Sälj Agrokultura-aktien
2013-07-16 05:20, Edited at: 2013-09-30 12:51Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.
Rysk-ukrainska jordbruksbolaget Agrokultura verkar ha svårt att bli lönsamt och aktien är ändå inte jättebillig.
De områden i Ryssland och Ukraina där Agrokultura har jordbruksmark. Bolaget beskriver det som två "huvudkluster" (det i Ukraina till vänster och det i "svartjordsbältet" i Ryssland till höger). Bild från bolagets årsredovisning för 2012: http://www.agrokultura.se/uploads/alpaar2012swe[0].pdf
Agrokulturas vd Ulf Scholander som tillträdde i jan 2013. Han är civilingenjör och kan flytande ryska (efter att ha gjort sin värnplikt på arméns tolkskola). I sitt arbetsliv har han jobbat i många år i Östeuropa (inkl Ryssland) på bolagen SKF och Stena Metall i Östeuropa. Bild från Agrokulturas årsredovisning för 2012.
Från Agrokulturas jordbruksmarker. Bild från bolagets årsredovisning för 2012.
Bild från årsredovisningen för 2012.
Sammanfattning
• År 1997 hoppar Peter Elam Håkansson av från sitt jobb som höjdare på banken SEB (där han bla var aktiechef och aktieanalyschef) och bildar den egna fondbolaget East Capital med inriktning på Östeuropa. I dagsläget förvaltar fondbolaget över 30 miljarder kr enl sin hemsida: http://www.eastcapital.se/sv/start
• Björn Lindström och Katre Saard blir höjdare på East Capital men hoppar av år 2005 och bildar den egna kapitalförvaltningsfirman Alpcot Capital Management med inriktning på Östeuropa: http://www.alpcot.com/
• Och via Alpcot Capital Management tas initiativet år 2006 att få investerare att satsa pengar i bolaget Alpcot Agro med inriktning på att köpa jordbruksmark i Ryssland och Ukraina och där bedriva jordbruksverksamhet.
Temat är väl att jordbruksmark i dessa länder bara kostar en bråkdel av jämförbar mark i tex Sverige.
Men hittills har väl Alpcot Agro inte varit ett särskilt lyckat projekt.
Inofficiell handel i Alpcot Agro-aktien inleds ganska tidigt i aktiemäklarfirman Carnegies regi och under hösten 2009 börjar aktien handlas på Stockholmsbörsens småbolagslista First North (där aktien handlas än idag under sitt nya namn Agrokultura).
Och sedan First North-handeln inleddes hösten 2009 har aktien fallit stabilt från 15-20 kr till nuvarande börskurs på 3,10 kr (slutkurs mån 15 juli 2013).
Då fram till hösten 2009 hade Alpcot Agro fått in nästan 1,5 miljarder kr i kapital till sin verksamhet från investerare.
Under senare år har bolaget fått in ytterligare kapitaltillskott på över 200 miljoner kr 2009/2010, över 300 miljoner kr 2011 och 140 miljoner kr 2012.
Till bolagets försvar kan hävdas att kapitaltillskotten 2009/2010 och 2012 delvis begärdes som led i finansiering av företagsköp (BBAH i Kaliningrad 2009/2010 och Landkom i Ukraina 2012).
Båda förvärven betalades med aktier men för att stärka upp sig för att kunna genomföra satsningar på förvärven etc bad Alpcot Agro då även om nya kapitaltillskott från aktieägare.
Men trots alla satsningar är bolaget (som nu har bytt namn till Agrokultura) bara värt drygt 400 miljoner kr på börsen.
Och bolagets lönsamhet ser inte så trevlig ut med följande nettoresultat de senaste åren:
2010: -169 miljoner kr
2011: -119 miljoner kr
2012: -102 miljoner kr
Det blev brakförlust igen år 2012 trots att intäkterna ca trefaldigades till 700-800 miljoner kr tack vare förvärvet av Landkom, bättre spannmålspriser och god utveckling i Agrokulturas ryska verksamhet.
I och för sig tal om att resultatet under 2012 var tillfälligt nerkört av bla en rättstvist som försämrade utvecklingen i Ukraina generellt samt ledde till rättsliga kostnader på 30-40 miljoner kr.
Den tvisten är nu uppklarad så nu hoppas bolaget på bättre fart i Ukraina under 2013, samt att verksamheten i Ryssland har sagts vara lönsam sedan tidigare.
Och spannmålspriserna uppges enl bolaget nu ligga på en bra nivå.
Per slutet av 2012 hade bolaget en nettoskuld på över 90 miljoner kr men därutöver osålda spannmålslager värda ca 150 miljoner kr (vilka sålts av under q1/2013 för över 150 miljoner kr). Så i praktiken hade bolaget en nettokassa på över 60 miljoner kr i slutet av 2012.
Under 2013 har duktigt folk anlitatsi Agrokulturas ledning i form av "torpederna" Mikael Nachemson som styrelseordförande och Ulf Scholander, och Scholander har inlett ett åtgärdsprogram.
Bla ska Agrokulturas kostnader sänkas och bolagets markinnehav på drygt 250 000 hektar koncentreras ner till 200 000 hektar under 2013.
Det mesta av marken är bara hyrd ("arrenderad") av Agrokultura i upp till ca 50 år, men ändå kan man tydligen sälja marken och få något för den.
Pengarna för såld mark ska Agrokultura återinvestera i verksamheten för att förbättra lönsamheten.
Positivt att flera andra styrelseledamöter i bolaget har stora aktieinnehav (Simon Hallqvist med aktier värda 23 miljoner kr och Niclas Eriksson med aktier värda 19 miljoner kr). De måste alltså tro stenhårt på bolagets framtid.
Även Katre Saard sitter i styrelsen med Agrokultura-aktier för 3-4 miljoner kr och Björn Lindström (som ej sitter i styrelsen men är anlitad som rådgivare till Agrokultura) äger aktier för över 7 miljoner kr i bolaget.
Detta är duktigt folk i och kring Agrokultura och om flera av dem har stora aktieinnehav enl ovan borde det väl tyda på goda utsikter för bolaget och att aktien är köpvärd?
Det kan så tyckas om man är villig att ta hög risk, men här blir slutsatsen ändå att avvakta med tanke på bolagets historik med brakförluster och stora kapitaltillskott, samt att börsvärdet fortfarande ligger på över 400 miljoner kr vid nuvarande börskurs 3,10 kr.
Hade kursen legat på halva den nivå kanske det hade varit värt som högriskbet med alla förutsättningar, men som läget är vill man se mer av utvecklingen först.
Mer om bolaget etc
Alpcot Agro har ju sedan 18 juni 2013 bytt namn till Agrokultura: www.avanza.se/aza/press/news.jsp?newsArticleId=N1993524&fromPage=newsModule
Kan namnbytet bli startskottet för en kursuppgång i aktien?
