Del 2: Skurkstaten Ryssland (och några svenska "ryssaktier")
2015-03-02 01:52, Edited at: 2015-03-06 17:35Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Del 2: Vad innebär det för ryska aktier att ännu en regimkritiker nu blivit mördad i landet?
Nedan fortsättning på följande blogginlägg från samma datum (2 mars 2015):
Del 1: Skurkstaten Ryssland (och några svenska "ryssaktier")
http://www.redeye.se/aktiebloggen/del-1-skurkstaten-ryssland-och-nagra-svenska-ryssaktier
Ryska aktier
Vad innebär ovannämnda beskrivning vad gäller potentialen i aktier i ryska bolag?
Ett spontant intryck är att aktieinvesterare inte bör investera i några bolag som har med Ryssland att göra.
Det finns några bolag som är börsnoterade i Sverige men som har verksamhet i Ryssland.
Tex:
...Black Earth Farming: jordbruk
...Rusforest: skogsbruk
...Ruric (RUssian Real estate Investment Company): fastigheter
Hur går det då för de bolagen/aktierna?
Utveckling av börskurserna i dessa aktier:
Black Earth Farming:
...Började år 2008 kring 50 kr.
...Steg senare under våren 2008 till en topp på 80-85 kr.
...Men nedgång till nästan 10 kr redan hösten 2008.
...Uppgång till topp på 30-35 kr i början av 2011.
...Men därifrån nedgång till nuvarande kurs 3,35 kr.
Rusforest:
...aktien uppe i topp på motsvarande över 800 kr under våren 2010
...ras till nuvarande kurs på 1,72 kr
http://www.bloomberg.com/quote/RUSF:SS/chart
Ruric:
Har varit börsnoterat i många år men verkar bara ha kvar kursdata från senare tid:
...aktien var uppe kring 300 kr i början av 2008 (och ännu högre under toppåret 2007)
...hade fallit till 0,60 kr under sommaren 2014
...och därifrån ned till bottennivån 0,09 kr nu i nov 2014
...sedan viss uppgång till nuvarande kurs 0,16 kr
http://ruric.com/files/financial_reports/Ruric%20arsredovisning%202008.pdf
www.avanza.se/aktier/om-aktien.html/482109/russian-real-estate-inv-
Black Earth Farming
Tex Black Earth Farmings (BEF:s) q4/2014-resultatrapport som kom fre 27 feb 2015: http://files.shareholder.com/downloads/ABEA-4N3O94/4041119096x0x812503/301B59B4-47AB-413E-A75B-3694549F2DD0/BEF_Q4_Report_2014.pdf
Enl rapporten är Richard Warburton vd för BEF.
Han är engelsman och beskrivs så här på BEF:s hemsida:
Richard Warburton, Chief Executive Officer and Executive Director
British citizen, born in 1966
...Principal education: Mr. Warburton holds a Bachelor of Science degree in Agriculture from the University of Newcastle as well as an MBA.
...Work experience:
Mr. Warburton is CEO of KinnAgri Limited and a Director of KCM International and Rolnyvik Sp. z.o.o., all of which are companies in the Investment AB Kinnevik group, as well as a member of the investment committee to funds run by Northbridge Capital Partners.
Mr. Warburton was previously head of agriculture at Investment AB Kinnevik.
He has also been Equity Partner and Head of Agribusiness Bidwells 1999–2010 and a Director of British Field Products 1994–1998.
http://www.blackearthfarming.com/management.html
Så här beskrivs BEF i bolagets q4/2014-resultatrapport:
Black Earth Farming Ltd. is a leading farming company, publicly listed on Nasdaq OMX Stockholm and operating in Russia.
It acquires, develops and farms agricultural land assets primarily in the fertile Black Earth region in southwest Russia.
The Company has gained a strong market position in the
Kursk
Tambov
Lipetsk
and Voronezh
regions, controlling some 271,000 hectares of what perhaps is the world‟s most fertile soil.
In 2015 Black Earth Farming plans to harvest approximately 154,000 hectares, effectively making it one of the world‟s largest public farming companies by cropped area.
The Company‟s main products are
wheat
barley
sunflower
rapeseed
and potatoes.
Av de 271 000 hektaren BEF-kontrollerad mark:
...As of 31 December 2014, Black Earth Farming held 232k Ha of owned and co-owned land, corresponding to 86% of the total controlled land bank of 271k hectares.
...29k Ha were leased
...and 10k hectares were in the process of full registration.
Dvs de 271 000 hektaren mark som BEF kontrollerade per slutet av 2014, var fördelade enl följande:
...232 000 hektar (86%): ägd eller delägd mark
...29 000 hektar: arrenderad mark
...10 000 hektar: mark som håller på att ägarregistreras i BEF:s namn
Summa 271 000 hektar
1 hektar = 10 000 kvadratmeter
10 000 kvadratmeter = 100 gånger 100 meter
Verkar då som att:
271 000 hektar = en kvadrat på drygt 50 gånger 50 kilometer
Men av denna jordbruksmark som BEF kontrollerar så skördar bolaget bara på 154 000 hektar (dvs knappt 60% av 271 000 hektar).
//Edit: Enl BEF:s årsredovisning för 2013 var bolagets jordbruksmark fördelad enl följande per geografisk region:
Kursk 82 900 hektar
Voronezh 73 300 hektar
Tambov 71 600 hektar
Lipetsk 64 100 hektar
Summa 291 900 hektar
Härav har ca 28 000 hektar i Voronezh sålts per apr 2014 vilket gav en reavinst (positiv resultateffekt) på 7 miljoner dollar.
Dessutom hade BEF per slutet av 2013 ca 13 000 hektar till salu i Samara-regionen.
Enl kartan i BEF:s årsredovisning för 2013 ser man att de regionerna där BEF har jordbruksmark ligger nästan precis norr om Ukraina.
Dvs ökad risk pga den pågående oron i Ukraina?
