Post entry

När kommer genombrottet?

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

Augusti 12, var dagen då ett pm kom från Aerocrine att en läkargrupp infört FENO-mätning i sin kliniska standardisering i Philadelphia-området. Efter detta så skrivs det vilt på en del aktie-chat-sidor om sky-höga värderingar för aktien. Värderingsjämförelser som görs är direkt vansinniga när det gäller Aerocrine. Det pratas om 20kr, 40kr och 50kr för aktien, vilket motsvarar börsvärden på runt 2 miljarder, 4 miljarder och 5 miljarder kr. Mycket ska till för att försvara såna höga börsvärden.

Med NIOX-MINO är det dock ingen forskningsrisk och produkten är lanserad och har använts 4 miljoner gånger sen ett antal år tillbaks. Sen så har man kommit upp i runt 1 miljon tester/år. Detta tog runt 5 år att nå dit. Det lär högst troligt ta ca 5 år till för ytterligare 1 miljon tester/år, i bästa fall.

Att tro att ett positivt ATS-beslut i staterna skulle göra under så att man plötsligt på nåt år dubblerat antal tester/år, ja då har man inte mycket erfarenhet från denna värld. Beslutsprocesser samt att verkställa besluten/riktlinjerna kommer att ta en hel del tid, det är heller inte bombsäkert att effekten blir som tänkt med avseende på kommersialiseringen i slutändan. Dessutom så finns det över 1500 olika försäkringsföretag i staterna plus över 50 delstater med diverse byråkrati. Man etablerade sig i staterna 2002 och fortfarande har man inte fått nåt nämnvärd kommersialiserings-volym på FENO-mätningarna.

Dessutom, jag har själv varit i kontakt med astmatiker och läkare och detta med doshanteringen är INTE nåt problem enligt dem idag. Astmatiker reglerar själva idag sin dos. De tar den kanske 2-4 ggr/dag eller vid behov. Om dosen är för lite märks det, då ökar man enkelt på dosen. Det omvända gäller om man tar för mycket, man blir då ex darrig/skakis och minskar dosen. Detta pratar man först igenom med sin läkare som ger instruktioner som följes. Läkarna och astmatiker jag varit i kontakt med tyckte inte att det finns inte nåt direkt behov av nån inflammationsmätare (likt NIOX-MINO), den etablerade metodiken fungerar förträffligt.

Jag är inne på att NIOX-MINO inte kommer att bli nån storsäljare framför allt genom monitorering, där potential finnes. Blir tufft med att få upp volymerna på testerna och därmed det fundamentala för aktien som inte kan försvara nåt högt börsvärde.

FENO-mätning kan kanske bli praxis när nya astmatiker kommer till läkaren för utredning, för att se om astmatikern har allergisk astma eller icke-allergisk astma. Bara allergisk astma kan man mäta FENO på. Denna grupp utgör runt 50% av alla astmatiker. FENO-mätning kan va bra i detta initialskede för den allergiske atmatikern för att få reda på vilken "justerings-dos" som är bra när astmatikern ska ta sin luftrörsvidgande läkemedel och kortison. Därefter av bekvämlighetsskäl läggs NIOX-MINO åt sidan och de stora monitoreringsvolymerna uteblir, eftersom rådande metodik (se ovan) fungerar förträffligt bra. Dessutom så slarvar astmatiker idag med sin medicinering, varför ska de plötsligt sluta upp med slarvet bara för att FENO-mätning med NIO-MINO finns?

Att inte NIOX-MINO (FENO mätning) redan används ute i visa världen är en örfil mot alla astmatiker (framför allt de med allergisk astma). Troligtvis motarbetar de kortisonpreparatproducerande läkemedelsbolagen FENO-mätnings-användandet i dagsläget då de hellre, såsom i dagsläget, ser att deras preparat förskrivs även om det behövs eller ej. Profita och bekvämlighet (se ovan) kallas det... Och genomsyrar branschen.

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?