Historiskt ser kursutvecklingen trist ut:
• Aktien hade en topp på 14-15 kr i början av 2011.
• Nu ligger aktien i bara drygt 3 kr.
Bolaget är värt drygt 400 miljoner kr på börsen vid nuvarande börskurs.
Agrokulturas affärsidé är ju att bedriva jordbruksverksamhet i Ryssland och Ukraina.
Per slutet av 2012 hade Agrokultura 1 700-1 800 pers anställda. Fast verksamheten finns i Ryssland och Ukraina så ligger bolaget huvudkontor i Stockholm (på bästa adress på Birger Jarlsgatan vid Stureplan).
Men bolaget har därutöver ett kontor i Ryssland (i Voronezh) och ett kontor i Ukraina (i Lviv).
• Från Malmö är det ca 250 mil per bil till Voronezh om man åker via Danmark ner till Tyskland och sedan rakt österut över Polen, Ukraina och därefter in i Ryssland.
• Från Malmö till Lviv (som ligger i sydvästra hörnet av Ukraina) är det ca 140 mil med bil (längs delvis samma väg som till Voronezh).
Per slutet av 2012 kontrollerade Agrokultura totalt 254 400 hektar jordbruksmark (varav drygt 60% i Ryssland och knappt 40% i Ukraina).
En hektar = 10 000 kvadratmeter = 100 gånger 100 meter. 254 400 hektar borde alltså motsvara en kvadrat på totalt ca 5 gånger 5 mil. Hyfsat stor areal alltså.
Härav är det:
• 161 000 hektar i Ryssland (en ruta på ca 4 gånger 4 mil)
• 93 400 hektar i Ukraina (en ruta på ca 3 gånger 3 mil)
(Konstigt nog blir en kvadrat på 4 gånger 4 mil plus en kvadrat på 3 gånger 3 mil en kvadrat på 5 gånger 5 mil.)
Marken i Ryssland fördelade sig på följande delområden:
Voronezh 56 900 hektar (North 47 000 hektar + South 9 900 hektar)
Kursk 45 900 hektar
Lipetsk 18 000 hektar
Kaliningrad 15 000 hektar
övriga Ryssland 25 200 hektar
- - -
Summa 161 000 hektar
Den ryska verksamheten (utom Kaliningrad) ligger i den så kallade "svartjords-regionen" i Ryssland där förutsättningarna för jordbruk är särskilt goda. Till den regionen brukar följande sex delområden räknas:
Voronezh
Lipetsk
Belgorod
Tambov
Oryol
Kursk
Och enl ovan verkar alltså Agrokultura finnas i tre av de delområdena (Voronezh, Kursk och Lipetsk).
Marken i Ukraina fördelade sig enl följande:
Västra Ukraina 67 100 hektar
övriga Ukraina 26 300 hektar
- - -
Summa 93 400 hektar
Dock håller bolaget på att under 2013 minska ner markytan till en mer fokuserad nivå på ca 200 000 hektar (vilket motsvarar en kvadrat på ca 4,5 gånger 4,5 mil så det är fortfarande en stor yta).
Även under 2012 minskade bolaget ytan från 281 000 hektar till 254 000 hektar.
Innan dess ökade ytan till 281 000 hektar efter köpet i jan 2012 av bolaget Landkom som ägde 77 000 hektar mark.
Det var 20 dec 2011 som besked kom om att Agrokultura (som då ännu hette Alpcot Agro) la bud på Landkom för ca 140 miljoner kr med betalning i form av ca 20 miljoner nya Alpcot Agro-aktier: http://www.agrokultura.se/rnsnews.aspx?releaseid=627908
Då låg Alpcot Agro-aktien i drygt 7 kr (jämfört med nuvarande kurs på drygt 3 kr).
Landkom var vid förvärvstillfället i ekonomisk kris vilket gav AA möjlighet att köpa Landkom för ett pris som understeg egentligt marknadsvärde.
Dessutom fanns samordningsfördelar mellan Landkom och AA:s befintliga verksamhet i Ukraina. Landkom kontrollerade 77 000 hektar mark och AA 19 400 hektar mark.
Samtidigt med beskedet om Landkom-budet meddelade Alpcot Agro att bolaget ber aktieinvesterare om ett kapitaltillskott på knappt 140 miljoner kr genom utförsäljning av ca 20 miljoner nya AA-aktier.
Både Landkom-förvärvet och processen för att få in kapitaltillskottet genomfördes i jan 2012 (enl AA:s resultatrapport för helåret 2011 som kom 30 mars 2012): http://feed.ne.cision.com/wpyfs/00/00/00/00/00/19/11/D6/wkr0006.pdf
Antal utestående aktier i AA ökade därmed med totalt ca 40 miljoner st (från ca 99 miljoner st i slutet av 2011 till ca 139 miljoner st i slutet av 2012). Så bolagets börsvärde ligger i dagsläget på 431 miljoner kr (börskurs 3,10 kr gånger ca 139 miljoner aktier).
Av den kontrollerade markytan på 254 400 hektar per slutet av 2012 äger Agrokultura bara en del medan merparten arrenderas.
Och enl bolagets årsredovisning för 2012 är arrendeavtalen tidsbegränsade med löptider på 1-49 år.
Fördelning av Agrokulturas mark per slutet av 2012:
• Drygt 60% av marken (156 900 hektar) var arrenderad mark och knappt 40% (97 500 hektar) var "registrerad" mark (87 500 hektar) eller indirekt ägd mark (10 000 hektar).
• All mark i Ukraina (93 400 hektar) var arrenderad medan knappt 40% (63 500 hektar) av marken i Ryssland var arrenderad.
Av den totala ägda markytan är det bara en del som bolaget har skördat på:
Skördad areal:
2010: 70 800 hektar
2011: 91 400 hektar (+29%)
2012: 126 000 hektar (+38%)
Agrokulturas mål är att from 2014 skörda på 75% av den mark som bolaget kontrollerar per slutet av 2013.
Om det då är 200 000 hektar mark innebär det att den skördade arealen väntas uppgå till 150 000 hektar from 2014.
29 maj 2013 kom Agrokultura med besked om "vårbruket" (dvs det jordbruksarbete som hunnit genomföras under våren 2013 inför resten av året): http://www.agrokultura.se/rnsnews.aspx?releaseid=776875
Enl det kommer bolagets skördade areal under 2013 att se ut enl följande:
Ryssland (exkl Kaliningrad) 69 300 hektar (54%)
Ukraina 52 100 hektar (40%)
Kaliningrad 7 500 hektar (6%)
- - -
Summa 128 900 hektar (100%)
Det motsvarar bara +2% jämfört med skördad areal för 2012, men bolaget understryker att det även kommer att bli "betydande förbättringar av kvalitet i sådden" under 2013 jämfört med 2012.