BEF:s intäkter per geografisk region 2014:
Lipetsk 37 miljoner dollar
Kursk 35 miljoner dollar
Tambov 23 miljoner dollar
Voronezh 17 miljoner dollar
Summa 113 miljoner dollar
//
BEF:s ekonomiska utveckling:
Sålda skördevolymer:
2013: 715 400 ton
2014: 555 400 ton (-22%)
Genomsnittspris per sålt ton skörd:
2013: 186 dollar per ton
2014: 198 dollar per ton (+6%)
Intäkter:
2013: 148 miljoner dollar
2014: 144 miljoner dollar (-3%)
Bruttomarginal (bruttoresultat delat med intäkter):
2013: 4%
2014: 26%
Ebitda-marginal (rörelseresultat före avskrivningar, delat med intäkter):
2013: -8%
2014: 14%
Rörelsemarginal (rörelseresultat delat med intäkter):
2013: -21%
2014: 4%
Nettoresultat (resultat efter skatt):
2013: -46 miljoner dollar
2014: -17 miljoner dollar
Dvs intäkterna höll sig i alla fall uppe kring samma nivå 2014.
Och rörelseresultatet blev positivt.
Men ändå ganska stor nettoförlust (efter räntekostnader etc).
Dollarn uppgick till följande genomsnittliga nivåer mot kronan:
Genomsnittlig dollarkurs:
2013: 6,51 kr
2014: 6,86 kr (+5%)
Med de valutakurserna blev BEF:s ekonomiska utveckling följande i kronor:
Intäkter:
2013: 964 miljoner kr
2014: 988 miljoner kr (+2%)
Rörelseresultat:
2013: -199 miljoner kr
2014: 43 miljoner kr
Rörelsemarginal:
2013: -21%
2014: 4%
Nettoresultat:
2013: -299 miljoner kr
2014: -119 miljoner kr
Obs då att BEF anger att valutaeffekter inverkat negativt på resultatet med följande belopp (omräknat till kr):
Valutaeffekter i resultatet:
2013: -25 miljoner kr
2014: -113 miljoner kr
Och resultateffekt pga markförsäljning i Voronezh-regionen:
2014: 44 miljoner kr
BEF:s nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) per slutet av respektive år:
2013: 35 miljoner dollar
2014: 27 miljoner dollar (-21%)
Förändring av nettoskulden per år:
2014: -7 miljoner dollar
Dvs "kassaflöde" per år:
2014: +7 miljoner dollar
Dollarkurs per slutet av respektive år:
2013: 6,51 kr
2014: 7,81 kr (+20%)
=> Nettoskuld i svenska kronor i slutet av respektive år:
2013: 225 miljoner kr
2014: 213 miljoner kr (-5%)
=> Förändring av nettoskulden i kr:
2014: -11 miljoner kr
=> "Kassaflöde" per år:
2014: +11 miljoner kr
Med oförändrad dollarkurs skulle nettoskulden varit -47 miljoner kr till 178 miljoner kr per slutet av 2014 (vilket skulle inneburit ett "kassaflöde" på +47 miljoner kr).
Valutaeffekter (stigande dollarkurs) gav alltså en ökning av nettoskulden med 36 miljoner kr under 2014.
Dvs:
Intäkterna höll sig uppe under 2014.
Positivt rörelseresultat.
...Exkl valutaeffekter (-113 miljoner kr) verkar även nettoresultatet nästan ha blivit positivt under 2014
...men ej om man drar ifrån reavinst (44 miljoner kr) pga markförsäljning.
Även positivt kassaflöde under 2014 men hur mycket av det berodde på markförsäljningen?
BEF:s värderingsnivå
BEF hade ca 208 miljoner st utestående aktier per slutet av 2014.
Vid börskurs 3,35 kr är BEF därmed värt ca 700 miljoner kr på börsen (antal utestående aktier gånger rådande börskurs).
För det får man då alltså
...ett bolag med jordbruksverksamhet i Ryssland
...intäkter kring 1 miljard kr per år
...och ca nollresultat (före valutaeffekter), men ganska stor förlust exkl markförsäljning
Skuldsättning
BEF hade en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på ca 27 miljoner dollar per slutet av 2014.
Dollarkursen uppgick till 7,81 kr per slutet av 2014.
Dvs utifrån det var nettoskulden drygt 200 miljoner kr per slutet av 2014.
Det motsvarar över 30% av BEF:s börsvärde.
Det är en ganska hög skuldsättning (även om det kunde varit värre).
Helst borde ju bolag verksamma i högrisklandet Ryssland ha en stor nettokassa som buffert mot oförutsedda händelser.
//Edit: Nettoskulden på 27 miljoner dollar (per slutet av 2014) bestod av
skulder 60 miljoner dollar
kassa 33 miljoner dollar
Det motsvarar en nettoskuld på drygt 200 miljoner kr bestående av skulder på nästan 500 miljoner kr.
Bla har BEF i okt 2013 lånat 750 miljoner kr genom att sälja ut obligationer med en ränta på 9-10% per år.
BEF har dock återköpt en del av obligationerna (för 270-280 miljoner kr).
Obligationslånet har en löptid tom okt 2017.
Dvs kommer BEF kunna refinansiera nettoskulden på drygt 200 miljoner kr i okt 2017?
Risk för att långivare då kommer att kräva en klart högre räntenivå än 9-10% per år om oron i Ryssland/Ukraina består (om det ens kommer gå att låna pengarna)?
Eller kommer BEF kunna generera kassaflöden så att nettoskulden blir åtminstone noll tom okt 2017?
Ev tveksamt.
//
Dvs visst finns det ljuspunkter i BEF:s siffror ovan men det vete tusan om aktien känns särskilt lockande pga
verksamhet i Ryssland
skral lönsamhet
samt ganska hög skuldsättning.
väderberoende (dvs lönsamheten från år till år beror mycket på om vädret varit gynnsamt eller ej)
Tydligen var 2014 ett klimatmässigt gynnsamt år för BEF, men det ledde till stor skörd vilket ökat utbudet och sänkt prisnivåerna.
Enl BEF:s q4/2014-resultatrapport:
Another huge global harvest meant that crop prices remained low through 2014.
Så här skriver BEF-vd:n Richard Warburton som sammanfattning i bolagets q4/2014-resultatrapport:
Summary & Outlook
2014 was a somewhat eventful year with
...a drought
...a fire at our potato storage
...the introduction of an export levy
...and a 72% RUR/USD devaluation
all set against a background of
...low commodity prices
...and very challenging geopolitics.
The Russian business environment could possibly remain challenging for some time to come.
Despite all these factors, we have managed to deliver a substantial and durable improvement in the operational performance of the business through further improvements in productivity and have started delivering solidly on cost reduction.
