Superportföljen

2012-01-13 08:22, Edited at: 2012-01-16 11:24

Hur ser en aktieportfölj ut där aktierna alltid går som tåget - där man kan köpa aktierna, låsa in dem och slänga bort nyckeln?

Målet här är att skapa en aktieportfölj som:

• med 80% sannolikhet ska kunna gå bättre än Stockholmsbörsen (mätt som SIX Return Index, dvs inkl aktieutdelningar)
• har god värdeökning oavsett Stockholmsbörsens utveckling i övrigt (dvs även när Stockholmsbörsen har ett riktigt dåligt år, ska aktieportföljen inte tappa i värde utan helst öka i värde då också)
• på tio års sikt ska aktieportföljen kunna flerfaldigas i värde

Det kanske är svårt, men man kan ju försöka. Aktieportföljen ska vara den man kan ha som utgångspunkt/huvudval. Bolagen vars aktier valts till portföljen, ska generellt karaktäriseras av följande egenskaper:

1) inte särskilt beroende av den allmänna konjunkturen
2) inte beroende av någon eller några enskilda råvaror såsom olja, koppar, guld etc.
3) inte beroende av någon enskild produkt/företeelse såsom att bolaget ska göra ett stort oljefynd, ska få ett nytt läkemedel godkänt, eller ska bli uppköpt etc
4) ej bolag i dåligt skick/dåligt läge som är beroende av att göra en "turn around"
5) långsiktigt hög intäktstillväxt
6) stark finansiell ställning (dvs låg skuldsättning och helst en stor nettokassa)
7) bra track record, dvs historiskt god ekonomisk utveckling för bolaget och bra utveckling för aktiekursen
8) ej för små bolag med för liten aktiehandel (man måste vid varje tidpunkt när börsen är öppen kunna köpa eller sälja aktier i bolaget för åtminstone 100 000 kr direkt och enkelt till rådande köp-/säljkurser)

Ett problem är att aktier i bolag med ovanstående egenskaper förmodligen kan anses vara högt värderade just nu. Men i och med att placeringshorisonten är långsiktig (dvs typ på minst fem års sikt) så är det mindre viktigt att aktierna i portföljen är "billiga" i nuläget (i form av tex lågt p/e-tal). Det viktigaste är att det är bra bolag, med antagande om att det på sikt ska visa sig i form av bra utveckling för de valda aktierna.

Risken är att ett eller flera av bolagen i portföljen börjar gå dåligt. Om aktierna från början har en hög värdering, kan det innebära en märkbar effekt på värdet av portföljen som helhet om en eller flera av aktiekurserna rasar. Det är väl något av en nyckelfråga; att försöka undvika bolag som börjar gå dåligt.

En tumregel för aktieinvesterare brukar sägas vara att behålla vinnaraktier men snabbt sälja av förloraraktier. Man kan tex använda sig av en "stop/loss"-regel med innebörden att man direkt säljer portföljens aktier i ett bolag, om bolagets aktiekurs fallit minst 10% från inköpskursen - och tex dessutom om aktiekursen faller minst 10% sedan senaste årsskifte. (Ev är 10% en för låg stop/loss-tröskel med tanke på hur volatil aktiemarknaden är nuförtiden. Man kanske borde sätta den vid 20% istället, eller helt enkelt skippa den och köpa aktierna i portföljen för att behålla for ever.)

Här är de valda aktierna i "superportföljen" utan inbördes rangordning:

1) Betsson (börskurs 160 kr vid börsens stängning tors 12 jan 2012)
2) Biogaia (180,50 kr)
3) Axis (142,50 kr)
4) H&M (219,10 kr)
5) Getinge (173,20 kr)
6) Elekta (302,10 kr)
7) Swedish Match (242 kr)
8) Kinnevik (138,70 kr)
9) Ratos (87,05 kr)
10) Öresund/Newco (103,25 kr/108,06 kr)

Tanken är att man som utgångspunkt har lika stor vikt för varje aktie, dvs att man tex köper för ca 100 000 kr per aktie. Kommentar om respektive bolag:

1) Betsson (nuvarande börskurs 160 kr)

En av de bästa aktierna på börsen under senare år (den bästa?). Ett aktiekurs-diagram för Betsson-aktien den senaste femårsperioden, är i princip ett rakt uppåtlutande streck (tex finanskrisen 2008 märks knappt av). För fem år sedan (i början av år 2007) stod kursen i 12-13 kr. Nu alltså 160 kr (plus lämnade aktieutdelningar under årens lopp).

Företagsledningen med förre vd:n Pontus Lindwall har på ett fantastiskt sätt fått Betsson att tjäna pengar på sin affärsidé (att vara ett spelbolag som via internet erbjuder sportvadslagning, poker och kasinospel) - trots att Betsson är långt ifrån bästa spelbolag för spelarna vad gäller tex sportvadslagning.

• För sportvadslagning är tex Betfair ett klart bättre bolag för kunderna tack vare tex bättre odds, inga restriktioner för hur mycket pengar man får satsa, och fler spelalternativ. Men det brukar sägas att kasinospel (såsom roulette, black jack och framför allt enarmade banditer) är Betssons paradgren.
• Dessutom sägs det att en viktig framgångsfaktor för Betsson är generösa provisioner till internethemsidor som gör reklam för Betsson - tydligen generösare än vad andra spelbolag ger?
• Som tredje framgångsfaktor för Betsson har bolaget visat sig skickligt på att köpa andra spelbolag (som Betsafe senast) till lågt pris men som sedan kan få lika fin utveckling som Betsson i övrigt.

Magnus Silfverberg är Betssons nya vd sedan juli 2011. Han har jobbat inom Betsson sedan 2009, så utgångspunkten är väl att han ska kunna fortsätta utveckla Betsson i enlighet med vad förra vd:n Pontus Lindwall lyckades med.

Betsson-aktien har alltid varit lågt värderad (dvs haft förvånansvärt lågt p/e-tal i förhållande till bolagets intäkts- och resultattillväxt), vilket lär bero på oro för politiska risker - dvs risk att Betssons verksamhet ska förbjudas i tex Norge eller Turkiet. I USA (där Betsson dock inte haft verksamhet ännu) har väl bolag som Betsson förbjudits (även om det nu finns tecken på att de kommer att tillåtas i USA i vissa former framöver).

Generellt är trenden att länder nu ger spelbolag som Betsson licenser att få finnas i landet i vissa former, mot en viss ersättning till staten. Spelbolagen verkar generellt tycka det är en bra utveckling som tex möjliggör marknadsföring i landet.