Tex har satsningen på solrosor ökat genom 30% ökad sådd under 2013 jämfört med 2012. Solrosor har historiskt varit ett av bolagets mest lönsamma spannmål.
Negativt att våren 2013 inleddes sent och att det har varit torrt klimat i både Ryssland och Ukraina, men under senare delen av maj 2013 regnade det en del.
Skörden kommer att inledas i början av juli 2013 (dvs i skrivande stund 15 juli 2013 bör skördearbetet alltså ha inletts).
Skörd:
2010: 109 800 ton
2011: 279 800 ton (+155%)
2012: 409 500 ton (+46%)
Det blir alltså följande "bruttoavkastning" (skördad mängd spannmål per skördad hektar mark och år):
2010: 1,55 ton
2011: 3,06 ton
2012: 3,25 ton
Bolagets ekonomiska utveckling:
Intäkter:
2010: 216 miljoner kr
2011: 253 miljoner kr
2012: 745 miljoner kr
Nettoresultat:
2010: -169 miljoner kr
2011: -119 miljoner kr
2012: -102 miljoner kr
Dvs positivt med kraftig ökade intäkter 2012 (ca tre gånger så stora intäkter 2012 som 2011). Ökningen förklaras med:
• ökad effektivitet i Ryssland
• ökade spannmålspriser
• expansion i Ukraina (genom köpet av bolaget Landkom).
Men negativt att det ändå blev en brakförlust. Håller ej affärsidén?
Dock valde Agrokultura att inte sälja all spannmål direkt utan per slutet av 2012 fanns fortfarande spannmål värderad till ca 150 miljoner kr i lager, vilket senare såldes under q1/2013 för ett värde på över 150 miljoner kr. Det hade alltså säkert minskat Agrokulturas totala förlust 2012 om den lagerförsäljningen genomförts redan under 2012.
Resultatet för 2012 belastades bla med följande kostnader:
centrala kostnader 255 miljoner kr
personalkostnader 145 miljoner kr
Och bland centrala kostnader bla:
arrendeavgifter för mark 56 miljoner kr
rättstvist 36 miljoner kr
avgift till Alpcot Capital Management 31 miljoner kr
• Vissa nedskärningar genomfördes i personalstyrkan under 2012 och det väntas fortsätta under 2013.
• Arrendeavgifterna väntas minska framöver med upp till 25% i takt med att den totala markytan minskas.
• Rättstvisten uppstod efter Landkom-förvärvet med en av Landkoms fordringsägare, men tvisten är avklarad per hösten 2012 varför dessa kostnader ej lär upprepas 2013. Och tvisten ledde inte bara till direkta kostnader utan försämrade utvecklingen av hela Ukraina-verksamheten under 2012.
• Avgiften till Alpcot Capital Management beror på att ACM sköter vissa centrala funktioner åt Agrokultura.
En fråga är om ACM:s tjänster och den relaterade avgiften verkligen är nödvändiga. Det var kapitalförvaltningsfirman ACM (med inriktning på Östeuropa) som bildade Alpcot Agro (numera Agrokultura) år 2006 och enl en överenskommelse då skulle ACM få ta ut en avgift från Alpcot Agro under kommande år.
Enl Agrokulturas resultatrapport för helåret 2012:
"Investeringsrådgivaren, 'Investment Manager', Alpcot Capital Management Ltd tillhandahåller
investeringsråd till Bolaget enligt ett Managementavtal, som fastställdes i samband med Alpcot Agros
grundande 2006."
Och:
"Tjänsterna som Koncernen tillförs under managementavtalet (mellan ACM och Agrokultura) kan delas in i fyra kategorier;
generella managementtjänster
treasurytjänster
markregistreringtjänster
kapitalförvärvs-tjänster"
Ett ev cyniskt resonemang är att ACM utnyttjar sin relation till Agrokultura för att pumpa Agrokultura på pengar trots att Agrokultura ej behöver ACM:s tjänster.
Men förmodligen så behöver väl Agrokultura åtminstone delvis hjälp med de tjänster som ACM utför.
Edit: I mars 2013 omförhandlades Agrokulturas avtal med ACM så att avgiften till ACM ska uppgå till 15 miljoner kr för resten av 2013. Det innebär en minskning med 25 miljoner kr jämfört med tidigare avtal enl Agrokulturas årsredovisning för 2012. http://www.agrokultura.se/rnsnews.aspx?releaseid=758145
Trots brakförlusterna har Agrokultura (åtminstone ännu så länge) en hyggligt stark finansiell ställning i alla fall med en nettoskuld (räntebärande skulder minus kassa) på drygt 90 miljoner kr i slutet av 2012 plus osålda spannmålslager värderat till ca 150 miljoner kr i slutet av 2012.
Den egentliga nettokassan kan alltså sägas ha uppgått till ca 60 miljoner kr i slutet av 2012 eftersom spannmålslager väl är lättsålt till gällande marknadspris (spannmålslager ca 150 miljoner kr minus nettoskuld ca 90 miljoner kr).
Spannmålslagret såldes sedan av under q1/2013 för mer än 150 miljoner kr.
Intäkterna har inte bara bestått av jordbruksprodukter utan även bla mjölk/kött. Fördelning av intäkterna:
Intäkter från jordbruksprodukter:
2010: 180 miljoner kr
2011: 211 miljoner kr
2012: 672 miljoner kr
Intäkter från mjölk/kött:
2010: 37 miljoner kr
2011: 43 miljoner kr (+16%)
2012: 70 miljoner kr (+63%)
q1/2013: 14 miljoner kr (-4%)
Mjölk/kött svarade alltså för knappt 10% av intäkterna under 2012.
Det är nötkreatur som hör till Agrokulturas verksamhet i Ryssland.
I slutet av 2011 hade verksamheten 7 000-8 000 djur vilket minskade till 6 000-7 000 djur i slutet av 2012.
Men ändå ökade produktionen och intäkterna från den verksamheten tack vare bättre kvalitet och hälsa på djuren.
Djuren finns på fyra mjölkgårdar (varav två i Voronezh, en i Lipetsk och en i Kaliningrad).
Under q1/2013 svarade mjölk för ca 85% av djurintäkterna och kött för ca 15% av djurintäkterna.
Mjölkintäkterna var +17% jämfört med q1/2012 medan köttintäkterna var -52% pga färre slaktade djur.
En utmaning med djurverksamheten har under vintern 2012/2013 varit höga foderpriser vilket gjort att Agrokultura minskat dieten något till djuren vilket minskat mjölkproduktionen något (jämfört med hur den hade varit annars). Ändå var mjölkproduktionen per ko +3% under q1/2013 jämfört med q1/2012. Och under våren 2013 har foderpriserna fallit plus att bolaget släpper ut de yngre djuren på grönbete vilket minskar foderkostnaderna: http://www.agrokultura.se/rnsnews.aspx?releaseid=766064
Av själva jordbruksintäkterna 2012 kom 50-60% från Ukraina och 40-50% från Ryssland (och det trots att Ukraina svarar för knappt 40% av Agrokulturas totala jordbruksareal medan Ryssland svarar för drygt 60%).
