Bimobject - vad gör de och vad är det värt?
2016-12-20 22:17, Edited at: 2016-12-21 08:43Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Med denna text hoppas jag kunna informera läsaren om varför Bimobject kan vara ett av Stockholmsbörsens intressantaste bolag just nu. Det är ingen regelrätt analys i klassisk mening, utan mer en genomgång av bolagets verksamhet, som annars kanske inte är helt lätt att sätta sig in i och förstå.
Två egenskaper för tillväxt
Det har visat sig finnas ett antal egenskaper som ofta återkommer för de bolag som stiger snabbast i värde. Två viktiga sådana presenterar jag nedan. Bimobject är ett av mycket få bolag på Stockholmsbörsen som uppfyller båda.
Star business
Det har visat sig att företag som uppfyller kriterierna för att vara en "star business" ofta får en exponentiell vinsttillväxt, och att de därför är en mycket god investering. Den exakta definitionen av en star business kan ni läsa om i boken The Star Principle av Richard Koch. Kortfattat kan det sägas handla om att bolaget ska vara (överlägsen) ledare i sin niche, och att den marknad där företaget verkar ska växa kraftigt.
Middleman-bolag
Ett middleman-bolag möjliggör/underlättar en interaktion/transaktion mellan två parter. Det har visat sig vara ett mycket framgångsrikt koncept om det baseras på en kraftigt skalbar it-lösning. Till listan av framgångsrika middleman-bolag brukar man räkna Amazon, Google, Uber och Airbnb. Listan kan göras betydligt längre.
Vad är BIM och BIM-objekt
Byggbranschen är en av de branscher som har sett allra minst produktivitetsökning de senaste 100 åren. Med tanke på branschens storlek och art är detta givetvis ett enormt problem - för branschen själv, men kanske i ännu högre grad för samhället i stort. BIM, eller Building Information Modelling, är det mest vedertagna begreppet för digitaliseringen av byggindustrin, och ett storskaligt användande av BIM beräknas kunna vara det mest produktivitetshöjande som hänt byggindustrin på över 100 år. Det är därför inte konstigt att ett enormt intresse uppstått kring konceptet, både i privat sektor och i minst lika hög grad bland stater. I dag arbetar därför i stort sett alla större byggbolag med att införa BIM.
När det kommer till stater så har Storbritannien agerat föregångsland och har från och med 2016 krav på att alla byggbolag som deltar i offentlig upphandling måste använda sig av BIM. Regeringar över hela världen håller på att följa efter och det står klart att många kommer införa liknande krav de närmasta åren.
För att förstå vad BIM handlar om är det lättast att börja med ett exempel. En arkitekt ska rita till ett fönster för ett kommande byggprojekt. Utan BIM så adderas till ritningen en grov skiss av ett fönster med ungefär rätt mått och position. Därefter undersöks manuellt om tillgängliga underleverantörer kan leverera ett fönster med rätt mått och övrig funktion. När ett lämpligt fönster har valts så ska en stor mängd information om fönstret överföras från underleverantören. Information som:
- Akustiska egenskaper
- Termiska egenskaper
- Strålningsegenskaper
- Infästning
- Exakt geometri
- Internet of things-egenskaper
- Vikt
- Pris
.. och mycket mer. Informationen ska snabbt vidare inte bara till andra delar av den egna organisationen utan också externa parter som till exempel ska göra tekniska beräkningar baserade på informationen. Ovanstående process är givetvis långsam och blir oftare fel än rätt.
Vid användandet av BIM fungerar det istället ungefär som följer. Arkitekten lägger in ett färdigt BIM-objekt från fönsterleverantören. Objektet är dels ett intelligent 3D-objekt vilket gör att arkitekten kan justera storlek och utseende på fönstret fritt efter exakt vad underleverantören kan leverera. BIM-objektet innehåller dessutom all den information som organisationen kan behöva.
