Kul med lite bloggdiskussion kring BEF som noteras inom kort. Att beskriva affärsidén är ingen större vits med, det har flera tydligen redan gjort förtjänstfullt ser jag. Och visst, det bör finnas god potential att äga bördig jord. Hur det är med den saken just i det här fallet återstår att se.

Jag kommer inte att teckna aktien och därmed kanske kan det vara intressant att framföra varför. Det finns flera skäl om inget direkt mycket tungre än annat. Att belysa riskerna är kanske inte helt fel heller.

I första hand handlar det om tidpunkten. Att Kinnevik och Lundinarna på ett så tidigt stadium verkar släppa ägandet är högst anmärkningsvärt. I synnerhet de första brukar hålla ett tag på placeringar i tidigt skede. Detta för att krama ur så mycket som möjligt för egna aktieägare som sedan eventuellt får ta del av en intressant avknoppning. Nu gör man inte det denna gång och då sannolikt eftersom man bedömer “tajmingen” för försäljningen som rätt. Om det sedan är för dem eller för oss andra låter jag vara osagt. Visst, man vill ha in nya pengar för nya investeringar men nog hade man kunnat ordna det på annat sätt. I synnerhet om man såg fynd där ute.

En annan sak som får mig att tänka till är priset. Det är inte vidare lågt om man utgår ifrån vad placeringen gjordes till från början och då inte för så länge sedan. Visst man kan relatera till vad jordmark är värd i Sverige, Finland, Polen eller Ukraina eller andra närområden men relativvärderingar tar man ofta till när inga andra skäl motiverar ett pris. Notera bland andra att det finns ett optionsprogram som började gälla i mitten på oktober. Detta programmets mittpris ligger på 3,5 USD medan försäljningspriset är 43-53 SEK vilket innebär minst 7 uch kanske uppåt 8 USD. Minst sagt god värdeutveckling för de egna med andra ord. Genom utförsäljningen sätter man ett värde på det egna ägandet och ser till att även berika sina egna. Naturligtvis väldigt bra och högaktningsfullt men nu tillhör inte vi “de egna” tyvärr.

Sedan har vi det där med intervallsutförsäljningar. Vad är det här för otyg? Som köpare eller investerare vill jag veta vad varan kostar. Hade någon köpt ett hus eller en tomt om priset var angivet till 3-4 miljoner kronor? Jag hade velat ha klara besked vad investeringen är tänkt att kosta. Utan dem vänder jag ofta på klacken på studs. Här kunde man likväl säga att priset är 53. Blir det lägre beror det på svagare intresse och då faller kursen ändå som en naturlig följd.

Den politiska risken kring ägandet i Ryssland ska inte underskattas. Ändringar i lagar som missgynnar utlänningar görs i en handvändning där beroende på vem och vilka intressen som finns. Det har vi sett förr och det kommer vi att få se framöver också. Detta bör innebära att en viss rabatt borde vara motiverad. Så är inte riktigt fallet som jag ser det. Man väljer att söka närmare 2 miljarder och detta är dubbelt så mycket som det egna kapitalet uppgår till idag om jag tolkar skrivningarna rätt.

För egen del är det lätt att låta bli att teckna. Men visst, den kan ju vara lysande på lång sikt. Utan tvekan. Men då ska ju en hel del klaffa också. Klimatet, lagarna, myndighetskontakter med mera. För egen den tror jag att man likväl (om man nu tvunget vill) kan vara med på tåget via antingen Kinnevik eller Nafta. Visst inte samma potential må hända. Men blir det riktigt bra går man heller inte lottlös och samtidigt begränsar den egna risken plus att man även tar del av andra intressanta (eller inte, det får man bedöma själv) projekt.

Som sagt, jag avstår. Tack men nej tack!