Den stora frågan är bara hur man hittar ett sätt att ta del av den trenden.

Det finns givetvis en massa bolag på kinesiska börsen som sysslar med mat i någon form det samma gäller säkert många andra länder runt om Asien.

Det kanske allra mest intressanta är att fattiga människor i kina och Indien med fler länder på en väldigt kort tid har gått från att vara väldigt få med någon som helst inkomst och diverserad matkonsumtion eller för den delen konsumtion över huvudtaget, till att ha en ganska stor snabbt ökande del medelinkomsttagare. Detta har gjort att Odlingsbar mark börjar bli en bristvara och haven och floderna i regionen börjar bli både utfiskade och förorenade.

Detta är ett affärsläge som uppmärksammats av människor i regionen, erfarenheter från både Australienska och Sydasiatiska håll har börjat introducerats i de mindre utvecklade länderna i regionen. Många av de här länderna har en enorm risk i sin aktiehandel och det är enormt svårkontrollerbart för den vanlige investeraren att avgöra vad som har värde och sedan att följa upp det hela. Följden blir att man får söka på marknader där kontrollsystemen kräver lite mer genomlysning av företagen som listas.

Efter att ha sökt efter något dylikt som skulle kunna passa kriterierna lyckades jag till slut hitta ett litet bolag som var listat på en mindre lista i USA jag är väl medveten om att jag är långtifrån ensam om att ha hittat detta :), dom har en affärsmodell som påminner om Standard Oils upplägg från början på 1900-talet i USA. Det standard Oil tidigt förstod i början på oljerushen var att alla människor skulle slå upp ett torn o vilja bli rika så för att kunna slå konkurrenterna var man tvungen att var lite finurligare än de övriga. Priset på olja skulle vara ungefär detsamma för alla intressenter på öppna marknaden så det var ju svårt att påverka i någon större utsträckning utom genom olika mängderbjudanden och dylikt. Man insåg att det man behövde kontrollera för att få en Edge var distribution och försäljningsställen och man kunde på så sätt kapa fraktkostnader genom exklusiva avtal med järnvägen och garantera leveranser och få exklusivitet i försäljningsställena samt fasta längre priser genom att skriva avtal med dessa kedjor.

På detta vis skaffade man sig en fördel mot alla de andra aktörerna och kunde tjäna en relativt hög procent extra per såld enhet, vilket i sin tur gjorde att man relativt snart kunde köpa ut de övriga.

Samma tänk har Det lilla bolaget Sino Agro Foodanammat . Vd-n i bolaget Salomon Lee har en lång historia i Australien och Malaysia av att driva miljövänliga storskaliga Agroprojekt med specialistkompetens på Fiskodlingar med storskalig sluten produktion. För dagen odlas mycket sleepy cod som är en typ av torskaktig fisk som är mycket välbetald i Kina, försök med räkor och ål mm. Har/ska påbörjas med i närtid.

Men man föder även upp nötdjur och lamm och har försök på gång med grisuppfödning och Försök med ankuppfödning skulle troligen företas med. Och i den mån man hittar andra djur som går att föda upp miljövänligt och lönsamt så kommer detta helt säkert att utökas ytterligare efter resans gång, det man definitivt inte kommer att ge sig på är bl.a. kyckling pga. Att det dels är svårt att göra lönsamt samt att dom är benägna att vara mottagliga för diverse sjukdomar.

Samt att man i ett tidigt skede har haft tillverkning av diverse mjölk och mjölkprodukter som man sålde pga likartade anledningar dvs. dels svårt att få en lönsamhet samt att i kina har det varit diverse skandaler kring mjölk så det har varit svårt att marknadsföra med.

Ovanpå detta har man stora odlingar av drakfrukt som är en grönsak som är väldigt gångbar i kina, Försök har påbörjats med sparris och flera sorters grödor. På landområdena odlas även maten för djuren som ambuleras runt samt att gödsel tillverkas och säljs eller används av lämningar etc.

Det som utlovats och börjar falla på plats i delar är stekhus och restaurangkedja samt en butikskedja som exklusivt skall få köpa och sälja SIAFs Miljövänliga Produkter, detta kommer i förlängningen att rendera dom fördelar i distribution och försäljning på samma vis som standard oil gjorde i början av förra århundradet. Man har även startat en import/exportdel som importerar fisk från Norge bl.a. säkert ett led i att säkra tillgången för restaurang o butikskedja.

Alla dessa delar är uppsatta med lokala arbetskollektiv såkallade JV-partners som på olika sätt subventioneras av staten i kina. Kina är som alla länder oerhört känsliga gällande mattillgången i stort sett det enda som kan få vilken regering som helst i världen att tappa greppet o bli avsatta om inte gemene man har råd att äta helt plötsligt. Finns inget effektivare sätt för att snabbt tända revolutioner. Detta har gjort att kinesiska regeringen har skattebefriat hela sektorn i en femårsperiod för att få igång industrin. Dom har även Jordbrukslån som är helt räntefria på lång tid framöver.

