Frefec skriver utmanande “Skrota alla finansiella instrument”.

Jag gör ett försök att reda ut begreppen, då jag inte helt håller med, utan tycker att det är de konstgjorda och svårbegripliga instrumenten som bör skrotas.

Citat:
“koppla bort alla konstiga instrument som idag är kopplat till och hänger ihop med aktiekursen som sälj- och köwarranter, blankning, optioner mm.” /frefec

Min kommentar:

Aktier är det nya “konstiga instrumentet”. Optioner gamla beprövade och grundläggande.

* Termins och optionshandeln har flera tusen år på nacken. Aktier bara drygt 100.

*Det förefaller mig föga sannolikt att ett samhälle kan fungera smidigt utan terminshandel.

* Visste du att optioner är mycket äldre än aktier? Terminshandel är belagd redan i det antika Egypten och i fenicien. Det finns även antydan om optionshandel i Bibeln, Gamla Testamentet.

* Den systematiska optionshandeln är äldre än aktiehandeln. Det fanns fungerande termins- och optionshandel i USA före första aktiebolaget kunde köpas på någon börs. Chicago var en känd termins-handelsplats redan innan aktierna blev vanliga investeringsobjekt.
Därmed sagt att “aktier” är det nya “konstiga instrumentet”. För att spetsa till det: Det är måhända aktiehandeln som borde upphöra?

Prissättningen på optioner hänger inte samman med aktiekursen, Det är ett missförstånd.

Köp och säljwarranter är bara en “variant” av optioner, och prissättningen är i stort sett densamma.

Det oväntade, för den oinsatte, är att optioner och warranter inte prissätts utifrån underliggande aktiekurs.

Det innebär, för att än en gång spetsa till det, att påståendet om att de hänger i hop med aktiekursen är felaktigt. Optioner och warranter prissätts framförallt utifrån sin “implicita volatilitet”. Det betyder att aktiepriset, har en underordnad, betydelse i sammanhanget.

Jag har faktiskt svårt att inse hur ett instrument som är så frånkopplat och frikopplat från aktiekursen som optionen, skulle kunna ha någon större inverkan på den?

Det går, vanligen, att köpa och sälja hur många optioner och warranter som helst utan att aktiekursen påverkas nämnvärt.

____________________

Blankningen skadar inte.

Blankningen däremot har påverkan på aktiekursen. Den som lånar aktier och säljer dem över börsen ökar utbudet. Om efterfrågan inte är lika stor som utbudet, så sjunker aktiekursen.

Här ställer jag mig frågan. “Än sen?”
- Vad är det för skillnad om aktieägaren beslutar sig för att sälja aktien, eller om han istället lånar ut den till någon annan, som säljer aktien?
- Om aktieägaren avyttrar en miljon aktier så sätter det sannolikt press på aktiekursen.
- Om blankaren lånar aktierna och säljer samma antal aktier, så sjuker kursen förmodligen lika mycket.

Det mystiska med blankningen är:

1) Blankningen har något av hemlighetsmakeri över sig.

2) Dessutom är det förunderligt att lånet både är så billigt för låntagaren och

3) ..skattefritt för långivaren.

Jag skulle vilja se tydligare redovisning av hur många aktier som finns utlånade. Dessutom tycker jag att det är för billigt att låna aktier, jämfört med att låna kontanter. Jag undrar även om det är sunt att utlånaren får skattefria inkomster när han lånar ut. Tänk på att utdelningar dubbelbeskattas i det här landet!

-—–

De konstiga instrument som satt hela finans-systemet i gungning är:

* “Naken blankning”.

Man säljer aktier som man inte fysiskt har lånat!

Goldman Sachs kunde på detta sätt bidra till kollapsen för Bear Sterns i mars 2008. Lehamn Brothers upplevde ett kraftigt kursfall av samma skäl. Så småningom kom detta att bringa banken på fall.
- Jag påstår att “naken blankning” är ett instrument som borde bannlysas! Det är, för att anknyta till citatet av frefec, ett konstigt instrument!

Finanskrisen i USA uppstod på grund av CDO ocfh CDS. De borde, för att anknyta till rubriken, som frefec satte, skrotas!

CDO är initialerna på Collateralized Dept Obligations.
CDS för Credit default swaps.

Den första, CDO, en “oskyldig” obligation, var inte alls så riskfri som påstods. I själva verket var det ett riskpapper av värsta sort. Ett bostadslån slogs ihop med olika grader av kreditvärdighet. Omvandlingen skedde i flera steg, så att många kunde vara med och dela på kakan. Helheten fick ett sken av kreditvärdighet, som var högre än vad delarna var för sig motiverade.

Det fiffiga var att bankerna inte behövde behålla lånen i sina balansräkningar. Eftersom att de såldes vidare slapp man det formella kravet på kapitaltäckning.

Allt var väl, så länge som huspriserna steg. Resten är historia…

Än värre var det med CDS. Det var en försäkring där man skyddade sig ifall att den egna tillgången skulle bli värdelös. För att få fullgott skydd, betalade man en regelbunden premie. Den amerikanska försäkringsjätten AIG, som nyligen räddades av centralbanken, var en stor utgivare av dessa försäkrningar. Problemet var “bara” att utgivarna av dessa försäkringar inte hade avsatt kapital för att täcka eventuella utbetalningar. Försäkringen hade alltså inga reservationer i form att kapital. Den var i princip “värdelös”.

_____________

Summa: Jag tror inte på att skrota alla finansiella instrument, bara de som har med saken att göra. Det vill säga: “nakna blankningar”, CDO och CDS.