Börsen
2015-04-29 08:27, Edited at: 2015-04-29 10:47Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Börsen på ny rekordnivå. Fortfarande läge att köpa aktier?
Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 uppe på nya toppnivån 1720,02 tidigare i veckan under dagen mån 27 apr 2015.
Därmed blir den långsiktiga utvecklingen följande:
...Sommaren 2007: Indexet når en toppnivå på över 1300.
...Besvikelse och kraftig nedgång till botten på 500-600 vilket nåddes hösten 2008.
...Ny optimism och uppgång till 1100-1200 under första halvåret 2011.
...Oro och nedgång till 800-900 hösten 2011.
...Kraftig optimism och uppgång till nuvarande nivå på över 1700.
www.avanza.se/index/om-indexet.html/19002/omx-stockholm-30
Dvs vem har sagt att storbolags-aktier är trista med dessa kraftiga svängningar?
Intressant även att det under hösten 2014 plötsligt blev en kraftig nedgång på 12-13%
...från över 1400
...ner till 1200-1300
Men den bottennivån har visat sig bli ett avstamp till ett ökat tempo i kursuppgången upp till nuvarande nivå på över 1700.
...Från bottennivån på 1246,56 i okt 2014
...till nuvarande nivå på 1679,52 (per slutet av tis 28 apr 2015)
är det en uppgång på hela 35% på ca tre månader.
En sådan ökningstakt är knappast uthållig i längden.
Minns tex 1988 då börsen steg perfekt och stabilt "med 45 graders vinkel" åt nordost.
Tänkte själv då att det knappast är uthålligt.
Köpte själv säljoptioner i dåvarande OMX-index.
Sålde av när en inledande nedgång kom i aug 1988.
Men anade då föga att det var ett förskalv till den jättekris och kraftiga börsnedgång som sedan bröt ut i början av 1990-talet.
Få gissade då (1988) att den kraftiga börsuppgången i princip bara var ett lånefinansierat "kedjebrev" som strax senare skulle falla ihop som ett korthus.
Även tex under uppgången tom 2006/2007 sa folk att "nu är det annorlunda", och "nu är det en uthållig uppgång".
Bla var väl
...finansmannen Christer Gardell (med sitt fondbolag Cevian)
...och industriföretaget Sandviks dåvarande vd Lars Pettersson
då i olika omgångar ute och pratade om en global "superkonjunktur" som i princip skulle vara för evigt.
Men så blev det ju inte, utan 2008/2009 bröt den stora globala finanskrisen ut med buller och bång.
Bla nuvarande faktorer för och emot börsen (fortsatt börsuppgång eller ej):
Tex orosmoln:
Grekland
Ryssland
Brasilien
Kina
Aktiernas höga värderingsnivå.
Inga "trä'n" växer till himmelen.
Samtidigt positiva aspekter för börsen:
låg ränta
lågt oljepris
lågt elpris
hög dollar
Kraftfull stimulanspolitik från centralbanker runt om i världen, för att få fart på konjunkturen.
Grekland.
Risk för att den statsfinansiella krisen i Grekland kommer att brisera.
Bla tal om att tyska banker är stora långivare till Grekland.
Hur kommer de att drabbas om Grekland inte kan återbetala skulderna?
Effekter av om Grekland lämnar euron som valuta?
- Ryssland.
Med "diktatorn" Vladimir Putin som ledare agerar Ryssland allt mer militärt provocerande visavi omvärlden som i sin tur infört en rad ekonomiska sanktioner ("straff") mot Ryssland pga landets agerande.
Risk för att den utvecklingen eskalerar och urartar?
//Edit: Tidigare blogginlägg (från mars 2015) om "skurkstaten Ryssland":
Del 1: http://www.redeye.se/aktiebloggen/del-1-skurkstaten-ryssland-och-nagra-svenska-ryssaktier
//
- Brasilien.
Tidigare var det ju tal om att de så kallade "BRIC-länderna" (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) var de nya dragloken i världsekonomin.
Men nu verkar det gå åt andra hållet.
Tex tyska lastbilstillverkaren MAN (konkurrent med Volvo och Scania) räknar i ny prognos med att marknaden för lastbilar i Brasilien kommer att sjunka med 30% under 2015: www.avanza.se/placera/telegram/2015/04/28/man-tror-att-brasiliens-lastbilsmarknad-krymper-30-i-ar.html
Enl samma artikel räknar Volvo med att marknaden för tunga lastbilar i Brasilien kommer att falla med över 40% under 2015.
Dvs detta är väl inte tecken på en hälsosam utveckling i landet?
- Kina.
Särskilt Kina har ju i kraft av sin storlek utpekats som det stora dragloket i världsekonomin på senare år.
Men hur är det egentligen ställt med Kina?
Är utvecklingen uthållig?
Tex tal om att kinesiska staten lånat ut jättebelopp till att bygga hela nya städer i Kina som nu står som tomma spökstäder.
Är det sådant som drivit den tidigare goda utvecklingen i Kina?
Risk för att det nu kommer att leda till en stor baksmälla?
Tex låsbolaget Assa-Abloy pekar i sin q1/2015-resultatrapport på svaghet i Kina:
ASSA ABLOY: NEDGÅNGEN I KINA STÅR SIG ETT TAG TILL ENL VD
www.avanza.se/placera/telegram/2015/04/28/assa-abloy-nedgangen-i-kina-star-sig-ett-tag-till-enl-vd.html
- Aktiernas höga värderingsnivå.
I och för sig är ju räntan nu rekordlåg, vilket sänker aktieinvesterares avkastningskrav och därmed höjer aktiers motiverade värde.
Men historiskt sett är vi nu uppe i sällan eller aldrig tidigare skådade värderingsnivåer även för aktier i mogna (om än välskötta) industriföretag.
...Medan aktier i "normala" industriföretag under normala omständigheter (tex normal räntenivå) kanske borde värderas i ett p/e-tal (börskurs delat med årlig vinst per aktie) på max 10-15
...värderas de i dagsläget snarare till p/e-tal på 20-30.
Om förutsättningarna normaliseras framöver innebär ju det logiskt sett en återgång till tidigare lägre värderingsnivåer.
Antag tex följande:
1)
Den riskfria räntan (svenska statsobligationer med lång löptid):
I dagsläget får man bara en årsränta på 0,33% i tio år om man köper svenska statsobligationer med en löptid på tio år.
Antag att denna räntenivå kommer att normaliseras till en räntenivå på 4-5% inom fem år.
Det kan ju betecknas som en normal räntenivå som ger en realränta på 2-3% per år plus kompensation för en inflation på 2-3% per år.
Då blir alltså den antagna ränteutvecklingen följande (nivå per slutet av respektive år):
år 0 (maj 2014-apr 2015): 0,33%
år 1: 1,164% (+0,834 procentenheter från året innan)
år 2: 1,998% (+0,834 procentenheter från året innan)
år 3: 2,832% (+0,834 procentenheter)
år 4: 3,666% (+0,834 procentenheter)
år 5 (och därefter): 4,5% (+0,834 procentenehter)
2)
Börsens "riskpremie".