Det finns givetvis en hel del att grotta ner sig vid i vart och ett av alla dessa områden men jag försöker i stora drag ge en generell (förenklad)förståelse till hur affärsmodell och företag ser ut endast så för att veta mer får man lusläsa Amerikanska SECs Q10 rapport. Siaf är ett av få kinesiska företag på OTCBB -listan som gjort sig omaket att registrera sig hos Amerikanska Finansinspektionen och förbundit sig att genomgå deras rigorösa bestämmelser som tillkommit för Kinesiska bolag efter att Kinasektorn drabbats av ett antal bedrägerier senaste åren. Så hos SEC kan man finna I stort sett all information om företaget som önskas.

I USA så finns det ett antal Kinesiska bolag listade och i stort sett samtliga har drabbats av Kina stigmat, Dom listade sig på Amerikanska börsen för att få tillgång till en lånemarknad av pengar men tack vare några ruttna äpplen så har allas aktiekurs blivit nertryckt i källaren, vilket i sin tur gör att många flyttar från USA börsen tillbaka till kina och Hongkong etc. etc. Det man givetvis aldrig kan glömma bort i dessa typer av investeringar är att samtidigt som dom erbjuder en hög avkastning om allt går vägen så är det givetvis aven en hög risk. Kina har både risken med bedrägeri och stor politisk risk och ett antal andra risker man bör sätta sig in i med. Alla investeringar är förknippat med risk att förlora delar eller hela insatsen men även möjligheten att vinna en del eller mycket.

I SIAFs fall ligger börskursen för dagen runt 50 cent per aktie. Årets vinst är beräknat till 68 cent/aktie och fullt utspätt med årets finansieringsaktier (brukar vara 10% om året) beräknas man hamna på 62 cent/aktie i vinst. Det Motsvarar ett PE-tal på 0,8 alltså under 1 de flesta aktierna på stockholmsbörsen ligger mellan 8- 15 ggr vinst per aktie, med andra ord 8 – 15 ggr så högt. Bolaget växer med runt 100% om året och beräknas fortsätta ha en hög tillväxt ett antal år framåt, bolag med så hög årlig tillväxt brukar värderas långt högre än PE 15 till och med. I SIAFs fall ska det säkert räknas in rabatter av diverse anledningar såsom ett litet bolag relativt kort historik liten lista samt givetvis kinastigmat.

Till siafs fördelar hör planer på att byta till en större lista i USA i början på kommande år samt en Dual listning på stockholmsbörsen kort därefter eftersom Nasdaq äger båda börser. Över hälften av ägandet står svenskar för. Bolaget delar ut utdelning varje år hälften pengar och hälften preferensaktier, förvisso inte så mycket per år endast 8% men man ska komma ihåg att med 100% tillväxt så dubblas denna summa år från år, för 2010 så hade man svårigheter att dela ut preferensaktien för att FINRA i USA hade regelverk som gjorde det svårt att lösa.

Denna kommer att delas ut i år med avstämningsdag 28 September och då slås ihop med preferensaktien för 2011 så båda ges ut med samma preferensaktie som växlas automatiskt till pengar i maj 2014 då man förväntas vara stadd i kassan. Man kan alltså få del av 2010 års utdelning än. För 2010 var utdelningen 1 cent cash + 1 preferensaktie om 1 cent. 2011 var det 2c/2c P.A. i år blir det troligen 4c/4c P.A. och betalas ut nästa år o.s.v. kontantdelen brukar betalas ut vid årsslutet men preferensaktien har avstämningsdag nu i september för både 2010/2011 och blir då 3,4 cent eller 1c+2c + ränta tills utbetalning sker av kupongen.

Företagets plan är att dela ut sina underverksamheter med en del per år med början 2014 till aktieägarna detta kommer att betyda att utdelningen höjs kraftigt från och med då. Utan några större mattekunskaper kan man lätt se att med dagens pris kommer utdelningen redan 2015 att vara högre än inköpspriset per aktie förutsatt att det löper på. Och förutsatt att listning i Stockholm lyckas som det är tänkt så kan man ju tänka sig var aktiepriset kommer att ligga redan då.

Inga stora vinstchanser kommer dock utan väldigt hög risk som sagt så en chansning i SIAF rekommenderas bara i belopp man har råd att förlora om det visar sig att det av en anledning eller annan inte håller hela vägen i mål.

Disclaimer- Eventuella felaktigheter eller fel tolkningar jag gjort vid författandet av denna artikel har inte varit avsiktliga Jag uppmanar alla att verifiera fakta själva före eventuellt beslut om mindre investering i aktien. Rätta gärna felaktigheter under här om såna upptäcks Mvh.