Beowulf - Liten tuva välter stort lass.

2016-03-14 13:50, Edited at: 2016-03-15 13:00

Lönsamheten i den gruva som är under uppstart i Kallak är anmärkningsvärd. Kallakpelletsen har ett prispåslag om 40 USD p g a att den är en så ren produkt. I Kallak kommer ett dagbrott, rationellt som det i Aitik, leverera pellets av kvalitet som den från LKAB. Malmpriset för järn har nu brutit sig ur sin nedåtgående trendkanal i månadsgrafen. Hur går det med gruvstarten? Jag har haft 2 års investeringshorisont fram till när gruvan börjar kassaflödesvärderas. Ligger det perspektivet fast? Jag utnyttjar i denna artikel tillgången till hela bolagets ansökan och har nu möjlighet att väga konsultrapporternas resultat i en mer realistiskt analys av domen i Norra Kärr och dess implikationer för Kallak-ärendet.

Domen i Norra Kärr väckte oro av två slag: 1. Att hela ansökningsprocessen för bearbetningskoncession skulle ha med också anläggningen och de verksamheter dessa hade i koncessionsansökan. 2. Att det fanns rent juridiska frågor som kunde anses nya och som inte var förutsedda i de ärenden som inlämnats före denna dom.

När nu SGU offentliggjort hela ansökan har vi en helt ny möjlighet att bedöma relevansen för Kallak av domen i Norra Kärr. Jag skall försöka besvara om bolagets ansökan om bearbetningskoncession har med alla de handlingar som beskriver miljökonsekvenserna av den verksamhet som gruvan utgör, s a m t anläggningar nödvändiga för gruvans drift? Tar ansökan också hänsyn till Natura 2000 området 8 km bort? . D v s, kan själva den faktiskt utförda ansökan om bearbetningskoncession för Kallak själv ta bort den osäkerhet som domen i Norra Kärr orsakade. Låt oss granska varje miljöfaktor, en efter en.

• Ett par viktiga förutsättningar

1. Miljöbalken talar om att MKBn ska vara en rimlighetsbeskrivning. Vidare framhåller man att det är viktigt att följa branschstandards, 2 kap §7 MB. Detta är viktigt att förstå när det i olika rapporter hänvisas just till sådana standardiseringsmått. Detta är MB intention, att ansökan skall följa standardiserade rutiner. Varje standard har sina rimlighetskrav.

2. Från Norra kärr-domen:

” Bolagets ansökan i detta mål omfattar inte markanvändning för driftsanläggningar (gråbergsupplag, sandmagasin, klarningsdamm m.m.). Ansökningen innehöll således inte någon miljökonsekvensbeskrivning rörande dessa anläggningar. Länsstyrelsen ansåg sig därför inte ha tillräckligt underlag för att bedöma hur dessa för gruvdriften nödvändiga anläggningar skulle förhålla sig till bestämmelserna i 3 och 4 kap. miljöbalken.”

När domen söker annat lagstöd för storleken på det berörda området för koncenssionsansökan anför man: ” I förarbetena till den lagstiftningen anfördes att områdets storlek bör bestämmas utifrån vad som är motiverat av fyndighetens sträckning och behovet av mark för driftsanläggningar (prop. 1974:32 s. 118 och prop. 1974:146 s. 81).”

Detta innebär en viktig geografisk avgränsning till det influensområde som dessa driftsanläggningar kan ha. Det innebär att transport och den med denna relaterade ren-frågan tas i nästa steg utom när själva driftsanläggningen påverkar dessa frågor. Det är viktigt för minska risken i påverkan av Norra Kärr-domen. Den fråga som lst har haft tidigare utifrån en nordlig sträckning av järnvägen har lagts åt sidan. Mark- och miljödomstolen kan nu senare ta sig an dessa frågor.

• Dammhaveri

Lst ville 2013 att bolaget också skulle ha en rapport om konsekvenserna av ett dammhaveri. Lst nöjde sig av naturliga skäl inte med att bolaget skrivit att dammen skulle byggas enligt gängse säkerhetsklassningar och en konceptuell bild på dammens placering. Lst anmärkning är förstås korrekt, o m dammen skall vara med i koncessionsansökan. Lst drev på för en vidgad MKB, och bolaget kom med sin rapport.

http://s000.tinyupload.com/index.php?file_id=11837738599636627833

Detta är en av de kortare bilagorna. Vänligen öppna den!

I Bilaga E5 visas hur dammen ligger mellan två rejäla berg i en dal. Denna dal lutar så att den nedre och därför högre muren för dammen vätter åt öster. Nedanför den ligger klarningsdammen. Med denna lösning blir förkastningar och sprickor av ringa betydelse då vattnet skall österut, både till vardags och vid ett eventuellt dammbrott. Den geotekniska biten som jag först saknade, blev nu med dammens placering på platsen en ickefråga. Givet att muren åt öster byggs enl RIDAS standardiserade normer (Se ansökan om successiv höjning av muren och de omfattande stenparti som ligger på utsidan och stöttar densamma.) blir placeringen på platsen snarare en f ö r d e l då det i praktiken bara blir en av fyra sidor (2 om du vill) som blir i spel för ett haveri.

Som framgår av rapporten kommer vattennivån i Randinjaure sjön inte påverkas nämnvärt då vattenmängden i dammen är liten relativt sjöns area. Sanden hamnar på marken nedanför dammen. Dammen kommer efter gruvstängning att täckas och få växtlighet för att binda sanden till platsen.