Antag att aktieinvesterare kräver en riskpremie (ett påslag på den riskfria räntan) på 5-6 procentenheter per år, för att aktieinvesterarna
...ska vilja köpa aktier (motsvarande en aktieportfölj som börsen som helhet)
lika gärna som
...svenska statsobligationer med en löptid på tio år
För att få den motiverade nivån på denna riskpremie är det bara att mäta historiskt
...vilken totalavkastning (kursförändringar plus aktieutdelningar) som börsen som helhet har gett per år långsiktigt
minus
...vilken ränta det varit per historiskt på svenska statsobligationer med lång löptid (tex fem eller tio år).
Denna differens är ju vad "riskpremien" för börsen har uppgått till historiskt.
Och det har väl visat sig att denna riskpremie legat historiskt ganska stabil genom åren.
Dock finns väl tidigare studier som visar att denna historiska riskpremie snarare legat uppåt 8-9 procentenheter per år.
Men här antas förenklat att den riskpremie aktieinvesterare nu kräver ligger på 5-6 procentenheter per år.
Då är det (förenklat) bara att lägga ihop
...den antagna utvecklingen av den riskfria räntan ovan
med
...den antagna riskpremien
för att få vilket avkastningskrav aktieinvesterare kan antas ha för att köpa en aktieportfölj motsvarande börsen:
år 1: 6,664%
år 2: 7,498%
år 3: 8,332%
år 4: 9,166%
år 5 (och därefter): 10% per år
Dvs
...tack vare den nuvarande låga räntenivån, blir avkastningkravet inledningsvis lägre (6-7% per år)
...för att senare stiga successivt till en långsiktig normalnivå på 10% per år
3)
Börsbolagens resultatutveckling.
Antag sedan att börsen i snitt kan liknas vid en aktie som genererade ett årligt nettoresultat (resultat efter skatt) på 10 kr per aktie under gångna 12 mån.
Hur kommer detta nettoresultat att utvecklas framöver?
Antag att gångna 12 mån var en "normal" intjäningsnivå för börsbolagen, och att nettoresultatet kan antas stiga långsiktigt med 2-3% per år från den nivån.
Dvs världskonjunkturen som helhet (åtminstone i de mer utvecklade i-länderna) växer väl (mätt som förändring av bruttonationalprodukten ("bnp"), dvs försäljningen av alla produkter och tjänster i landet under ett år) med kanske 2-3% per år.
Och eftersom inget bolag i längden kan växa mer än bnp för ekonomin som helhet, antas börsen (eller summan av börsbolagen på börsen) också generera ett nettoresultat som långsiktigt växer med 2-3% per år.
I så fall blir "börsens" nettoresultat enl nedan under kommande år:
år 0 (maj 2014-apr 2015): 10,00 kr per aktie
år 1: 10,25 kr (+2,5% från året innan)
år 2: 10,51 kr (+2,5%)
år 3: 10,77 kr (+2,5%)
år 4: 11,04 kr (+2,5%)
år 5: 11,31 kr (+2,5%)
år 6: 11,60 kr (+2,5%)
år 7 (och därefter): +2,5% per år
I själva verket är ju aldrig utvecklingen så jämn, utan det blir
...högkonjunkturer med högre tillväxt
...följt av lågkonjunkturer med resultatminskningar
Tex brukar det talas om att en "konjunktur-cykel" normalt brukar vara på 7 år varav
...5 års högkonjunktur
...följt av 2 års lågkonjunktur
Istället för en långsiktig snittillväxt på 2,5% per år kanske det då istället blir
...en tillväxt på 5-10% per år i 5 år
...följt av en minskning på 10-20% per år i 2 år
fast det i snitt ändå (kanske) blir en långsiktig, genomsnittlig ökningstakt på 2-3% per år.
4)
Aktiens motiverade värde och p/e-tal.
Vad blir då "börsaktiens" motiverade värde och p/e-tal med ovan antagna förutsättningar?
Det kan beräknas enl den så kallade nuvärdesmodellen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Nuvärdesmetoden
Dvs varje års förväntade resultat måste diskonteras till vad detta årsresultat är värt idag, genom att man delar varje års resultat med en diskonteringsfaktor (motsvarande det avkastningskrav som aktieinvesterare antas kräva för det antal år man ska diskontera bakåt i tiden).
Tex:
Nuvärdet av nettoresultatet per aktie för år 1:
10,25 kr
delat med
diskonteringsfaktorn 1,06664
Nuvärdet av nettoresultatet per aktie för år 2:
10,51 kr
delat med
1,06664 gånger 1,07498
Osv.
Då får man att nuvärdena av nettoresultaten per aktie för åren 1-5 blir följande:
år 1: 9,61 kr
år 2: 9,16 kr
år 3: 8,67 kr
år 4: 8,14 kr
år 5: 7,59 kr
Summa 43,17 kr
Nuvärdet av nettoresultaten för år 6 och därefter kan sedan beräknas enl följande:
11,60 kr
delat med
0,10 minus 0,025
= 154,63 kr
Men 154,63 kr är då nuvärdet (av denna periods intjäning) per slutet av år 5.
För att få värdet av detta idag (dvs per slutet av år 0, dvs i slutet av apr 2015) får man diskontera tillbaka detta värde med diskonteringsfaktorn för år 1-5:
154,63 kr
delat med
1,06664
gånger
1,07498
gånger
1,08332
gånger
1,09166
gånger
1,1000
=
154,63 kr
delat med
1,4916
=
103,66 kr
Med ovannämnda förutsättningar blir alltså aktiens motiverade värde följande:
nuvärdet av nettoresultaten per aktie för år 1-5: 43,17 kr
plus
nuvärdet av nettoresultaten per aktie för år 6 och därefter: 103,66 kr
Summa 146,83 kr
Och eftersom detta antagna bolag alltså genererade ett nettoresultat per aktie på 10 kr under gångna 12 mån, blir aktiens motiverade p/e-tal därmed:
aktiens motiverade värde: 146,83 kr
delat med
bolagets nettoresultat per aktie för gångna 12 mån: 10 kr
=
ett motiverat p/e-tal på 14,68 (dvs 14-15)
Utifrån detta blir alltså slutsatsen att snittaktien på börsen borde i dagsläget värderas till ett p/e-tal på 14-15 (dvs till 14-15 gånger nettoresultatet per aktie under gångna 12 mån).
Vad innebär det?
Jo, om denna aktie värderas till denna nivå (dvs till börskursen 146,83 kr) innebär det att
...om aktieinvesterare köper aktien för den kursnivån
...så får man en årlig avkastning enl det enl ovan antagna avkastningskravet per år.
Det är ju det som menas med att en akties börskurs ligger på rätt nivå, dvs att
...givet de nettoresultat per aktie som aktieinvesterare räknar med
och
...givet de avkastningskrav som aktieinvesterarna har per år
blir aktiens motiverade värde 146,83 kr.
Dvs köper man aktien för den kursen får man en "årsränta" motsvarande det avkastningskrav man har.
Hur ligger då värderingsnivån för aktier i verkligheten på börsen idag?
Ovan motiverade p/e-tal (14-15) var alltså för börsen som helhet.
För att gå in och bedöma en enskild aktie i ett bolag måste man även bedöma hur pass konjunkturkänsligt bolaget är.