Aktieanalytikerna räknar i snitt med följande ekonomiska utveckling för Betsson (enl Betssons hemsida: http://www.betssonab.com/sv/Investor-relations/Analytikerestimat/):

Intäkter:
2011: 1757 miljoner kr (+10%)
2012: 2147 miljoner kr (+22%)
2013: 2365 miljoner kr (+10%)

Bruttomarginal:
2011: 81%
2012: 81%
2013: 82%

Rörelsemarginal:
2011: 32%
2012: 32%
2013: 33%

Resultat per aktie:
2011: 12,80 kr (+37%)
2012: 15,50 kr (+21%)
2013: 18,00 kr (+16%)

Vid nuvarande börskurs 160 kr värderas alltså Betsson-aktien till ett p/e-tal på bara 10 utifrån förväntat resultat per aktie för 2012, trots bolagets höga intäkts- och resultattillväxt.

Nästan 70% av Betssons bruttoresultat väntas komma från kasinospel enl analytikerna.

Betsson har en mycket stark finansiell ställning och har i princip inga normala skulder. Enl q3-rapporten hade Betsson 30 sept 2011:

• 490 miljoner kr i kassan
• 235 miljoner kr i kortfristiga fordringar
• 314 miljoner kr i skuld till spelarna

Jämför med att hela Betsson är värt 6-7 miljarder kr på börsen (vid nuv börskurs 160 kr).

Bland övriga risker med Betsson har tex signaturen made_in_Kosovo (på Di.se:s aktieforum Börssnack) pekat på att det inte lär bestå långsiktigt att spelbolag som Betsson bara betalar 1% i skatt (vilket är skattesatsen på Malta där många internetbaserade spelbolag har sin verksamhet baserad): http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2035599#msg13523562

Nordea har i en analys från nov 2011 pekat på risken med att Turkiet skulle förbjuda Betsson: http://www.aktiespararna.se/artiklar/Analyser/Nordea-sanker-rekommendation-pa-Betsson/ Nordea anger där att 40% av Betssons rörelseresultat kommer från Turkiet (eg Betssons Turkietpartner Realm Entertainment). Nordea angav då en riktkurs på 160 kr för Betsson-aktien. Nu i början av jan 2012 verkar dock Nordea ha blivit mera optimistiskt om Betsson, då bankens aktiestrateg Magnus Dagel pratade på Di-tv om köprek för Betsson-aktien med riktkurs 180 kr.

2) Biogaia (nuvarande börskurs 180,50 kr)

Förenklat så köpte grönsaksimportörerna Peter Rothschild och Jan Annwall patent på en "nyttig" bakterie (Lactobacillus reuteri), gjorde undersökningar för att visa på bakteriens hälsosamma effekter, och lanserade produkter i olika former som innehåller bakterien.

Och framgången blev stor. Idag är hela Biogaia värt över 3 miljarder kr på börsen.

År 2010 hade Biogaia intäkter på 236 miljoner kr, och som synes av det höga börsvärdet så har aktieinvesterare höga förväntningar på Biogaias fortsatta intäkts- och resultattillväxt framöver.

Första nio månaderna 2011 ökade intäkterna med 34% till 233 miljoner kr, så 2010 års intäkter lär ha överskridits rejält under helåret 2011. Resultatrapporten för helåret 2011 offentliggörs 10 feb 2012.

Tillväxtpotential finns dels geografiskt (både genom att sälja till fler antal länder och att sälja mer i de länder där Biogaia redan säljer), och dels genom att sälja nya typer av produkter med Biogaias bakterie. Biogaia har medvetet valt att främst inrikta sig på medicinskt motiverad försäljning av bolagets produkter, dvs försäljning där läkare rekommenderar patienterna att köpa produkten (tex mot barnkolik). Biogaia underbygger då först läkarnas beslutsunderlag med medicinska undersökningar av effekterna med att använda Biogaias produkter.

Förhoppningar finns nu på att tex använda en ny produkt från Biogaia mot magsår vilket skulle innebära en enorm försäljningspotential. Bolaget har genomfört medicinska undersökningar på det området, vilket dock inte gav helt klockrena resultat. Men tydligen avser Biogaia jobba vidare med det och ska lansera produkter på det området.

Biogaia betalar aktiemäklarfirman Remium för att finnas med på Remiums hemsida Introduce.se, där Remiums aktieanalytiker Johan Biehl gör följande prognoser för Biogaias ekonomiska utveckling:

Intäkter:
2011: 317 miljoner kr (+34%)
2012: 400 miljoner kr (+26%)
2013: 474 miljoner kr (+19%)

Rörelsemarginal:
2011: 34%
2012: 37%
2013: 38%

Resultat per aktie:
2011: 4,33 kr (+59%)
2012: 6,39 kr (+48%)
2013: 7,94 kr (+24%)

http://www.introduce.se/media/3737526/biog_3.011.pdf

Vid nuvarande börskurs 180,50 kr värderas alltså Biogaia-aktien till ett p/e-tal på 28 med förväntat resultat per aktie för 2012. Det kan låta som en hög värdering (särskilt i förhållande till Betsson), men utgångspunkten är att fortsatt god resultattillväxt gör att Biogaia de närmaste åren växer in i "värderingskostymen".

Biogaia har en stark finansiell ställning och väntas enl Remium ha haft en nettokassa (kassa minus skulder) på 170 miljoner kr i slutet av 2011 (jämfört med att hela Biogaia som sagt är värt 3,1 miljarder kr på börsen).

En positiv grej om Biogaia på sistone är att vd Peter Rothschild intervjuades i Dagens Industri 12 jan 2012, där han bla sa att han blivit mer optimistisk om Biogaias framtid än tidigare. Förut räknade han med att bolagets intäktstillväxt skulle mattas av, men nu ser han möjligheter till fortsatt hög intäktstillväxt under många år framöver. http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1877664

3) Axis (nuvarande börskurs 142,50 kr)

Axis är en annan otrolig framgångshistoria. Året var 1983 då Martin Gren och Mikael Karlsson startade bolaget Gren & Karlsson Firmware. 1984 kom Keith Bloodworth med och föreslog start av det nya bolaget Axis, och så fick det heta. Det var för 27-28 år sedan nu.

Axis första produkt var så kallade "printservrar" som gjorde det möjligt att skriva ut från flera datorer till en och samma skrivare. Japanska skrivarjätten Canon blev en stor kund till Axis som sålde sina printservrar till Canon (som sålde dem vidare till sina kunder under varumärket Canon, dvs Axis var OEM-leverantör - Original Equipment Manufacturer - till Canon).

Men framåt 1995 eller 1996 behövde Axis komma med något nytt, eftersom printservrarna alltmer började byggas in i skrivarna. Martin Gren och Carl-Axel "Kacke" Alm började då titta på kameror och möjligheten att koppla kameror till datornätverk. 2011 var det 15 år sedan Axis började med kamerorna, vilket firades i bolagets organisation runt om i världen och på mässor etc.