Looking forward, we hope to be able to capitalize on
+ the improved commercial environment offered by the weaker ruble
+ and continue the improvements on the core business
+ while preparing for future expansion on our irrigated root crop project.
Irrigated = bevattnat.
Dvs som han beskriver det där kan BEF trots svåra förutsättningar uppvisa en förbättring av verksamhetens utveckling.
Och han ser även positivt på framtiden tack vare bla
låg rubelkurs
och fortsatta interna förbättringar av verksamheten.
Låg rubelkurs är väl positivt för BEF om det ger möjlighet för bolaget att exportera skördar till världsmarknadspris i dollar.
Dock negativt om Ryssland enl ovan infört exportavgifter.
Enl BEF:s q4/2014-resultatrapport:
(...) our export capacity provided a valuable marketing option up until December (2014), when
...the export levy on wheat
...and rumors of this extending to other crops
made practical execution of export sales challenging due to uncertainty.
Dvs som det står där får BEF svårt att exportera sina skördar alls sedan exportavgiften infördes i dec 2014.
Så länge det gick att exportera var det dock tydligen positivt, även vid försäljning i Ryssland eftersom ryska spannmålspriserna då steg pga den fallande rubeln:
As a result of the sharply depreciating ruble against the backdrop of open export markets, domestic prices rose sharply in 4Q14.
Även ur BEF:s q4/2014-resultatrapport:
Later, an official export levy on wheat, at a minimum USD 40 a ton, was introduced and effective as of the 1 February 2015, with the objective to keep domestic grain prices low.
Prices have since stabilized but not fallen.
As continued ruble weakness supports domestic prices, it is possible that further export and domestic market controls could be introduced.
Dvs Ryssland införde exportavgiften på vete för att hålla det inhemska vetepriset lågt.
Men sedan dess har det inhemska vetepriset bara stabiliserats och inte fallit.
Dessutom risk för ytterligare ryska åtgärder för att sänka de inhemska spannmålspriserna.
Även om exportavgiften ur BEF:s q4/2014-resultatrapport:
starting from 1 February 2015, a customs duty has been introduced on wheat export of 15% plus EUR 7.5 but no less than EUR 35 per ton.
BEF:s största aktieägare är familjen Stenbeck-kontrollerade investmentbolaget Kinnevik, med en ägarandel på 25% (av BEF:s börsvärde kring 700 miljoner kr).
Tex är BEF:s styrelseordförande Vigo Carlund som var Kinneviks vd under perioden 1999-2006: http://www.blackearthfarming.com/board.html
Dock är BEF-ägarandelen bara en liten del av Kinnevik som totalt är värt nästan 80 miljarder kr på börsen.
Mer om Kinnevik i sep blogginlägg från 16 feb 2015: http://www.redeye.se/aktiebloggen/kinnevik/kinnevik-bubblan
Rusforest
Även om Rusforest-aktien som nämnt fallit
...från motsvarande över 800 kr för fem år sedan
...till nuvarande kurs på 1,72 kr
så är den upp en del under de senaste månaderna:
...från en botten på 1,09 kr
...till nuvarande kurs 1,72 kr
Dvs ev förhoppningar på att den fallande rubeln ska göra Rusforests produktion av sågplank billig i Ryssland, fast den kan säljas till bra priser utomlands.
Så här beskivs Rusforest på sin hemsida:
RusForest är ett börsnoterat svenskt skogs- och sågverksbolag verksamt i östra Sibirien i Ryssland.
Bolaget förfogar över långfristiga skogsarrenden och utnyttjar skogsresurserna för att producera ett brett sortiment av sågade trävaror.
Östra Sibirien är känt för sin tall och lärk av mycket hög kvalitet.
Bolagets q4/2014-resultatrapport ska komma först 31 mars 2015.
Ekonomisk utveckling hittills:
Intäkter:
2012: 68 miljoner dollar
2013: 66 miljoner dollar (-2%)
2014 (9 mån): 52 miljoner dollar (+3%)
Ebitda-resultat (rörelseresultat före avskrivningar):
2012: -21 miljoner dollar
2013: -8 miljoner dollar
2014 (9 mån): 2 miljoner dollar
Ebitda-marginal:
2012: -32%
2013: -12%
2014 (9 mån): 4%
Rörelseresultat:
2012: -93 miljoner dollar
2013: -30 miljoner dollar
Då ingår följande negativa resultatposter i rörelseresultatet pga nedskrivningar av bokförda värden:
2012: -44 miljoner dollar
2013: -8 miljoner dollar
Nettoresultat:
2012: -101 miljoner dollar
2013: -35 miljoner dollar
2014 (9 mån): -10 miljoner dollar
Dvs intäkterna håller sig uppe någorlunda men fortsatta förluster.
Nätt och jämnt positiv ebitda-marginal hittills 2014.
Det är ju oroväckande om ett bolag inte ens kan visa positivt ebitda-resultat (dvs exkl avskrivningar, räntekostnader och skatt).
Omräknat med genomsnittliga dollarkurser mot kronan blir siffrorna följande:
Dollarn:
2012: 6,78 kr
2013: 6,51 kr
2014 (9 mån): 6,68 kr
Intäkter:
2012: 460 miljoner kr
2013: 433 miljoner kr (-6%)
2014 (9 mån): 344 miljoner kr (+6%)
Nettoresultat:
2012: -686 miljoner kr
2013: -225 miljoner kr
2014 (9 mån): -66 miljoner kr
Skördad volym sågtimmer:
2012: 385 000 kubikmeter
2013: 444 000 kubikmeter (+15%)
2014 (9 mån): 233 000 kubikmeter (-29%)
Producerad mängd sågplank:
2012: 170 000 kubikmeter
2013: 194 000 kubikmeter (+14%)
2014 (9 mån): 144 000 (+2%)
Dvs Rusforest verkar ha:
...en produktion på ca 200 000 kubikmeter sågplank per år
...intäkter kring 400-500 miljoner kr per år (ca hälften av BEF)
...rätt så stora förluster
Rusforests nettoskuld per slutet av respektive år (period):
2012: 108 miljoner dollar
2013: 22 miljoner dollar
2014 (9 mån): 17 miljoner dollar
Dollarkurs per slutet av respektive år (period):
2012: 7,81 kr
2013: 6,51 kr
2014 (9 mån): 7,24 kr
Nettoskuld i kr per slutet av respektive år (period):
2012: 840 miljoner kr
2013: 145 miljoner kr
2014 (9 mån): 122 miljoner kr
Minskningen har väl då genomförts tack vare stora kapitaltillskott och utförsäljningar av tillgångar och delverksamheter osv (dvs ej intjäning i löpande verksamhet).
