Aerocrine: Hälsoekonomisk scenarioanalys

2011-11-12 21:05

För att FENO ska nå massmarknaden krävs såväl vetenskapligt som hälsoekonomiskt stöd för metoden. Det första är på plats i och med riktlinjerna från ATS, det andra får starka argument från en artikel av Don Bukstein i "Allergy & Asthma Proceedings".

Artikeln finns att ladda ner på nedanstående länk och kostar 60 dollar.

http://pubget.com/paper/21477457

I korthet konstaterar Bukstein att

- Kostnaderna för astma är enorma för samhället. Enbart de direkta kostnaderna uppskattas till 19 miljarder dollar per år i USA.

- Huvuddelen av dessa kostnader kommer från exacerbationer (perioder då patientens symptom förvärras) och de 30% av astmatiker som har s.k. svårbehandlad astma.

- Det vetenskapliga underlaget är starkt; FENO är ett värdefullt hjälpmedel för att förbättra vården av astmatiker, i synnerhet patienter med svårbehandlad astma.

Eftersom det inte finns några stora hälsoekonomiska studier av FENO som visar exakt hur mycket vården sparar på att mäta FENO gör Bukstein en scenarioanalys där införandet av FENO i vården leder till olika typer av besparingar (färre akutfall, färre sjukhusvistelser, mindre medicin etc). Slutsatsen är att det enbart krävs 5% minskning i antalet akutfall och sjukhusvistelser för att kostnaderna för FENO ska "tjänas in". I det mest positiva scenariot sänks kostnaderna med 30% netto vid införande av FENO, vilket är enorma pengar.

En annan väldigt intressant del av Buksteins analys är hans förslag till hur FENO ska användas på patienter med svårbehandlad astma. Jag citerar texten (min fetmarkering);

"A reasonable strategy is to assume that FENO measurements will be taken weekly until control and/or a patient’s personal best threshold is established; quarterly FENO measurements would be taken thereafter to assess the patient’s level of airway inflammation. If the patient’s FENO level rises above his/her personal best, the patient’s medications will be increased until the patient’s FENO level has returned to his/her established personal best. Using this patient management strategy, we assume that a series of 6 FENO measurements would be taken weekly, followed by quarterly thereafter (total of 10 measurements in a calendar year)."

Med andra ord föreslår Bukstein att de 30% av astmatikerna som har svårbehandlad astma gör 10 tester per år det året dosen titreras och 4 tester per år därefter. En väldigt viktig parameter i värderingen av Aerocrine är antagandet om hur många tester som kommer utföras per patient. Detta eftersom Aerocrine får betalt per test. För vissa patienter med säsongsvarierande, lättare astma kanske det räcker med ett test per år i samband med ett årligt läkarbesök. Men enligt Bukstein är det alltså en resonabel strategi att utföra betydligt fler tester på den grupp som har svårbehandlad astma.

Öhmans analys från i augusti gjorde tre olika scenarios. Base case antar 20% penetration av antalet astmatiker och i genomsnitt 2 tester per patient och år. Detta scenario ger 27 kronor per aktie i värde. Bull case antar 30% penetration av antalet astmatiker och i genomsnitt 3 tester per patient och år. Detta scenario ger 52 kronor per aktie i värde.

Min slutsats: Artikeln stöder användande av FENO i astmavården, i synnerhet i specialistvården och i vården av patienter med svårbehandlad astma. Vidare blev jag mycket positivt överraskad beträffande potentialen för antalet test per patient. Detta är extremt positiv information eftersom antagandet för antal test per patient och år är en av de absolut mest avgörande parametrarna i värderingen av Aerocrine.