To be or not to be . . .

2008-12-15 19:54, Edited at: 2010-06-11 11:58

Nej, rubriken syftar inte på den gamla mellanöls-frågan, utan snarare är den ett uttryck för tankebanor som jag tror många privatinvesterare ställer sig dagligen - eller åtminstonde då och då.

To be - vardå? Investerad eller passiv? I vad i så fall ? Diversifierad för att undvika specifika bolagsrisker en självklarhet (?).

Liknande tankebanor har tidigare hjälpt mig till viss avkastning (utöver genomsnittet) och fungerade väl fram t o m sommaren 2008. . .

En kort parentes här: Portföljtävlingen är avgjord, all heder till pristagarna. Att dubbla sitt kapital i dystra börstider är inte enkelt. Själv kan jag glädjas åt att vara nästan i top 10%, i detta kunniga sällskap. Jag kan också tycka att min strategi var likartad vinnarens, vad gäller aktieval - men timingen betydligt sämre. Bra är att HITTA lågvärderade aktier - bättre är att veta NÄR man skall införskaffa desamma. Ännu mera bäst är kanske att förstå vilka marknader man skall ALLOKERA sin förmögenhet till?

Vilket för oss tillbaka till sommaren 2008. Redan sommaren 2007 började varningsklockor ringa avseende subprime (tror att jag först hörde begreppet feb 2007), och under hösten lättade jag på aktieportföljen i allmänhet och började investera i guld- och oljerelaterade tillgångar. Då (som nu) tyckte jag att oljebolagen var oförståeligt lågvärderade, särskilt TYKS som blev min största investering. Fram t o m sommaren 2008 gjorde ökningen på råvarusidan, samt vissa högavkastande företagsobligationer, att jag skrev +-0 i min portfölj medan omvärldens aktiemarknader intecknade förluster på 20-25%.

Plötsligt ändrade sig marknaden. Nu var det likviditet som gällde. Sälja det som säljas kan (inte bör!!). alla priser är acceptabla - i morgon finns än färre köpare. Enda säkra tillflyktsorten var US statsobligationer där valutan gjorde att avkastningen (trots mediokra räntor) blev högst acceptabel. Tyvärr befann jag mig inte där utan hade ökat min oljeexponering ytterligare (ett mindre misstag skulle man nog vilja påstå) på 100/110-nivån. Fritt fall för allt!

Nu, ett halvår senare, har aktiefallet bromsats upp och börserna går sidledes (liksom råvaror), dollarn börjar långsamt sjunka och man ställer sig åter frågan om depressions-tendenserna (allt ned!) är över för den här gången? Är det dags att sikta högre än en tre%-ig årlig realminskning av kapitalet i US bonds? Var sikta i så fall??

Jag tror vi har kärva tider framför oss. Subprime-härvan kom upp till ytan 2007/2008 då ränta och amortering skulle skrivas om första gången. Med samma logik har vi då framför oss "option ARMs", ytterligare en underlig räntefigur för bostadslån där man kan "välja" ränta (ofta 1% inledningsvis) och där räntediffen läggs bak på befintligt lån (d v s ytterligare belåning för att bekosta en låg räntebetalning). Ett ypperligt instrument när priserna går upp varje år och bankerna slåss om att få låna ut mer pengar till NINJA's (No Income, No Jobb or Assets). De flesta option ARMs förfaller till omskrivning 2009-20011 - vem är då beredd att låna ut ytterligare pengar på i grunden tveksamma premisser? Vad så??? Vem skall betala tillbaka de 1 trillion USD som beräknas ligga i option ARMs??? Och vad händer med kreditkortsskulderna, företagslånen etc om man också där hittar svartklädda snedögda figurer bland låntagarna?

Kinas förmåga att balansera upp med en god och hög tillväxt är förvisso där, men ej i den tid och till de belopp som krävs - tror jag.

Å andra sidan har börserna satt sig rejält och redan intecknat lite mer än en halv katastrof.

To be or not to be? Jag kan ej avgöra om börsen m h t allt inklusive Obamas frikostiga löften och en ännu så länge vig och reaktionssnabb sittande president skall gå upp eller ned - mest sannolikt för mig är sidledes ännu ett tag, d v s stockpicking med kräsen min. Undviker finans och bil. Ej US, lite Kina. Mycket olja (Tack Kina för jule-pengen!) och fortfarande Guld.

Kanske kan man påräkna lite faktisk avkastning nästa år - och inte bara "bättre än index" (Hurra!) men mindre i plånboken.