Det finns ca 132 miljoner st utestående Rusforest-aktier.
Dvs vid börskurs 1,72 kr är bolagets börsvärde 227 miljoner kr (antal utestående aktier gånger rådande börskurs).
Nettoskulden 122 miljoner kr uppgår därmed till 54% av börsvärdet vilket låter farligt högt med tanke på
...Rusforests fortsatta förluster
...och verksamhet i Ryssland.
Dvs nettoskuld som andel av börsvärde:
Rusforest 54%
BEF 31%
Det verkar vara för högt i båda bolagen som fortfarande har vacklande lönsamhet och är verksamma i Ryssland.
Dvs det innebär förhöjd risknivå i dessa aktier vilket gör att de bör värderas lägre än annars.
//Edit: Rusforest kom med vissa siffror för q4/2014 i separat pressmeddelande 26 jan 2015: https://newsclient.omxgroup.com/cds/DisclosureAttachmentServlet?showInline=true&messageAttachmentId=499777
Som det står där verkar Rusforest ha fortsatt sälja delverksamheter (verksamheterna i Boguchany och Arkhangelsk).
Det som verkar vara kvar är därmed:
...verksamheten i Magistralny
...verksamheten i Ust Ilimsk (som sköts av underleverantörer)
Som det beskrivs i pressmeddelandet har Rusforest efter affärerna:
...10 miljoner dollar i kassan
...0,5 miljoner dollar i skuld
Dvs en nettokassa på 9-10 miljoner dollar.
Vid dollarkurs 8,35 kr blir det en nettokassa på ca 80 miljoner kr.
Dvs det blir istället en nettokassa på 35% av börsvärdet (80 miljoner kr av 227 miljoner kr).
Och som det står hade Rusforest följande försäljningsvolymer från det kvarvarande Magistralny-området under helåret 2014:
skogstimmer:
2014: 78 000 kubikmeter (-27%)
sågplank:
2014: 78 000 kubikmeter (+6%)
En stor del går tydligen på export.
Andel av Magistralny-försäljningsvolymerna som gick till Japan:
2013: 40%
2014: 47%
Total skördad volym skogstimmer i Magistralny:
2013: 312 000 kubikmeter
2014: 279 000 kubikmeter (-11%)
I området Ust-Ilimsk (som sköts av underleverantörer):
Skördad volym skogstimmer:
2013: 222 000 kubikmeter
2014: 320 000 kubikmeter (+44%)
Även pressmeddelande (från jan 2015) om att Rusforest ska uppföra en pelletsfabrik för 4-5 miljoner euro intill sågverket i Magistralny: https://newsclient.omxgroup.com/cds/DisclosureAttachmentServlet?showInline=true&messageAttachmentId=499107
Fabriken kommer få en produktionskapacitet på 30 000 ton pellets per år, och väntas stå klar i slutet av 2015.
Med nuvarande eurokurs på 9,33 kr blir 4-5 miljoner euro drygt 40 miljoner kr.
Dvs ca halva nettokassan på 80 miljoner kr verkar gå åt till den nya pelletsfabriken.
Strategin är att pelletsfabriken ska tillverka högkvalitets-pellets för export till Europa och Sydkorea.
Enl besked från Rusforest i dec 2014 har bolaget sålt både sågverk och skördeverksamheten i Boguchany för 14 miljoner dollar, vilket gett 5 miljoner dollar netto till Rusforest: https://newsclient.omxgroup.com/cds/DisclosureAttachmentServlet?showInline=true&messageAttachmentId=497289
Tidigare i dec 2014 kom besked om att Arkhangelsk-verksamheten (sågverk, pelletsfabrik, skördeverksamhet, skogsarrenden) sålts för 31 miljoner dollar vilket gav Rusforest 12 miljoner dollar netto kontant: https://newsclient.omxgroup.com/cds/DisclosureAttachmentServlet?showInline=true&messageAttachmentId=495120
Det står att av kontantpengarna har Rusforest fått 5-6 miljoner dollar medan resterande 6-7 miljoner dollar ska betalas i fyra omgångar under kommande 12 mån (dvs ev ingår de ej ännu i nettokassan på 80 miljoner kr).
De sålda Arkhangelsk-delarna:
...Sågverket i Arkhangelsk hade en kapacitet på 120 000 kubikmeter sågplank per år.
...Pelletsfabriken hade en kapacitet på 100 000 ton per år.
...Skördeverksamheten med skogsarrenden hade tillstånd att skörda 800 000-900 000 kubikmeter skogstimmer per år.
//
Ruric
Hittills alltså:
Verksamheter:
...BEF: jordbruk i Ryssland
...Rusforest: skogsbruk i Ryssland
Börskurser:
...BEF: ner från topp på 80-85 kr under 2008 till nuvarande kurs 3,35 kr
...Rusforest: ner från topp på drygt 800 kr 2010 till nuvarande kurs 1,72 kr
Kvarvarande värde på börsen:
...BEF 696 miljoner kr (vid börskurs 3,35 kr)
...Rusforest 227 miljoner kr (vid börskurs 1,72 kr)
Skuldsättning:
...BEF: en nettoskuld på 213 miljoner kr per slutet av 2014 (31% av börsvärdet)
...Rusforest: en nettokassa på 79 miljoner kr (35% av börsvärdet) efter sålda delverksamheter
Hur förhåller sig Ruric till detta?
I jan 2015 kom besked om att Ruric fått in ett kapitaltillskott på 140 miljoner kr från aktieinvesterare: http://ruric.com/files/PR_Issue_Result_Ruric_2015-01-16.pdf
Kapitaltillskottet erhölls genom att Ruric under nov 2014-jan 2015
...sålde ut ca 1,1 miljarder st nya Ruric-aktier
...för 0,13 kr per st.
Det ledde till en massiv utspädning (ökning av det totala antalet utestående aktier i bolaget)
...från ca 270 miljoner st
...till ca 1,34 miljarder st
Dvs antalet aktier femfaldigades.
Förenklat gäller ju att ju fler utestående aktier ett bolag har, desto mindre värd blir det motiverade värdet per aktie i bolaget.