När arkitekten lägger in fönstret i ritningen så uppdateras en gemensam digital modell av byggnaden som alla berörda parter har tillgång till. Alla får alltså ögonblickligen tillgång till precis den information de behöver. Eftersom informationen kommer i ett bestämt format och är tillförlitlig så kan den användas för automatiska beräkningar och ge sekundsnabba svar till organisationen på vad ett byte av en fönsterleverantör skulle göra för allt från ljudnivån inomhus, via logistik, och till total byggkostnad och byggtid.
Nästan allt som utgör en modern byggnad kommer färdigt från underleverantörer - vare sig det är tegelstenar och murbruk eller stora prefabricerade sektioner. I stort sett allt lämpar sig för att också levereras i digital form, som BIM-objekt. Det är här Bimobject kommer in.
Bimobject
Bimobject siktar på att bli den globalt överlägset största portalen för BIM-objekt, där överlägset definieras som minst 10 gånger så stor som nummer två. Lyckas man betyder det att Bimobject blir den huvudsakliga digitala länken mellan underleverantörer och byggherrar. En mycket stor del av informationsflödet i båda riktningar dessa emellan kommer i så fall att passera dess portal och övriga tjänster.
I dag består detta flöde av BIM-objekten i sig förstås, men också av metainformation som underleverantörer kan använda för att öka sin försäljning. Vid årsskiftet adderas tjänsten Bimsupply, där arkitekter och byggherrar direkt kan lägga en automatiskt framställd beställning/förfrågan på de artiklar de inkluderat som BIM-objekt i projektet. På detta vis kan nya informationsflöden enkelt adderas då grunden i kontakten mellan underleverantör och beställare redan är upprättad och kvalitetssäkrad i.o.m. användandet av BIM-objekt. Bimobjects affärsidé är alltså att tillhandahålla dessa informationskanaler och ta betalt för det.
Konkurrens
För att Bimobject ska kunna nå maximal potential behöver man bli en klar marknadsledare med minst 90% av marknaden. Konkurrenssituationen är alltså viktig att bedöma. Konkurrenterna kan delas upp i två läger. Det ena är konkurrenter som är betydligt mindre än Bimobject, i den mening att Bimobject har åtminstone ungefär 10 gånger så många anslutna varumärken och dessutom växer betydligt fortare.
Denna grupp är stor till antalet, och att lista dem är därför inte meningsfullt. BIM-objekt är i grunden bara filer och det är därför lätt att sätta upp en websida med nedladdningsmöjligheter av någon typ av BIM-objekt. Att jämföra dessa sidor med Bimobjects portal är ungefär som att jämföra några mp3:or på en filserver med Spotify. Varför kommer framgå under nästa sektion om Strategi och teknik.
Den andra gruppen består av två spelare - NBS National BIM Library och Autodesk Seek. Den förstnämnda är alltså en portal från organisationen NBS eller National Building Specification, en organisation som funnits sedan 1973 och har som uppgift att utveckla standarder för produktspecifikationer inom byggbranschen. NBS ägs av RIBA, en branschorganisation för arkitekter i Storbritannien. NBS National BIM Library har en stark ställning i Storbritannien men har inga ambitioner på internationell expansion.
Autodesk Seek är den idag dominerande BIM-portalen i Nordamerika. Autodesk är ett privat bolag, noterat på Nasdaq-börsen, som gör mjukvara för att skapa konstruktionsritningar (CAD/BIM) samt närliggande mjukvara. De är ett av de dominerande bolagen för denna typ av mjukvara och har flera av de största mjukvarorna på marknaden i sin produktportfölj. Det är i denna mjukvara som BIM-objekt importeras när de ska sättas ihop till en slutgiltig produkt så som ett hus. Autodesk har alltså haft ett stort intresse i att driva på övergången till BIM och användandet av BIM-objekt.
