Aerocrine: Möte med VD 27 januari

2012-01-30 10:00, Edited at: 2012-01-30 15:06

Aerocrines hårda arbete att få sjukförsäkringsbolagen att betala för FENO börjar bära frukt. Vid en presentation hos Öhman i fredags meddelade VD Scott Myers att två medelstora amerikanska sjukförsäkringsbolag med totalt 4 miljoner försäkrade har börjat betala för metoden.

Framgångar med reimbursement

De som har följt mina bloggar om Aerocrine vet att det sista stora hindret innan en mångmiljardmarknad hägrar är att förmå privata och offentliga sjukförsäkringsbolag att betala för FENO. Det finns någonstans mellan 1.500 och 1.800 sjukförsäkringsbolag i USA. Att uppvakta alla dessa är en omöjlighet för ett litet bolag som Aerocrine, så strategin är att fokusera på de största. Aerocrine har tidigare berättat att fokus ligger på UnitedHealth (med 33 miljoner försäkrade), Aetna (18 miljoner) och Humana (8 miljoner). Bolaget har flera gånger sagt att med de mycket positiva riktlinjerna från ATS på plats sedan 1 september 2011, är det snarast är en fråga om NÄR, inte OM sjukförsäkringsbolagen kommer börja betala. Svårigheten har varit att prognosticera när; om 1 månad? om 6 månader? om ett år?

Det är därför väldigt positivt att Scott redan efter 4 månader som VD kan meddela att två relativt stora försäkringsbolag sedan en dryg månad betalar för FENO. Aerocrine har fått denna information via läkare som använder FENO och som har skickat in begäran om utbetalning till patientens försäkringsbolag. Inget av försäkringsbolagen har alltså offentligt publicerat någon ny policy kring FENO, vilket gör det omöjligt för Aerocrine att skriva ett pressmeddelande om händelsen. Däremot säger VD att det kommer synas i försäljningen i kommande kvartal, vilket i slutändan naturligtvis är det viktigaste. En starkt bidragande orsak till framgångarna är förutom ATS även den nya pharmaco-ekonomiska modell Aerocrine har som visar försäkringsbolagen vilka besparingar som är möjliga. Aerocrine har de två senaste månaderna delat denna modell med ett stort antal försäkringsbolag och responsen är klart positiv. Inte så konstigt när 70% av alla astmatiker har dålig sjukdomskontroll och var femte astmatiker får läkemedel helt i onödan. VD berättade att försäkringsbolagens läkemedelskostnader för astma har fyrdubblats de senaste fyra åren. Inte undra på att försäkringsbolagen är intresserade!

Utöver framgångar med de privata aktörerna har Aerocrine också momentum med statens program för mindre bemedlade, Medicaid. För ett par veckor sedan blev Medicaid i staten Mississippi den 30e i staten att betala för FENO. Aerocrine jobbar nu hårt på att övertyga Medicaid i de stora staterna Texas, Florida och Kalifornien. För detta ändamål har bolaget anställt just den förre chefen för Medicaid i regionen. Inte billigt, men självklart väl spenderade pengar.

Marknaden större än tidigare prognos?

Vid presentationen kvantifierade Aerocrine för första gången den potentiella marknaden för FENO lite mer metodiskt. Med hjälp av data från exempelvis amerikanska NHLBI som visar antalet astmarelaterade sjukhusbesök per år kvantifieras marknaden till 7 miljarder dollar globalt. Även potentialen i hemmarknaden kvantifieras mer vetenskapligt. Med ett antaget pris per test på cirka 2 dollar, istället för de 10 dollar det kostar i sjukvården, uppgår marknaden enligt bolagets uppskattning till 2,8 miljarder dollar i USA och 1,6 miljarder euro i EU. Totalt beräknas i presentationen nu den potentiella marknaden för FENO i världen i klinik och i hemmet till 20 miljarder dollar per år! Detta är avsevärt högre än den tidigare uppskattningen som löd "1 miljard dollar i klinik och minst 1 miljard dollar i hemmet". Jag frågade CFO vad som ligger bakom denna till synes tiodubbling av marknaden. Svaret blev att bolaget inte ändrat uppfattning om marknaden utan att den nya siffran snarast var en kvantifiering av potentialen. Bolaget räknar inte med att hela den potentiella marknaden i slutändan blir adresserbar, men talen är hursomhelst svindlande.

