med hjälp av erkänd beprövad teknik. Fyra kriterier måste fastställas :

¤ Oljan ska vara upptäckt genom en eller flera s.k förberedande testbrunnar
¤ Det ska finnas ett återvinningsvärde med erkänd teknik
¤ Kommersiellt livskraftig
¤ Oljan ska finnas kvar i backen

Geologer men även tekniker och ingenjörer är yrkesgruppen som tar fram geologiska data över ett primärt oljeförande lager djupt ner i marken eller havet, med hjälp av bl.a 2D-seismik (ljudvågor), radarmätning från flygplan och andra höjder samt på marknivå och annan teknisk undersökning av markförhållandena. Eftersom det inte är möjligt med en okulär besiktning av marken under fötterna så är man helt i händerna på det tekniska och yrkesgruppens kompetens.Det finns alltså en stor osäkerhet i prognoserna man gör i det initiala stadiet. Insamlandet och bearbetningen av datan kan ta flera år om det är ett stort område och det första resultatet man får fram är vad man i branschen kallar Oil in Place = OIP. Oljan i backen.

Man delar först upp oljan i bevisade (proven) och obevisade (unproven). Dom obevisade delar man sedan upp i Troliga - Probable - och Möjliga - Possible - för att just belysa osäkerheten i mätningarna.

Vi säger att det finns 100 miljoner fat OIP enligt oljebolagets preliminära beräkningar och då gäller en vedertagen standard i branchen, SPE= Soceity of Petroleum Engineers, att ett oberoende oljekonsult/servicebolag gör en genomlysning av datan och sedan verifierar att datan och oljebolaget antaganden är korrekt. Sedan börjar man klassificera oljan efter sannolikhetsgrader för upptagningen av den samma enligt dessa principer.

Proven - Bevisade reserver - är sådana reserver som med största sannolikhet kan tas upp under normala omständigheter med beprövad teknik och med 90 % säkerhet . Detta kallas för 1P eller P90, inom branchen.

Probable - Troliga reserver - är sådana reserver som med stor sannolikhet kan tas upp med 50% säkerhet. Detta kallas för 2P eller P50, och är Bevisade samt Troliga reserver - Proven plus Probable -.

Possible - Möjliga reserver - är sådana reserver som endast har en sannolikhetsgrad på 10% att tas upp och kallas 3P eller P10, och innefattar 1P + 2P + 3P. Proven - Probable - Possible - .
Verifieringen och Klassificeringen måste göras så att alla inblandade får en bild om hur mycket olja som egentligen kan pumpas upp från ett fält.

Det analytiker sätter fokus på är 2P reserverna när man ska ge ett värde på oljebolagets reserver och sen finns det naturligtvis en massa andra omständigheter som påverkar ett bolags värde.
Var i världen oljan finns och vilken kvalité och hur politiskt stabilt landet är och andra geografiska och geologiska omständigheter påverkar i högsta grad bolagsvärdet.

I små upstreambolag är det just reserverna som påverkar bolagets värde i första hand och i stora producerande bolag är det just produktionen som är de viktiga och då är en DCF = Direct Cash Flow värdering ett bättre mått på bolagsvärdet. I små bolag får man istället räkna på vad reservena är värda i ett längre perspektiv genom det man kallar Net Present Value = Framtida avkastningsvärde.

Detta var en något förenklad beskrivning av hur det går till när man letar olja och vad reserver är samt hur man sen går till väga för att i ett senare skede börja pumpa upp det svarta guldet. Oljebolagen kommer att bli lavaheta igen påstår jag och favoriten från Kanada heter alltjämt Pearl exploration som har enormt fina reserver och mycket kraftigt undervärderat.

Turnarounden har redan börjat…

Kalles farsa