Av intäkterna i Ryssland kom 15% från Kaliningrad (den lilla isolerade ryska landplätten vid Östersjön mellan Litauen och Polen) samt 85% från övriga Ryssland.
Ukraina 378 miljoner kr
Ryssland 294 miljoner kr
- - -
Summa jordbruksintäkter 672 miljoner kr
Kaliningrad 44 miljoner kr
övriga Ryssland 251 miljoner kr
- - -
Summa jordbruksintäkter från Ryssland 294 miljoner kr
Agrokulturas totala skörd på 409 500 ton spannmål under 2012 fördelade sig enl följande:
Ukraina 210 700 ton
Ryssland (exkl Kaliningrad) 176 700 ton
Kaliningrad 22 100 ton
- - -
Summa 409 500 ton
Bruttoavkastning (skördad mängd spannmål per skördad hektar):
Ukraina 3,8 ton
Ryssland (exkl Kaliningrad) 2,8 ton
Kaliningrad 2,6 ton
- - -
Summa 3,25 ton
Det kan jämföras med bruttoavkastningen per land under 2011:
Ukraina 4,7 ton
Ryssland 2,8 ton
- - -
Summa 3,06 ton
Och 2010:
Ukraina 2,06 ton
Ryssland 1,5 ton
- - -
Summa 1,55 ton
Skörden på 409 500 ton fördelade sig enl följande på typ av spannmål:
vete 133 700 ton (33%)
majs 108 100 ton (26%)
raps 54 100 ton (13%)
solrosor 35 500 ton (9%)
sockerbetor 34 000 ton (8%)
korn 26 100 ton (6%)
soja 8 000 ton (2%)
bovete 4 700 ton (1%)
övrigt 5 300 ton (1%)
- - -
Summa 409 500 ton (100%)
bönor 1 500 ton
- - -
Totalsumma 411 000 ton
Agrokulturas erhållna genomsnittliga spannmålspriser under 2012:
Ukraina:
raps 554 dollar per ton
solrosor 460 dollar per ton
majs 225 dollar per ton
vete 195 dollar per ton
Ryssland:
raps 502 dollar per ton
solrosor 469 dollar per ton
majs 258 dollar per ton
vete 231 dollar per ton
Utifrån dessa siffror verkar Agrokultura haft följande intäkter per spannmålstyp under 2012:
raps 200 miljoner kr
vete 197 miljoner kr
majs 169 miljoner kr
solrosor 112 miljoner kr
Frågan är om det stämmer för då skulle dessa fyra spannmålsslag tillsammans ha svarat för intäkter på 678 miljoner kr för Agrokultura under 2012, och då återstår ändå stora mängder andra spannmålsslag. Men i och för sig så sparade ju Agrokultura ca 150 miljoner kr i lager under 2012 så det kanske stämmer ändå.
Enl ett diagram från Agrokulturas (Alpcot Agros) årsredovisning för 2010 har vetepriset på spannmålsbörsen Matif i Paris haft följande utveckling:
• I början av 2009 låg priset på drygt 190 dollar per ton.
• Därefter fall till drygt 160 dollar per ton fram till våren 2010.
• Efter det kraftig ökning till över 350 dollar per ton fram till början av 2011.
• Och efter det nedgång till ca 270 dollar per ton fram till mars 2012.
Och vetepriserna i Ukraina och Ryssland har enl diagrammet legat klart under Matif-priset under hela perioden från början av 2009 till våren 2012 (för att på slutet ligga typ 10-20% under Matif-priset 270 dollar per ton i mars 2012).
Enl ett diagram från Barchart.com:
• Priset låg i 180-200 dollar per ton under sensommaren 2008.
• Därefter nedgång till 120 dollar fram till slutet av 2008 där priset låg kvar till början av 2010.
• Sedan började priset stiga ordentligt till en topp kring 280 dollar i början av 2011.
• Brant nedgång sedan till 180 dollar fram till slutet av 2011.
• Kraftig uppgång igen till 280 dollar under hösten 2012.
• Och därefter nedgång igen till nuvarande prisnivå 194 dollar (15 juli 2013).
Den senare prisutvecklingen avser den så kallade terminen för november 2013 avseende kvarnvete på Matif-börsen.
Dvs det kan vara lite olika definitioner på priserna, men trenden verkar ändå just nu vara nedåt för vetepriset sedan hösten 2012.
Vetepriset i USA har väl också påverkan på vetepriset i Europa. Enl 4-traders.com verkar vetepriset i USA i och för sig vara i en långsiktigt stigande trend från 436 dollar per bushel ("skäppa") hösten 2008 till en topp på 943 dollar per bushel våren 2012, men därifrån är det en fallande trend till nuvarande nivå på 675 dollar per bushel: http://www.4-traders.com/CHICAGO-WHEAT-MAY-13-16218/technical_analysis-full/
Enl Bloomberg.com ligger vetepriset i USA i skrivande stund i ca 675 dollar per bushel: http://www.bloomberg.com/markets/commodities/futures/agriculture/
Tydligen anses 1 bushel vete väga 60 viktpund i USA, och 60 viktpund motsvarar ca 27 kilo.
Så utifrån det går det ca 37 bushel på 1 ton (1 000 kilo delat med 27 kilo), vilket gör att ett pris på 675 dollar per bushel motsvarar nästan 25 000 dollar.
Snarare verkar det då vara så att prisnoteringen 675 dollar per bushel egentligen innebär 6,75 dollar per bushel (675 dollar per 100 bushel), för då motsvarar det 248 dollar per ton vilket är mer jämförbart med priserna på Matif-börsen ovan.
I så fall är vetepriset för närvarande högre i USA (248 dollar per ton) än i Europa (194 dollar per ton).
Vd Ulf Scholander
I jan 2013 kom besked om att han tillträdde som ny vd för Agrokultura from 10 jan 2013: http://www.agrokultura.se/rnsnews.aspx?releaseid=733365
Han uppgavs i det pressmeddelandet ha gått på arméns tolkskola under sin värnplikt och pratar flytande ryska. Han uppgavs vara 56 år och utbildad ingenjör med tidigare arbetslivserfarenhet från Östeuropa (inkl Ryssland) från kul-lager-tillverkaren SKF samt skrotåtervinningsbolaget Stena Metall där han jobbat tidigare.
Enl Stena Metalls hemsida:
"Stena Metallkoncernen bedriver återvinning, bearbetning och förädling av metaller, papper, elektronikskrot och farligt avfall."
Ur Scholanders vd-ord i Agrokulturas resultatrapport för helåret 2012 (som kom 27 mars 2013):
• Positivt att bolagets intäkter ökade så kraftigt från 2011 till 2012, och att de i själva verket var ännu större eftersom all skördad spannmål inte såldes under året.