Övrigt av intresse

- Aerocrine är nära att rekrytera en "Head of Medical Affairs" för EU. Det senaste året har ju bolaget anställt Dr Katherine Rikard med förflutet som chef för astmaforskningen vid Glaxo och Dr Paul Dorinsky närmast chef för Respiratory R&D vid TEVA. Medicinsk expertis är viktigt i dialogen med sjukförsäkringsbolag, såväl privata som offentliga/nationella. Detta visar att Aerocrine är fast beslutna att även utveckla den europeiska marknaden, även om fokus ligger på USA.
- Under 2012 kommer bolagets två kontor i USA (New Jersey och Raleigh-Durham) slås samman för att kostnadseffektivisera.
- Den första produkten från Panasonicsamarbetet kommer lanseras under året. Den ser ut som en iPad med ett munstycke och har en rad tekniska förbättringar; trådlös, Bluetooth-enabled, USB-port, direktlänkad till e-journalsystem. Produkten utökar avståndet gentemot de enda befintliga konkurrenterna Bedfont Scientific och Medisoft.
- Panasonic har 30 dedikerade ingenjörer för utveckling av produkter åt Aerocrine. Det var tydligen Panasonic som var initiativtagare till samarbetet som startades 2009. Panasonic är en av de största kontraktstillverkarna av blodsockermätare, tillverkar allt åt Bayer. Panasonic har som mål att växa den medicintekniska delen av koncernen kraftigt och identifierade astma som nästa stora diagnosmarknad när nu diabetesdiagnos redan är en 20-miljarderdollarsmarknad.
- Samtliga större läkemedelsbolag använder FENO i sin läkemedelsutveckling.
- Bruttomarginalerna för själva instrumentet är så höga som 72%. Jag trodde de prissatte denna lägre för att få upp volymerna snabbt och kunna sälja påfyllnadstester med 80% marginal.

Preview för Q4

Bokslutet för 2011, som rapporteras i slutet av februari blir nästa stora datapunkt för caset. Jag har tidigare trott att vi äntligen ska få se rejäl tillväxt för Q4. Tillväxten i klinik i USA kommer garanterat bli väldigt stark, men man ska komma ihåg att många av de cirka 30 nyanställda bara har jobbat för Aerocrine i ett par månader och att det kommer snarare få större effekt i Q1. Ett annat frågetecken är vad som händer med försäljningen i Europa. Det som tynger förutom skuldkrisen är även att en av bolagets största distributörer i Europa, Phadia blev uppköpt under sommaren 2011 och den efterföljande turbulensen kan ha inverkat negativt på Aerocrines försäljning i Europa. Sammantaget justerar jag ner min förväntade försäljning till 25-27 miljoner kronor för Q4. Resultatet är ännu svårare att förutspå, eftersom bolagets kraftiga expansion kostar pengar. Jag förväntar mig en förlust på 35-40 miljoner kronor för Q4.

Slutsats

Aerocrine är ett långsiktigt case och ska likt andra Life Sciencebolag med blockbusterpotential värderas på vinstpotential om 4-5 år. Med modesta antaganden om penetration av marknaden kan Aerocrine då tjäna allt mellan 200 miljoner och 1 miljard kronor. Med ett PE-tal på 15-20x och diskonterat till idag med 10% avkastningskrav blir motiverat värde allt mellan 25 och 100 kronor. Om aktien är svag i samband med Q4-rapporten kan ett gyllene köpläge ges. Aerocrine är fortsatt börsens överlägset bästa högriskcase.