Börsen som helhet antas ju vara genomsnittligt konjunkturkänslig.
Den har ett så kallat "betavärde" på 1.
Sedan finns det konjunktur-okänsliga bolag som
läkemedelsbolag
livsmedelsbolag
tobaksbolag
bryggeribolag
vars aktier kan antas ha betavärden på tex 0,5-0,8.
Och det finns konjunktur-känsliga bolag som
stålbolag
skogsbolag (pappers- och pappersmassa-tillverkare)
gruvbolag
banker
vars aktier kanske har betavärden uppåt 1,5
Betavärdet anger då hur mycket dessa bolags aktier rör sig i relation till börsen som helhet.
Dvs:
...aktier i konjunktur-okänsliga bolag har inte så stor samvariation med börsen som helhet.
Om börsen är upp kraftigt en dag, så kanske dessa aktier inte stiger så mycket just den dagen.
Men om börsen är ner kraftigt en dag, så kanske dessa aktier inte faller så mycket just den dagen.
...men aktier i konjunkturkänsliga bolag rör sig mer än börsen som helhet.
Varje akties betavärde kan mätas genom att tex göra en statistisk "regressions-analys" om man har
...en rad data för tex börsens förändring per dag under senaste fyra år
...en rad data för en akties förändring per dag (justerat för lämnade aktieutdelningar etc) under senaste fyra år
Då får man enkelt fram aktiens betavärde.
Mer om regressionsanalys: http://sv.wikipedia.org/wiki/Regressionsanalys
En akties betavärde påverkar sedan vilket avkastningskrav aktieinvesterare bör ha för aktien.
Avkastningskravet för börsen som helhet var ju (långsiktigt):
riskfri ränta 4,5% per år
plus
betavärde 1 gånger börs-riskpremien 5,5%
=
10% per år
Avkastningskravet för en aktie i ett konjunktur-okänsligt bolag med betavärde 0,5 blir då:
riskfri ränta 4,5% per år
plus
betavärde 0,5 gånger riskpremien 5,5%
=
7,25% per år
Och avkastningskravet för en aktie i ett konjunkturkänsligt bolag med tex betavärde 1,5:
riskfri ränta 4,5% per år
plus
betavärde 1,5 gånger riskpremien 5,5%
=
12,75% per år
Dvs som aktieinvesterare bör man (med antagandena ovan) långsiktigt kräva en avkastning (totalavkastning dvs kursförändring plus aktieutdelningar etc) på
...10% per år för börsen som helhet (eller en genomsnittlig aktie)
...7,25% per år för en konjunktur-okänslig aktie
...12,75% per år för en konjunktur-känslig aktie
Om aktieinvesterare får en förväntad avkastnings motsvarande dessa avkastningskravs-nivåer, blir alltså en rationell (riskneutral) aktieinvesterare likgiltig (indifferent) till att köpa
...en riskfri statsobligation som ger en årsränta på 4,5% per år
...en aktieportfölj motsvarande börsen som helhet, som ger en årsränta på 10% per år
...ett konjunkturkänsligt bolags aktie som ger en årsränta på 12,75% per år
...ett konjunktur-okänsligt bolags aktie som ger en årsränta på 7,25% per år
Osv.
Dvs:
...ju mer konjunturkänslig ett bolag är, desto högre avkastningskrav bör man kräva (dvs desto lägre blir aktiens motiverade värde eller p/e-tal givet samma nettoresultat per aktie)
...och ju mindre konjunkturkänsligt ett bolag är, desto lägre avkastningskrav bör man kräva (dvs desto högre blir aktiens motiverade värde eller p/e-tal givet samma nettoresultat per aktie)
Ta sedan tex låsbolaget Assa-Abloy.
Assa-Abloy är väl egentligen lite mer konjunkturkänsligt än börsen.
Bla beror volymen sålda lås på byggkonjunkturen runt om i världen (dvs hur mycket nya fastigheter som byggs).
Och byggkonjunkturen är ju ganska kraftigt konjunkturkänslig.
Å andra sidan minskar risknivån i Assa-Abloy tydligen av att en stor del av bolagets intäkter kommer från utbyten av gamla lås i befintliga fastigheter, samt service och underhåll för befintliga lås etc.
Säg tex att Assa-Abloy (nedan även kallat AA) är ett normalt konjunkturkänsligt bolag med ett betavärde 1 för AA-aktien.
Då borde AA-aktiens motiverade p/e-tal enl ovan ligga på 14-15 (beräknat som börskurs delat med nettoresultat per aktie för gångna 12 mån).
Men hur ligger denna värderingsnivå för AA-aktien i dagsläget på börsen?
AA:s nettoresultat per aktie de senaste kvartalen (förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare), exkl engångsposter i resultatet:
q1/2013: 3,07 kr
q2/2013: 3,71 kr
q3/2013: 3,98 kr
q4/2013: 4,08 kr
q1/2014: 3,41 kr (+11%)
q2/2014: 4,14 kr (+12%)
q3/2014: 4,72 kr (+19%)
q4/2014: 5,10 kr (+25%)
q1/2015: 4,36 kr (+28%)
Dvs AA är inne i en mycket fin period, vilket väl bla beror på
...bra produkter
...tidigare genomförda besparingsprogram
...framgångsrika företagsköp
...positiva valutaeffekter
Kvartalssiffrorna ovan blir följande i årstakt för senast rapporterade 12 mån:
apr 2013-mars 2014: 15,18 kr
apr 2014-mars 2015: 18,32 kr (+21%)
Och AA-aktien slutade i 515 kr tis 28 apr 2015.
Dvs utifrån det blir aktiens nuvarande p/e-talsnivå följande:
515 kr
delat med
18,32 kr
=
p/e 28
Dvs aktien värderas till ett p/e-tal på 28.
Men enl ovan ligger aktiens motiverade värderingsnivå snarare bara på p/e 14-15.
Ett p/e-tal på 14-15 gånger nettoresultatet 18,32 kr per aktie för senaste 12 mån ger ju bara en motiverad AA-börskurs på 269 kr (dvs nästan hälften av nuvarande börskurs 515 kr).
Vad beror det då på
...att aktieinvesterare är villiga att betala 515 kr per AA-aktie
...om aktiens motiverade värde i själva verket bara ligger på 269 kr
?
Ev anledningar:
1)
Aktieinvesterare räknar med en högre resultattillväxt än 2-3% per år för AA.
2)
Aktieinvesterarna har lägre avkastningskrav än antaget ovan.
Tex antar de att den riskfria räntan kommer att ligga lägre än antaget ovan.
Tex antar de att AA-aktien har ett lägre betavärde än 1.
Tex antar de att börs-riskpremien ligger lägre än 5-6%.
Men som nämnt kan AA:s goda resultatutveckling på sistone till stor del vara driven av positiva valutaeffekter.
Och valutaeffekter är ju opålitliga och kan snabbt vändas till att bli negativa effekter.
Ett bolags resultat kan ju i längden inte öka snabbare än bolagets försäljningsutveckling (intäktsutveckling).