Med
...1,34 miljarder utestående aktier
...och börskurs 0,16 kr är
Ruric värt 215 miljoner kr i börshandeln.
//Edit: Ruric är inte ens börsnoterat längre utan Ruric-aktien handlas inofficiellt sedan i maj 2014: www.avanza.se/placera/pressmeddelanden/2014/05/26/bequoted-ruric-noteras-inofficiellt-den-26-maj-2014.html
Tidigare var Ruric noterat på Stockholmsbörsens (Nasdaq-OMX:s) småbolagslista First North men tydligen kom kritik mot bristande informationsgivning etc hos Ruric:
Bolaget (dvs Ruric) har den 9 maj 2014 avnoterats från First North efter beslut av NASDAQ OMXs disciplinkommitté.
I disciplinkommitténs beslut anförs som skäl för avnoteringen bland annat
...att bolaget vid upprepade tillfällen brustit i sin informationsgivning till marknaden
...att kontrollbalansräkning inte upprättats och första kontrollstämma inte hållits inom de frister som följer av aktiebolagslagen
...att bolaget under en period saknat beslutsför styrelse
...och att bolagets årsredovisning för 2012 inte upprättats inom sådan tid att bolagsstämma kunnat hållas inom sex månader efter räkenskapsårets slut som aktiebolagslagen föreskriver.
Ansvaret för dessa brister faller på styrelsen som får anses ha orsakat avnoteringen genom försumlighet vid utförande av sina förvaltningsskyldigheter enligt aktiebolagslagen.
Avnoteringen kan antas ha medfört eller komma att medföra ekonomisk skada för bolaget.
http://www.mangold.se/MangoldOnline/Erbjudanden/RURIC_2014/dokument/Prospekt.pdf
(Se Rurics styrelseledamöter nedan.)
//
Dvs börsvärden:
...BEF 696 miljoner kr (vid börskurs 3,35 kr)
...Rusforest 227 miljoner kr (vid börskurs 1,72 kr)
...Ruric 215 miljoner kr (vid börskurs 0,16 kr)
Vad får man då för Rurics prislapp på 215 miljoner kr?
Bla besked under 2014 om att Ruric skulle få 288 miljoner kr i skadestånd i en förlikning efter bråk med ryska försvarsdepartementet: http://ruric.com/files/pr/pr-03072014.pdf
Hur har det gått med de pengarna?
(Mer om det nedan.)
Ruric har fått flera kapitaltillskott genom åren:
...Bildat år 2004 efter kapitaltillskott på 250 miljoner kr.
...Kapitaltillskott 2006 på 240 miljoner kr.
...Då gavs även optioner ut som under 2007 gav Ruric ytterligare 120 miljoner kr.
...Kapitaltillskott nr 2 år 2006 på 152 miljoner kr.
...Kapitaltillskott på 404 miljoner kr år 2007.
...Kapitaltillskott på 107 miljoner kr 2008.
Summa nästan 1,3 miljarder kr vid ovannämnda sex tillfällen
Därtill alltså bla det senaste kapitaltillskottet på 140 miljoner kr.
Men Ruric bara värt drygt 200 miljoner kr på börsen.
Dvs mellanskillnaden är ju kapitalförstöring.
Prospekt om Ruric (daterat i nov 2014) på ca 100 sidor, inför det senaste kapitaltillskottet på 140 miljoner kr som bolaget bad om: http://www.mangold.se/MangoldOnline/Erbjudanden/RURIC_2014/dokument/Prospekt.pdf
Enl prospektet uppges Rurics huvudverksamhet vara följande:
Rurics affärsidé är att förvärva, förvalta och hyra ut fastigheter i
...Sankt Petersburg
och
...Moskva
(i) Ryssland.
Bolaget fokuserar på
...kommersiella fastigheter (dvs företagsfastigheter)
...av hög kvalitet
...som ligger på attraktiva lägen, vilket bidrar positivt till hyresgästernas affärsverksamhet.
I dagsläget är Rurics enda fastighetstillgång hyresrättigheterna till (fastigheten) Fontanka 57 (i Sankt Petersburg).
Fastigheten som har en storlek om 18 000 kvadratmeter kontrolleras genom hyresavtal.
Ruric är i dagsläget endast aktiv på fastighetsmarknaden i Sankt Petersburg och fokuserar primärt på kommersiella fastigheter.
http://www.mangold.se/MangoldOnline/Erbjudanden/RURIC_2014/dokument/Prospekt.pdf
Enl prospektet hade Ruric följande tillgångar och skulder per slutet av jun 2014:
tillgångar:
fastigheter 159 miljoner kr
kortfristiga fordringar 307 miljoner kr
kassa 6 miljoner kr
mm
summa tillgångar 473 miljoner kr
skulder:
skatteskuld 96 miljoner kr
mm
Det gav ett bokfört eget kapital på 371 miljoner kr (beräknat som de ovannämnda tillgångarna minus skulderna).
Är den kortfristiga fordringen ovan skadeståndet som ska erhållas från försvarsdepartementet?
Efter det erhållna kapitaltillskottet på 140 miljoner bör ju kassan och därmed det egna kapitalet ha ökat med samma belopp.
Men samtidigt ev fallande tillgångsvärden pga rubelfallet sedan slutet av jun 2014.
Enl prospektet har fastigheten (med bokfört värde 159 miljoner kr) en uthyrningsbar yta på 14 000 kvadratmeter.
Men på annat håll i prospektet som nämnt:
I dagsläget är Rurics enda fastighetstillgång hyresrättigheterna till Fontanka 57.
Fastigheten som har en storlek om 18 000 kvadratmeter kontrolleras genom hyresavtal.
Dvs frågetecken för om Ruric ens äger denna fastigheten eller bara har rätt att hyra ut den i andra hand?
Rurics nettoresultat de senaste åren:
2011: -90 miljoner kr
2012: -442 miljoner kr
2013: 330 miljoner kr
2014 (6 mån): 8 miljoner kr
...Brakförlusten 2012 förklaras bla med värdenedgång på 306 miljoner kr i Rurics dåvarande fastigheter.
...Vinsten 2013 förklaras dock med att Ruric då sålde fastigheter för mer än de fastigheternas bokförda tillgångsvärden.