• Intäktsökningen berodde på förbättringar i den ryska verksamheten, stigande spannmålspriser samt förvärvet av Landkom.
• Omstrukturering pågår av den ryska verksamheten där antalet anställda minskats till 800 pers och antal bolag minskats från över 40 st till drygt 30 st. Effektiviseringen fortsätter under 2013.
• Markinnehavet i Ryssland minskades med 26 000 hektar under 2012 och ytterligare minskning ska ske med 25 000 hektar. (Som jämförelse uppgick markinnehavet enl ovan till 161 000 hektar i slutet av 2012.)
• Maskininvesteringar ger också effektiviseringar tack vare övergång till bättre teknik (så kallad no-till-teknik).
• I kombination med högre spannmålspriser har effektiviseringarna lett till att Agrokulturas verksamhet i Ryssland nått lönsamhet vilket gett ett gott kassaflöde.
• Förvärvet av Landkom i Ukraina har inneburit en bra möjlighet för bolaget. Landkom innehöll mark, maskiner och även lagringsanläggningar. Men det har krävt en hel del jobb för att få ordning på verksamheten i landet. Landkom var ett problemföretag i kris och är ännu inte helt i form.
• Verksamheten i Ukraina försämrades av rättstvisten vilket lett till dålig lönsamhet, men tvisten är nu löst sedan okt 2012. Dessutom har en ny Ukrainachef tillsatts i mars 2013. Målet är nu att Ukraina-verksamheten ska kunna gå bra under helåret 2013.
• Stor betydelse för att Agrokultura ska kunna gå med vinst är rätt markinnehav. Som led i det fokuseras nu markinnehavet vilket kommer att innebära fortsatt minskning från 254 400 hektar i slutet av 2012 till en nivå på 200 000 hektar.
• Minskningen sker genom försäljning av oönskad mark (vilket tydligen går även om marken bara arrenderas), vilket kommer att ge pengar för den sålda marken. De pengarna kommer att återinvesteras i kvarvarande verksamhet för att förbättra den. Markminskningen leder även till sänkta arrendekostnader.
• Andra led i att förbättra lönsamheten är övergången till no-till-jordbruksteknik i Ryssland (vilket kräver en del investeringar i maskiner etc där) samt att satsa på rätt typer av spannmål. Fokus kommer att läggas på majs, raps och solrosor.
• Det är för närvarande ett bra prisläge på spannmål.
http://www.agrokultura.se/uploads/fyir2012_swe.pdf
Och ur Ulf Scholanders vd-ord i Agrokulturas årsredovisning för 2012 (som är daterad 24 apr 2013):
• Strategier för att förbättra Agrokulturas lönsamhet:
1) koncentration av markinnehavet
2) förnyad maskinpark
3) ökning av jordbruksavkastningen (genom internationella metoder, bla att ha omväxling av vilka spannmål som odlas)
4) noga övervakad verksamhet i alla led för att upprätthålla låga kostnader och god resursanvändning (bla att ha egna lager av odlade spannmål)
5) att sänka kostnader genom optimerad legal bolagsstruktur för Agrokultura
• Sammantaget är Scholander förvissad om att Agrokultura kan bli lönsamt genom de åtgärder som vidtas.
• Agrokultura har en god plattform med två jämnstora verksamheter i Ryssland och Ukraina. Med nuvarande goda spannmålspriser och förändringsåtgärderna är förutsättningarna goda för ett framgångsrikt 2013.
http://www.agrokultura.se/uploads/alpaar2012swe[0].pdf
Styrelseordförande Mikael Nachemson
Han sitter sedan tidigare i Agrokulturas styrelse och i samband med bolagets bolagsstämma 16 maj 2013 kom besked om att Nachemson även får rollen som bolagets styrelseordförande: http://www.agrokultura.se/rnsnews.aspx?releaseid=773572
Då kan man räkna med drag under galoscherna för Nachemson är väl känd som ett yrväder och en "fixer" som med stor energi och intelligens är bra på att få ordning på bolag som går dåligt etc.
Han har väl bakgrund från finansbranschen och var tidigare bla vd för aktiemäklarfirman Öhman. Och därefter hade han även uppdrag på aktiemäklarfirman HQ efter att HQ hamnat i kris pga de stora tradingförlusterna där.
Nachemson fyller 54 år under 2013 och äger 450 000 aktier i Agrokultura (värda ca 1,4 miljoner kr vid nuvarande börskurs 3,10 kr).
Beskrivning av Nachemson på Agrokulturas hemsida:
"Mikael Nachemson har en lång erfarenhet från ledande positioner och styrelser i publika och privata bolag inom svenskt näringsliv.
Nachemson är för nuvarande styrelseordförande i Connecta AB.
Han har varit verkställande direktör för bl.a. E. Öhman J:r AB, AB Custos och Bure Equity AB samt styrelsemedlem i bl.a. Investment AB Öresund, Bilia AB och Scribona AB.
Nachemson har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm."
http://www.agrokultura.se/board%20of%20directors.aspx
I styrelsen sitter även en Simon Hallqvist som äger 7-8 miljoner Agrokultura-aktier värda ca 23 miljoner kr vid nuvarande börskurs. Det motsvarar en ägarandel på 5-6%. Dvs han måste verkligen tro på bolaget.
Hallqvist fyller 46 under 2013 och beskrivs så här på Agrokulturas hemsida:
"Simon Hallqvist är delägare i Preato Capital, ett Helsingforsbaserat Private Equity-bolag.
Hallqvist har en gedigen erfarenhet av företagstransaktioner och att långsiktigt utveckla bolag, både från ett operativt och ett ägarperspektiv.
Hallqvist har en M.Sc. (Econ) från Svenska Handelshögskolan i Helsingfors."
Dvs han verkar vara finländare.
Det finns även en Niclas Eriksson i styrelsen som äger ca 6 miljoner aktier värda ca 19 miljoner kr. Det motsvarar en ägarandel på 4-5%. Han måste också tro på bolaget.
Han fyller 49 år under 2013 och beskrivs så här på Agrokulturas hemsida:
"Niclas Eriksson bedriver investeringsverksamhet sedan 1992 främst genom bolagen Vasastaden Holding AB och Kungsstaden Fastighet AB.
Han har tidigare erfarenhet av befattningar vid mäklarfirman Consensus och finansbolaget Capinova.
Han är styrelseledamot i det noterade Eolus Vind AB och Isogenica Ltd UK och har tidigare varit styrelseledamot i de noterade bolagen Net Entertainment (2008-2012) och Auriant Mining (2011-2012).
Han har en ekonomie magisterexamen i finansiell ekonomi från Handels Göteborg."