Och AA har haft följande intäktsförändringar de senaste kvartalen exkl företagsköp och exkl valutaeffekter (förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):
q1/2014: +4%
q2/2014: +2%
q3/2014: +4%
q4/2014: +3%
q1/2015: +5%
Dvs AA:s rensade intäktstillväxt har legat på bara 2-4% i årstakt de senaste kvartalen.
Tex under q1/2015 hade AA en total intäktsförändring på hela +25% vilket dock bestod av följande komponenter:
underliggande "organisk" intäktstillväxt +5%
företagsköp +3%
valutaeffekter +16%
Summa +24%
Dvs det mesta var valutaeffekter vilket inte är att betrakta som uthålligt.
Och hittills under q2/2015 har AA:s organiska intäktstillväxt legat på 3% enl vd Johan Molin:
ASSA ABLOY: ORGANISK TILLVÄXT HITTILLS 2KV CA 3% - VD
www.avanza.se/placera/telegram/2015/04/28/assa-abloy-organisk-tillvaxt-hittills-2kv-ca-3-vd.html
Även:
ASSA ABLOY: GISSNING ORGANISK TILLVÄXT 3-4% 2015 - VD
www.avanza.se/placera/telegram/2015/04/28/assa-abloy-gissning-organisk-tillvaxt-3-4-2015-vd.html
Dvs Molin själv gissar på att AA ej kommer att nå en högre rensad intäktstillväxt än 3-4% från helåret 2014 till helåret 2015.
Vad innebär det för tillväxt i nettoresultatet?
Dvs
...när de positiva valutaeffekterna ebbar ut
...och AA ej kan uppnå särskilt mycket mer genom interna besparingar,
återstår resultatökningar genom tex
...nya, stora, lyckosamma företagsköp
...den underliggande efterfrågan på AA:s produkter runt om i världen
Kommer AA-ledningen med Molin i spetsen att lyckas plocka fram tillräckligt med ess ur rockärmen för att upprätthålla en resultattillväxt så att börskursen 515 kr kan bibehållas?
Dvs som nämnt antaget motiverat avkastningskrav för börsen som helhet: 10% per år långsiktigt.
Men för en enskild aktie kan avkastningskravet förändras beroende på:
...bolagets konjunkturkänslighet.
Ju högre konjunkturkänslighet, desto högre avkastningskrav och lägre motiverat p/e-tal.
Ju lägre konjunkturkänslighet, desto lägre avkastningskrav och högre motiverat p/e-tal.
...bolagets resultattillväxt.
Ju högre långsiktig resultattillväxt, desto lägre avkastningskrav och högre motiverat p/e-tal.
Ju lägre lånsiktig resultattillväxt, desto högre avkastningskrav och lägre motiverat p/e-tal.
Visar sig även att bolag med hög resultattillväxt är särskilt känsliga för ränteförändringar:
Räntefall ger särskilt god ökning av en akties motiverade börskurs, om det är ett bolag med hög resultattillväxt.
Ränteuppgång ger särskilt stor minskning av en akties motiverade börskurs, om det är ett bolag med hög resultattillväxt.
Dvs även om aktieinvesterare räknar med att AA långsiktigt kommer att hålla en högre resultattillväxt än 2-3% per år, så kommer AA-aktien drabbas särskilt hårt om räntan börjar stiga.
Som nämnt är ju den generella räntenivån för närvarande rekordlåg, bla tack vare centralbankernas låga styrräntor runt om i världen.
Centralbankernas styrräntor påverkar ju även räntenivån för ett lands statsobligationer med längre löptiser.
Tex centralbanks-styrräntor i olika länder/regioner för närvarande:
USA 0,25%
EU 0,05%
Sverige -0,25%
Bla tal om att Sveriges centralbank (Riksbanken) kommer att sänka sin styrränta ytterligare enl besked idag ons 29 apr 2015.
//Edit: Nej, Riksbanken valde att låta styrräntan ligga oförändrad på -0,25%.
Men dock att utöka köpen av svenska statsobligationer för att trycka ner räntan på dem.
www.avanza.se/placera/redaktionellt/2015/04/29/riksbanken-behaller-rantan.html
//
Även ev tal om att USA:s centralbank (Federal Reserve) kommer att börja höja sin styrränta under 2015.
Klädföretaget H&M är det börsbolag med allra störst börsvärde på Stockholmsbörsen.
H&M har därmed störst utveckling på Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30.
Och hur har H&M:s ekonomiska utveckling varit på sistone?
H&M:s nettoresultat per aktie de senaste kvartalen:
dec 2012-feb 2013: 1,49 kr
mars-maj 2013: 2,81 kr
jun-aug 2013: 2,68 kr
sep-nov 2013: 3,35 kr
dec 2013-feb 2014: 1,60 kr (+7%)
mars-maj 2014: 3,51 kr (+25%)
jun-aug 2014: 3,20 kr (+19%)
sep-nov 2014: 3,76 kr (+12%)
dec 2014-feb 2015: 2,18 kr (+36%)
Dvs även H&M har haft en väldigt fin period på sistone.
Utvecklingen i årstakt blir följande för H&M:s nettoresultat per aktie under senast rapporterade 12 mån:
mars 2013-feb 2014: 10,44 kr
mars 2014-feb 2015: 12,65 kr (+21%)
Och med H&M-aktien i 345,30 kr (per slutet av tis 28 apr 2015) är aktieinvesterarnas förväntningar höga på fortsatt goda resultatökningar i H&M eftersom den kursnivån innebär ett p/e-tal på 27:
börskurs 345,30 kr
delat med
nettoresultat per aktie 12,65 kr för senast rapporterade 12 mån
=
p/e-tal ca 27
Men bla tal om att H&M påverkas negativt av den stigande dollarn, och att den kan inverka negativt på H&M:s kommande resultatrapporter.
H&M:s negativa dollarberoende beror väl på att H&M gör sina klädinköp till stor del i dollar.
Det påverkas väl i sin tur bla av bomullspriset som sätts i dollar.
H&M har haft god intäktsutveckling även exkl valutaeffekter de senaste kvartalen:
dec 2013-feb 2014: +12%
mars-maj 2014: +16%
jun-aug 2014: +16%
sep-nov 2014: +11%
dec 2014-feb 2015: +15%
Därefter har H&M offentliggjort månadsrapport för mars 2015 som visade en intäktsförändring på +10% exkl valutaeffekter.
Enskilda månader och kvartal för H&M kan dock påverkas mycket av vädret och om det varit gynnsamt eller ej just då.
Dvs ev har H&M de senaste kvartalen råkat haft gynnsamt väder, och om det framöver blir mindre gynnsamt kan det leda till en klart sämre utveckling.
H&M lär ha:
lägre konjunkturkänslighet än snittaktien (tack vare bla att H&M:s inriktning är lågpriskläder osv)
högre resultattillväxt än det genomsnittliga börsbolaget (tack vare bla geografisk expansion med nya H&M-butiker som ständigt öppnas runt om i världen)
Det ger ju då ett högre motiverat p/e-tal för H&M-aktien än snittaktiens p/e 14-15.
Men är det värt att värdera H&M-aktien så högt som till nuvarande p/e 27 vid börskurs 345,30 kr?