Enl prospektet har Ruric i sep 2014 fått åtminstone en del av pengarna från ryska försvarsdep:
Försvarsministeriet i Ryssland betalade 1 507 462 095 RUB (cirka 236,1 MSEK) till LLC Glinki 2 i september 2014 till följd av en uppgörelse i godo med Försvarsministeriet i Ryssland (...)
//Edit: Nej, 236 miljoner kr verkar tydligen vara hela beloppet.
Ev sjunkit i värde från tidigare 288 miljoner kr pga rubelfallet.
Ev verkar Ruric inte heller ha fått de 236 miljoner kronorna till sin kassa ännu, även om försvarsdep gått med på att betala dem.
Det är ändå klart lägre än det ursprungliga belopp Ruric krävde.
I tex Rurics årsredovisning för 2012 var det tal om att bolaget hade ersättningskrav på 600-700 miljoner kr från ryska försvaret:
Ruric filed a claim against the Ministry of Defence in the Moscow Arbitration Court on reimbursement of the expenses incurred by the company on
financing the investment project with the total value of MSEK 642.
Och:
(...) in Q4 of 2012 the Ministry of Defence of the Russian Federation notified
Ruric that the investment contract was cancelled.
Subsequently, Ruric filed a claim for compensation of the costs, incurred on Moika Glinki investment project against the Russian Ministry of Defence
in the Moscow Arbitration Court.
Total amount of the claimed compensation exceeds RUR 3.2 bln / MSEK 642.
As of December 31, 2012 Ruric has engaged the external experienced international legal advisor to estimate the potential recovery of the claim.
http://ruric.com/files/financial_reports/annual-report-2012-eng.pdf
Även beklämmande att se hur Ruric i sin årsredovisning för 2011 verkar ha blivit blåst av ryssarna ang ett annat fastighetsprojekt (Apraksin Dvor):
Ruric lyckades under året inte sälja Apraksin Dvor.
...Ruric försvarade visserligen sitt avtal beträffande denna fastighet i domstol
...men fick inga klara och entydiga besked gällande den legala rätten till byggnaderna.
Dessa faktorer bidrog till att Ruric inte lyckades nå sitt mål om långsiktig finansiell stabilitet.
http://ruric.com/files/financial_reports/Ruric_A%20swe.pdf
Enl årsredovisningen för 2012 verkar Ruric ha nedjusterat sitt bedömda värde för Apraksin Dvor från ca 80 miljoner kr till noll kr, men verkar i slutändan ha fått ca 10 miljoner kr vid försäljning av projektet:
The valuation of Apraksin Dvor was adjusted to SEK nil (78.2) in Q3 to reflect the current estimation of the amount recoverable from rescinding the project.
Rescinding = återkalla (avveckla?)
Subsequent to December 31, 2012 Ruric finalized the chain of transactions to sell LLC Incom and LLC Crocus, which were the parties in the investment contract for Apraksin Dvor with the city for USD 1.5 m / SEK 9.8 m, payable within 12 months subsequent to the deal closure.
Transaction has been completed on market terms with an independent third party.
http://ruric.com/files/financial_reports/annual-report-2012-eng.pdf
Ruric inbjöd alla intresserade att inkomma med bud på Apraksin Dvor, men märkligt nog var det bara ett enda bud som inkom.
Varför?
...Subsequent to receiving a bid for Apraksin Dvor from Gledeco Assets Ltd on November 26, 2012
...Ruric announced Apraksin Dvor project for public sale to get the competitive offers from other interested parties in Russia and Sweden.
No other offers were received in month time and Ruric Board resolved to take the above-mentioned offer.
Consideration price for 100% share in LLC Incom and LLC Crocus was MSEK 9.8, payable in equal installments within 12 months following the closure.
http://ruric.com/files/financial_reports/annual-report-2012-eng.pdf
Även på svenska i Rurics årsredovisning för 2012:
Värderingen av Apraksin Dvor justerades ned till noll (78,2) MSEK under det tredje kvartalet (2012) för att spegla den dåvarande uppskattningen av återvinningsvärdet vid hävning av projektet.
Efter den 31 december 2012 har Ruric slutfört transaktionskedjan att sälja LLC Incom och LLC Crocus (vilka var parterna i investeringsavtalet för Apraksin Dvor med stadsförvaltningen) för 1,5 MUSD / 9,8 MSEK, vilket ska betalas inom 12 månader efter att avtalet slöts.
Transaktionen har genomförts på marknadsmässiga villkor med en oberoende tredje part.
Även:
Avyttringsgrupp som innehas för försäljning
I november 2012 beslutade koncernens ledning att sälja LLC Incom och LLC Crocus (projekt vid Apraksin Dvor) på grund av bristande laglig möjlighet att hyra ut kommersiella fastigheter vid Apraksin Dvor.
Efter att ha fått ett anbud på Apraksin Dvor från Gledeco Assets Ltd den 26 november 2012 tillkännagav koncernen i december 2012 Apraksin Dvor-projektet för offentlig försäljning för att erhålla konkurrenskraftiga erbjudanden från andra intresserade parter i Ryssland och Sverige.
Endast ett erbjudande erhölls inom en månad och koncernens ledning beslutade att acceptera det ovannämnda erbjudandet.
Köpeskillingen för en andel på 100 procent i LLC Incom och LLC Crocus uppgick till 45 558 RUB* / 9 758 SEK som skulle betalas i lika avbetalningar inom 12 månader från avslutet.
Transaktionen avslutades i januari 2013.
http://ruric.com/files/financial_reports/annual-report-2012-eng.pdf
Dvs undrar vilken mystisk köpare som ligger bakom det köpande bolaget Gledelco Assets Ltd (verkar vara ett skatteparadis-bolag?).
//
Dvs sedan slutet av jun 2014 verkar Ruric alltså ha fått in:
...236 miljoner kr från ryska försvarsdep
...140 miljoner kr i kapitaltillskott från aktieägarna
Vad ska pengarna användas till?
Bla pressmedd från Ruric i dec 2014 om att bolaget verkar inbjuda byggbolag etc att lägga anbud på att få renovera fastigheten Fontanka 57: http://ruric.com/files/Russian%20Real%20Estate%20Company%20AB%20(publ)%20has%20annouced%20a%20tender%20for%20F57%20project.pdf
Även enl prospektet:
Styrelsen i Ruric bedömer nu att nya möjligheter har uppstått, och att tidpunkten för att förvärva nya fastighetsobjekt är bra på grund av att fastighetspriserna är låga i Ryssland som en följd av höga diskonteringsräntor relaterade till politisk risk och höga finansieringsräntor.