Den kritiska frågan blir: Finns några problem vad gäller möjliga konsekvenser för liv och hälsa, miljö eller ekonomiska värden som man redan nu uppenbart bör kunna se att de hotas givet en rimlighetsbedömning? Det leder oss över på nästa fråga av betydelse i detta sammanhang:

• Vatten och sandens kemiska sammansättning.

”Överskottsvatten kan vid behov renas innan avledning mot recipienten, Lilla Luleälven. Resultat från geokemiska karakteriseringar av gråberg och malm indikerar dock att inget sådant behov av vattenrening kommer att uppstå.”

• Buller

Tunemalm Akustik AB har gjort bullermätningar såväl före som under provbrytningsarbete på platsen. Olika kartor visar hur ljudbilden ser ut före som efter. Vattenkraft och vägar står redan idag för en bakgrundsljudbild som kan vara värd att notera En anpassning av antalet borriggar nattetid samtidigt som tippning sker så att man väljer en speciell tippningsplats på natten. Kan hålla nere den initiala gruvdriftens buller under godkända normer. När gruvan arbetat sig ner tio m på djupet kommer ljudbilden att ligga under 45 dB. (Bilaga F6 och F7 till koncessionsansökan.)

Den ljudbilds undersökning påtalas också i kapitlet om rentransportleden söder om Björkholmen. Min kommentar: Här driver renskötarna renar med skoter över sjön, med den ljudbild detta ger.

• Vibrationer och Dammkonstruktioner

”Slutsummering

Dammarna är belägna på stort avstånd från de planerade sprängningarna och de vibrationsnivåer som förväntas vid dammarna från sprängningarna är därför mycket låga. Vibrationsnivån och den acceleration den ger upphov till kommer att belasta dammkonstruktionen och ge upphov till tilläggslaster inom dammarna. Denna lastökning är mycket liten och ger en mycket låg förändring i säkerhetsfaktorer för dammen. Det vill säga lasttillskotten från sprängningsvibrationerna är försumbara ur dammsäkerhetssynpunkt.”

Från Ramböll och Nitrokonsults rapport i bilaga F8b

• Hydrogeologi

”De grundvattenberoende anläggningar som befinner sig inom gruvans influensområde, enskilda brunnar, antas inte kunna påverkas av verksamheten i någon påvisbar utsträckning. Bedömningen baserar sig på dels det stora avståndet till dagbrottet och dels på brunnarnas närhet till hydrauliska gränser.”

Från MARK & MILJÖ HYDROSENSE rapport, bilaga F5

• Dammbildning – Natura 2000. en icke-fråga.

”Vid Jokkmokks flygplats utförs dagliga vindmätningar som visar att det i området råder en genomsnittlig vindhastighet på 3 m/s och med en dominerande nordvästlig och sydostlig vindriktning vilket gör att områdena söder och öster om det planerade sandmagasinet bedöms bli mest påverkade. Av branschen tillämpade riktvärden (NILU skalan för totaldeposition) för damning samt erfarenheter från andra gruvor visar att en låg nivå på damning är mycket möjligt att upprätthålla.”

”Den föreslagna deponeringstekniken med förtjockad sand bedöms innebära betydande fördelar ur dammbildningsynpunkt jämfört med konventionell deponering.

Dammbekämpning är viktigt för gruvdriften eftersom damning kan ge upphov till problem med siktförhållanden vid arbete kvälls- och nattetid. Konventionella åtgärdsmetoder, exempelvis vattenbegjutning, föreslås användas i förebyggande syfte och vid behov på vägar, gråbergsupplag, gruvområde och andra öppna ytor inom verksamhetsområdet. Vid behov kan även dammbindningsmedel, t.ex. lignin-baserade produkter eller salt, användas”

Slutsatsen är att närområdet skall kunna klara den s k NILU-skalan. Som framgår av vindrosen för området är det öster och söderut som eventuellt damm förs. Natura 2000-området ligger i motsatt riktning, norrut. Dessutom 8 km från närområdet. Därför kan Natura 2000-frågan på goda empiriska grunder föras bort som en störande riskfråga i samband med Norra Kärr-domen. Bolaget kan genom egenkontroll, om man vill, utföra turbiditetsmätningar för att se om något damm av mätbart mått når dessa områden. (Man sänder en ljusstråle mot ett vattenprov och mäter mängden reflekterat ljus i 90 graders vinkel. Stor reflektion, mycket grums.)

• Rennäringsanalys & transporter

I koncessionsområdet finns bara ett riksintresse, mineralnäring.

Rennäringsfrågan och transporter ska här få en kommentar trots att de faktiskt ligger utanför det berörda ämnet för dagen, gruvan och området för driftsanläggningarna och deras influensområde.

Ansökan har en ödmjuk approach och radar upp möjliga problem för rennäringen, inget skall vara glömt tycks vara devisen. När man kommer till passerplatser för väg/järnväg berättar man om befintliga lösningar vid Aitik och LKAB. Trafikverket har just nu en undersökning om hur dessa platser fungerar. Bolaget avvaktar resultaten av dessa undersökningar. Jag gillar den sakliga attityden. Det bådar gott inför Mark-och miljödomstolen.

Då jag sitter vid en annan dator när detta skrivs får jag återkomma med källhänvisningar där de saknas i texten ovan.