ACM-medgrundaren Björn Lindström sitter också i Agrokultura-styrelsen. Han äger drygt 2 miljoner aktier av bolaget (värda över 7 miljoner kr). Aktieinnehavet motsvarar en ägarandel på 1-2%.
Lindström sitter inte i Agrokultura-styrelsen men har rollen som rådgivare till Agrokultura enl Agrokulturas avtal med ACM.
Så här beskrivs Lindström på Agrokulturas hemsida:
"Björn Lindström är en av grundarna av Agrokultura och är partner vid Alpcot Capital Management Ltd.
Mellan september 2008 och mars 2011 arbetade han som verkställande direktör för Agrokultura.
Björn Lindström var en av grundarna av East Capital Asset Management AB och Gustavia Capital Management AB, och arbetade som verkställande direktör i bägge bolagen.
Björn Lindström har en civilekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm."
ACM-medgrundaren Katre Saard sitter också i Agrokultura-styrelsen. Hon äger drygt 1 miljon aktier av bolaget värda 3-4 miljoner kr (en ägarandel på nästan 1%).
Hennes bakgrund:
"Katre Saard är en av grundarna av Agrokultura och är partner vid Alpcot Capital Management Ltd.
Hon har över tio års erfarenhet från kapitalförvaltning och från östeuropeiska aktiemarknader.
Saard var tidigare investeringsansvarig på European Investment Fund i Luxemburg, och deltog i förvaltning av investeringar i ledande private equity och venture capital fonder i Europa och tjänstgjorde vid advisory boards och investeringskommittéer för dessa fonder.
Saard är en av grundarna till East Capital.
Saard har en civilekonomexamen från Handelshögskolan."
Dvs Lindström och Saard var väl båda tidigare höjdare på fondbolaget East Capital med inriktning på Östeuropa och hoppade av därifrån för att bilda sin egen kapitalförvaltningsfirma Alpcot Capital Management med inriktning på Östeuropa.
Kapitaltillskott under senare år
• Som nämnt fick Agrokultura in ett kapitaltillskott kring 140 miljoner kr i jan 2012 genom utförsäljning av ca 20 miljoner nya aktier för 7 kr per st till aktieinvesterare.
Tillsammans med de 20 miljoner aktier som gavs ut till ägarna av det förvärvade bolaget Landkom ökade antalet aktier i Agrokultura då med ca 40 miljoner st till ca 139 miljoner st.
• Innan dess fick bolaget in ett kapitaltillskott på hela 322 miljoner kr i apr 2011 genom utförsäljning av aktier till aktieägarna.
Den gången såldes ca 50 miljoner nya aktier ut för 6,50 kr per st (vilket ökade det totala antalet aktier till ca 99 miljoner st dvs mer än en dubbling).
• Och innan dess fick bolaget in ett kapitaltillskott på 235 miljoner kr under slutet av 2009/början av 2010.
Ca 20 miljoner nya aktier säljs ut för 12 kr per st, vilket ökar det totala antalet aktier till ca 49 miljoner st.
Alpcot Capital Management
• Kapitalförvaltningsfirman förvaltar bla fonden Alpcot Active Greater Russia som enl sin årsredovisning hade ett kapital på drygt 40 miljoner kr i slutet av 2012: http://www.alpcot.com/wp-content/plugins/fund-updater/report/1370513051_Annual%20Report%20(Alpcot%20Active)%20311212.pdf
Enl fondanalyssajten Morningstar.se har fonden nu ett förvaltat kapital på 37 miljoner kr: http://www.morningstar.se/Funds/Quickrank.aspx?cmpny=CP00901332&sort=Year_5&ascdesc=Desc
Som Morningstar beskriver det är det tre olika fonder som Alpcot Capital Management förvaltar (värdeförändring hittills under 2013):
Alpcot Active Greater Russia I (-10,0%)
Alpcot Active Greater Russia R (-10,4%)
Alpcot Active Greater Russia ETF (-12,9%)
De uppges alla ha ett förvaltat kapital på 37 miljoner kr.
Dvs antingen är det samma fond som har flera namn eller så är det tre olika fonder med liknande namn.
Fondernas kapital anges i euro men värdeminskningarna under 2013 kan inte bero på fallande euro eftersom euron hittills i år stigit med ca 1% (från 8,6166 kr till 8,7189 kr).
Enl ACM:s nyhetsbrev från juli 2013 för fonden är det en och samma fond med olika andelsslag (I-aktier, R-aktier och ETF-aktier): http://www.alpcot.com/wp-content/plugins/fund-updater/nav/Newsletter_1373457613.pdf
Enl nyhetsbrevet startades fonden i dec 2010. Både Moskvabörsen som helhet och fonden har sjunkit i värde sedan dess, men fonden verkar ha klarat sig något bättre än Moskvabörsen som helhet.
Typ medan Moskvabörsen fallit med 25-30% under perioden så har Alpcot-fonden fallit med 20-25%.
I juni 2013 var fonden dock -6,3% samtidigt som Moskvabörsen var -4,4%.
Fonden tar ut en årsavgift på 1,4% av fondkapitalet per år.
Fondens största aktieinnehav (per slutet av juni 2013) finns i de ryska storbolagen Sberbank, Lukoil och Gazprom.
Fondens åttonde största aktieinnehav är dock lilla ryska skogsbolaget Rusforest som ju är börsnoterat på Stockholmsbörsens småbolagslista First North (precis som Agrokultura).
Rusforest hamnade i en djup kris under senare år varpå börskursen rasade, så frågan är när Alpcot-fonden köpte in sig i Rusforest.
Rusforest-aktien har gått ännu sämre än Agrokultura-aktien.
Sedan sommaren 2008 är Rusforests börskurs -99,8%.
Rusforest fanns inte med bland fondens största aktieinnehav tex per jan 2013 men per mars 2013 dyker aktien plötsligt upp som fondens tredje största innehav.
Då låg aktien i 5 kr (slutkurs 28 mars 2013) medan den därefter fram till slutet av juni 2013 föll till 2,05 kr (slutkurs 28 juni 2013), dvs mer än en halvering.
I värsta fall har alltså Alpcot-fonden drabbats av detta kursfall i Rusforest-aktien.
• Därtill erbjuder Alpcot Capital Management skräddarsydd förvaltning åt sina kunder: http://www.alpcot.com/advisory-services/discretionary-mandates/
• Jordbruksbolaget Agrokultura (fd Alpcot Agro) ligger i kategorin "alternativa investeringar" i Östeuropa som Alpcot Capital Management även erbjuder.
Enl ACM:s hemsida är det för närvarande den enda investering i den kategorin som ACM har: http://www.alpcot.com/alternative-investments/concept/
//Tillägg 16 juli 2013
Korruption
Det kanske är överdriven misstänksamhet men man föreställer sig att Ryssland och Ukraina hör till de länder där myndighetspersoner plötsligt kan komma till ett bolags kontor och säga: "Jaha, nu får ni stänga igen verksamheten för gott. Ni har brutit mot skattereglerna X, Y och Z" eller "miljöreglerna X, Y och Z".