Styrelsen bedömer att detta lämnar stort utrymme för tillväxt inom sektorn.
Med en stark ledning, ett bra nätverk och expertis från arbete i Ryssland, bedömer Bolaget att det kan dra nytta av de nya möjligheter som har uppstått med den rådande marknadssituationen.
Ruric avser att använda intäkterna från Företrädesemissionen, som uppgår till högst 139,8 MSEK före transaktionskostnader (om Företrädesemissionen tecknas fullt ut), till
...utveckling av Fontanka 57
...samt att förvärva kommersiella fastigheter och tomter i Moskva och Sankt Petersburg.
Av emissionslikviden kommer
...cirka en tredjedel användas för investeringar i Fontanka 57
...och cirka två tredjedelar för investeringar i nya fastighetsobjekt.
Bolaget har rekognoscerat flera objekt med god potential på båda marknaderna, och har investeringar om (totalt) cirka 50 MUSD (cirka 371,3 MSEK) i sikte.
Av detta uppskattas, per dagen för detta prospekt, cirka 110 MSEK komma att användas för renovering av Fontanka 57.
Styrelsen i Ruric anser att
...intäkterna från Företrädesemissionen (dvs 140 miljoner kr)
...tillsammans med de likvida medel om 1 507 462 095 RUB (cirka 236,1 MSEK), som Bolaget erhållit från Försvarsministeriet i Ryssland i september 2014 är tillräckliga för att kunna göra de investeringar som Bolaget för tillfället har i sikte och för att kunna nå rimliga skalfördelar givet den organisation som Bolaget har.
Summa 370-380 miljoner kr
De investeringar som är föremål för översyn för portföljen består av en sund kombination av
...kassagenererande affärscentra
...och tomter som ska vidareutvecklas.
Genom att förvärva affärscentra som redan är kassagenererande ämnar Ruric att i framtiden kunna finansiera vidareutvecklingen av de projekt som inte ännu är kassaflödespositiva.
För tillfället har Bolaget cirka 20 olika fastighetsobjekt det ser potential i och hoppas kunna förvärva vissa av dessa beroende på de priser de kan förhandla fram för varje enskilt objekt.
För att diversifiera risken över fastigheterna avser Bolaget göra flera olika investeringar.
Ingen enskild investering kommer att överstiga 20 MUSD (cirka 148,5 MSEK).
http://www.mangold.se/MangoldOnline/Erbjudanden/RURIC_2014/dokument/Prospekt.pdf
Dvs Ruric avser sätta sprätt på 300-400 miljoner kr varav drygt 100 miljoner kr i renoveringen av Fontanka 57 och resten i fastighetsköp.
(Vad var det då för fel på de fina fastigheter Ruric bla ägde tidigare?)
Nu plötsligt när ryssarna tagit makten i Ruric börjar bolaget komma igång med den affärsutveckling bolaget ville ha från början men gick jättetrögt pga svårigheter med allt och alla i Ryssland osv.
Och frågetecken för att Rurics nuvarande pengar successivt kommer att förskingras till utomstående?
Bland riskerna för Ruric enl prospektet:
Ryssland har genomgått en politisk övergång
...från en kommunistisk stat med planekonomi
...till den mer demokratiska och marknadsekonomiska modellen idag.
Den gradvisa övergången till marknadsekonomi har gjort att Rysslands politiska system är föremål för missnöje från delar av landets befolkning.
I Ryssland finns det också viss oenighet mellan nationella och regionala beslutande organ rörande dessas behörigheter.
Som en följd kan inhemska konflikter ha en negativ påverkan på Bolagets förmåga att planera och genomföra sina strategier.
Och:
Risker förknippade med det ryska rättsystemet
...Det är svårare för Bolaget att försvara sina rättigheter i Ryssland jämfört med mer etablerade jurisdiktioner.
...Ryssland har inte ett fullt utvecklat rättsystem__.
...Till exempel är äganderätten inte fullt utvecklad.
...Gällande regler och bestämmelser kan tillämpas inkonsekvent
...och brist på effektivitet i rättsväsendet kan vara en betydande risk i samband med investeringar i Ryssland.
Förändringar i lagstiftning har skett och kommer sannolikt att fortsatt ske och det är svårt att förutse påverkan av förändrad lagstiftning på de marknader som Ruric är verksam.
Brister i rättsväsendet kan påverka värdet på Bolagets tillgångar, dess verksamhet och finansiella ställning.
http://www.mangold.se/MangoldOnline/Erbjudanden/RURIC_2014/dokument/Prospekt.pdf
Det som Ruric har vad gäller fastigheten Fontanka 57 är tydligen en rätt att hyra ut fastigheten i andra hand tom år 2054:
Bolaget har idag (genom dotterbolaget LLC Litera) ett fastighetsprojekt, Fontanka 57, vilket drivs under två hyresavtal som ingicks 2005 och som löper ut 2054.
Under dessa avtal för Fontanka 57 ska LLC Litera betala hyra och har Ruric gjort vissa åtaganden rörande löpande underhåll, reparationer och bevarandet av byggnaden som ett historiskt landmärke.
Om Ruric inte uppfyller dessa åtaganden finns det risk att avtalen kan sägas upp i förtid och LLC Litera kan tvingas betala straffavgifter föreskrivna enligt lag (till ett belopp om upp till 5 MRUB, (cirka 0,78 MSEK), enligt skyddscertifikatet och hyresavtalen.
Ruric kan därutöver bli tvungen att åtgärda brister och det är möjligt att LLC Litera inte kommer kunna få ersättning för utgifter relaterade till underhåll och bevarande av byggnaden (sådana belopp är inte bestämda vare sig i hyresavtalen eller i skyddscertifikatet; per dagen för detta Prospekt har LLC Litera haft sådana utgifter om åtminstone 110 MRUB (cirka 17,2 MSEK).