Särskilt pga kommande negativa dollareffekter och svåra jämförelsekvartal (dvs de senaste mycket starka H&M-kvartalen blir svåra att överträffa lika bra som på sistone).
Kan det tom bli resultatminskningar för H&M de kommande kvartalen?
Och som tillväxtbolag blir H&M särskilt känsligt för ränteförändringar.
Dvs om räntan börja stiga ganska kraftigt de kommande åren, leder det till ett ganska kraftigt lägre motiverat värde för H&M-aktiens börskurs.
Atlas Copco
Atlas Copco (AC) är ett industriföretag som nyligen presenterat sin q1/2015-resultatrapport.
...AC är intressant eftersom bolaget är så stort på Stockholmsbörsen.
...Och som industriföretag ger AC en indikation på den generella konjunkturutvecklingen.
Tyvärr blev AC:s q1/2015-resultatrapport dålig, vilket kan tolkas som svag konjunktur.
Hur vågar då aktieinvesterarna värdera AC-aktien så högt?
AC:s nettoresultat per aktie de senaste kvartalen:
q1/2013: 2,45 kr
q2/2013: 2,56 kr
q3/2013: 2,51 kr
q4/2013: 2,38 kr
q1/2014: 2,27 kr (-7%)
q2/2014: 2,64 kr (+3%)
q3/2014: 2,36 kr (-6%)
q4/2014: 2,73 kr (+15%)
q1/2015: 2,65 kr (+17%)
Dvs det kan ju tolkas som att utvecklingen börjar arta sig för AC efter en skral inledning av 2014.
Men tyvärr beror väl det mesta av de senaste två kvartalens goda utveckling bara på positiva valutaeffekter.
AC:s nettoresultat per aktie i årstakt blir följande utifrån kvartalssiffrorna ovan:
apr 2013-mars 2014: 9,72 kr
apr 2014-mars 2015: 10,38 kr (+7%)
Med AC-aktien i 275,40 kr (slutkursen tis 28 apr 2015) ger det aktien ett nuvarande p/e-tal på 26-27:
börskurs 275,40 kr
delat med
nettoresultat per aktie på 10,38 kr senaste 12 mån
=
p/e-tal 26-27
Dvs aktiernas värderingsnivåer (rådande börskurs delat med nettoresultat per aktie för senast rapporterade 12 mån):
Assa Abloy p/e 28,11
H&M p/e 27,30
Atlas Copco p/e 26,53
Dvs frågetecken för varför AC-aktien är värderad ca lika högt som AA och H&M när AC inte alls haft en lika bra resultatutveckling på sistone.
Ev räknar aktieinvesterare med att AC:s tid kommer nu de kommande kvartalen.
Oroväckande att AC:s orderingång haft nedanstående utveckling (exkl företagsköp och exkl valutaeffekter) de senaste kvartalen (förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):
q1/2014: -2%
q2/2014: +1%
q3/2014: +2%
q4/2014: +2%
q1/2015: -5%
Dvs skrala förändringar per kvartal under 2014 och tom minskning i början av 2015.
AC-vd:n Ronnie Leten har dock bla pratat om att minskningen i q1/2015 berodde på en extrastor orderingång i q1/2014 tack vare en stororder i USA osv.
Men även i q1/2014 var det ju en minskning?
Orderingången (kundbeställningar) ligger ju tidsmässigt före fakturerade intäkter (som väl bokförs först när beställda produkter levereras till kund).
Och resultatet beräknas ju på fakturerade intäkter.
Dvs den dåliga orderingångs-utvecklingen för AC indikerar dålig intäktsutveckling framöver, vilket i sin tur inverkar negativt på den kommande resultatutvecklingen.
Aktieinvesterare verkar för AC:s del tex hoppas på att centralbankernas låga styrräntor ska få fart på världskonjunkturen och därmed även AC:s ekonomiska utveckling.
AC gör ju bla:
...luftpumpar (kompressorer)
...gruvutrustning
Positivt att AC har bra produkter och starka marknadsandelar.
AC som helhet är ju väldigt välskött med låg och flexibel (anpassningsbar) kostnadsstruktur.
AC har även historiskt varit bra på att göra företagsköp.
Men AC kan ändå sägas vara mera konjunkturkänsligt än snittaktien på börsen.
Kanske AC:s betavärde ligger på 1,3-1,4 (jämfört med snittaktiens 1)?
Negativt även att AC har en del skulder vilket ökar aktiens risknivå (och därmed sänker aktiens motiverade värde).
Per slutet av mars 2015 hade AC en nettoskuld (räntebärande lån minus kassa) på 14 miljarder kr.
Dock har AC egna, återköpta AC-aktier värda 3-4 miljarder kr.
Justerat för det blir nettoskulden 11 miljarder kr.
Och det är bara 3% av AC:s börsvärde på 320-330 miljarder kr.
Desto större risk i AC:s balansräkning pga mycket ev "luft" i stort bokfört värde på abstrakta så kallade immateriella anläggningstillgångar (ia-tillgångar).
Per slutet av mars 2015 hade AC ia-tillgångar bokförda till 35 miljarder kr motsvarande
...31% av totala tillgångar
...63% av eget kapital
Dvs om AC börjar gå dåligt kan ia-tillgångarnas bokförda värde behöva nedjusteras, vilket då ger en motsvarande negativ resultateffekt som urholkar det egna kapitalet.
Och om ia-tillgångarna i värsta fall bedöms vara värdelösa måste deras bokförda värde nedjusteras från 35 miljarder kr till noll kr vilket då ger AC en resultateffekt på -35 miljarder kr vilket utraderar över 60% av AC:s egna kapital.
AC:s egna kapital faller då från 55 miljarder kr till 20 miljarder kr.
Och frågan är om det anses tillräckligt som buffert mot ev framtida förluster i AC.
Särskilt mot bakgrund av nettoskulden på 11 miljarder kr.
Dvs AC kan i ett sådant läge behöva be aktieägarna om stort kapitaltillskott.
Och det lär i så fall ske genom att AC säljer ut stora mängder nya AC-aktier vilket då ger utspädning av befintlig aktiestock (dvs ökning av antalet utestående AC-aktier).
Och ju fler utestående aktier ett bolag har, desto lägre blir det motiverade värdet per aktie (förenklat och allt annat lika).
En käpphäst här i bloggen är därför att bolag med stora ia-tillgångar innebär en förhöjd risknivå i bolagets aktie, vilket gör att aktien bör värderas lägre än annars.
Ia-tillgångar uppstår ju bla om ett bolag köper ett annat bolag för en värderingsnivå som överstiger det köpta bolagets bokförda tillgångsvärden.
Då blir mellanskillnaden en ia-tillgång.
Men om det köpta bolaget börjar gå dåligt är köpeskillingen inte motiverad.
Det köpande bolaget kan då behöva nedjustera det bokförda värdet på den uppstådda ia-tillgången.
//Edit: Se tex elbolaget Vattenfall som hittills fått göra nedskrivningar på över 50 miljarder kr avseende ia-tillgångar från köpet av holländska elbolaget Nuon vilket blev fiasko!