Och det går inte att argumentera emot för om man lyckas bevisa att man har följt åberopade regler, så hittar de istället alltid andra lagar eller regler man har brutit emot.
Ett intryck är alltså att det är skralt med rättssäkerheten i dessa länder.
Se tex på ryska affärsmannen Mikhail Khodorkovsky som valde att utmana president Vladimir Putin inom politiken, och vips så kom myndighetspersoner och tog över Khodorkovskys stora oljebolag Yukos och satte Khodorkovsky i fängelse med hänvisning till skattefusk: http://en.wikipedia.org/wiki/Khodorkovsky
Det var väl liknande med ryska affärsmannen Boris Berezovsky som också utmanade Putin politiskt, men tvingades fly till London där han bodde med livvakter dygnet runt osv: http://en.wikipedia.org/wiki/Boris_Berezovsky_(businessman)
Ofta kommer det väl inte myndighetsproblem som en blixt från klar himmel utan innan kan man väl tex ha fått indikationer från myndighetsföreträdare eller maffian att "om du lägger ett kuvert med X dollar där och där då och då så kommer allt att gå bra för er verksamhet".
Börjar man sedan betala mutor så är det kört, för då kommer mutkraven bara att öka och öka tills man inte har råd längre och verksamheten går omkull av det skälet. Och om man inte betalar mutor så är det också kört för då måste man lägga ner direkt eftersom de alltid kan hitta någon lag eller regel man brutit emot.
Eller så är det inga krav på mutor utan helt enkelt någon lokal makthavare som upptäckt att den verksamhet man bedriver är lukrativ och att makthavaren helt enkelt vill ta över verksamheten själv.
Men detta kanske bara är fantasier om hur det går till i "vilda östern".
Delvis kan man förstå östeuropéernas sentimentalitet. Det är forna kommunistländer som i princip över en natt släppte gränserna helt fria för Västvärlden, vilket kunde leda till att dessa länder "plundrades" av kapitalstarka aktörer från Väst.
Dvs om inte östeuropéerna lurar västlänningarna som kommer till Östeuropa, så kommer västlänningarna att lura östeuropéerna (enl detta resonemang). Synd att det ska behöva vara så eftersom alla skulle tjäna på att samarbeta i god anda. Men tyvärr blir det väl ett "fångarnas dilemma" (dvs båda parter skulle tjäna mest på att samarbeta, men eftersom risken alltid är stor för att motparten inte kommer att samarbeta är det bäst att redan från början inte samarbeta): http://sv.wikipedia.org/wiki/Fångarnas_dilemma
Putin har väl tex på senare år stärkt upp lagstiftningen i Ryssland vad gäller oljetillgångar osv så att ryska bolag måste vara majoritetsägare i större ryska oljefyndigheter osv. (Det har väl bla drabbat Lundin Petroleum i Ryssland.)
Belägg för den omfattande korruptionen i Östeuropa finns i organisationen Transparency Internationals undersökningar.
Enl organisationens senaste lista (för 2012) kommer Ryssland på plats nr 133 och Ukraina på plats nr 144 av totalt 174 positioner på listan över olika länder i världen (ju längre ner på listan ett land är, desto mer korruption i landet): http://www.transparency.org/cpi2012/results
Som jämförelse ligger Sverige på plats nr 4 (efter Danmark, Finland och Nya Zeeland).
Och så särskilt mycket bättre verkar det inte bli i Ryssland och Ukraina. Går man tillbaka tre år i tiden och ser på listan för 2009 hamnade båda länderna på plats nr 146 av totalt 180 undersökta länder.
Så bara Rysslands och Ukrainas placeringar på denna lista gör att man som aktieinvesterare blir avskräckt från att köpa aktier i bolag (som tex Agrokultura) med verksamhet i dessa länder.
Ett resonemang är å andra sidan att det just är denna rädsla hos västerländska investerare för korruptionen i Östeuropa som gör aktier i östeuropeiska bolag billiga och köpvärda, eftersom utvecklingen på sikt förhoppningsvis lär innebära minskad korruption i dessa länder.
Ytterligare ett exempel på hur det kan gå till i Ryssland:
Ryska premiärministern Dmitry Medvedev har efter mycket möda och stort besvär fått flera stora amerikanska företag att etablera sig och investera i Rysslands "Silicon valley" (Skolkovo-området utanför Moskva).
Men plötsligt en dag kom ryska agenter och stormade en byggnad på området. En chef från amerikanska datorchipstillverkaren Intel fick sin mobiltelefon beslagtagen och fick först inte lämna byggnaden.
Nu är det tal om att aktionen är ett led i kampen om den politiska makten i Ryssland mellan Medvedev och Putin, och Skolkovo är alltså Medvedevs projekt som Putin nu påstår sig vilja sätta käppar i hjulet för (vilket Putin-sidan dock helt förnekar).
Bla har som vanligt rättsprocesser inletts mot folk inom Skolkovo-projektet.
Medvedev har försökt få ryska företag att också satsa på Skolokovo men det har Putin nu emotsatt sig och gett de ryska företagen kontraorder osv.
Ett annat avskräckande ex på hur det kan gå till i Ryssland är ju Tele2:s verksamhet i landet:
_"Är man konspiratoriskt lagt kan man ju tycka att Tele2 är ett avskräckande exempel på att man som aktieinvesterare bör undvika bolag med verksamhet i Ryssland:
1) Tele2 lyckades väldigt skickligt att på egen hand bygga upp en stor telekom-verksamhet i Ryssland.
2) När ryssarna fick upp ögonen för detta ville de inte ge Tele2 tillstånd för den nya generationens mobiltelefoni 3G och 4G som gör att man kan surfa på internet med mobiltelefonen. Det innebar i praktiken att Tele2 vingklipptes i Ryssland.
3) Sedan utövade ryssarna påtryckningar på Tele2 att sälja av sin ryska verksamhet till ryssar.
4) Och då fick Tele2 inte sälja till högstbjudande, utan först skulle verksamheten säljas till rabatterat pris till statliga ryska banken VTB (vilket skedde i apr 2013).
5) Och sedan ska VTB nu skära emellan och sälja verksamheten vidare till högstbjudande ryss.
Visst kan man väl förstå ryssarna att de inte vill låta sig luras genom att utlänningar ska komma och roffa åt sig ryska naturtillgångar och andra lönsamma branscher i landet nu när Ryssland inte längre är ett stängt kommunistland, men som aktieinvesterare innebär det väl att man bör undvika att köpa aktier i icke-ryska bolag som har verksamhet i Ryssland.
