LKABs efterträdare i Svensk gruvnäring.

2015-07-30 18:16, Edited at: 2015-08-26 14:02

LKAB har levererat utdelning till den svenska statskassan under hela den tid alla nu levande människor i Sverige funnits. Det finns ingen debatt om att privatisera denna klenod. Den är upphöjd över all annan verksamhet. Det är ju LKAB! Se i länsstyrelsens handlingar i Norrbotten, ingen talar ett ont ord om LKAB eller malmbanan. Nu vill man skapa nya förlängda platser för dubbelspår. Hela saken ses fr a som en praktisk fråga. Intressant. LKAB i Kiruna har en malmbas på 600 milj ton malm, mätt ner till 1365 m nivån. I Kallak har den uppskattade\* järnmalmen l i k a stor omfattning, mätt ner till 250 m nivån. Open pit. Rätt hanterat är detta nästa stora malmprojekt i Sverige för generationer fram i tiden. Just nu finns dessutom en utmärkt möjlighet att göra gruvan svenskägd, något som känns rätt för ett så stort omfattande projekt i vårt land.

Bolaget som äger rätten till tillgången heter tramsigt nog Beowulf Mining. Bara namnet gjorde att jag själv dröjde flera år med att ta detta bolag seriöst. Men ett intressant politiskt spel har nyligen förevarit som gjorde att jag läste in mig på caset:

EKONOMI

Låt mig här ta distans från Pajalaprojektet:

1. Kallak projektet är d u b b e l t så stort som Pajalamalmen.

2. Pajalaprojektet var tre (3) o l i k a gruvor med tre startkostnader, Kallak är e n (1) gruva på en plats.

3. Jokkmokks kommuns konsultutredning för Kallak nämner järnväg som bra alternativ de 4 milen till Porjus eller Jokkmokk. I Pajala var, förstås, lastbil 14 mil en jobspost. Är man i järnhantering är man i transportbranschen. Så är det. Tre gruvplatser gör inte saken lättare logistiskt sett, titta på kartan. Fräcka bilder på lastbilarna, lurade det någon?

4. Pajalaprojektet skulle sälja f i n e s av god kvalité som vid dagens datum betingar ett pris om 60,04 USD (ett premiumpris på fines). I Kallak kommer p e l l e t s med hög järnhalt säljas till premiumpris som idag är 85,02 USD per ton. Smör och ost kommer från mjölk, men…

Se de två olika priserna här: http://www.infomine.com/investment/metal-prices/iron-ore-pellets/

Se företagets analys av prisnivån på produkten: https://www.avanza.se/placera/telegram/2015/06/08/beowulf-mining-tester-ger-enastaende-resultat.html

MALMPRISET I USD – OCH SVENSKA KRONOR.

Hur ser då malmprisutvecklingen ut? Det är av största vikt att investerare förstår att gruvan kommer ha löpande kostnader i svenska kronor. De nu lägre järnpriserna förhåller sig till en allt högre USD.

Kostnad per producerat ton har konceptuellt angivits till under 45USD/t. Jag tror att man inte ska binda sig hårt här, men se de samordningsfördelar av olika slag som kommer att finnas på platsen, den höga kvalitén på produkten tillsammans med billiga transporter.

Jag återkommer om värdet i marken och olika partnerdealer som kan vara referenser här.

BARA SKALET KVAR – INTERNATIONELLT ERFAREN VD HAR TAGIT ÖVER.

Utan att marken skakade kom osannolikt nog en engelsman, Kurt Budge, med fem års erfarenhet från Rio Tintos centrala analysgrupp, därefter African Minerals och andra projekt. Erfarenhet från flera startups inom iron. Tar denne man detta fattiga skal så ser han något andra inte sett. Hittills går det hand väg, som framgår av nedan. Låt se vad han kan göra med Beowulf under 100 milj och goa (se t ex LKABs årliga utdelning över tid) mrd SEK i backen. Att Kurt Budge har kontakter i branschen är väl ett understatement.

THE SWEDISH CONNECTION

En kittlande nyhet är att tidsmässigt efter länsstyrelsens nya ja till Kallak i juni, har ett konsortium av svenska investerare köpt all anläggning i Kaunisvaara, inkl 134 vagnar till järnvägen för inalles 50 milj SEK. Före skrotning. En av de fem är Svanberg, själv uppvuxen i Jokkmokk. De fem sitter på tillräckligt med kontakter för att köpa ut det brittiska intressena. Beowulfs VD talar öppet om ”partnering” efter ev. beslut om bearbetningskoncession är i hamn. Beowulf värderas idag under 100 milj SEK. Allt under 1 Mrd och utrustning med sig i boet kan inte vara annat än en klassisk succéaffär i svensk industrihistoria.

