Stjärnanalytiker "fyndar" i problembolag

2011-04-27 14:38, Edited at: 2011-04-27 15:16

En stjärnanalytiker har investerat i en av börsens mest utbombade aktier och klättrat upp på pallen i ägarlistan.

För fyra år sedan blev Per Lindberg rankad som den sjätte bästa aktieanalytikern i Europa. En stor fjäder i hatten givetvis, för telekomanalytikern, som är känd för att gå emot strömmen och kanske ökänd för sina aggressiva köprekommendationer på Ericsson då han var anställd hos Dresdner Kleinwort. 2002 blev Lindberg även uppmärksammad som en skicklig småbolagsjägare på Stockholmsbörsen då Affärsvärlden avslöjade att han förvaltade en egen privat portfölj värd 170 Mkr med innehav i bl a Aspiro, Elekta, IMS Data, Mediteam, Telelogic och Xponcard. Flera av dessa blev sedermera uppköpta. Lindberg ägde även nästan 1 miljon aktier i Wayfinder när Vodafone dök upp med ett kalasbud på 12 kronor per aktie, motsvarande en budpremie på hela 253 procent. Samma år fick han även som aktieägare ta ställning till ett bud på Teleca. Förutom att Per Lindberg anses som en skicklig aktieanalytiker ser han alltså ut att ha en särskild fingertoppskänsla med att hitta bolag som blir uppköpta.

Att gå mot strömmen ser han även ut att ha gjort i biomaterialbolaget Artimplant där han enligt bolagets senaste uppdaterade ägarlista dykt upp som tredje största ägare med ca 5 procent av aktierna. Huruvida köpet kommer att visa sig vara ett fynd återstår att se. På börsen framstår dock Artimplant som svårt skadskjutet. Aktien befinner sig på absoluta bottennivåer och teknikvärdet ligger idag sannolikt under 20 Mkr. Det är väldigt lågt med tanke på att bolaget sitter med en handfull godkända implantat till försäljning samt en pipeline med spännande produktkandidater riktade mot stora applikationsområden.

Orsaken till den njugga värderingen är dock kopplad till att nio patienter stämt Artimplant då operationer med bolagets implantat för behandling av artros i tummen misslyckats. Detta kan bli en tung börda för Artimplant att bära ifall antalet stämningar eskalerar. Ledningen har dock analyserat situationen och bedömer att eventuella skadeståndskrav kommer att kunna täckas av försäkringar. Stämningarna riskerar dock att försvåra marknadspenetrationen för övriga produkter då bolagets varumärke fått sig en törn. Som litet bolag med små resurser väcks då frågan om verkligen Artimplant kommer att klara denna uppförsbacke samt hur stora kapitalsatsningar som kommer att krävas för att vända det negativa kassaflödet. En försäljning av patenten och verksamheten till en större aktör skulle dock förbättra nattsömnen för aktieägarna och dessutom säkerställa att de överhuvudtaget får en avkastning. Det är kanske detta som analytikern Lindberg nu ser i sitt kikarsikte.