Nätverkskamerorna är alltså ännu ett ungt produktområde där försäljningen framför allt började ta fart från år 2005. I nuläget är nätverkskamerorna Axis helt dominerande produkt, och gav Axis intäkter på totalt ca 3 miljarder kr 2010. Axis mål är en intäktstillväxt på 25-30%/år de kommande åren, vilket är i nivå med den generella tillväxttakten på världsmarknaden för den typen av produkt.

Axis är störst i världen på detta produktområde (digitala nätverkskameror). Det finns ca 250 konkurrenter inom det området, men Axis är klart störst och bra mycket större än tvåan (vilket gör risken låg att någon konkurrent blir större än Axis).

Kamerorna används främst till övervakning. När man pratar om en marknadstillväxt på 25-30%/år och att Axis är störst i branschen, så avser det alltså marknaden för digitala nätverkskameror - dvs förenklat övervakningskameror som kan kopplas upp i datornätverk.

Annars är analoga övervakningskameror den traditionella teknologin generellt för övervakningskameror, och utgör fortfarande 70-75% av antalet sålda övervakningskameror per år i världen.

Men trenden är tydlig att de digitala kamerorna tar en allt större andel, och väntas år 2020 svara för nästan hela den totala marknaden för övervakningskameror.

Axis ser flera fördelar med digitala övervakningskameror istället för analoga:

• När man ska installera en övervakningskamera så finns det oftast ett befintligt datornätverk i byggnaden eller infrastrukturen, vilket gör att man med en digital övervakningskamera kan koppla kameran direkt till datornätverket - dvs det behövs ingen särskild kabel till kameran (vilket behövs om det är en analog övervakningskamera).
• En digital övervakningskamera får dessutom sin elförsörjning direkt från datornätverket (kallas "power over intranet"), dvs det krävs ingen separat elkabel. Det gör att man vid installationen ej behöver ha en elektriker på plats.
• En digital övervakningskamera har man åtkomst till från vilken dator som helst i världen där man kan logga in sig och få upp bilder.
• Tidigare hade analoga övervakningskameror bättre bildkvalitet än digitala, men nu är det tvärtom. Axis digitala övervakningskameror har kommit längre än bildkvaliteten som analoga standardkameror ger. Medan de analoga kamerorna har PAL/NTSC-standard, så ger Axis digitalkameror HDTV-standard vilket gör att man kan zooma in från långa avstånd ner till tex en person, eller från att se en stor yta som en hamn ner till en bils registreringsskylt.

Det här är de stora fördelarna och enl Axis finns det ytterligare många fler.

Axis strategi nu är bla en fortsatt stor geografisk expansion. Under 2010 ökade Axis antalet anställda med 140 pers till totalt över 900 st, och under 2011 har rekryteringstakten legat på över 200 pers. Nya kontor har öppnats i världen såsom i Sydafrika, Indien, Kina och Shanghai. I USA har Axis sitt största kontor i Boston, men ökar löpande antalet anställda runt om i landet som jobbar lokalt via hemmakontor för att vara nära kunden. Totalt har Axis egna kontor på över 30 platser i ca 20 länder.

Axis säljer sina produkter via 40 000 distributörer i ca 180 länder i världen. Distributörerna säljer produkterna till "systemintegratörer" som i sin tur säljer dem till slutkunden. Vid riktigt stora ordrar är Axis med som expertkonsulter vid installationen hos slutkund, tex vid Storstockholms Lokaltrafiks (SL:s) beställning av 17 000 Axis-kameror.

Axis övervakningskameror går till flera olika områden:

• Ca 25% av de sålda övervakningskamerorna i världen installeras i detaljhandeln (dvs för övervakning i butiker). Det är en ganska konjunkturkänslig sektor som tex drar ner på antalet nya butiker i sämre tider.
• Men det område där Axis ser störst intresse för sina kameror är transportsektorn (inom kollektivtrafiken etc) som förenklat finansieras av statliga pengar.
• Det första området där Axis kameror såldes var för övervakning i skolor.
• Det köps även övervakningskameror för generell övervakning i samhället av städer etc (sk "city surveillance"; publik övervakning).

Under 2011 har Axis generellt märkt av störst efterfrågan från detaljhandeln, transportsektorn och city surveillance.

Geografiskt fördelas Axis intäkter förenklat enl följande:

• Amerika: Ca 47% av intäkterna
• Emea (Europa, Mellanöstern, Afrika): 44-47%
• Asien: 10-11%

Långsiktigt har Axis intäkter högst tillväxttakt i Asien, med Kina och Indien som draglok.

Axis har ingen egen tillverkning av sina kameror, utan låter utomstående bolag ("kontraktstillverkare") tillverka dem på uppdrag av Axis. De tillverkarna finns lite utspridda i världen i olika länder.

Axis nya typer av kameror är tex den runda "kupolkameran" (dome cam) som är vandalsäker och inte går att bända loss. Det är tex sådana som SL monterar upp vid spärrvakterna och ovanför rulltrapporna i tunnelbanan i Stockholm. Axis har även små kameror som ser ut som en bubbla och sitter i SL-bussarna.

Axis oroas inte över att bolaget bidrar till "big brother-samhället", utan ser övervakningskamerorna som ett sätt att skapa trygghet och säkerhet för folk.

Trots att Axis räknar med att öka intäkterna med 25-30% per år, är bolaget inte oroat över att drabbas av "växtvärk". Bolaget anser sig ha en sund organisation som utvidgas successivt på ett väldigt strukturerat sätt. Många nyrekryteras, men det sker med en väldigt noggrann rekryteringsprocess för varje nyanställd som får genomgå flera intervjuer på olika organisatoriska nivåer innan man anställs. Därigenom säkerställs att Axis företagskultur bibehålls. Kulturen handlar om att Axis i grund och botten är ett "Lunda-bolag" (dvs baserat i lilla skånska staden Lund) med stor öppenhet bland personalen som jobbar tillsammans.

Öppenheten märks även av i bolagets produkter tex genom att kamerorna bygger på det öppna datorprogrammet Linux. Och öppenheten mellan medarbetarna visar sig genom att de är hjälpsamma och hjälper varandra.

Alla på Axis strävar i samma riktning. Lyckas ett bolag inte med det, så har man väl växtvärk. Men det har inte märkts av inom Axis.

Axis största aktieägare är följande:

• Terese Karlsson (änka efter Mikael Karlsson som gick bort 2005): drygt 13% i ägarandel
• Christer Brandberg (fd rådgivare till Martin Gren och Mikael Karlsson): drygt 13%
• Martin Gren: drygt 11%

Någon gång per år brukar Axis nämnas i media som en uppköpskandidat, men det verkar vara mer lösa spekulationer snarare än något konkret. Dessutom krävs det att storägarna vill sälja för att Axis ska kunna bli uppköpt, och det är inte så troligt i nuläget.