Sedan kan man ju tycka att det pris på 3,55 miljarder dollar som Tele2 fick för att sälja sin ryska verksamhet till VTB inte var ett så dåligt pris, plus att Tele2 har rätt till hälften av ev vinst om VTB säljer verksamheten vidare till högre pris. Men det lär väl ändå vara långt under fullt pris om Tele2 fått 3G- och 4G-tillstånd och kunnat utveckla verksamheten fullt ut etc."_
www.avanza.se/aza/press/forum/postsForUser.jsp?signatureId=51971#post_2979352
Från Svenska Dagbladet 18 juli 2013:
_"Navalnyj dömd till fängelse för förskingring
Den kände ryske regimkritikern och oppositionsledaren Alexej Navalnyj döms till fem års fängelse för förskingring. Domen förkunnades på torsdagsförmiddagen av en domstol i Kirov."_
"Regimkritikern nekar till anklagelserna, som han menar är fabricerade för att undanröja honom då han ses som en potentiell rival till president Vladimir Putin."
http://www.svd.se/nyheter/utrikes/navalnyj-domd-till-fangelse-for-forskingring_8356132.svd
Ur krönika på Bloomberg.com om Navalnyj-domen:
"(...) the verdict cements Russia’s reputation as a terrible place for entrepreneurs and investors."
http://www.bloomberg.com/news/2013-07-18/putin-will-regret-the-navalny-verdict.html
//
//Tillägg 16 juli 2013
Felaktigheter i Agrokulturas bokföring i flera år
Pressmeddelande som kom från Agrokultura 25 apr 2013: http://www.agrokultura.se/rnsnews.aspx?releaseid=768055
Det handlar tydligen om att Agrokulturas revisor (Mikael Ilonen från revisionsbyrån Ernst & Young) haft en anmärkning på Agrokulturas årsredovisning för 2012 (som är daterad 24 apr 2013).
Enl pressmeddelandet:
_"Bolagets revisor har lämnat en revisionsberättelse till årsredovisningen som avviker från standardutformningen. Revisorn noterar att felaktigheterna varit begränsade och därigenom inte medfört någon väsentlig skada för bolaget samt att problemen åtgärdats och interna rutiner förändrats.
Tidigare under 2012 kom det till styrelsens kännedom att det skett kontantbetalningar i dotterbolag i Ukraina utanför de gängse rutinerna. De gjorda transaktionerna, som omfattar cirka 9 miljoner kronor, skedde inte i enlighet med lokala föreskrifter och resulterade i felklassificeringar i den lokala bokföringen. Transaktionerna bokfördes dock och justeringar har gjorts i Koncernens finansiella rapportering för att ge en rättvisande bild i resultaträkningen.
Bolagets revisor Ernst & Young AB noterar att bolaget korrigerat bokföringen baserat på uppskattningar i koncernredovisningen och att bristerna inte medfört någon väsentlig skada för bolaget. Revisorn rekommenderar att årsstämman ger styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret 2012."_
Dvs förhoppningsvis är detta endast ett enkelt misstag i bokföringen som ej kommer att upprepas, och ej tex ett sätt för att betala mutor.
Enl revisorn Mikael Ilonens revisionsberättelse ur Agrokulturas årsredovisning för 2012:
"Upplysning av särskild betydelse
Utan att det påverkar vårt uttalande ovan, vill vi peka på styrelsens redogörelse i förvaltningsberättelsen där det framgår att under året har kostnader och kassatransaktioner i utländska dotterbolag inte blivit korrekt bokförda. Korrigering av bokföringen baserat på uppskattningar har skett i koncernredovisningen."
"Anmärkning
Den inkorrekta bokföring som beskrivs i upplysning av särskild betydelse i vår rapport om årsredovisningen, beror på bristande rutiner och intern kontroll i de lokala dotterbolagen i Ukraina. Styrelsen har när dessa brister blivit kända vidtagit åtgärder och under senare delen av 2012 har rutinerna i dotterbolagen förändrats och den interna kontrollen har förbättrats.
Det är vår bedömning att dessa felaktigheter i löpande bokföringen och brister i intern kontroll varit begränsade och därigenom inte medfört någon väsentlig felaktighet eller medfört väsentlig skada för bolaget. Omständigheterna har därmed inte påverkat vårt uttalande om ansvarsfrihet."
http://www.agrokultura.se/uploads/alpaar2012swe[0].pdf
Dvs det låter inte så förtroendeingivande med bristande bokföring i den ukrainska verksamheten.
Och revisorn pekar även på att den förra revisorn (Peter Gustafsson på revisionsbyrån Deloitte) anmärkt på Agrokulturas årsredovisning för 2011.
Enl Gustafssons revisionsberättelse (som var daterad 16 maj 2012) i den årsredovisningen:
"Anmärkning
Som framgår av not 28 i koncernredovisningen har bolaget under ett flertal år inte redovisat och betalat mervärdesskatt i rätt tid. För 2011 har styrelsen och verkställande direktören därmed inte fullgjort sina förpliktelser enligt aktiebolagslagen.
Övrig upplysning
Som framgår av not 28 i koncernredovisningen och not 7 i årsredovisningen har bolaget i samband med upprättandet av årsbokslutet per den 31 december 2011 identifierat att tidigare fakturerade koncerninterna managementavgifter felaktigt inte har bokförts i dotterbolagens bokföring under ett flertal år.
Vidare har bolaget noterat att mervärdesskatt hänförligt till fakturor från närstående parter samt vissa utländska leverantörer har redovisats felaktigt i bolaget under ett flerta l år.
Dessa felaktigheter beror på att bolaget har bristande rutiner och intern kontroll avseende hanteringen av koncerninterna managementavgifter samt redovisning av mervärdesskatt.
Bolaget har under början av 2012 korrigerat dessa felaktigheter.
I vår granskning har vi inte noterat att dessa felaktigheter eller brister medfört någon väsentlig skada för bolaget och omständigheterna har därmed inte påverkat vårt uttalande ovan om ansvarsfrihet."
http://www.agrokultura.se/uploads/alpa_2011ar_sve_secured.pdf
//
//Tillägg 17 juli 2013
En fråga är om det finns positiv potential i samgåenden/förvärv mellan Agrokultura och de övriga liknande ryska jordbruksbolagen på börsen (Black Earth Farming och Trigon Agri), dvs om det finns chans att de går samman med varandra eller något av bolagen köper ett eller flera av de andra osv.
Bolagens börsvärden:
• Black Earth Farming 1 568 miljoner kr (vid börskurs 7,55 kr)
• Agrokultura 456 miljoner kr (vid börskurs 3,28 kr)
• Trigon Agri 432 miljoner kr (vid börskurs 3,33 kr)
(Börskurserna är slutkurser ons 17 juli 2013.)
Börskursens förändring senaste 12 mån:
• BEF -14%
• Trigon Agri -48%
• Agrokultura -54%
Markinnehav:
• Enl Black Earth Farmings hemsida kontrol… [content has been truncated]