Post entry

Aerocrine: ATS-rekommendation närmar sig

Please note: Community posts are written by its members and not by Redeye’s research department. As a reader you’re always encouraged to critically analyze the content.

I åratal har Aerocrine väntat på att deras revolutionerande diagnosmetod (FENO) ska komma in i riktlinjerna för astmabehandling. Mycket tyder på att bolaget når detta mål inom en månad.

Ni som följt mina inlägg och analyser på Aerocrine vet att det ligger en stor katalysator för aktien runt hörnet. Inom kort väntas American Thoracic Society (ATS) rekommendera att Aerocrines metod (FENO) används vid astmadiagnos och behandling. Jag har tagit reda på lite mer detaljer hur ATS arbetar inför detta.

För ett par år sedan beslutade ATS att utvärdera FENO. Processen går till som följer; ATS tillsätter en specialistkommitté, i detta fall bestående av sju läkare, alla specialister inom lungsjukdomar. Denna grupp genomför studier samt beaktar det enorma utbud av litteratur på ämnet FENO (det har skrivits drygt 2000 artiklar hittills). Efter att specialistgruppen utformat en rekommendation går deras förslag på så kallad "peer review", där andra läkare och forskare får kommentera. Därefter skickas utlåtandet till ledningen i ATS som efter granskning vidareförmedlar till en vetenskaplig tidskrift för publikation. Hela denna rundvandring har redan skett en gång, men första gången hade redaktören på tidskriften synpunkter på den metod som specialistgruppen använde. Denna fick således omarbeta sin studie med vissa modifikationer, varpå den återigen gick till "peer review". Vi har nu passerat dessa stadier i processen och utlåtandet ligger återigen inför publikation. Jag tycker det känns väldigt sannolikt att vi inom kort ser en publikation och att FENO därmed ingår i ATS riktlinjer för astmabehandling. Inte minst eftersom samtliga sju läkare i specialistgruppen är användare och supporters av FENO, samt att redaktören nu borde fått sina önskemål om omarbetning tillgodosedda. Aerocrine skrev i bokslutet att man väntar sig ett beslut från ATS under första halvan av 2011. ATS håller sin årliga konferens i Denver 13-18 maj...

Vad skulle en rekommendation betyda för Aerocrine? FENO är redan en godkänd metod (av FDA), den är inkluderad i Medicare (reimbursement på 20 dollar per test), har brett stöd bland ledande specialistläkare och har en så kallad CPT-kod (reimbursementkod). Det som har saknats för att försäljningen ska ta fart är att sjukförsäkringsbolagen bestämmer sig för att reimbursa. Om ATS kommer ut med en rekommendation för metoden blir det väldigt svårt för försäkringsbolagen att inte betala läkare för användning av metoden.

Vidare väntas ATSs europeiska motsvarighet European Respiratory Society (ERS) följa ATS riktlinjer. Det kan således bli en ketchupeffekt där många länder inom kort ställer sig bakom FENO. Exempelvis är metoden på väg att skrivas in i riktlinjerna i Tyskland, enligt Aerocrines bokslut. Jag gissar att tyskarna väntar på ATS. Tyskland är idag Aerocrines största marknad med 270,000 årliga tester, cirka 25% av totalt antal sålda tester 2010. Och då har bolaget än så länge bara bearbetat specialistklinikerna.

Aerocrine har ett börsvärde på 750 miljoner kronor. Bolaget uppskattar en framtida potentiell marknad till 1 miljard dollar i klinik och 1 miljard dollar i hemmet. Aerocrine har efter de senaste årens patenttvister (Medisoft, Apieron) och uppköp (FILT, Apieron) i princip inga konkurrenter och uppskattar sin marknadsandel till 85%. Om man antar att Aerocrines maknadsandel faller till 60% blir försäljningspotentialen 1,2 miljarder dollar.

Om man tillåter sig jämföra äpplen och päron för en sekund, kan man konstatera att majoriteten av Active Biotechs värde ligger i laquinimod, ett MS-läkemedel som förväntas ta cirka 15% av marknaden (enligt Carnegie), motsvarande peak sales på 1,5 miljarder dollar. Actives börsvärde är mer än tio gånger så stort som Aerocrines. Och då är MS-marknaden ett getingbo med många gamla och nya preparat, såväl som generika. Aerocrine är som sagt marknadsledande i sitt segment. Men det är ju som bekant skillnad på äpplen och päron.

0 comments

You need to to read and post comments.

Does this article violate Redeye’s Rules & Guidelines?