Aktieanalytikerna räknar med följande ekonomiska utveckling för Axis:

Intäkter:
2011: 3,5 miljarder kr (+20%)
2012: 4,2 miljarder kr (+20%)
2013: 5,0 miljarder kr (+18%)

Rörelsemarginal:
2011: 17%
2012: 16%
2013: 16%

Resultat per aktie:
2011: 6,12 kr (+42%)
2012: 6,83 kr (+12%)
2013: 8,07 kr (+18%)

http://www.4-traders.com/AXIS-AB-6491465/financials/

Precis som Biogaia som hade intäkter på drygt 300 miljoner kr 2011 men värderas till nästan 3 miljarder kr, kan Axis tyckas vara högt värderat med intäkter på 3,5 miljarder kr 2011 men ett börsvärde på ca 10 miljarder kr (vid nuv börskurs på drygt 140 kr).

Vid börskurs 142,50 kr värderas Axis-aktien till ett p/e-tal på 21 utifrån förväntat resultat per aktie för 2012. Det är i alla fall lägre än Biogaias motsvarande p/e-tal på 28, men ändå en till synes hög värdering. Precis som för Biogaia är dock temat "smakar det så kostar det", och att bolaget ganska snabbt lär växa in i nuvarande värderingskostym de kommande åren.

Axis har en stark finansiell ställning och är skuldfritt med över 200 miljoner kr i kassan (30 sept 2011).

Vinstvarningar

Axis kommer då och då med "vinstvarningar" (besked om att resultatet blir sämre än väntat), vilket i så fall ger köptillfälle i den påföljande kursdippen (med antagande om att det dåliga resultatet bara är tillfälligt). Ex:

• I juni 2011 kom Axis med besked om att resultatet för q2/2011 blir sämre än aktieanalytikerna räknat med: http://www.axis.com/sv/corporate/press/releases/viewstory.php?case_id=2273

Bakgrunden var att Axis vid presentationerna av q4/2010 och q1/2011 betonat att de kvartalen var exceptionellt bra, och att den nivån inte lär hålla i sig de närmast följande kvartalen. Men när Axis mot slutet av q2/2011 tog del av aktieanalytikernas förväntningar på Axis resultat för q2/2011 framkom att analytikerna ändå räknade med fortsatt exceptionellt resultat även för q2/2011. Axis gick då ut med pressmeddelandet ovan om att analytikernas förväntningar låg för högt. Effekten blev att Axis aktiekurs den dagen rasade med 18% som mest (från 144 kr till 118,25 kr).

Sedan när Axis resultatrapport för q2/2011 presenterades i juli 2011 visade det sig att även Axis tagits på sängen av att q2-resultatet trots allt blev så bra som det blev. Den dagen steg Axis aktiekurs som mest med 11% (från 130,25 kr till 144,25 kr) och var därmed tillbaka till ursprungsnivån före vinstvarningen.

• I nov 2011 kom Axis med nästa vinstvarning: http://www.axis.com/sv/corporate/press/releases/viewstory.php?case_id=2352

Den gången handlade det om att några av Axis underleverantörer (som tillverkar Axis nätverkskameror) drabbats av översvämningarna i Thailand, vilket kan komma att leda till att Axis intäkter blir 10-15% lägre (än vad de annars skulle ha blivit) i 3-4 månaders tid. Dvs det har i så fall effekt både på q4/2011 och q1/2012, vars resultat därmed blir sämre än vad det annars skulle ha blivit.

Den dagen när den vinstvarningen kom, föll Axis aktiekurs med 6% som mest (från 146,50 kr till 138 kr). Och nu står kursen i 142 kr, så aktieinvesterarna verkar inte ta alltför allvarligt på den vinstvarningen utan verkar i princip betrakta den som en tillfällighet (vilket den är). Axis indikerade dessutom redan i den vinstvarningen att ovannämnda negativa intäktseffekt är som det kan bli i värsta fall, men att Axis gör allt för att minimera effekterna av de drabbade underleverantörerna (genom att tex styra om kameraproduktionen till andra leverantörer).

4) H&M (nuvarande börskurs 219,10 kr)

H&M är väl det ultimata bolaget för en sådan här portfölj, med en intäktstillväxt som legat hög och stabil i många år med den enkla affärsidén:

• att sälja billiga kläder
• med hög modegrad
• via butiker i centrala lägen
• och påkostad marknadsföring med supermodeller etc

Så sent som på 80-talet hade varumärket H&M ganska dåligt anseende med låga priser, tvivelaktig kvalitet och ful design. Men sedan dess har bolaget under dåvarande vd Stefan Persson (nuvarande styrelseordförande) ryckt upp sig ordentligt med klart snyggare design, bättre kvalitet och marknadsföring. Det lär vara en viktig förklaring till att H&M:s internationella expansion är så hög år efter år.

Egentligen är det överraskande att H&M inte åker på större motstånd från konkurrenter. Orsaker till det kan bla vara följande:

• Klädmarknaden är väldigt stor. Så länge man har ett bra koncept kan man ta en del av kakan.
• Det är helt enkelt skralt med konkurrenter som har snygga, billiga kläder i lättillgängliga butiker.
• I ett land eller på en ort välkomnar alltid kunderna ytterligare en klädbutikskedja som komplement till befintliga, konkurrerande klädbutiker. Så länge kläderna är snygga och billiga har kunderna alltid råd att köpa mer kläder.

H&M har bevisat att bolagets affärsidé håller internationellt, så nu gäller det bara att expandera geografiskt tills H&M:s butikstäthet i världen är lika hög som i H&M:s ursprungsland Sverige (förenklat sett).

• I Sverige finns det 9,4 miljoner invånare och 170 H&M-butiker (31 aug 2011). Det betyder 1 H&M-butik per ca 55 000 personer.
• I hela världen finns det ca 7 miljarder invånare, vilket med dagens totalt ca 2 500 H&M-butiker i världen innebär ca 2,8 miljoner pers per H&M-butik. Med samma butikstäthet som i Sverige finns det utrymme för ca 126 500 H&M-butiker i världen (dvs över 50 gånger så många som idag).

Det finns alltså stor potential för H&M att fortsätta växa fast bolagets intäkter nådde 110 miljarder kr under 2011 (eller snarare under H&M:s senaste räkenskapsår dec 2010-nov 2011).