Det finns starka tecken på att man ska se både NBS och Seek som katalysatorer för bolagens övriga verksamhet snarare än strategiskt viktiga produkter i sig. Ett sådant tecken är att Autodesk under våren 2016 upprättade ett avtal med Bimobject, där Bimobject ska vara återförsäljare för Autodesk Seek i Nordamerika och Europa. Då avtalet bland annat bidrar till att Bimobject kan föra över kunder från Autodesk Seek till Bimobjects portal så hade det knappast upprättats ifall Autodesk såg på Seek som en långsiktig affär. Snarare tyder mycket på att Autodesk nu insett att det är Bimobject som har högst chans att snabba på användandet av BIM-objekt, vilket alltså helt och hållet uppfyller målet med Autodesk Seek.
Strategi och teknik
Härunder listar jag några exempel på teknik och strategiskt tänkande som särskiljer Bimobject från dess konkurrenter. Varje punkt är inte enskilt unik för Bimobject men det fokuserade sätt de hanteras och inte minst alla sammantaget är en del i det som gör att Bimobject tycks dra ifrån konkurrensen.
Single source of truth
Den strategiskt överlägset viktigaste egenskapen i Bimobjects hela affärsmodell har att göra med konceptet Single source of truth. I Bimobjects fall innebär det att ett nedladdat BIM-objekt från Bimobjects portal kommer vara permanent knutet till portalen för all framtid. På så vis vet både underleverantörer och byggherrar att det distribuerade BIM-objektet alltid kommer vara korrekt och "up to date".
Att ha overifierade BIM-objekt i olika okända versioner fritt flytande runt bland arkitektfirmor går helt emot tankarna med hela konceptet BIM, och ändå är det just vad de flesta av Bimobjects konkurrenter i praktiken erbjuder. Genom att BIM-objektet är permanent knutet till Bimobjects portal (varje objekt tilldelas en permanent webadress) så kan var och ett av BIM-objekten också betraktas som en informationskanal i sig, i båda riktningar.
Ett av de områden där BIM antas göra mest nytta är under de i genomsnitt ca 100 år en byggnad ska underhållas efter att den upprättats. Eftersom BIM-objektet fortsätter vara en säkrad informationskanal så kan en underleverantör exempelvis ändra instruktionerna kring underhåll av en viss artikel och skicka ut de uppdaterade instruktionerna till alla som använt det BIM-objektet. Det är bara ett av många möjliga exempel, och vad informationskanalen faktiskt kommer användas till får framtiden utvisa.
Bimscript och skapandet av BIM-objekt
Alla BIM-objekt måste någon gång skapas. Detta kan i enkla fall ske nästan helt automatiserat från CAD-filer, men i mer komplicerade fall så krävs en relativt stor grad av manuellt arbete. Att skapa BIM-objekt är en tjänst som Bimobject tillhandahåller, och det är än så länge denna tjänst som genererar mest kassaflöde. Bruttomarginalen är god, över 50% i Bimobjects fall, och det finns därför gott om små konsultbolag inriktade på att skapa BIM-objekt, vilka sedan läggs upp på t.ex. Bimobjects portal efter att kvaliteten har verifierats.
Trots att skapandet av BIM-objekt är en god inkomstkälla så ligger fokus på att minimera denna verksamhet. Anledningen är enkel - det skalar inte. Att skapa 1000 st BIM-objekt kräver nära på 1000 ggr så mycket arbete som att skapa ett BIM-objekt. I det avseende skiljer sig denna verksamhet helt från Bimobjects resterande verksamheter, som av är av extremt skalbar art.
Bimobject har flera tydliga strategier för att reducera den flaskhals som skapandet av BIM-objekt alltså kan innebära. Man har utvecklat verktyget Bimscript, som i sig väsentligt snabbar upp skapandet av BIM-objekt. Det lärs sedan ut till underleverantörerna, så de själva kan skapa BIM-objekt för Bimobjects portal. I ett ytterligare steg så har Bimobject nu börjat auktorisera andra företag som då får lära ut Bimscript.
