Aerocrine : Fear and Greed

2011-05-31 20:48, Edited at: 2011-05-31 20:48

Under mars-april steg Aerocrine brant på spekulationer om nya riktlinjer. Aktien styrdes av girighet. Nu när vi vet att beskedet kommer 1 september faller aktien pladask, rädslan har tagit över. Aktieforumen fylls nu av disinformation som späder på denna rädsla.

Veckans Affärers nyhet att ATS guidelines är klara och kommer publiceras 1a september har utlöst ett accelererande kursfall i Aerocrine, ackompanjerat av en hejarklack baissare som sprider disinformation av fyra olika slag;

1. ”Tänk på att guidelines kanske inte är positiva? Tänk om de är negativa?”

2. ”Historiken är usel, ständiga förluster. Om produkten är så bra, varför tjänar de inga pengar?

3. ”Ledningen har ingen trovärdighet, nu missade de ju målet igen”

4. ”Kolla omsättningen i aktien, säkert institutioner som säljer”

5. ”Bolaget värderas nästan till en miljard, alldeles för högt med knappt 100 miljoner i intäkter’’

Eftersom aktien har stigit kraftigt är det lätt att stressa folk att sälja med denna typ av kommentarer. Aktien faller, fler tvivlar och så blir det en självuppfyllande profetia. Nedan kommenterar jag dessa fem typer av baisseargument;

1. ATS första specifika guidelines om FENO kom ut 2005. Sedan kom en större skrivelse 2009 där ATS tillsammans med ERS diskuterade astma i stort (41 sidor), varav fyra sidor behandlade biomarkörer, däribland FENO. Redan i guidelines 2005 och 2009 tyckte ATS att FENO var en intressant teknologi men att det saknades ”translational and utility research”, dvs analys hur man ska tolka FENO-värdet, hur man ska använda det i klinik, samt vilka de hälsoekonomiska effekterna är (hur stora besparingar). Vetenskapen har tagit ett jättekliv framåt sedan 2005 och sedan 2009 och nu finns drygt 2100 artiklar om FENO. Det har i branschtidningar sedan 2010 talats om de kommande riktlinjerna och jag refererar till nedanstående länk där Dr Dweik (ordförande i den specialkommitté inom ATS som utformar riktlinjerna) uttalar sig om vad som kommer. Frågan vad som kommer 1a september är inte ”är de positiva eller negativa?”. Rätt fråga är ”hur positiva är de?”. Det är klart att ATS kommer rekommendera FENO för vissa delar av astmavården, men inte exakt vilka. Det är också klart att ATS kommer komma med flera uppdateringar på ämnet eftersom vetenskapen rör sig så snabbt framåt. Även detta förklaras av Dr Dweik i artikeln. Det kan exempelvis hända att ATS rekommenderar att FENO används endast på barn till en början, för att på sikt även utvidga till vuxna.

http://respiratory-care-sleep-medicine.advanceweb.com/Features/Article-2/Coming-Guidelines-For-eNO.aspx

2. Som jag har skrivit i en tidigare blogg skiljer sig inte Aerocrine från andra Life Sciencebolag på lönsamhetspunkten. Att forska fram en teknologi som kan revolutionera astmavården för miljontals människor är inte billigt. Inte heller att försvara sina patent. Inte heller att ensamt driva den politiska lobbying som leder till en ATS rekommendation. Detta förklarar de upparbetade förluster på en dryg miljard som genererats sedan bolagets födelse. Men detta är historia! En positiv rekommendation från ATS är enligt min mening startskottet på penetrationen av en marknad värd potentiellt så mycket som 12-15 miljarder kronor på LÅNG sikt (10 år, vad vet jag?). Aerocrine omsätter idag knappt 100 miljoner kronor. Bolaget behöver intäkter på 200-250 miljoner kronor för break-even. De behöver alltså ta en procent av den potentiella marknaden för att nå break-even. Och nämnde jag att de har mosat alla konkurrenter och har en marknadsandel på 80-85% idag?

3. Fram till igår visste INGEN när exakt ATS guidelines skulle komma. Aerocrine har GISSAT flera gånger, med utgångspunkt i offentliga uttalanden som exempelvis intervjun med Dr Dweik från april 2010, och genom viss insyn i processen givet att man är det ledande bolaget inom FENO. Det är naturligtvis olyckligt att processen dragit ut på tiden eftersom det ger skenet av att bolaget missar sina egna mål. Men det är som sagt kvalificerade gissningar som slagit fel. Och nu blev det fel igen. Det kommer inte under första halvåret, det kommer tre månader senare, 1 september. BIG DEAL.

4. Spekulationen inför ATS har varit massiv sedan jag skrev mina första inlägg på Redeye i februari och mars. Med facit i hand är det lätt att konstatera att mycket av uppgången drevs av kortsiktig spekulation. Dock är jag övertygad om att många verkligen gillar caset och kanske triggades lite extra av att det kanske kunde komma en stor katalysator under maj. Aerocrine har varit helt oupptäckt fram tills i år och som jag skrev i en annan blogg är det inte enbart av godo att bli känd över en natt. Den nedgång från topparna runt 12 till 7,7 idag är inte drivet av instutionellt säljintresse, lika lite som uppgången drevs av institutionellt köpintresse. Den så kallade ”fria floaten” av aktier som inte sitter på långsiktiga ägare har ökat med minst 6-7 miljoner aktier sedan i höstas som en funktion av att venture capitalfonderna Life Equity och H&B Capital löstes upp. En stor del av deras innehav kom ut på börsen, mycket av det in på småspararkonton. Det har gjort att omsättningen ökat flerfallt, men även att volatiliteten ökat. Den enda större ägare som har sålt sitt innehav sedan i höstas är Pharmacia Diagnostics (Phadia) som i förra veckan sålde 2,5 miljoner aktier. Anledningen till försäljningen är att Phadia just blivit uppköpt av Thermo Fischer och att den nya ägaren ville städa rent.

5. Börsvärdet är nu nere på 800 miljoner kronor. Det ser fortfarande väldigt högt ut om man relaterar till intäkterna och tittar på historiken. Men som jag har argumenterat i en annan blogg är det i forskningsbolag i princip ointressant att titta på dagens finansiella resultat. Om produkterna håller måttet blir ju de framtida intäkterna enormt mycket större. I biotechsektorn värderar man aktier baserat på framtida ”peak sales”. Man justerar för forskningsrisker, gör ett marginalantagande och beräknar nuvärdet. Varför skulle man inte göra detsamma med Aerocrine? Jag jämförde exempelvis med Medivir som ska lansera sitt Hepatit C läkemedel 2013, OM det lyckas i fas III. Därefter dröjer det minst 3 år innan man når peak sales. Och det finns gott om stora starka konkurrenter med egna Hepatit C-läkemedel. Aerocrines produkter har ingen forskningsrisk, de har redan använts 4 miljoner gånger. Efter 1 september reduceras den politiska risken dramatiskt. Konkurrensen är obefintlig idag. Försäljningspotentialen är liknande för de två bolagens produkter och bruttomarginalerna är liknande. Hur kan man då påstå att Aerocrine är för högt värderat när Medivir värderas till 4 miljarder och analytikerna tycker att bolaget snare är för billigt?