H&M:s butikstäthet lär dock aldrig bli lika stor i världen som i Sverige, vilket tex kan bero på:

• olika smak
• dålig ekonomi
• högre konkurrens
• avoghet mot utländska klädbutiker

Men ta tex Tyskland som nu utgör H&M:s intäktsmässigt enskilt största land med 23-24% av H&M:s totala intäkter. I Tyskland (med sina totalt ca 82 miljoner invånare) hade H&M 386 butiker 31 aug 2011, vilket innebär 1 H&M-butik per ca 211 500 invånare. Så där finns en del kvar att göra jämfört med att det i Sverige finns ca 55 000 invånare/H&M-butik. Se motsvarande siffror nedan även för andra länder där H&M finns:

• Sverige: 55 235 invånare/H&M-butik (9,4 miljoner invånare, 170 H&M-butiker 31 aug 2011)
• Tyskland: 211 477 invånare/H&M-butik (82 miljoner invånare, 386 H&M-butiker)
• Storbritannien: 312 814 invånare/H&M-butik (62 miljoner invånare, 199 H&M-butiker)
• Spanien: 365 873 invånare/H&M-butik (46 miljoner invånare, 126 H&M-butiker)
• Frankrike: 411 582 invånare/H&M-butik (65 miljoner invånare, 158 H&M-butiker)
• Italien: 787 013 invånare/H&M-butik (61 miljoner invånare, 77 H&M-butiker)
• USA: 1 420 091 invånare/H&M-butik (311 miljoner invånare, 219 H&M-butiker)
• världen: 2 826 425 invånare/H&M-butik (7 miljarder invånare, 2 472 H&M-butiker)

Ex på länder med mycket låg H&M-butikstäthet än så länge:

• Kina: 1,34 miljarder invånare, 61 H&M-butiker.
• Ryssland: 143 miljoner invånare, 16 H&M-butiker.
• Japan: 128 miljoner invånare, 12 H&M-butiker.

Ex på länder som ej ens är med på listan över de ca 30 länder där H&M har flest butiker:

• Indien: 1,2 miljarder invånare
• Brasilien: 191 miljoner invånare

Aktieanalytikerna räknar med följande ekonomiska utveckling för H&M:

Intäkter:
2011: 111 miljarder kr (+2%)
2012: 123 miljarder kr (+11%)
2013: 137 miljarder kr (+11%)
2014: 155 miljarder kr (+13%)
2015: 171 miljarder kr (+10%)

Rörelsemarginal:
2011: 19%
2012: 20%
2013: 20%
2014: 21%
2015: 21%

Resultat per aktie:
2011: 9,65 kr (-15%)
2012: 11,20 kr (+16%)
2013: 12,70 kr (+13%)

http://www.4-traders.com/H-M-HENNES-MAURITZ-AB-6491104/financials/

Utifrån ovanstående förväntade resultat per aktie för 2012, värderas H&M-aktien till ett p/e-tal på 19-20 vid nuv börskurs 219,10 kr. Dvs en ganska hög värdering. Det är klart högre än Betssons motsvarande p/e-tal på 10, men lägre än Biogaias p/e 28 och Axis p/e 21.

Som synes är inte ens solen utan fläckar, utan H&M har haft ett mellanår 2011. Enl ett tidigare blogginlägg är japanska klädbolaget Fast Retailing och spanska klädbolaget Inditex börsnoterade bolag som båda har likheter med H&M vad gäller koncept och förväntade framtida ekonomiska utveckling. http://www.redeye.se/aktiebloggen/hm/hm-alternativ-fast-retailing Inditex kan sägas ha kommit längst i sin utveckling av de tre, medan Fast Retailing är i något tidigare utvecklingsfas än H&M. I det perspektivet kan Fast Retailing-aktien vara ett vassare alternativ än H&M, men å andra sidan kan det kännas avlägset att köpa aktier i ett japanskt bolag när man har H&M på hemmaplan.

Karl-Johan Persson (fyller 37 under 2012) är vd i H&M sedan juli 2009. Han är son till styrelseordförande och huvudägare Stefan Persson, så å ena sidan kan man kritisera H&M för nepotism. Å andra sidan kan man hoppas att Karl-Johan ärvt de goda egenskaper som gjorde att Stefan lyckats få H&M att göra sitt verkliga internationella genombrott efter att han tog över som vd efter sin pappa, grundaren Erling Persson. Samtidigt lär det till stor del vara Stefan Persson som fortfarande styr H&M. Stefan Persson inkl familj äger ju 38% av H&M som totalt är värt 366 miljarder kr på börsen, så Stefan Perssons ägarandel i H&M är värd 138 miljarder kr. Han har därmed mycket att förlora om H&M:s utveckling skulle gå snett.

Finansiellt har H&M en stark ställning med 17 miljarder kr i kassan (31 aug 2011) och i princip inga vanliga räntebärande skulder.

5) Getinge (nuvarande börskurs 173,20 kr)

Enligt sägnen så var Rune Andersson och Carl Bennet underchefer i vitvarukoncernen Electrolux företagsledning. Under 90-talet fick de köpa ut bolaget Getinge från Electrolux för en i sammanhanget ganska obetydlig peng (typ 100 miljoner kr el dyl, förmodligen helt eller till stor del finansierat med banklån). Getinge med fokus på specialdiskmaskiner för tex desinficering av operationsinstrument etc ansågs vara en främmande fågel för Electrolux och såldes därför ut.

Andersson och Bennet å sin sida såg potential att utveckla Getinge till något stort genom att göra kompletterande företagsköp. Och nu ett antal år senare har Getinge utvecklats till en jättekoncern värd över 40 miljarder kr på börsen.

Andersson har för sin del sålt sin ägarandel i Getinge sedan ganska länge, men för framför allt Bennet som har kvar en ägarandel på 18% har Getinge blivit en formidabel affär. Hans ägarandel i bolaget är nu värd 7-8 miljarder kr.

Efter utköpet av Getinge från Electrolux var Bennet själv Getinges vd i ett antal år, men sedan ganska många år är Bennets vapendragare Johan Malmquist Getinges vd. (Han var tydligen något av Bennets vapendragare redan på Electrolux.)

Bennet (som blir 61 år i år) är fortfarande Getinges styrelseordförande, och duon Bennet och Malmquist har nu utvecklat Getinge till följande:

Getinges affärsområden:

• Medical systems: utrustning för operationssalar etc
• Extended care: utrustning för äldrevård, tex patientlyftar etc
• Infection control: diskmaskiner för operationsinstrument etc

• Medical systems (ca 50% av orderingång och intäkter)
• Extended care (knappt 30%)
• Infection control (drygt 20%)

Getinges q3/2011:

Orderingång: 5184 miljoner kr (+7%*)
Intäkter: 4866 miljoner kr (+3%*)
Rörelsemarginal: 19% (19%)
Resultat per aktie: 2,14 kr (+3%)
*exkl valutaeffekter och företagsköp

Affärsområdenas q3/2011:

• Medical systems: god orderingångstillväxt, hög marginal (men minskande)
• Extended care: låg orderingstillväxt, hög och ökande marginal
• Infection control: hög orderingångstillväxt, normal men minskad marginal

Även om affärsområdena alltså har varierande utveckling, så är det inget av affärsområdena som är ett direkt problembarn.