Plugins
Arkitekter ritar hus och andra byggnadsprojekt i en CAD/BIM-mjukvara. Bimobject har vid det här laget byggt plugins (även kallat appar) till i stort sett samtliga stora sådana programvaror. Genom pluginsen kan användaren dels komma åt alla BIM-objekt från portalen och dels utnyttja parametriseringen hos dessa på ett smidigt sätt. Ett stort erkännande för både pluginsens kvalitet och bimobjects portals ställning på marknaden erhölls nyligen då Vectorworks var först ut med att inkludera Bimobjects plugin direkt i programmet.
Bimsupply
Den i dagsläget senast lanserade tjänsten från Bimobject kallas Bimsupply. Den ska förenkla och förbättra förfarandet då produkter väl ska beställas från underleverantörer och återförsäljare. Om BIM-objekt från Bimobjects portal har använts i modellerandet av projektet så kan man enkelt generera en lista på precis vad som behöver beställas. Via Bimsupply kan sen underleverantörer och/eller återförsäljare kontaktas och man kan gå igenom behovet och till slut faktiskt lägga den formella beställningen direkt via Bimsupply om man önskar.
Bimsupply förenklar beställningsförfarandet genom att se till att man direkt hamnar i kontakt med precis rätt personer på rätt geografisk plats hos underleverantören. Det minskar dessutom risker för fel i beställningar, då listan på artiklar är direkt knutet till själva byggnadsmodellen.
Bimsupply innehåller dessutom möjligheten för arkitekter/byggherrar att gå igenom installationen av artiklar med underleverantörer direkt i en 3D-miljö i webläsaren. En möjlighet att ytterligare minska risken att en artikel inte uppfyller önskemålen under givna förutsättningar. Verktyget torde också vara mycket användbart vid specialbeställningar av olika slag.
Intäktskällor och värdet på produkten
Det är ingen hemlighet att Bimobject än så länge har lägre intäkter än utgifter. Detta är helt enligt plan, och en nödvändighet för att kunna växa snabbt nog att säkerställa en överlägsen förstaplacering. Intäkterna växer för närvarande med nära på 100% årligen och planen är att man ska komma ifatt utgifterna under andra halvan av 2017. Vid en bibehållen utgiftstakt och fortsatt tillväxt i befintlig takt bör det kunna gå vägen.
I längden så avgörs bolagets vinstmöjligheter av två faktorer. Värdet som skapas för bolagets kunder och hur stora inträdesbarriärerna är för potentiella konkurrenter. Användandet av BIM kommer att gå mot 100% för seriösa byggprojekt. För att det skall fungera krävs en aktör som Bimobject. Värdet kan alltså antas bli stort. När en överväldigande majoritet av alla större byggprojekt sedermera kan förväntas använda sig av BIM-objekt på ett sätt som kräver säkerställd kvalitet på både objekten och tjänsten genom vilken dessa förmedlas, så bör Bimobjects marknadsposition samt strategiska satsningar inom bl.a. single source of truth, dessutom leda till mycket höga inträdesbarriärer.
Merparten av intäkterna kommer på sikt att komma från intäktsmodeller som ännu är svåra att förutse. Men det är givetvis ändå intressant att kortfattat gå igenom nuvarande intäktskällor. Dels för att ge en bild av hur intäkterna kommer se ut och utvecklas den närmaste tiden, och dels för att kunna ana vad som komma skall.
Intäkterna har historiskt dominerats av debitering för skapandet av BIM-objekt. Tanken är alltså att denna inte särskilt skalbara intäktskälla ska skalas ned som andel av de totala intäkterna och till slut gå mot att bli en försumbar del eller helt försvinna. Kvar blir då några grundläggande avgifter så som publiceringsavgift för att först lägga till ett nytt BIM-objekt på portalen samt en årlig avgift för att ha kvar det.
Den stora intäktsströmmen förvändas dock bli relaterad till övriga tänkbara tilläggstjänster baserade både på det informationstekniska ramverk som portalen innebär samt den metainformation som därifrån kan erhållas.