DEN POLITISKA DIMENSIONEN

Länsstyrelsen, som gått på i ullstrumporna i Pajalafallet, sade nej till en ansökan om bearbetningskoncession för Kallak North. Det var inte utan att jag hajade till, nej till ett nytt LKAB!? Bergstaten, som är den andra statliga myndigheten att uttala sig om saken, sa ja. Dessutom kritiserade Bergstaten den andra myndighetens handläggning. Och – nu kommer det intressanta: Regeringen ger sin egen länsstyrelse en anmärkningsvärd bakläxa: Komplettera utredningen och följ lagen!: Gör en samhällsekonomisk analys av ansökan samt att behandla det område ansökan gäller. Inget annat område. Den nya utredningen tillstår nu en bearbetningskoncession.

DEN LEGALA SITUATIONEN

Rättsläget för hur gruvor och rennäring kan samexistera har efter länsstyrelsens första nej i oktober -14 ytterligare klargjorts i olika mål. En bra sammanfattning görs av denne journalist. Läs även JKs eget beslut i länken: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2327&artikel=6016605 och JK: http://www.jk.se/sv-SE/Beslut/Skadestandsarenden/1726-13-40.aspx

Allt blir tydligt om man använder kartor:

Kallakgruvan ligger på en halvö ut i en sjö. B a r a transporterna från denna kan ö v e r h u d t a g e t gå att hitta som argument mot verksamheten. Alla gruvor har en damm för grus och sand. Den skall givetvis anläggas på korrekt vis. Området norr om halvön är redan ianspråktaget med vägar och kraftverksdamm. Konsultutredningen till kommunen påpekade, att fram till nu endast den ena parten kommit fram. Dessa, som man uttrycker det, "anekdotiska" berättelser, behövde granskas.

På just denna halvö, medger nu också länsstyrelsen, finns endast e t t riksintresse, mineralnäring. Ska detta riksintresse kunna fullföljas genom att transport av produkterna från platsen? Ja, säger de rättsfall som förevarit. Om transporten går över område där rennäringen är riksintresse skall hänsyn tas så att denna inte får svåra problem att fortsätta sin verksamhet. (”Skyddet för rennäringen innebär inte att ett område som är av riksintresse för rennä­ringen ska skyddas mot varje slag av åtgärd, utan endast åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande.", se länk ovan. ) Rätten fäster vikt vid att samebyarna har stora områden och gruvdriften tar ett mindre område i anspråk. Man kan få byta betesmark och transportled för ren, se länken ovan. På kartan finns tre samebyar som har områden likt remsor i öst-västlig riktning. Den sameby med Kallak i sitt område, Jåhkågaska tjiellde,har Kallak-halvön i sin norra gränskant. Flera transportvägar för ren finns söder om halvön.(Se kartor nedan) Transporten ut mot norr går över en sameby med stort område.

Avslutningsvis: Länsstyrelsen skickade Beowulfaktien till skräphögen när den sade nej till bearbetningskoncession. Kryddan nu är att Industriministerns departement läxar upp länsstyrelsen. Det är den viljeyttringen som säger något om ärendets fortsatta behandling. Jag har tagit position i aktien för att bolaget får bearbetningskoncession. Jag ser ljust på frågan om att MKBn därefter ska bli positivt behandlad efter de nya rättsliga klargöranden vi fått. Jag avser återkomma om detta ärende.

Kartor aktuella vid bedömning av den senare MKBn, zooma in själv:

http://ftp.sametinget.se/webb/sameby/riks/111_jahkagaska_riks

http://ftp.sametinget.se/webb/sameby/strat/111_jahkagaska_strat

http://ftp.sametinget.se/webb/sameby/ren/111_jahkagaska_renen

http://ftp.sametinget.se/webb/sameby/ars/111_jahkagaska_arstid

*”Uppskattad” malmbas, tarvar en kommentar. Bolaget har en JORC på 130 milj ton för Kallak North. Den södra delen har ingen färdig JORC. Man har sedan enstaka hål som gör att man i samrådsförhandlingarna med lokala intressenter använder 600 milj ton. Det är givetvis i n t e ”proven”, som 500 av LKABs är. Man har satt djuphål och ser de som man anar om man har ett geologiintresse, där är halterna större. Här fattas helt enkelt en rik industriell partner.

PS För den som har ett juridiskt intresse är denna plädering oerhört intressant (i ett mål om jakt och fiskerätt, något som inte är aktuellt i gruvfallet) om man vill se den svenska statens u t g å n g s p u n k t . När väl statens advokat till slut finner sig och hittar sina HD-dokument i datorn startar en mycket intressant utläggning om sedvanerätt kontra urminnes hävd. Vad är enskild samisk rätt och h e l a folk-kollektivet samisk rätt? Vad kan enskild same hävda för rätt?

Statens plädering, c a 30 min:

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2327&grupp=22118

DS