Och risk för att Vf kommer att tvingas göra ytterligare sådana Nuon-relaterade nedskrivningar enl tex Svenska Dagbladets ekonomijournalist Per Lindvall.
I och för sig är Vf inte börsnoterat men så stora nedskrivningar kan vara förödande för vilket bolag som helst, även Vf särskilt som bolaget har så stora skulder och elpriset nu är lågt.
Även tex telefonkatalogbolaget Eniro och dess stora nedskrivningar pga bla köpet av bla det dyra men misslyckade köpet av norska telefonkatalogbolaget Findexa.
Tex tidigare blogginlägg (från mars 2015) om Eniro: http://www.redeye.se/aktiebloggen/eniro/salj-eniro-aktien
...Där fick Eniro-stamaktien rek "sälj" vid dåvarande börskurs 4,08 kr.
...Och nu ligger den i 1,76 kr i skrivande stund under förmiddagen ons 29 apr 2015.
//
Ia-tillgångar kan även uppstå om ett bolag har produktutvecklingskostnader som ej bokförs förrän successivt när de nyutvecklade produkterna lanseras.
Uppstådda (men ännu ej bokförda) utvecklingskostnader blir då en uppsamlad ia-tillgångar.
Men blir dessa produkter senare en flopp är dessa utvecklingskostnader i värsta fall helt värdelösa, varför den relaterade ia-tillgångens bokförda värde måste nedjusteras till noll.
Dvs risker med att företagsköp och produktutveckling går snett, kan leda till stora nedskrivningar av ia-tillgångarnas bokförda värde vilket kan försämra ett bolags utveckling rejält.
Assa-Abloys balansräkning ligger dock sämre till än AC:s både vad gäller skuldsättning och ia-tillgångar.
AA hade en nettoskuld på 25 miljarder kr per slutet av mars 2015.
Det motsvarar 13% av AA:s börsvärde på 191 miljarder kr vid börskurs 515 kr.
Och AA har varit ännu mera aggressivt med företagsköp än AC.
AA hade per slutet av mars 2015 ia-tillgångar bokförda till 51 miljarder kr motsvarande
...59% av totala tillgångar
...130% av eget kapital
Dvs ia-tillgångarna svarar för mer än hela AA:s egna kapital vilket är en varningssignal.
Måste ia-tillgångarna skrivas ned till noll kr blir AA:s egna kapital negativt.
Dvs i ett sådant värstafalls-scenario är AA per definition konkursmässigt, och måste omgående få stort kapitaltillskott från aktieägarna för att överleva.
H&M:s balansräkning är å andra sidan föredömlig.
...H&M hade en kassa på 12 miljarder kr (och i princip inga räntebärande skulder utom lite pensionsskulder) per slutet av feb 2015, motsvarande 2% av H&M:s börsvärde på 571 miljarder kr vid börskurs 345,30 kr.
...H&M hade ia-tillgångar bokförda till 3-4 miljarder kr per slutet av feb 2015, motsvarande bara 4% av totala tillgångar och 6% av eget kapital.
Dvs bolagens skuldsättning:
Assa Abloy: en nettoskuld på 13% av börsvärdet
Atlas Copco: en nettoskuld på 3% av börsvärdet
H&M: en nettokassa på 2% av börsvärdet
Bolagens ia-tillgångar:
Assa Abloy: 130% av eget kapital
Atlas Copco: 63% av eget kapital
H&M: 6% av eget kapital
Värderingsnivå för bolagens aktier (börskurs delat med nettoresultat per aktie för senast rapporterade 12 mån):
Assa Abloy p/e 28,11
H&M p/e 27,30
Atlas Copco p/e 26,53
Ändå är det motiverade p/e-talet klart lägre på bara 14-15 för börsen som helhet med ovannämnda antaganden (bla en resultattillväxt på 2-3% per år och en statsobligationsränta på 4-5% per år).
Utveckling av bolagens nettoresultat per aktie de senaste kvartalen:
Assa Abloy:
q1/2013: 3,07 kr
q2/2013: 3,71 kr
q3/2013: 3,98 kr
q4/2013: 4,08 kr
q1/2014: 3,41 kr (+11%)
q2/2014: 4,14 kr (+12%)
q3/2014: 4,72 kr (+19%)
q4/2014: 5,10 kr (+25%)
q1/2015: 4,36 kr (+28%)
H&M:
dec 2012-feb 2013: 1,49 kr
mars-maj 2013: 2,81 kr
jun-aug 2013: 2,68 kr
sep-nov 2013: 3,35 kr
dec 2013-feb 2014: 1,60 kr (+7%)
mars-maj 2014: 3,51 kr (+25%)
jun-aug 2014: 3,20 kr (+19%)
sep-nov 2014: 3,76 kr (+12%)
dec 2014-feb 2015: 2,18 kr (+36%)
Atlas Copco:
q1/2013: 2,45 kr
q2/2013: 2,56 kr
q3/2013: 2,51 kr
q4/2013: 2,38 kr
q1/2014: 2,27 kr (-7%)
q2/2014: 2,64 kr (+3%)
q3/2014: 2,36 kr (-6%)
q4/2014: 2,73 kr (+15%)
q1/2015: 2,65 kr (+17%)
Det blir följande resultatutveckling per bolag för senaste 12 mån:
Assa Abloy:
apr 2013-mars 2014: 15,18 kr
apr 2014-mars 2015: 18,32 kr (+21%)
H&M:
mars 2013-feb 2014: 10,44 kr
mars 2014-feb 2015: 12,65 kr (+21%)
Atlas Copco:
apr 2013-mars 2014: 9,72 kr
apr 2014-mars 2015: 10,38 kr (+7%)
Dock utveckling av bolagens intäkter (eller orderingång) exkl företagsköp och exkl valutaeffekter:
Assa Abloy (intäkter):
q1/2014: +4%
q2/2014: +2%
q3/2014: +4%
q4/2014: +3%
q1/2015: +5%
H&M (intäkter):
dec 2013-feb 2014: +12%
mars-maj 2014: +16%
jun-aug 2014: +16%
sep-nov 2014: +11%
dec 2014-feb 2015: +15%
mars 2015: +10%
Atlas Copco (orderingång):
q1/2014: -2%
q2/2014: +1%
q3/2014: +2%
q4/2014: +2%
q1/2015: -5%
Sammantagen reflektion
Utifrån vad som framkommit ovan blir slutsatsen att börsen är långsiktigt övervärderad för närvarande, och lär falla till klart lägre nivå åtminstone vid något tillfälle under kommande 4-5 år.
I så fall motiverat med åtminstone rekommendationen "spekulativt köp" i tex Handelsbankens pessimistfond Xact Bear som stiger i värde när börsen sjunker.
Förenklat gäller följande:
...Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 +1% under en börsdag gör att Xact Bears fondandelskurs förändras med -1,5% under samma börsdag.
...OMXS30 -1% under en börsdag gör att Xact Bears fondandelskurs förändras med +1,5% under samma börsdag.
Nivåer för närvarande (per slutet av tis 28 apr 2015):
...OMXS30: 1679,52
...Xact Bears fondandelskurs: 84,05 kr
Dvs här blir rekommendationen "spekulativt köp" för Xact Bear vid fondandelskursen 84,05 kr (slutkursen tis 28 apr 2015).