LLC Litera innehar också hyresrättigheter till tomten som den hyrda fastigheten är belägen på enligt ett separat avtal som löper ut 2053.
http://www.mangold.se/MangoldOnline/Erbjudanden/RURIC_2014/dokument/Prospekt.pdf
Och:
Hyresavtalen avseende Fontanka 57 är behäftade med ett antal brister vilka skulle kunna ligga till grund för att ifrågasätta avtalen eller betrakta dem som ej behörigen ingångna.
http://www.mangold.se/MangoldOnline/Erbjudanden/RURIC_2014/dokument/Prospekt.pdf
Dvs känns inte särskilt säkert att äga fastigheter i Ryssland.
Rysslands ekonomiska utveckling enl prospektet:
Bnp-utveckling:
2004: +7%
2005: +6%
2006: +8%
2007: +9%
2008: +6%
2009: -8%
2010: +5%
2011: +4%
2012: +4%
2013: +1%
Dvs mycket god bnp-tillväxt tom den globala finanskrisen 2008/2009.
Därefter kom det igång igen en del under 2010-2012, men sedan skral utveckling från 2013.
Inflation:
2004: 11%
2005: 13%
2006: 10%
2007: 9%
2008: 14%
2009: 12%
2010: 7%
2011: 9%
2012: 5%
2013: 7%
Dvs oroväckande hög inflationstakt i Ryssland.
Tex Sveriges Riksbank anser att allt annat än en stabil inflationstakt på 2% per år är skadligt för ett lands ekonomi.
Mer om fasigheten Fontanka 57 enl prospektet:
Hyresavtalet gällande fastigheten Fontanka 57 har ett uppskattat marknadsvärde om 20 100 000 USD (cirka 149,2 MSEK) enligt värdering utförd av oberoende fastighetsvärderare Maris Properties Ltd per den 30 september 2014.
Marknaden för kommersiella fastigheter i Sankt Petersburg är dock relativt illikvid, vilket innebär att det råder en stor osäkerhet gällande värdering och framtida möjligheter samt riskfaktorer.
Dvs i praktiken är fastigheten värd ca 150 miljoner kr för Ruric.
Om bla Rurics planer för Fontanka 57:
Ruric utforskar för tillfället möjligheterna att utveckla Fontanka 57
...till en fastighet i A-klassen
...eller till ett fem-stjärnigt hotell
men rättigheterna till projektet kan också eventuellt komma att säljas vidare ifall detta alternativ bedöms möjligt och mer fördelaktigt.
Det finns plats för att bygga ut ett garage på baksidan av fastigheten vilket bidrar till fastighetsprojektets attraktivitet.
http://www.mangold.se/MangoldOnline/Erbjudanden/RURIC_2014/dokument/Prospekt.pdf
I dagsläget uppges Fontanka 57 bara ha en hyresgäst som hyr ca 8% av fastighetens totala yta.
Fullt renoverad och uthyrd bedöms Fontanka 57 kunna generera hyresintäkter på över 50 miljoner kr per år.
Den enda hyresgästen hittills betalar en hyra på motsvarande 4 miljoner kr per år.
Fastighetskostnaderna för Fontanka 57 bedöms ligga kring 13 miljoner kr per år.
Dvs:
potentiella hyresintäkter per år: 54 miljoner kr
fastighetskostnader 13 miljoner kr
driftnetto 40 miljoner kr
En värdering av fastigheten till ca 150 miljoner kr ger då en årlig direktavkastning (driftnetto delat med marknadsvärde) på 27% per år!
(Kan detta stämma?)
Som jämförelse värderas väl kontorsfastigheter i centrala Stockholm till en direktavkastning på 3-5% per år?
Tex separata fastighetsbolaget Hufvudstaden äger fastigheter i Stockholm och Göteborg och ansåg att de per slutet av 2014 hade ett samlat marknadsvärde motsvarande en direktavkastning på 4,5% per år: http://www.hufvudstaden.se/Documents/IR-dokument/Delårsrapporter/Bokslutskommuniké%202014.pdf
Med samma direktavkastning skulle Fontanka 57 vara värd nästan 900 miljoner kr!
Men för det krävs till att börja med
...att Ruric plöjer ner drygt 100 miljoner kr i renoveringskostnader
...och att Ryssland blir ett mycket stabilare och rättssäkert land osv.
...Dessutom att Ruric kan omvandla sitt hyresavtal som löper ut år 2054 till en riktig, evig ägande rätt.
Ägarbild i Ruric
Enl prospektet är bolaget Gano Services huvudägare i Ruric med en ägarandel på 66% (per nov 2014 dvs före senaste kapitaltillskottet till Ruric).
Det var tydligen år 2011 som Gano Services började köpa på sig aktier i Ruric: http://www.realtid.se/ArticlePages/201109/22/20110922153711_Realtid963/20110922153711_Realtid963.dbp.asp
Som det står där är Gano Services registrerat i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna, och ägt av ryssen Vadim Gurinov (vd på ryska däckföretaget Sibur-Russian Tyres).
Uppgift om att Gurinov slutade på däckföretaget år 2011 och sedan 2012 är vd för ryska bolaget Stroytransgaz: http://www.stroytransgaz.ru/en/about/corporate/governing/CEO/
Uppgift om att Stroytransgaz inriktning är att bygga olje- och gasledningar: http://en.wikipedia.org/wiki/Stroytransgaz
Som det står där ingick det tidigare i ryska gasjätten Gazprom, men är numera ägt av ryska affärsmannen Gennady Timchenko.
Han har ju anklagats för att ha samröre med ryska presidenten Vladimir Putin, och att det var via Timchenko som Putin var delägare i oljehandelsbolaget Gunvor Group med svensken Torbjörn Törnqvist som delägare.
Bla fick Gunvor plötsligt uppdrag att sälja en stor del av den ryska exportoljan.
Alla parter har förnekat Putins inblandning placerades ändå på västländernas (USA:s) sanktionslista.
Sedan dess uppges bla Timchenko ha sålt sin ägarandel i Gunvor Group.
Men nu uppges Stroytransgaz ha hamnat på sanktionslistan.
//Edit: Mer om Timchenko etc i Dagens Industri-artikel från mars 2014: http://www.di.se/artiklar/2014/3/14/vilda-ryktet-om-putins-formogenhet/
Även enl artikeln (på tal om olje- och gaslednings-byggbolaget Stroytransgaz):
_Enligt Anders Åslund, Östeuropa-expert vid Peterson Institute for International Economics i Washington, är det just infrastrukturaffärer som är den stora källan till de växande förmögenheterna bland Putins … [content has been truncated]