Ett exempel på det förstnämnda är Bimsupply. Där behöver underleverantörer/återförsäljare prenumerera på en tilläggstjänst för att kunna ta emot en beställning via Bimsupply. Ett annat liknande exempel är Hercules, en tjänst som kan tillhandahålla en egen underportal för ett specifikt byggprojekt, där man som byggherre bl.a. kan ge befintliga BIM-objekt ytterligare egenskaper samt lägga till egna BIM-objekt.
Ett exempel på användande av metainformation är Bimanalytics Core. Det är ett verktyg där säljare hos underleverantörerna kan följa nedladdningar och användande av de BIM-objekt som hör till den underleverantören. Genom verktyget kan säljaren sen upprätta en kontakt med lämpliga användare för att, i bästa fall, inleda en säljprocess. Bimanalytics säljs som en avgift per användare (säljare) och år.
Både Bimsupply och Bimanalytics har intäktsmodeller som är regionsknutna, där Bimsupply har en licens per land och Bimanalytics har en licens per säljare som då är knuten till ett visst geografiskt område. För Bimobject är merkostnaderna för att tillhandahålla licenser till flera regioner mycket små vilket gör att modellen skalar bra i takt med att underleverantörer vill använda Bimobjects tjänster i ett växande geografiskt område.
Utgifter
Bimobjects utgifter härrör främst från personalkostnader. Dessa delas mellan utvecklare och säljare. Utvecklarna återfinns i Sverige, Ungern och Polen medan säljarna är mer geografiskt utspridda och återfinns i utvalda delar av Europa, Syd- och Nordamerika. Det totala antalet anställda ligger i intervallet 50-100 individer. De sammanlagda utgifterna per kvartal ligger för närvarande i storleksordningen 20 Mkr.
Framtiden - Digitalisering av den fysiska världen
I takt med att vi spenderar mer tid i någon form av digital värld så växer mängden genererad data. Företag vars hela affärsidé är att tolka denna data, så som Google, Facebook och Amazon, är redan nu bland de högst värderade bolagen i världen.
Bakom kulisserna växer avancerad verktyg fram, med vilkas hjälp datan kan analyseras på mer och mer värdeskapande sätt.Som användare märks det på att annonser på weben sakta börjar gå från irriterande till intressanta. På att Youtube nu ofta är bättre på att söka rätt på de videos som intresserar oss än vi själva. Och på att Spotify ju tusan har riktigt bra musiksmak.
Ju mer värdet på digitaliserad information växer desto större blir den relativa förlusten av att ha information lagrad endast i en ickedigital form. Bimobject ligger bra till för att bli ett av de bolag som kommer att äga digitaliseringen av fysiska objekt, och därmed kommer agera infrastruktur för information med vida användningsområden som vi ännu inte kan föreställa oss.
Slutsats och värdering
Bimobject är i dagsläget värderat till knappa 700 Mkr. Redan det kan tyckas högt för ett bolag med färre än 100 anställda som fortfarande gör förlust. Bolaget växer intäkterna med 100% årligen, men det är de ju knappast ensamma om när det kommer till små bolag. Hela Bimobjects nuvarande värde ligger i bolagets marknadsposition. Om 1-2 år bör det vara tydligt ifall man kommer lyckas med planen att bli 10 gånger så stora som tvåan i branschen. Om man lyckas bör det ge en värdering norr om 10 miljarder kronor vid rådande marknadsförhållanden sett till hur likartade bolag har värderats i ett jämförbart stadie. Om vi då har en betydligt mer negativ börs kommer värderingen troligen ligga lägre.
I dagsläget bedömer jag chansen att Bimobject blir 10 gånger så stora som nummer två på marknaden till åtminstone 50% och jag ser därför Bimobject som den mest intressanta investeringen bland medelstora tillväxtbolag på börsen de närmsta 1-2 åren.