Det här blir min första blogg på sidan. Ska försöka att inte svamla för mycket och skriva något som i alla fall några kan finna intressant. Har som ni kanske sett plagierat Kalles farsas alias eftersom jag älskar hans bloggar och investeringstips. Därför följer jag nu i hans spår och försöker skriva något om den svarta pärlan.
Blackpearl är för tillfället en av mina största placeringar. När jag investerar gillar jag att försöka få så mycket kött på benen att jag vågar ta beslut som är baserade på mina kunskaper och efterforskningar och inte på analyser eller rekommendationer av andra . I fallet blackpearl har det blivit lite si och så med den biten och därför har jag som tiden gått försökt läsa på så mycket som möjligt om bolaget. Som kemiingenjör tyckte jag dessutom att det kunde vara kul att läsa in sig på hur oljeindustrin fungerar. Därför har jag förkovrat mig en del i oljelitteraturen och kommer i den här bloggen försöka dela med mig av min nyfunna kunskap.
Det första jag skulle vilja ta upp är kvalitén av oljan som Blackpearl (kommer) pumpa upp. I fallet blackpearl vet de flesta att det rör sig om ett tungoljebolag. Vad det menas med i praktiken är att oljan som de utvinner har en hög densitet. Ett vanligt mått för att bestämma en oljas densitet är API gravity (American Petroleum Institute gravity). Vatten har ett API på 10. En vätska med ett lägre API än 10 sjunker i vatten och en vätska med ett API på mer än 10 flyter således.
Konventionell lättolja har ett API på över 30. Där ett API på runt 40-45 generar de absolut högsta priserna. Tungolja har ett API som är lägre än 22 och har en sammansättning av tyngre och längre kolväten som gör att raffineringsprocessen blir mer omfattande. Vanligtvis är det också så att en olja med högt API generar en större andel åtråvärda produkter som bensin, flygbränsle m.m. Därför inbringar en tung olja lägre pris än en lätt olja.
Blackpearls core fält ser ut så här:
Mooney: API på 16.
Onion Lake: API på 11.
Blackrod: API på 9.
Alltså är Blackpearls tillgångar mycket tunga. Speciellt Blackrod, som är den största förhoppningen, har en mycket tung olja som alltså inte ens flyter i vatten. Blackrod har ett stort Bitumen (asfalt) innehåll och det ska till en hel del raffinering innan en önskvärd produkt uppnås. När jag såg detta blev jag personligen förvånad eftersom jag hela tiden har trott att det faktiskt är tungolja som ska upp ur Blackrod och inte oljesand (även fast Blackrod ligger inom det stora oljasands fältet). Men med ett så lågt API är det väl mer oljesand än olja?
Oljesand är annars en ganska besvärlig produkt som kräver en hel del bearbetning för att få upp ur backen. Vanligast är att man värmer oljan genom att tillföra stora mängder vattenånga och på så sätt minskar viskositeten av oljan. En rolig anekdot är att det på slutet av 50-talet fanns långt gångna planer på att utvinna oljan ur oljesand genom att sänka ner en mindre kärnvapenladdning i backen. Den otroliga mängd energi som alstrades från denna skulle gå över i värme och på så sätt “smälta” oljesanden. Sedan var det bara att pumpa upp oljan på vanligt vis. Kärnvapenmotståndarna fick dock säga sitt och så blev det aldrig av.
Ju tyngre olja desto mer energi krävs alltså för att få en slutlig produkt och desto mer kostar det. Om man ser till den här något simpla förklaringen förstår man ju ganska fort att Blackpearl är i behov av ett högt oljepris för att deras olja ska bli värd att utvinna. Bästa scenariot är därför att man ser till att slipa tillgångarna och produktionen så mycket som möjligt för att sedan sälja av bolaget när oljepriset är högt. Tummarna bör därför hållas för ett högt oljepris när så uppköpet sker.