Jag har i tidigare bloggar skissat på ett försäljningsscenario för Artimplant och bl a fört fram att det var därför som EQT-höjdaren, Håkan Johansson, ifjol tog plats i styrelsen - med syfte att Artimplant skulle kunna utnyttja hans finansiella kompetens inför en försäljning. Johansson tycks även se potentiella värden i bolaget då han i februari köpte 1 miljon aktier. Han är även den enda styrelsemedlemmen som nu föreslås sitta kvar. Då nyval föreslås av amerikanen John Arnold, Lars Peterson, Anders Cedronius samt implantatspecialisten Richard Brånemark tycks också fler pusselbitar passa ihop i ett tänkbart försäljningsscenario. Framförallt då Arnold, Peterson och Cedronius sitter i valberedningen vilket innebär att de väljer in sig själva i styrelsen vilket tyder på att något är i görningen. John Arnold är idag största enskilda ägare med drygt 5 procent av aktierna och på sjätte samt nionde plats i ägarlistan återfinns Cedronius samt Peterson. Arnold är dessutom bolagets första utomstående investerare medan Peterson samt Cedronius är bolagets grundare. Cedronius var VD i Artimplant mellan 1992 – 2002 och har tillsammans med Peterson suttit flera år i styrelsen, främst under 90-talet. Dessa sitter alltså med en mångårig erfarenhet av bolaget och har dessutom prenumererat på de emissionsprospekt Artimplant förhållandevis ofta skickat ut. Det är således inte omöjligt att tålamodet nu börjar tryta och att trion även ser risker att bli lottlösa då mörka moln börjar torna upp sig i horisonten. Således framstår det som ganska uppenbart att de föreslår sig själva till styrelseposterna med syfte att nu styra ihop en försäljning som ett försök till att få maximal avkastning för bolagets biomaterialplattform, Artelon.

För att förstå vilket potentiellt värde plattformen kan ha behöver vrida tillbaka klockan. Då Artimplant för första gången under 90-talet vid en vetenskaplig kongress presenterade den framgångsrika metoden med att spinna artelonet stod forskarna mållösa då tekniken ansågs som omöjlig. Materialet kan dock tillverkas som fibrer, porösa matriser, film, granuler eller nanostrukturer vilket innebär att artelonet tycks ha obegränsade möjligheter. Syftet med materialet är att det skall hjälpa kroppen att självläka samtidigt som det långsamt bryts ned. Studerar vi ritbordet finner vi även att det skissats rätt friskt under åren. Här hittar vi planer på att materialet skulle kunna fungera som en bärare av medicin i kroppen, där läkemedlet utsöndras i takt med att artelonet bryts ned, eller att materialet skulle kunna användas för att ersätta skadad hjärtmuskelvävnad efter en infarkt. Funderingar finns även huruvida elektrospunna nanofibrer av artelon skulle kunna appliceras på metallimplantat för att minska risken för inflammationer samt visioner om att etablera materialet inom plastikkirurgi. Utmaningen är givetvis att utveckla ett optimalt implantat för varje applikation. Här har framgångar dock varvats med misslyckanden vilket dock inte är ovanligt då det gäller att laborera med tekniken och konstruera ett implantat som synkroniserar med kroppens läkningsprocess. Här kan misslyckande ske pga att det framtagna implantatet är för stort eller inte tillräckligt poröst för att möjliggöra vävnadstillväxt.

En handfull implantat har dock nått ända fram till ett marknadsgodkännande där bolagets implantat för mjukvävnadsförstärkning ser ut att ha den största potentialen på kort och medellång sikt. Produkten är godkänd för generell vävnadsförstärkning vilket innebär ett brett användningsområde och snart finns även säljstödjande studiedatan tillgängliga vilket sannolikt kommer att kunna höja värdet på biomaterialportföljen. Ytterligare har artelonet framgångsrikt kunnat användas för behandling av främre korsbandsskada hos hund och positiva studier har även publicerats där materialet visat sig kunna bygga upp mjukvävnad i samband med dentala applikationer.

En muskulös aktör med resurser skulle i jämförelse med Artimplant alltså betydligt snabbare kunna kommersialisera alla idéer som finns i bagaget tillsammans med all studiedata. Hur stort värde biomaterialplattformen skulle kunna betinga återstår dock att se. Stalltipset blir i alla fall att vi kommer att få se ett uppköp och att stjärnanalytikern Lindberg än en gång kommer att få profitera med att ha funnit en uppköpskandidat. Tar du rygg bör du dock förbereda dig på att insatsen i värsta fall kan gå förlorad för såväl styrelsemedlemmen Håkan Johanssons samt Per Lindbergs satsningar på Artimplant är trots allt pyttesmå i förhållande till deras förmögenhet.