Bloggens track record för Xact Bear-rekommendationer är dock hittills dålig.
Första rekommendationen var "spekulativt köp" i aug 2013 då
...OMXS30 låg i 1249,22
...Xact Bear låg i 150 kr
http://www.redeye.se/aktiebloggen/spekulativt-kop-xact-bear
Dvs utveckling sedan dess:
...OMXS30 +34%
...Xact Bear -44%
Dock kan den rekommendationen från aug 2013 ha varit rätt på det sättet att det var då som börsen började få "luft under vingarna" och den nuvarande börsbubblan började blåsas upp.
Dvs helt enkelt att börsen sedan dess började bli långsiktigt övervärderad.
På sikt kommer ju börsen alltid förr eller senare komma tillbaka till den rimligt motiverade värderingsnivån (ev tom i perioder under den motiverade värderingsnivån).
Tex under hösten 2008 mitt under brinnande global finanskris verkar börsen ha varit långsiktigt undervärderad.
Dvs:
...Man ska köpa aktier när stämningsläget bland aktieinvesterare är rädsla.
...Man ska sälja aktier när stämningsläget bland aktieinvesterare är girighet (som nu).
Och börsens instabilitet visade sig som nämnt tex under hösten 2014 då
...OMXS30 snabbt dippade ner till en botten på 1246,56
...vilket gjorde att Xact Bear steg till 140 kr.
Säg mellan tummen och pekfingret att följande gäller för närvarande:
...En sannolikhet på 60-70% för att OMXS30 kommer att ligga 20-30% lägre åtminstone någon gång inom 4-5 år.
...En sannolikhet på 50% för att OMXS30 kommer att ligga 30-40% lägre åtminstone någon gång inom 4-5 år.
...En sannolikhet på 30-40% för att OMXS30 kommer att ligga 40-50% lägre åtminstone någon gång inom 4-5 år.
Knepet är bara att ha tillräckligt med tålamod och uthållighet att invänta att dessa lägre nivåer för OMXS30 nås.
//Tillägg 29 apr 2015
Bankerna
De goda tiderna för bankerna på sistone har gjort att deras börskurser skjutit i höjden så att bankerna nu svarar för en stor del av börsen.
De fyra svenska storbankernas börsvärden enl Bloomberg:
Nordea 451 miljarder kr (vid börskurs 111,30 kr)
Handelsbanken 249 miljarder kr (vid börskurs 391,70 kr)
SEB 238 miljarder kr (vid börskurs 108,40 kr)
Swedbank 225 miljarder kr (vid börskurs 199,10 kr)
http://www.bloomberg.com/europe
De siffrorna stämmer även med aktiemäklarfirman Avanzas hemsida: www.avanza.se/start/forsta-oinloggad.html
Bankaktiernas kursutveckling senaste 12 mån (tom tis 28 apr 2015) enl Bloomberg:
SEB +26%
Handelsbanken +25,1%
Nordea +24,7%
Swedbank +22%
Som jämförelse är Stockholmsbörsens storbolagsindex OMXS30 samtidigt +22,5% enl Avanza.
Men som nämnt är banker konjunkturkänsliga och bör behandlas med försiktighet av aktieinvesterare.
Tex SEB som varit nära undergång både
...i början av 1990-talet
...och under krisen 2008/2009.
SEB klarade sig endast tack vare
stora kapitaltillskott från aktieägarna
att konjunkturen förbättrades
statliga stödåtgärder
tur
Just nu verkar det dock inte vara några moln på himlen för bankerna.
Men det är just i goda tider som bankerna riskerar ägna sig åt vidlyftig utlåning som låntagarna senare visar sig inte kunna återbetala, vilket leder till stora kreditförluster.
Tex har de svenska bankerna generellt stor utlåning till fastigheter och bostäder i Sverige.
Vad händer då om fastighetsmarknaden/bostadsmarknaden kraschar framöver (tex pga stigande räntenivå)?
Tex enl tidigare blogginlägg från feb 2015 (om fastighetsmagnaten Rutger Arnhult och hans fastighetsbolag):
Tex artikel om Rutger Arnhult i Dagens Industri 26 apr 2014:
Fastighetsklipparens största skräck
http://www.di.se/artiklar/2014/4/23/fastighetsklipparens-storsta-skrack/
Ur artikeln bla:
Vad är du rädd för?
”Att någon i min närhet ska drabbas av någon sjukdom.
Annars ingenting, förutom en långvarig räntechock.
Det slår ju sönder allt, och det vill man inte se.”
http://www.redeye.se/aktiebloggen/corem/arnhult-imperiet-ett-korthus
Verkar tex som att SEB genererade följande nettoresultat per aktie de senaste kvartalen (exkl positiva engångsposter i q3/2014 och q4/2014):
q1/2013: 1,37 kr
q2/2013: 1,73 kr
q3/2013: 1,71 kr
q4/2013: 1,93 kr
q1/2014: 1,77 kr (+29%)
q2/2014: 1,90 kr (+10%)
q3/2014: 1,98 kr (+16%)
q4/2014: 1,84 kr (-5%)
q1/2015: 2,12 kr (+20%)
Det innebär följande resultat i årstakt under senaste 12 mån:
apr 2013-mars 2014: 7,14 kr
apr 2014-mars 2015: 7,84 kr (+10%)
Det ger SEB-aktien ett p/e-tal på ca 14 beräknat som
...börskurs 108,40 kr (slutkursen för SEB:s A-aktie tis 28 apr 2015)
delat med
...ett nettoresultat per aktie på 7,84 kr för senast rapporterade 12 mån
=
p/e 13,83
Dvs aktiernas p/e-tal:
Assa Abloy p/e 28,11
H&M p/e 27,30
Atlas Copco p/e 26,53
SEB p/e 13,83
Aktieinvesterarna verkar alltså ha tagit en del hänsyn till SEB:s stora konjunkturkänslighet genom att SEB-aktiens p/e-tal ligger så mycket lägre än de övriga.
Men
...om snittaktiens motiverade p/e-tal ligger på 14-15
...borde SEB (som klart mer konjunkturkänsligt) värderas till ett p/e-tal på klart under 14-15 (kanske max 8-10 utifrån ett normalårsresultat?).
Oroväckande tex att SEB per slutet av mars 2015
...bara hade ett eget kapital på knappt 130 miljarder kr
...men en utlåning (till allmänheten) på över 1 400 miljarder kr
Det egna kapitalet utgjorde alltså 9% av utlåningen.
Det räcker därmed med att låntagarna ej kan återbetala 9% av lånen för att SEB ska drabbas av kreditförluster på ca 130 miljarder kr och bankens egna kapital utraderas.
Förhoppningsvis har dock SEB goda säkerheter för de lån som banken ger (och att de säkerheterna är värda klart mer än utlånade belopp).
Men vid tex en fastighetskrasch är frågan om det över huvud taget går att sälja fastigheter (tex som i början av 1990-talet).