Och Getinges snabba förvärvstakt fortsätter. Under q3 kom besked om köpet av amerikanska hjärt/kärlutrustningsbolaget Atrium för 4-5 miljarder kr. Atrium ska ingå i affärsområde Medical systems. Atrium har intäkter på 1-1,5 miljarder kr/år, och har en intäktstillväxt på ca 20%/år.

Även om Getinges branscher har en ganska låg, underliggande tillväxt, så är det i alla fall en tillväxt och en väldigt stabil tillväxt som håller både genom goda och dåliga tider.

Det som har gjort att Getinge har kunnat uppnå sin mycket goda historiska resultattillväxt, är genom att göra många och stora kompletterande företagsköp som stärkt Getinges produktsortiment och omstrukturerats för att nå högre marginaler. Tydligen har det funnits ett ganska stort utbud av sådana företag att köpa. Ingen utom Getinge har direkt prioriterat det produktsortiment som Getinge är inriktat på (olika typer av sjukhusutrustning i bred bemärkelse), medan Getinge tagit ett samlat grepp om den nischen.

Och både Bennet och Malmquist menar säkert att Getinge ännu bara skrapat på ytan, och att det finns stor potential kvar att vidareutveckla Getinge och bygga vidare på strukturen med samma framgångsformel som tidigare.

Getinge brukar då och då be aktieägarna om kompletterande kapitaltillskott (i form av utgivning av nya Getinge-aktier via nyemission) när det har varit riktigt stora företagsköp. Det har alltså varit väl förräntade pengar för aktieägarna.

Men vad gäller finansieringen av företagsköp har Getinge framför allt kunnat förlita sig på banklån från välvilliga banker. Tydligen har Bennet en historisk nära relation med SEB som väl är Getinges huvudbank. Och det tycks ha varit en bra affär både för Bennet, Getinge och SEB genom åren. (Var det för övrigt där han fick lån för att köpa ut Getinge från början?)

Enl Getinges senaste resultatrapport har Getinge skulder på 13-14 miljarder kr per 30 sept 2011. Det är inte avskräckande högt i relation till att Getinge är värt över 40 miljarder kr på börsen.

Skeptiker som finansmannen Bengt Stillström varnar dock för att en mycket stor del av Getinges bokförda tillgångsvärden är sk immateriella tillgångar. http://www.realtid.se/ArticlePages/201001/22/20100122141329_Realtid775/20100122141329_Realtid775.dbp.asp, Immateriella tillgångar är en abstrakt tillgångspost som vid en försiktig hållning bör värderas till noll kr. Problemet är att om värdet på Getinges immateriella tillgångar (vars bokförda värde uppgår till 19 miljarder kr 30 sept 2011) skulle nedskrivas till noll kr, så skulle mer än hela Getinges bokförda egna kapital (tillgångar minus skulder) på 13 miljarder kr, vara förbrukat. Dvs i så fall är Getinge i praktiken konkursmässigt och behöver omgående flera miljarder kr i kapitaltillskott från aktieägarna.

Stillström kan inte förstå hur SEB varit så generöst med att ge Getinge stora banklån, mot bakgrund av Getinges stora immateriella tillgångar.

Getinges vd Johan Malmquist har dock försvarat sig mot Stillströms kritik, och pekar på att Getinges revisorer regelbundet gör en bedömning av om det bokförda värdet på Getinges immateriella tillgångar är motiverat - och har hittills kommit fram till att så är fallet. http://www.realtid.se/ArticlePages/201001/26/20100126095202_Realtid237/20100126095202_Realtid237.dbp.asp

Getinges stora immateriella tillgångar har främst uppstått genom övervärden (så kallad "goodwill") som uppkommit då Getinge gjort företagsköp för högre priser än de köpta bolagens bokförda tillgångsvärden. Revisorerna bedömer alltså regelbundet om de köpeskillingarna är motiverade än idag, och det anser alltså Getinges revisorer (Magnus Willfors och Johan Rippe från revisionsbyrån Öhrlings-Pwc).

Dessutom pekade Malmquist på att Getinge liksom för alla bokförda tillgångsslag, regelbundet gör avskrivningar även på de immateriella tillgångarna som därmed kontinuerligt minskar i värde.

Och för aktieinvesterarna tycks inte Getinges stora immateriella tillgångar vara något orosmoln, mot bakgrund av Getinge-aktiens goda historiska kursutveckling.

Aktieanalytikerna räknar i snitt med följande ekonomiska utveckling för Getinge:

Intäkter:
2011: 21,8 miljarder kr (-2%)
2012: 24,2 miljarder kr (+11%)
2013: 25,7 miljarder kr (+6%)
2014: 27,9 miljarder kr (+9%)
2015: 25,8 miljarder kr (-8%)

Rörelsemarginal:
2011: 18%
2012: 19%
2013: 20%
2014: 20%
2015: 21%

Resultat per aktie:
2011: 10,60 kr (+11%)
2012: 12,50 kr (+18%)
2013: 14,30 kr (+14%)

http://www.4-traders.com/GETINGE-AB-6491355/financials/

Vid nuvarande börskurs på 173,20 kr värderas alltså Getinge-aktien till ett p/e-tal på 14 utifrån förväntat resultat per aktie för 2012. Om resultatet per aktie är belastat av avskrivningarna på Getinges stora immateriella tillgångar, så blir resultatet per aktie högre exkl de avskrivningarna. En uppfattning är att man kan exkludera sådana avskrivningar eftersom de ändå inte påverkar Getinges kassaflöden.

Och som synes har Getinges resultat per aktie en god tillväxt varje år. En fråga är dock varför analytikerna räknar med ett intäktsfall år 2015.

6) Elekta (nuvarande börskurs 302,10 kr)

Precis som Getinge är Elekta ett medicintekniskt företag (dvs de gör utrustning för sjukvården), och man kan av det skälet invända mot att både Getinge och Elekta ska vara med i aktieportföljen eftersom det ger för stor tyngd åt den typen av bolag. Men här tas båda bolagen ändå med i portföljen:

• De är verksamma inom olika typer av sjukvårdsutrustning.
• De har båda varit mycket framgångsrika historiskt, och väntas även vara det framöver.

Till skillnad från Getinge så är Elekta verksamt inom utrustning för att behandla cancer. Elektas ursprungsprodukt är den så kallade gammastrålkniven som möjliggör behandling av hjärntumörer med precisionsstrålning utan kirurgiskt ingrepp på patienten. Hjärnkirurgen Lars Leksell var en av de som utvecklade gammastrålkniven, och för att kommersialisera produkten grundades Elekta i början av 70-talet.

Lars Leksell gjorde upp med sina söner om att de så småningom skulle ta över Elekta, varför sonen Laurent "Larry" Leksell studerade ekonomi för att sedermera ta hand om det ekonomiska, medan sonen Dan Leksell skulle bli läkare för att ta hand om Elektas fortsatta produktutveckling.

Laurent Leksell var Elektas vd från det att han som 20-åring var med vid starten av bolaget i början av 70-talet, och fram till år 2005 då Elektas försäljningschef Tomas Puusepp tog över som vd (vilket han är än idag).

En märkeshändelse för Elekta var att bolaget under 90-talet köpte Philips verksamhet för så kallade linjäracceleratorer, dvs en annan typ av cancerbehandlingsutrustning för att genom strålning behandla cancertumörer i övriga kroppen.

Elekta var ett tag illa ute under 90-talet, men Laurent Leksell lyckades reda upp situationen och sedan dess har Elekta lyckats väldigt bra. Bolaget är i dagsläget värt nästan 30 miljarder kr på börsen.

Laurent Leksell som nu är styrelseledamot i Elekta, är fortfarande bolagets huvudägare. Hans ägarandel på 6-7% av Elekta är värd nästan 2 miljarder kr. Tack vare röststarka A-aktier är dock Laurent Leksells röstandel i Elekta över 30%, vilket är långt mer än någon annan aktieägare. Dvs i praktiken är det han som har ägarkontrollen över Elekta.

Medan gammastrålkniven är något av en nischprodukt, så kan man säga att det är den stora efterfrågan på linjäracceleratorer i världen som har lyft Elekta till nuvarande position.

Världsmarknaden för cancerbehandling med linjäracceleratorer uppgick till 34-35 miljarder kr under år 2010. Marknaden för avancerade linjäracceleratorer har historiskt vuxit ca 25%/år.

I världens säljs ca 1 000 nya linjäracceleratorer per år. En avancerad strålningsmaskin kan kosta 20-30 miljoner kr, men det finns även billigare maskiner för under 10 miljoner kr.

Marknadsledande tillverkare av linjäracceleratorer är Varian (amerikanskt, har 47% marknadsandel), Siemens (tyskt) och Elekta (svenskt).

http://www.c-rad.info/document/Prospekt.pdf

Siemens har dock meddelat att de lägger ner sin nytillverkning av linjäracceleratorer. http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1871364

Nu pratas bla om stor potential i Kina där det säljs 160 linjäracceleratorer/år. Elekta har en stark marknadsandel i Kina. http://borssnack.di.se/diseconf/Forum/ListMessages.aspx?forumid=1&ThreadID=2038102#msg13549861 Marknaden för linjäracceleratorer i Kina växer med 15-20%/år och Elekta är marknadsledande på linjäracceleratorer i landet. http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1869752

Indien är en annan marknad med potential. Där har Varian och Elekta 44% marknadsandel var. http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1869744

Elekta räknar med en varaktig tillväxt på 10-20%/år från tillväxtländer, och bedömer att tillväxtländernas andel (av Elektas totala intäkter) bedöms öka från dagens 30% till 40% år 2015. http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1869703

Totalt sett är Elektas mål att ha en intäktstillväxt på 10%/år (exkl valutaeffekter och företagsköp) och att öka rörelseresultatet i högre takt än intäktstillväxten.

Elekta har kommit med en del guidning om sin ekonomiska utveckling framöver:

• Mål för tillväxt i intäkter och rörelseresultat kommer att nås för bolagets innevarande räkenskapsår 2011/2012 (maj 2011-apr 2012).
• År 2015 räknar Elekta med att ha kommit upp i en intäktstillväxt på 13-15% i årstakt.
• Elektas resultat per aktie väntas öka med 60% till år 2015.

http://www.elekta.com/corporate_international_pressmeddelanden.php?url=aHR0cDovL2ZlZWQubmUuY2lzaW9uLmNvbS9jbGllbnQvZWxla3RhL0NvbW1hbmRzL1JlbGVhc2UuYXNweD9qcz0wJmFtcDtyZWxlYXNlSUQ9NjA1NjE4

I juni 2011 meddelades att Elekta köper holländska bolaget Nucletron som är verksamt inom utrustning för en alternativ typ av cancerstrålbehandling (så kallad "brachy-terapi"). Nucletron har intäkter på drygt 1 miljard kr/år och en ebitda-marginal på ca 20%. Intäktstillväxten har uppgått till 7-8%/år de senaste åren. Elekta betalade drygt 3 miljarder kr för Nucletron.

Aktieanalytikerna räknar med följande ekonomiska utveckling för Elekta:

Intäkter:
2011/2012: 9,3 miljarder kr (+18%)
2012/2013: 10,8 miljarder kr (+16%)
2013/2014: 12,0 miljarder kr (+11%)
2014/2015: 11,1 miljarder kr (-8%)

Rörelsemarginal:
2011/2012: 19%
2012/2013: 21%
2013/2014: 21%
2014/2015: 24%

Resultat per aktie:
2011/2012: 12,70 kr (+17%)
2012/2013: 15,80 kr (+24%)
2013/2014: 18,80 kr (+19%)

http://www.4-traders.com/ELEKTA-AB-6491415/financials/

Elektas respektive räkenskapsår ovan varar från maj ena året till apr året därpå, så året 2012/2013 är därmed det som mest överlappar kalenderåret 2012. Vid nuvarande börskurs 302,10 kr värderas alltså Elekta-aktien till ett p/e-tal på 19 utifrån förväntat resultat per aktie för 2012/2013.

Precis som för Getinge väntas tydligen ett intäktstapp för Elekta 2015. Vad kan det bero på?

Elekta har en förhållandevis låg skuldsättning med 3 miljarder kr i nettoskuld (skulder minus kassa) enl senaste resultatrapport per 31 okt 2011, jämfört med att hela Elekta är värt nästan 30 miljarder kr på börsen.

Jämför ovanstående analytikerprognoser med nedanstående, som Elekta anger på sin hemsida som snittet av tio aktieanalytikers prognoser för Elektas ekonomiska utveckling:

Intäkter:
2011/2012: 9,3 miljarder kr (+17%)
2012/2013: 10,7 miljarder kr (+16%)
2013/2014: 11,9 miljarder kr (+11%)

Rörelsemarginal:
2011/2012: 19%
2012/2013: 20%
2013/2014: 21%

Resultat per aktie:
2011/2012: 12,45 kr (+14%)
2012/2013: 15,47 kr (+24%)
2013/2014: 18,36 kr (+19%)

http://www.elekta.com/corporate_international_market_estimates.php

Dvs det är grovt sett samma prognoser som på 4-traders.com ovan (även om analytikerna på Elektas hemsida är något mer försiktiga om det innevarande räkenskapsåret 2011/2012).