SEB:s kreditförluster har varit försumbara de senaste kvartalen (som sig bör i goda tider):
q1/2013: 256 miljoner kr
q2/2013: 291 miljoner kr
q3/2013: 267 miljoner kr
q4/2013: 341 miljoner kr
q1/2014: 258 miljoner kr
q2/2014: 283 miljoner kr
q3/2014: 473 miljoner kr
q4/2014: 310 miljoner kr
q1/2015: 188 miljoner kr
Dvs det är små belopp i relation till en total utlåning på över 1 400 miljarder kr.
Det blir kreditförluster på ca 1,3 miljarder kr under senast rapporterade 12 mån, vilket är under 0,1% av SEB:s totala utlåning till allmänheten.
Utveckling av SEB:s utlåning till allmänheten (nivå per slutet av respektive kvartal, förändring jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare):
q1/2013: 1 240 miljarder kr
q2/2013: 1 290 miljarder kr
q3/2013: 1 282 miljarder kr
q4/2013: 1 303 miljarder kr
q1/2014: 1 330 miljarder kr (+7%)
q2/2014: 1 388 miljarder kr (+8%)
q3/2014: 1 363 miljarder kr (+6%)
q4/2014: 1 356 miljarder kr (+4%)
q1/2015: 1 417 miljarder kr (+7%)
Dvs det är ganska höga ökningstal för en så stor utlåning.
Risk att det senare kommer att leda till ökade kreditförluster i sämre tider?
Tex om SEB enl tidigare kapitaltillskott från mars 2015:
Enl tex tidigare blogginlägg från 27 dec 2014:
...Under 1990-talskrisen blev SEB tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 5 miljarder kr och bankens aktie rasade 85-95%.
...Under 2008/2009-krisen blev SEB tvunget att be aktieägarna om ett kapitaltillskott på 15 miljarder kr och aktien rasade 94%.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/investor/salj-investor-aktien-del-3
Enl tidigare blogginlägg från 7 jan 2014 hade SEB:
...kreditförluster på över 40 miljarder kr under 1990-talskrisen
...kreditförluster på 15-20 miljarder kr under 2008/2009-krisen
Och kreditförlusterna svarade för följande andelar av utlåningen
...under 1990-talskrisen:
1990: 0,85%
1991: 1,42%
1992: 3,35%
1993: 2,90%
1994: 3,02%
1995: 1,55%
1996: 0,52%
1997: 0,25%
...under 2008/2009-krisen:
2007: 0,11%
2008: 0,30%
2009: 0,92%
2010: 0,14%
2011: -0,08%
2012: 0,08%
2013: 0,09%
2014: 0,09%
Dvs de senaste fem åren har kreditförlusterna varit låga för SEB:
2010: -1,6 miljarder kr
2011: +0,8 miljarder kr
2012: -0,9 miljarder kr
2013: -1,2 miljarder kr
2014: -1,3 miljarder kr
Men eftersom det är sådana enorma volymer så kan det tydligen smälla till ordentligt när det väl blir en kris (även om man har både hängslen och livrem).
Tex att som under 1990-talskrisen ha kreditförluster motsvarande 3% av utlåningen tre år i rad, är väldigt tufft.
Och idag är ju SEB:s utlåning mycket större än den var då.
...Som nämnt hade SEB en utlåning till allmänheten på 1 300-1 400 miljarder kr per slutet av 2014.
...3% av det blir över 40 miljarder kr.
...Har man sådana kreditförluster tre år i rad blir det totala kreditförluster på över 120 miljarder kr.
Dvs då blir det inte mycket kvar av SEB:s egna kapital (tillgångar minus skulder) på 135 miljarder kr per slutet av 2014.
http://www.redeye.se/aktiebloggen/seb/seb-danske-bank
//
//Tillägg 29 apr 2015
Ovan antogs som nämnt följande för ett genomsnittligt börsbolag:
...resultattillväxt 2-3% per år
...riskfri ränta 0,33% per år som stiger till 4-5% per år inom fem år
...börs-riskpremie på 5-6%
Då blev det motiverade p/e-talet 14-15 vilket kan sägas vara det motiverade p/e-talet för börsen som helhet (summan av alla börsbolag).
Ovan var för en aktie med betavärde 1 (dvs ett normalt konjunkturkänsligt bolag vars aktie rör sig i linje med börsen som helhet).
Hur förändras detta motiverade p/e-tal vid förändringar i antagandena?
Tex
...om aktiens betavärde sänks till 0,5 (vilket då är ett konjunktur-okänsligt bolag) blir det motiverade p/e-talet 23.
...Men om aktiens betavärde höjs till 1,5 (dvs ett konjunkturkänsligt bolag) blir det motiverade p/e-talet 11.
Detta alltså allt annat lika (dvs med oförändrade antaganden i övrigt).
...I så fall borde tex SEB-aktien ej värderas högre än p/e 10-11.
...Men nu värderas alltså aktien vid börskurs knappt 110 kr till p/e ca 14.
Aktieinvesterarna verkar alltså ha mer optimistiska antaganden än detta för SEB.
De ovannämnda motiverade p/e-talen är alltså beräknade som
...motiverad börskurs
delat med
...nettoresultat per aktie för senaste (dvs föregående) 12 mån.
Det skiljer sig alltså från att p/e-tal annars normalt sett beräknas som
...börskurs
delat med
...förväntat nettoresultat per aktie för kommande 12 mån.
...P/e-tal baserat på resultat för kommande 12 mån brukar ju normalt sett bli
lägre än
...p/e-tal baserade på föreg 12 mån (dvs för TTM; "trailing twelve months"; eftersläpande 12 mån).
//
Skala för aktie-rekommendationer i denna blogg:
• "Köpläge": En aktie som för tillfället är särskilt köpvärd just nu av någon specifik anledning som väntas leda till kursuppgång inom en ganska snar framtid (typ inom 0,5-1 år).
• "Kortsiktigt köp": En aktie som har goda skäl att utvecklas väl på kort sikt (typ inom de närmaste månaderna), även om man inte vet hur det kommer att bli på lång sikt.
• "Långsiktigt köp": En aktie som i och för sig kanske inte verkar särskilt billig just nu, men att bolaget har så långsiktigt goda förutsättningar och framtidsutsikter att aktien ändå är ett bra köp i dagsläget eftersom den därmed lär ge en god värdeökning på lång sikt (dvs på typ 3-5 års sikt).
• "Spekulativt köp": En aktie som vid köp till gällande börskurs har stor potential till kursuppgång, samtidigt som risknivån är hög vilket i värsta fall kan leda till stor kursnedgång. Man bör alltså ej ha en stor del av hela aktieportföljen i en sådan aktie.
• "Fullvärderad": En aktie i ett bolag som i och för sig kan gå bra, men att aktien är värderad på en nivå som inte verkar ge utrymme för särskilt mycket kursuppgång.
• "Sälj": En aktie som man inte bör äga eftersom den tex är övervärderad med hänsyn till bolagets förutsättningar.
Utgångspunkten är att givna rekommendationer här är långsiktiga och kan utvärderas först efter tex tidigast 1-2 års tid (förutom rekommendationen "kortsiktigt köp"). Dvs avsikten är inte att ge vägledning om utvecklingen på kort sikt för en akties börskurs (förutom rekommendationen "kortsiktigt kö… [content has been truncated]