De tio aktieanalytiker som är med på Elektas hemsida finns på följande banker/aktiemäklarfirmor:

ABG Sundal Collier
Carnegie
Danske Bank
DnB Nor
Handelsbanken
SEB
Swedbank
Cheuvreux
Nordea
(anonym)

På Elektas hemsida framgår även respektive analytikers nuvarande rekommendation för Elekta-aktien och respektive analytikers prognoser för de kommande årens intäkter, rörelseresultat och resultat per aktie.

Alla analytiker har köprekommendation för Elekta-aktien, utom Cheuvreux som har "övervikt" och DnB Nor som har "behåll".

Negativa saker om Elekta som framkommit på sistone:

• 4 jan 2011: Uppgifter om att Elektas linjäracceleratorer kan explodera. Bla har myndigheter i Hongkong varnat för det i dec 2011. http://di.se/Templates/Public/Pages/ArticlePrint.aspx?pl=255091__ArticlePageProvider Elekta gick samma dag ut och sa att det bara är ett litet och enkelt åtgärdat problem som inträffat i två linjäracceleratorer från Elekta (en i USA och en i Australien).

http://di.se/Artiklar/2012/1/4/255139/Elekta-Mycket-marginella-kostnader/

http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1874723

• 16 dec 2011: Besked om att Laurent Leksell sålde nästan 43 000 Elekta-aktier 15 dec 2011. Aktien handlades den dagen för ca 280-284 kr på börsen, dvs Leksell fick ut ca 12 miljoner kr för de sålda aktierna. Varför sålde han?

7) Swedish Match (nuvarande börskurs 242 kr)

Nuvarande börsbolaget Swedish Match har väl anor från den enorma internationella tändstickskoncernen som kontrollerades av Ivar Kreuger tills hans imperium kraschade i samband med att han dog i Paris i mars 1932. Än idag diskuteras om han sköt sig eller om han blev mördad av giriga gamar som ville åt hans tillgångar, men den officiella förklaringen är väl att han sköt sig själv pga finansiella problem. Bla gynnades finansfamiljerna Wallenberg och Stenbeck av Kreugers fall, och kunde billigt komma över bolag som ingått i Kreuger-imperiet.

Sedan var väl föregångaren till dagens Swedish Match ett tag i princip Sveriges statliga tobaksmonopol (med ensamrätt på att sälja tobaksprodukter på den svenska marknaden?), vilket i så fall säkert var mycket lönsamt för svenska staten. Bla tillverkades väl tex Prince-cigaretter på licens från Prince-märkets danska ägare, medan det egna paradmärket för cigaretter var Blend.

Men på 1990-talet intensifierades diskussionerna om hälsofaran med cigaretter. Cigarettskatten höjdes kraftigt och staten krävde stora varningstexter. I USA inleddes stora rättsprocesser där folk som fått lungcancer av cigarettrökning krävde jättebelopp av tobaksbolagen. Cigaretterna var fortfarande mycket lönsamma men hade fallande intäkter.

Mot den bakgrunden blev värderingen av Swedish Match låg då bolaget i sin nuvarande skepnad återkom till börsen på 1990-talet. Men bolaget med dess skickliga företagsledningar sedan dess, har lyckats överraska investerarna rejält med en mycket positiv ekonomisk utveckling - vilket avspeglat sig i kraftigt stigande aktiekurs.

Huvudstrategin har varit att sälja den krympande cigarettverksamheten, och fokusera på snus och cigarrer. Medan cigarettverksamheten i princip varit begränsad till Sverige med sina lokala svenska varumärken, har snus och cigarrer internationella expansionsmöjligheter vilket inneburit tillväxtpotential. Tillsammans med företagsköp inom cigarrer och relaterade omstruktureringar, har Swedish Match kunnat visa en hög resultattillväxt genom åren.

• Swedish Matchs fd chefsjurist Bo Aulin (som i många år satt i bolagets koncernledning) brukade säga vilken fantastisk business Swedish Match har.
• Bankiren Knut Ramel jobbade i många år på bla bankerna Merrill Lynch och UBS och var där bla finansiell rådgivare åt Swedish Match. I sina memoarer ("En finansmans bekännelser: veni, vidi, ridi") berättar Ramel genom hela boken om vilket fantastiskt bolag Swedish Match är, som hela tiden visar stigande resultat och börskurs.
• Och visst är det klart att det för aktieinvesterare är mycket attraktivt med ett bolag vars kunder blir direkt väldigt beroende av bolagets produkter såsom snus (även om man kan ifrågasätta det etiska med det).

Ännu så länge är dock Swedish Matchs verksamhet fullt laglig i de länder där bolaget säljer sina produkter. Dock så är ju tex snus generellt förbjudet i EU. Då och då uppstår spekulationer om att EU:s snusförbud ska tas bort, vilket naturligtvis skulle vara jättepositivt för Swedish Match. Men ännu har inget konkret hänt i den frågan.

Det är tillåtet för Swedish Match att sälja sitt snus tex på den stora USA-marknaden och där bolaget har en marknadsandel kring 10%. http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1877945 Konkurrenterna är Altria med en marknadsandel på 50-60% samt Reynolds med drygt 30%. Altria är världens största tobaksbolag med bla cigarettmärket Marlboro.

I USA har Swedish Match snusvarumärken som Longhorn, Timber Wolf och Red Man. De är alla lågprismärken, men Swedish Match har även börjat sälja varianter på sina svenska snusvarumärken i USA. Tex säljs nu en variant på bolagets svenska paradvarumärke General i USA. Den totala snusmarknaden i USA har en tillväxt på ca 6%/år, men för lågprissegmentet är tillväxten 12%/år. Dock är konkurrensen hårdast på lågprissidan. http://www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1862349

På hemmamarknaden Sverige har Swedish Match en marknadsandel på 80%. Utländska tobaksjättar har tagit en del andelar i Sverige (BAT 10%, Imperial Tobacco 6% och Japan Tobacco 2%). www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1877948 Utlänningarna har främst lyckas ta positioner inom lågprissnus (som ökat från 10% av den totala svenska snusmarknaden, till nu ca 30%). Lågprissnusets andel lär fortsätta öka. I tex USA svarar det för över 50% av den totala snusmarknaden. Inom lågprissnus har Swedish Matchs marknadsandel minskat från 55% för tre år sedan, till under 50% idag. Swedish Matchs varumärken inom lågprissnus är Kronan och Kaliber, och under 2012 väntas bolaget jobba offensivt med Kaliber för att stärka sin position på det området. Swedish Matchs största konkurrent inom lågprissnus i S… [content has been truncated]